Statsutskottets utlåtande Nr 137-

I

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 193ö kl. 4 e. m.

Utlåtande

i anledning av väckta motioner angående fortsatt
elektrifiering av statsbanorna.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 182, inom första kammaren
av herr A. O. Frändén m. fl. och den andra, nr 404, inom andra kammaren
av herr E. Hage m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit ville, på sätt i motionerna
antytts, låta verkställa och helst till 1937 års riksdag framlägga en
grundlig och allsidig utredning om lämpligheten av en fortsatt elektrifiering
av statsbanorna, syftande till införande av elektrisk drift å de hittills icke
elektrifierade norrländska huvudlinjerna och eventuellt även bilinjema.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena, nr 39, inom första
kammaren av herr G. Sanne m. fl. och den andra, nr 128, inom andra kammaren
av herr O. Osberg m. fl., hemställts, att riksdagen måtte besluta elektrifiera
Bohusbanan å sträckan Göteborg—Dingle och till ändamålet anvisa
för budgetåret 1936/1937 ett reservationsanslag av 8,500,000 kronor, samt
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte hemställa till
kungl, järnvägsstyrelsen att låta undersöka och kostnadsberäkna återstående
delen av banan från Dingle till Strömstad för elektrifiering i så god tid, att
förslaget kan föreläggas 1937 års riksdag.

Härjämte har i två likalydande motioner, väckta den ena, nr 64, inom
första kammaren av herrar Th. Nilsson och Sigfrid Hansson och den andra,
nr 208, inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl., hemställts,
att riksdagen måtte besluta elektrifiering av järnvägslinjen Göteborg
-—Strömstad och för arbetets påbörjande av lånemedel anvisa 5,000,000
kronor.

Slutligen har i en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion,
nr 9, hemställts bland annat, att riksdagen ville hos Kungl. Majit förorda
Bohusbanans elektrifiering till en början åtminstone från Göteborg till
Uddevalla.

över ifrågavarande motioner hava utlåtanden i vederbörlig ordning avgivits
av järnvägsstyrelsen, vilka utlåtanden finnas i tryck tillgängliga inom
riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 137. ''

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137-

Utskottet.

Enligt riksdagens redan fattade beslut skulle elektrifieringen av statsbanorna
inom den närmaste tiden — eller närmare bestämt under sommaren
1937 — kunna beräknas vara genomförd beträffande samtliga söder om
Änge belägna statsbanelinjer med undantag av sträckorna Billesholms gruva
—Landskrona, Göteborg—Strömstad, Kristinehamn—Östersund med bibanor,
tvärbanorna till norra stambanan och den nyligen förstatligade linjen
Gävle—Härnösand (förut Ostkustbanan). I fråga örn banorna norr om
Ånge har ej heller, frånsett Riksgränsbanan, elektrifiering utförts eller beslutats.

Den organisation nied arbetsledning, arbetare och anläggningsmateriel, som
tillkommit för dessa elektrifieringsarbeten, har efterhand uppnått en allt högre
grad av effektivitet, och redan med hänsyn till frågan örn denna organisations
fortsatta bestånd måste under närmaste tiden tagas under övervägande,
huruvida elektrifieringen skall utsträckas till andra linjer. Därest elektrifieringsarbetena
befinnas böra avbrytas, ställes man inför nödvändigheten av
denna organisations upplösning, något som självfallet ej kan ske utan rätt
avsevärda och, i den mån elektrifieringsarbetena sedermera inom en nära
framtid återupptagas, också delvis opåkallade avvecklingskostnader och andra
olägenheter

Rent företagsekonomiskt sett skulle visserligen, enligt järnvägsstyrelsens
på preliminära beräkningar grundade uttalanden, den elektriska driftformens
ytterligare utsträckning ställa sig mindre gynnsam. Vad exempelvis Bohusbanan
beträffar har järnvägsstyrelsen förklarat sig förhindrad avgiva förslag
örn elektrifieringsarbetenas igångsättning ens till någon del av densamma,
eller närmast sträckan Göteborg—Uddevalla, »så länge någon möjlighet
finnes för styrelsen att nödtorftigt reda sig nied bandelen i dess nuvarande
utrustning». Enligt utskottets mening måste dock statens järnvägar alltjämt
anses för hela landets samfärdselväsen vara av en sådan central betydelse,
att ej dylika på kort sikt inriktade avkastningskrav böra få hålla tillbaka
statsbanornas fortsatta tekniska utveckling. I detta avseende kan åberopas
det livliga arbete på järnvägsnätens modernisering, som — till mötande
främst av konkurrensen från nya trafikmedel — för närvarande pågår inom
vissa främmande länder. Vad särskilt angår linjen Göteborg—Uddevalla må
också erinras om de olägenheter med blandad ångdrift och elektrisk drift
som måste bestå på Göteborgs centralstation, intill dess nyssnämnda linje
elektrifierats.

Förutom den stora fördelen av att statsbanelinjerna genom elektrifieringen
bliva tekniskt sett mera enhetligt och tidsenligt utrustade bör också för Sveriges
del beaktas betydelsen av ett minskat beroende av utländskt lokomotivbränsle
och i stället en motsvarande ökad användning av vår inhemska vattenkraft.
Vid exempelvis en elektrifiering av linjen Ange—Boden kunna de
erforderliga stora kraftkvantiteterna erhållas från redan tillgänglig överskottskraft,
överförd genom den nya stamlinjeledningen Porjus—Västerås.

Överhuvud måste den fortsatta elektrifieringen av statsbanenätet betraktas
som ett viktigt led i vårt järnvägsväsens tekniska anpassning efter tidsutveck -

Statsutskottets utlåtande Nr 137-

3

lingen med dess högt drivna krav på samfärdsmedlen. Utskottet anser detta
spörsmål såväl drifttekniskt som också samhällsekonomiskt sett vara av den
vikt att detsamma, i anslutning till de väckta motionerna, bör föranleda en
framställning från riksdagen till Kungl. Maj:t om frågans utredning. Vid
denna utredning måste dock självfallet mot ovan anförda synpunkter vägas
elektrifieringsarbetenas användbarhet som arbetsobjekt, lämpliga att stå i
beredskap i mån av ett inträdande ogynnsammare konjunkturläge.

Till sist finner utskottet anledning framhålla angelägenheten av att de i
utredningen ingående avkastningsberäkningarna uppgöras med högsta möjliga
grad av tillförlitlighet. Skola dessa beräkningar vara ägnade att läggas
till grund för bedömningen av en fortsatt elektrifierings ekonomi måste uppenbarligen
också vid desamma hänsyn tagas till den trafikökning med därav
följande stegring av trafikinkomster, som brukar följa med övergången till
elektrisk drift.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 9, 39, 64 och 182
samt II: 128, 208 och 404 må hos Kungl. Maj:t anhålla örn
utredning rörande en fortsatt elektrifiering av statens järnvägar.

Stockholm den 28 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, Bergström, Nilsson i Fredriksfält,
Tham, Magnusson och Bäcklund, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Jeppsson,
Svensson i Grönvik, Ward, Holmdahl, Norling, Isacsson, Aronson, Olsson i Staxäng och
Persson i Tidaholm.