Statsutskottets utlåtande Nr 102.

1

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1936 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till fångvården m. m. jämte i ärendet väckta
motioner.

(3:e avd.)

l:o) Nedläggande av vissa kronohäkten. I en den 28 februari 1936 dagtecknad
proposition, nr 156, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1,
sid. 4—12, av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag) att medgiva, att kronohäktena
i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla må, i sammanhang
med häktenas nedläggande såsom fångvårdsanstalter i enlighet med
ett av särskilda sakkunniga framlagt förslag, från och med den 1 juli 1936
överlåtas, ett vart häkte till den stad i vilken häktet är beläget.

Inledningsvis har i propositionen berörts det allmänna spörsmålet örn fångvårdens
anstaltsbehov och dettas tillgodoseende under den närmaste framtiden.
Efter en redogörelse för de nuvarande statliga fångvårdsanstalterna
och de brister, som vidlåda desamma, yttrar departementschefen bland
annat följande.

Ur ekonomisk och administrativ synpunkt är det givetvis önskvärt, att
fångbehandlingen koncentreras till ett mindre antal anstalter. Den ifrågasatta
nedläggningen av kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm
och Uddevalla utgör ett led i strävandena för en sådan koncentrering. Utredning
torde snarast böra verkställas angående möjligheten att nedlägga
jämväl andra fångvårdsanstalter än de nyssnämnda. Vissa förberedande
undersökningar i sådan riktning ha för övrigt redan blivit anställda.

För närvarande föreligger ett stort behov av att få gamla och omoderna
fångvårdsanstalter ersatta med nya anstalter, som kunna möjliggöra en mera
tidsenlig och effektiv fångbehandling än som med nuvarande bristfälliga
lokala anordningar kan åstadkommas. Nybyggnadsbehovets omfattning
nödvändiggör upprättandet av en plan, som kan genomföras successivt.

Det behov, som först måste tillgodoses, följer av den nya lagstiftningen
angående ungdomsfängelse. Enligt det förslag, som i avseende härå föreligger,
skulle den nya anstalten förläggas till Skenäs kungsgård i östra
Husby socken, Östergötlands län. Det är avsett att de särskilda mottagningsoch
isoleringsavdelningar, som erfordras för den nya anstalten, skola kunna
förläggas till någon av de närbelägna fångvårdsanstalterna. Därvid har i
första rummet ansetts böra ifrågakomma centralfängelset i Norrköping, vilket
dock ej kan komma till användning för detta ändamål förrän ny vårdanstalt
inrättats för förminskat tillräkneliga förbrytare. Å Norrköpingsanstalten
.skulle då kunna mottagas även andra ungdomliga förbrytare än sådana som
ådömts ungdomsfängelse, varigenom straffängelserna i Uppsala och Gävle

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 102. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

skulle frigöras från ungdomliga förbrytare och kunna nedläggas eller tagas
i anspråk för annat fångvårdsändamål.

Såsom ett andra led i nybyggnadsplanen torde böra följa anordnandet
av en ny förvarings- oell interneringsanstalt samt i samband därmed
en ny sinnesjukanstalt för fångvården. Då klientelet på förvaringsanstalten
och klientelet på interneringsanstalten förete flera likheter samt
det ur administrativ oell organisatorisk synpunkt skulle vara fördelaktigt
att sammanföra dessa båda grupper till en gemensam anstalt — om ock
nied särskilda avdelningar — torde möjligheten av en sådan åtgärd böra
undersökas. Det synes antagligt, att i anslutning till denna anstalt jämväl
skall kunna förläggas det nya sinnessjukhus, som erfordras såsom ersättning
för de till vanliga fängelsebyggnader förlagda sinnessjukavdelningarna vid
fångvården. Till detta nya sinnessjukhus skulle för observation eller vård
hänvisas straffriförklarade samt sinnessjuka och abnorma fångar, varjämte
det borde fungera såsom undersökningsinslitution för tilltalade. Frågan
örn anordnandet av en anstalt sådan som den nu angivna är redan föremål
för behandling. Sedan särskilda sakkunniga tillkallats för att bland annat
verkställa utredning rörande frågan om revision av förvarings- och interneringslagarna,
har nämligen Kungl. Maj:t genom beslut den 25 oktober
1935 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen att i samråd med de sakkunniga verkställa
förberedande utredning angående anordnandet och lämpliga förläggningen
av en anstalt avsedd att ersätta de nuvarande anstalterna för förvarade
och internerade ävensom angående möjligheten att i anslutning till
en sådan anstalt inrätta en sinnessjukavdelning för fångvården.

Såsom ett tredje led i nybyggnadsplanen återstår sedan uppförandet avett
eller eventuellt två nya centralfängelser. Denna fråga tarvar uppenbarligen
särskild och ingående utredning, innan något uttalande kan göras angående
sättet och tidpunkten för dess lösande.

Frågan örn nedläggandet av kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn,
Ängelholm och Uddevalla har varit föremål för utredning genom särskilda
sakkunniga. Dessa hava på ort och ställe förhandlat med representanter
för städerna och de tingshusbyggnadsskyldige, varvid vissa preliminära uppgörelser
träffats. Den 19 december 1935 hava de sakkunniga avlämnat berättelse
rörande den verkställda utredningen. Yttranden hava sedermera
infordrats från de städer och domsagor, som beröras av nedläggandet, ävensom
fångvårdsstyrelsen. Därvid hava reservationer mot nedläggandet av
kronohäktena i Ängelholm och Uddevalla uttalats av vissa tingshusbyggnadsskyldige.
Beträffande kronohäktet i Karlshamn hava tingshusbyggnadsskyldige
i Bräkne och Listers härader framställt yrkanden örn att bliva
befriade från skyldighet att till Karlshamns stad utgiva viss i den föreslagna
överenskommelsen stadgad ersättning för användande av rådhusrättens lokaler
vid rannsakningar med häktade m. m. I övrigt har någon mera väsentlig
erinran ej framkommit.

Närmare redogörelse för innehållet i de sakkunnigas förslag och de
däröver avgivna yttrandena återfinnes i propositionen å sid. 6—11.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

Ifrågavarande fyra kronohäkten lia otvivelaktigt numera icke någon som
helst betydelse för den egentliga fångvården. Att de bibehållits så länge som
skett torde huvudsakligen lia berott därpå att de tillgodosett det lokala behovet
av rannsakningshäkten, varjämte beträffande kronohäktena i Norrtälje
och Uddevalla tillkommer, att de inrymma lokaler för hållande av rannsak -

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

3

ningar. Ett par av häktena ha även på senare tid använts för avtjänande av
bötesförvandlingsstraff, men med de goda kommunikationer, som nu finnas,
kunna bötesfångar transporteras till andra fångvårdsanstalter utan att därigenom
någon större ökning i transportkostnaderna uppkommer. Kostnaderna
för häktenas drift äro i allt fall i förhållande till fångantalet så stora, att de
något ökade utgifter för fångtransporter och för rättegångsbiträdens resor,
som kunna uppkomma vid häktenas nedläggande, icke kunna motivera häktenas
bibehållande. Häktenas nedläggande på de villkor, som föreslagits av de
sakkunniga, medför ej annan rubbning i nu bestående förhållanden beträffande
rannsakningars hållande än att respektive städer — i stället för staten
— tillhandahålla arrestlokaler och i visst fall, där kronohäkte även inrymt
rannsakningslokal, sådan lokal. Jag anser mig alltså med hänsyn till
den utredning, som förebragts, böra förorda häktenas nedläggande enligt de
sakkunnigas förslag från och med den 1 juli 1936. Beträffande den föreslagna
överlåtelsen av kronohäktena — i förekommande fall med tillhörande
tomt — till städerna må framhållas, att samtliga häkten äro gamla och enligt
vad de sakkunniga meddelat knappast värda rivningskostnaden. På
grund av häktenas speciella byggnadssätt kunna de enligt vad som framgått
vid de sakkunnigas förhandlingar med de lokala myndigheterna knappast
användas för annat ändamål. I likhet med de sakkunniga finner jag således,
att alla skäl tala för att staten till förmån för städerna avstår sin äganderätt
till ifrågavarande kronohäkten. Genom alt bliva befriad från skyldigheten
att hålla häktena kommer staten att göra en årlig besparing, som
kapitaliserad betydligt överstiger värdet av häktena. De reservationer beträffande
nedläggandet, som framkommit från vissa tingshusbyggnadsskyldige,
torde icke kunna tillmätas någon betydelse vid det förhållandet att, såvitt
angår ifrågavarande tingshusbyggnadsskyldige, nedläggandet ej medför
någon ökad tunga eller någon olägenhet, som kan av dem åberopas. Vad
särskilt angår de tingshusbyggnadsskyldige i Bräkne och Listers härad torde
böra framhållas, att staden Karlshamn enligt de sakkunnigas, av staden
godkända förslag till överenskommelse förbundit sig gentemot tingslagen att
upplåta rannsakningslokal i rådhuset och lokaler för de häktades förvaring
i omedelbart sammanhang med rannsakningarna utan annan ersättning än
den som för underhåll av dessa lokaler nu från de tingshusbyggnadsskyldige
i Bräkne härad utbetalas till fångvården.

Utskottet, som anser sig sakna anledning att i detta sammanhang ingå på
prövning av den inledningsvis berörda planen för tillgodoseendet av fångvårdens
anstaltsbehov under den närmaste framtiden, finner i likhet med
departementschefen vägande skäl tala för ett nedläggande av ifrågavarande
kronohäkten. De förslag till överenskommelser mellan staten och vederbörande
kommunala myndigheter, som i sådant syfte uppgjorts av de sakkunniga,
synas utskottet väl ägnade att läggas lill grund för herörda åtgärds
vidtagande. Utskottet tillstyrker förty, att äganderätten till kronohäktena
ifråga överlämnas till vederbörande städer på de villkor, sorn de sakkunniga
föreslagit.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att kronohäktena i Norrtälje,
Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla må, i sammanhang
med häktenas nedläggande såsom fångvårdsanstalter i enlighet
med det av särskilda sakkunniga framlagda förslaget,

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

från och med den 1 juli 1936 överlåtas, ett vart häkte till
den stad i vilken häktet är beläget.

2:o) Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen. I propositionen
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1936/1937, har Kungl. Majit under andra huvudtiteln, innefattande anslagen
till justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 35, sid. 86 och 87,
av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden)
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen för budgetåret 1936/
1937 beräkna ett förslagsanslag av 204,600 kronor.

I förevarande proposition, nr 156, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkten 2, sid. 12—15) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937,

dels ock till Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen för
budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 204,600 kronor.

För innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål i riksstaten uppfört
ett anslag av 196,100 kronor. För nästa budgetår föreslås, att anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes med 5,000 kronor
till 21,500 kronor, varav skulle belöpa 20,500 kronor å grundavlöningar
m. m. och 1,000 kronor å avlöningsförhöjningar m. m. Vidare föreslås, att
anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän ökas med 3,500 kronor, avseende provisoriskt dyrortstillägg.

Utskottet. Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................

Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis
..............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit...................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.. kronor 20,500

b) Avlöningsförhöjningar m.

m., förslagsvis......... » 1,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis....

kronor 156,800
» 10,600

» 7,200

»> 21,500

» 8,500

Summa kronor 204,600;

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

5

b) till Avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av
204,600 kronor.

3:o) Avlöningar till befattningshavare å fångvårdsstaten. Kungl. Majit
har i proposition nr 1 (punkt 36, sid. 87) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Avlöningar till befattningshavare
å fångvårdsstaten för budgetåret 1936/1937 beräkna ett förslagsanslag av

2.716.000 kronor.

I propositionen nr 156 har Kungl. Majit därefter föreslagit riksdagen (sid.
15—30) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
fångvårdsstaten,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för fångvårdsstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937,

dels ock till Avlöningar till befattningshavare å fångvårdsstaten för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,714,000 kronor.

Fångvårdsstatens avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 2,692,000 kronor.

För nästa budgetår föreslår Kungl. Majit, att två i samband med nedläggandet
av kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla
frigjorda befattningar som kronohäktesföreståndare av 2:a klass (B 15) indragas.
En tredje befattning av detta slag skulle däremot överflyttas till
fångkolonien å Singeshult under benämningen föreståndare, medan den
där placerade uppsyningsmanstjänsten (B 10) skulle överföras till centralfängelset
å Långholmen. Övriga vid förenämnda kronohäkten placerade
ordinarie befattningar föreslås likaledes överflyttade till andra fångvårdsanstalten
Vid bifall till detta förslag skulle anslagsposten till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat kunna nedsättas med
9,800 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, föreslås å ena sidan sänkt med dels
8,100 kronor till följd av förenämnda kronohäktens nedläggande, dels ock

4.000 kronor, avseende kostnad för renskrivning av rättspsykiatriska utlåtanden
av fängelseläkare. Å andra sidan förordas en höjning med 4,800 kronor
för att bland annat möjliggöra ökat arvode till fängelseläkaren för
kroppssjukvården vid centralfängelset å Långholmen ävensom anställande
under nästa budgetår av ett biträde åt sinnessjukläkaren vid centralfängelset
å Härlanda. Ifrågavarande anslagspost skulle i enlighet härmed minskas
med 7,300 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-or di Harie
personal föreslås dels sänkt med 13,100 kronor, motsvarande lön till en
uppsyningsmanstjänst och fyra vaktkonstapeltjänster, vilka skulle indragas
i .samband med förenämnda kronohäktens nedläggande, dels ock höjd med

6

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

30,300 kronor, avsedda för viss personalförstärkning vid centralfängelset å
Långholmens sinnessjukavdelning samt vid den till centralfängelset i Norrköping
förlagda vårdanstalten för förminskat tillräkneliga förbrytare. Nettoökningen
å denna anslagspost skulle alltså uppgå till 17,200 kronor, varav
16,200 kronor beräknas åtgå för grundavlöningar m. m. och 1,000 kronor
för avlöningsförhöjningar m. m.

Slutligen föreslås anslagsposten till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän höjd med
21,900 kronor, avseende provisoriskt dyrortstillägg.

I förhållande till gällande avlöningsstat utvisar alltså Kungl. Maj:ts förslag
en ökning med (17,200 + 21,900 — 9,800 — 7,300) 22,000 kronor. Anslagets
slutsumma skulle sålunda bliva (2,692,000 + 22,000) 2,714,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 317, inom
första kammaren av herr T. Ström m. fl. och den andra, nr 657, inom andra
kammaren av herr H. Norling m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att arbetstiden för den vid fångvården anställda
tjänstepersonalen i lönegraderna 1—10 bestämmes till 218 timmar per 30
dagar;

att i anledning därav den i proposition nr 156 föreslagna personalstaten för
fångvården utökas med 5 överkonstaplar, 50 extra ordinarie vaktkonstap^
och 3 extra ordinarie vaktfruar; samt

att i sagda proposition upptaget belopp till avlöningsstat för fångvården för
budgetåret 1936/1937 ökas med i runt tal 133,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen 1:317.

Utskottet. Vidkommande först Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet erinra därom, att
Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1935 medgivit, att redan under innevarande
budgetår finge — utöver tidigare befintlig personal — anställas dels
ett biträde åt sinnessjukläkaren vid centralfängelse å Härlanda, dels ock
viss extra ordinarie personal vid centralfängelsets å Långholmen sinnessjukavdelning
och den till centralfängelset i Norrköping förlagda vårdanstalten
för förminskat tillräkneliga förbrytare. Då motsvarande behov av personalförstärkning
gör sig gällande även för nästa budgetår, anser sig utskottet
böra tillstyrka, att medel i vanlig ordning beräknas för den sålunda erforderliga
personalen. Utskottet har ej heller något att erinra emot Kungl. Maj:ts
förslag i övrigt.

Vad härefter angår det motionsvis framställda yrkandet örn begränsning
av arbetstiden för personal i lönegraderna 1—10 vid fångvården, finner utskottet,
att, ehuru ifrågavarande personal med avseende å arbetets omfattning
och beskaffenhet i allmänhet icke lärer kunna anses helt jämställd med
motsvarande personal vid statens sinnessjukhus, vissa skäl dock kunna anföras
för genomförande av en arbetstidsbegränsning vid fångvården. Ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

7

skottet är emellertid för sin del icke berett att på grundval av föreliggande
utredningsmaterial taga ställning till detta spörsmål. Med hänsyn härtill
och då utskottet har anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet
riktad på spörsmålet, anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall
till de i ämnet väckta motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å herrar Ströms m. fl. och Norlings m. fl.
förenämnda motioner (I: 317 och II: 657)

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsstaten: Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Centralfängelset å Långholmen.

1 direktör av l:a klass..............................B 27

1 förste pastor och Överlärare.......................B 26

1 pastor och förste lärare...........................B 24

1 kamrerare........................................B 22

3 assistenter av l:a klass............................B 20

2 assistenter av 2:a klass............................ B 18

Centralfängelset i Malmö.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 pastor och förste lärare...........................B 24

2 assistenter av 2:a klass............................ B 18

Centralfängelset å Härlanda.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 pastor och förste lärare ...........................B 24

2 assistenter av 2:a klass ............................ B 18

Centralfängelset i Mariestad.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 assistent av 2:a klass .............................B 18j

1 assistent av 3:e klass .............................B 16j

Centralfängelset i Härnösand.

1 direktör av 2:a klass..............................B 26

1 pastor och förste lärare ...........................B 24

2 assistenter av 2:a klass............................B 18j

8

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Befattning Lönegrad

Centralfängelset i Växjö.

1 direktör av 3:e klass..............................B 24

1 pastor och förste lärare...........................B 24

2 assistenter av 4:e klass............................B 12

Centralfängelset i Norrköping jämte den därmed förenade vårdanstalten
för förminskat tillräkneliga förbrytare.

1 direktör av 3:e klass..............................B 24

1 assistent av 3:e klass.............................B 16

Straffängelset i Uppsala.

1 direktör av 3:e klass..............................B 24

2 assistenter av 3:e klass............................B 16

Straffängelserna i Linköping, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Kristianstad, Vänersborg, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och

Gävle.

11 direktörer av 3:e klass...........................B 24

10 assistenter av 3:e klass...........................B 16

Kronohäktet i Nyköping, Västervik, Ystad, Halmstad, Sundsvall,
Östersund, Umeå och Luleå.

8 kronohäktesföreståndare av l:a klass ...............B 16

Kronohäktena i Visby, Varberg, Hudiksvall och Haparanda.

4 kronohäktesföreståndare av 2:a klass...............B 15

Fångkolonien å Singeshult.

1 föreståndare......................................B 15

Bevakningspersonal.

12 uppsyningsman.................................B 10

6 yrkesmästare av l:a klass.......................B 10

45 överkonstaplar..................................B 8

29 yrkesmästare av 2:a klass.......................B 8

402 vaktkonstaplar.................................B 6

4 första vaktfruar................................B 6;

36 vaktfruar......................................B 1

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis...........................kronor 2,193,300

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

9

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a) Lön och tjänstgöringspen ningar

eller motsvarande kronor 1,200

Avlöningsstat.

Lön

eller mot-svarande

Tjänstgö-ringspen-ningar eller
motsvarande

Summa j

''

400

200

600

400

200

600

Alim. För envar av an-givna två kokerskor kan
lönen efter 5 år höjas med
| 50 kronor och efter 10 år
i med ytterligare 50 kronor.

'' • ’

Summa

—

1,200

b) Ålderstillägg, förslagsvis kronor 200 kronor 1,400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm da

av Kungl. Majit, förslagsvis......... » 146,900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m., förslagsvis .... kronor 263,500
b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 63,900 » 327,400

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

ickc-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. »_45,000

Summa kronor 2,714,000;

c) till Avlöningar till befattningshavare å fångvårdsstaten
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 2,714,000
kronor.

4:o) Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten: Omkostnader. Kungl. Majit
har i propositionen nr 1 (punkt 37, sid. 88) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten:
Omkostnader för budgetåret 1936/1937 beräkna ett förslagsanslag av 1,202,300
kronor.

I propositionen nr 156 (punkt 4, sid. 30) har Kungl. Majit föreslagit liksdagen
alt till Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten: Omkostnader för budgetåret
1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av 1,202,000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1,215,000
kronor. Kungl. Majlis förslag innebär alltså en minskning med 13,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten:
Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 1,202,000 kronor.

5:o) Ersättande av visst förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult.
Kungl. Majit har i propositionen nr 156 föreslagit riksdagen (punkt 5,
sid. 30 32) medgiva, att ännu ej ersatta förskott för fångvårdens övertagan de

av fångkolonien å Singeshult eller 51,046 kronor 93 öre må vid upprättande
av bokslut för budgetåret 1935/1936 avföras å den i riksstaten för
samma budgetår under uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln
»Inkomster vid fångvården».

Efter framställning av Kungl. Majit i en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition,
nr 219, medgav riksdagen dels att till uppförande vid fångkolonien
å Singeshult av en logementsbyggnad och en byggnad inrymmande bostad för
uppsyningsman m. m. ett belopp av högst 60,000 kronor finge efter Kungl.
Majits prövning av fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel tills vidare förskotteras
för att sedermera återbetalas av den från jordbruket vid kolonien
inflytande avkastning eller köpeskillingar för områden, vilka kunde komma
att från de till kolonien hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels
ock att till dess återbetalning skett medlen i fångvårdsstyrelsens huvudbok redovisades
å konto »Förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult».

Därefter hemställde Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag
(andra huvudtiteln s. 86) örn särskilt anslag för inköp av vissa fastigheter
för fångkolonien, därvid framhölls att, enär tidigare medgivna förskott
då ännu ej blivit ersatta samt dessa ej heller, sä vitt då kunde bedömas, torde
förrän efter åtskilliga år kunna ersättas, det syntes lämpligast att särskilt anslag
för ändamålet beviljades. Skulle i framtiden en försäljning av det till
inköp ifrågasatta området komma i fråga, kunde statsverket i varje fall bliva
gottgjort för utgiften. Även detta förslag vann riksdagens bifall.

Ä nu förevarande förskottskonto har i fångvårdsstyrelsens huvudbok för
budgetåret 1934/1935 utbalanserats ett belopp av 51,046 kronor 93 öre.

I ärendet har förslag avgivits av fångvårdsstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit torde nämnvärt överskott av jordbruksdriften
vid Singeshult ej kunna förväntas. De tidigare planerade åtgärderna
att genom upparbetande av särskilda brukningsdelar och genom försäljning
av dessa förvärva inkomster ha ej kunnat genomföras, varför ej heller
härigenom några medel torde kunna inflyta till förskottens täckande.

Då det nu gäller att finna en annan utväg för täckande av förskotten i fråga,
synes det icke erforderligt att för ändamålet äskas särskilt anslag. I
stället tolde förskotten böra avföras a inkomsttiteln »Inkomster vid fångvården».
Som emellertid vid förskottens beviljande uttryckligen förutsatts,

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

11

att dessa skulle återbetalas av avkastningen vid kolonien eller av köpeskillingar
för därifrån avskilda områden, synes mig riksdagens medgivande böra
inhämtas för vidtagande av sådan åtgärd.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att avskrivning av ifrågavarande
förskott nu bör äga rum. Mot det sätt, varpå avskrivningen föreslagits
skola ske, har utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att ännu ej ersatta förskott för
fångvårdens övertagande av fångkolonien å Singeshult eller
51,046 kronor 93 öre må vid upprättande av bokslut för budgetåret
1935/1936 avföras å den i riksstaten för samma budgetår
under uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln
»Inkomster vid fångvården».

Stockholm den 8 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

G. A. CARLSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla,
Asplund, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredriksfält, Sandén, Tham, Johanson
i Faleberg, Magnusson och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Jansson, Strindlund, Holmgren, Jeppsson, Andersson
i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,
Norling, Isacsson och Aronson.

Utskottet.