Andra lagutskottets memorial Nr 59.

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1936 kl. 12 m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
andra lagutskottets utlåtande nr 58 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
örn förenings- och förhandlingsrätt samt i samband
därmed väckta motioner m. m.

Genom proposition, nr 240, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till 1) lag om förenings- och förhandlingsrätt;
2) lag om ändrad lydelse av 3, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920
(nr 245) örn medling i arbetstvister; samt 3) lag om ändrad lydelse av 1 §
lagen den 22 juni 1928 (nr 254) örn arbetsdomstol.

I avgivet utlåtande, nr 58, över propositionen samt i samband därmed väckta
motioner m. m. har utskottet, såvitt nu är i fråga, hemställt,

dels, under A, att riksdagen, i anledning av propositionen samt motionerna
I: 428 yrkandet I, I: 429, I: 430, II: 820 yrkandet I, II: 823, II: 824 och
II: 827, med förklarande att de i propositionen framlagda lagförslagen icke
kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga av utskottet i dess
berörda utlåtande framlagda förslag till 1) lag örn förhandlingsrätt; 2) lag
om ändrad lydelse av 1, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn
medling i arbetstvister; samt 3) lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 22
juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol;

dels, under D, att riksdagen, i anledning av motionerna I: 431 och II: 825,
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning i frågan om lagfästade
av förhandlingsrätten för sådana kategorier av arbetstagare, vilka anställas
i allmän tjänst genom privaträttsliga arbetsavtal samt örn framläggande
för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kan föranleda;

dels ock, under E, att motionerna I: 431 och II: 825, i den mån de icke
blivit besvarade genom vad utskottet under D hemställt, icke måtte föranleda
till någon riksdagens åtgärd.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation av herr Sigfrid Hansson
jämte sex andra ledamöter har hemställts, så vitt nu är i fråga, dels, under
A, att riksdagen med förklarande, att propositionen ej kunnat i oförändrat
skick antagas, måtte för sin del antaga vid reservationen fogade förslag till
1) lag örn förenings- och förhandlingsrätt, som med undantag för 4 och 8 §§
överensstämde med det i propositionen framlagda förslaget till lag örn förenings-
och förhandlingsrätt, ävensom till 2) lag om ändrad lydelse av 3, 6
och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn medling i arbetstvister och 3)
Bihang till riksdagens protokoll 19.''I6. 9 samt. 2 avd. Nr 59.

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

Utskottet.

lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol,
vilka sistnämnda två lagförslag hade samma lydelse som motsvarande
lagförslag i propositionen, dels ock, under D och E, att motionerna I: 431 och
II: 825 icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava vid behandling av
utskottets ifrågavarande utlåtande kamrarna stannat i olika beslut.

Första kammaren har bifallit utskottets hemställan.

Andra kammaren har, såvitt nu är i fråga, fattat följande beslut:

Punkten A.

Kammaren godkände Kungl. Maj:ts under denna punkt upptagna förslag
till lag örn förenings- och förhandlingsrätt, dock att åt 4 och 8 §§ gavs den
lydelse, som föreslagits i den av herr Sigfrid Hansson m. fl. avgivna, vid utlåtandet
fogade reservationen.

Därjämte godkände kammaren de stadganden, som i utskottets motsvarande
lagförslag angivits såsom 8—29 §§.

Utskottets förslag till lag örn ändrad lydelse av 1, 6 och 11 §§ lagen den
28 maj 1920 (nr 245) örn medling i arbetstvister godkändes, dock att åt 6 §
gavs den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen.

Utskottets förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928
(nr 254) örn arbetsdomstol godkändes.

Utskottets hemställan i punkten A förklarades vara besvarad genom kammarens
beslut i fråga om lagförslagen.

Punkterna D och E.

Kammaren biföll vad i den av herr Sigfrid Hansson m. fl. avgivna reservationen
föreslagits under motsvarande punkter.

Sammanjämkning av kamrarnas skiljaktiga beslut synes utskottet lämpligen
kunna ske sålunda, att kamrarna, med frånträdande av sina förut
fattade beslut, antaga av utskottet nedan framlagda lagförslag ävensom beträffande
motionerna I: 431 och II: 825 göra den hemställan, som utskottet
nedan föreslår.

I fråga örn den av utskottet föreslagna lydelsen av lag örn förenings- och
förhandlingsrätt får utskottet beträffande tolkningen av begreppet »arbetsledare»
i 3 § sista stycket erinra om den utredning angående innebörden av
begreppet »arbetsledare eller annan i förtroendeställning», som intagits å
sid. 75—76 i utskottets utlåtande nr 29/1935. Vad angår 8 § vill utskottet
uttala, att rätten att genom anmälan hos socialstyrelsen påkalla tillämpning av
3 kapitlet i lagen givetvis tillkommer förutom huvudorganisation jämväl en
självständig organisation, som ej har underavdelningar, ävensom sådan
självständig organisation, som uppträder vid sidan av huvudorganisation
inom samma arbetsområde.

Med anledning av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

dels att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade
beslut, måtte antaga följande förslag till

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens
beslut.)

(Andra kammarens (Utskottets sammanjämkbeslut.
) ningsförslag.)

1) Lag

om förhandlingsrätt.

1) Lag

om förenings- och förhandlingsrätt.

Härigenom förordnas som följer:

1 kapitlet. Inledande bestämmelser.

1 §•

Denna lag äger tillämpning
å förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare
i enskild tjänst.

1 §•

Denna lag äger tillämpning å förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare, dock icke beträffande
sådana arbetstagare i statens eller kommunernas tjänst,
som äro underkastade ämbetsmannaansvar.

2 §•

Med förening av arbetstagare förstås i denna lag förening, som består av
arbetstagare och enligt stadgarna har till uppgift att tillvarataga arbetstagarnas
intressen rörande anställningsvillkor och förhållandet i övrigt till arbetsgivaren.

Med förening av arbetsgivare förstås en motsvarande sammanslutning å
arbetsgivarsidan.

Bestämmelser i denna
lag, som hava avseende å
förening av arbetsgivare
eller arbetstagare, skola
äga motsvarande tillämpning
å förening eller förbund
av flera sådana föreningar
(huvudorganisation);
och skall, då fråga är
örn huvudorganisation, vad
i denna lag sägs örn medlem
i förening gälla örn de anslutna
föreningarna, så ock
örn deras medlemmar.

Bestämmelser i denna
lag, som hava avseende å
förening av arbetsgivare
eller arbetstagare, skola
äga motsvarande tillämpning
å förening eller förbund
av flera sådana föreningar.

Bestämmelser i denna
lag, som hava avseende å
förening av arbetsgivare
eller arbetstagare, skola
äga motsvarande tillämpning
å förening eller förbund
av flera sådana föreningar
(huvudorganisation);
och skall, då fråga är
örn huvudorganisation, vad
i denna lag sägs örn medlem
i förening gälla örn de
anslutna föreningarna, så
ock örn deras medlemmar.

2 kapitlet. Örn föreningsrätten.

3 §■

Med föreningsrätt förstås
i denna lag rätt att tillhöra
sådan förening, som i
2 § sägs.

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens
beslut.)

(Andra kammarens
beslut.)

(Utskottets sammanjämkningsförslag.
)

3 §•

Föreningsrätten
lämnas okränkt.

skall

4 §■

Föreningsrätten skall
lämnas okränkt. Kränkning
av föreningsrätten föreligger,
om från arbetsgivar-
eller arbetstagarsidan
åtgärd vidtages mot någon
å andra sidan i syfte att
hindra honom att inträda i
eller förmå honom att utträda
ur förening, så ock örn
åtgärd vidtages från ena sidan
mot någon å andra sidan
i anledning av hans
verksamhet för förening eller
för åstadkommande av
förening. Sker kränkningen
av föreningsrätten genom
avtalsuppsägning eller annan
dylik rättshandling eller
genom bestämmelse i kollektivavtal
eller annat avtal,
vare rättshandlingen eller
bestämmelsen ogin.

Vad i första stycket stadgas
skall icke utgöra hinder
för intagande av föreskrift
i kollektivavtal, att arbetsledare
ej må vara medlem
av förening, som avser tillvaratagande
av honom underställd
personals intressen
gentemot arbetsgivaren.
Ej heller skall stadgandet
äga tillämpning å åtgärd,
som grundas på sådan föreskrift.

3 §•

Föreningsrätten skall
lämnas okränkt. Sker
kränkning av föreningsrätten
genom avtalsuppsägning
eller annan dylik
rättshandling eller genom
bestämmelse i kollektivavtal
eller annat avtal, vare rättshandlingen
eller bestämmelsen
ogin.

Vad i första stycket stadgas
skall icke utgöra hinder
för intagande av föreskrift
i avtal, att arbetsledare ej
må vara medlem av förening,
som avser tillvaratagande
av honom underställd
personals intressen
gentemot arbetsgivaren. Ej
heller skall stadgandet äga
tillämpning å åtgärd, som
grundas på sådan föreskrift.

Med arbetsledare förstås den, som är anställd att såsom
arbetsgivarens ställföreträdare leda, fördela och
kontrollera arbete, vilket utföres av honom underställd
personal och i vilket han icke annat än tillfälligtvis
själv deltager.

Andra lagutskottets memorial Nr 59. *

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

5 §•

Har arbetsgivare, arbetstagare
eller förening gjort
sig skyldig till kränkning
av föreningsrätten, på sätt
i 4 § sägs, golde därav uppkommen
skada.

Angående skadeståndsskyldigheien
skall vad i 8
och 9 §§ lagen örn kollektivavtal
stadgas äga motsvarande
tillämpning.

6 §•

Var, som vill fordra
skadestånd enligt detta kapitel,
skall anhängiggöra
sin talan inom två år från
avslutande av den åtgärd,
varå ersättningsskyldigheten
grundas. Försummas
det, vare talan förlorad.

7 §•

Mål, som avse tillämpning
av bestämmelserna i
detta kapitel, upptagas av
arbetsdomstolen.

2 kapitlet. Om förhand- 3 kapitlet. Om förhand- 2 kapitlet. Örn förhandlingsrätt.
lingsrätten. lingsrätt.

4 §■ 8 §. 4 §.

Med förhandlingsrätt förstås i denna lag rätt att påkalla förhandling röranre
reglering av anställningsvillkoren ävensom rörande förhållandet i övrigt
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förhandlingsrätt tillkommer å ena
sidan arbetsgivaren eller förening av arbetsgivare, vari han är medlem, samt
å andra sidan förening av arbetstagare, vari de ifrågavarande arbetstagarna
äro medlemmar.

Förhandlingsrätt för en part medför skyldighet för andra parten att träda
i förhandling, Nämnda skyldighet innebär åliggande att, själv eller genom
ombud, inställa sig vid förhandlingssammanträde samt att, där så erfordras,

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

med angivande av skäl framlägga förslag till lösning av fråga, varom förhandling
påkallats.

5 §•

Vill part påkalla förhandling,
som avses i 4
§, gore framställning därom
hos andra parten. Om
denne så begär, skall
framställningen ske skriftligen
med angivande av
den eller de frågor, om
vilka förhandling påkallas.
Sammanträde för förhandling
skall hållas snarast
möjligt; och ankommer
det på parterna att
utan dröjsmål överenskomma
örn tid och plats
för sammanträdet. Om
endera parten det begär,
skall över förhandlingen
föras protokoll, som justeras
av båda parterna.

9 §•

Vill part påkalla förhandling,
som avses i 8
§, gore framställning därom
hos andra parten.
Örn denne så begär, skall
framställningen ske skriftligen
med angivande av
den eller de frågor, örn
vilka förhandhng påkallas.
Sammanträde för förhandhng
skall hållas snarast
möjligt; och ankommer
det på parterna att
utan dröjsmål överenskomma
örn tid och plats
för sammanträdet. Om
endera parten det begär,
skall över förhandlingen
föras protokoll, som jus -

5 §•

Vill part påkalla förhandhng,
som avses i 4 §,
gore framställning därom
hos andra parten. Örn
denne så begär, skall
framställningen ske skriftligen
med angivande av
den eller de frågor, örn
vilka förhandhng påkallas.
Sammanträde för förhandhng
skall hållas snarast
möjligt; och ankommer
det på parterna att
utan dröjsmål överenskomma
örn tid och plats
för sammanträdet. Örn
endera parten det begär,
skall över förhandlingen
föras protokoll, som justeras
av båda parterna.

teras av båda parterna
De i denna paragraf givna stadgandena skola icke lända till efterrättelse, i
den mån annat följer av kollektivavtal mellan parterna.

6 §•

Om befogenhet för part,
som äger förhandlingsrätt
men å vilken bestämmelserna
i 3 kapitlet icke
äga tillämpning, att påkalla
förlikningsmans
medverkan stadgas i lagen
om medling i arbetstvister.

10 §.

Om befogenhet för part,
som äger förhandlingsrätt,
att påkalla förlikningsmans
medverkan stadgas
i lagen om medhng i
arbetstvister.

6 §•

Örn befogenhet för part,
som äger förhandlingsrätt
men å vilken bestämmelserna
i 3 kapitlet icke äga tilllämpning,
att påkalla förlikningsmans
medverkan
stadgas i lagen örn medhng
i arbetstvister.

7 §•

11 §•

7 §•

Arbetsgivare må ej vägra arbetstagare skälig ledighet för deltagande i förhandling
örn fråga, vari han är utsedd att vara representant för sin förening.

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

3 kapitlet. Om förhandlingsrätts utövande i visst fall.

8 §•

Huvudorganisation av arbetstagare äger genom anmälan hos socialstyrelsen
påkalla detta kapitels tillämpning. Dylik anmälan skall göras av organisationens
styrelse och innefatta förklaring, att organisationen underkastar
sig i 16 § angiven fredsförpliktelse.

Vid anmälan skola fogas:

1) organisationens stadgar;

2) uppgift å de personer, som hava säte i organisationens styrelse eller som
eljest äga företräda organisationen, ävensom å deras adresser; samt

3) bestyrkt avskrift av protokoll vid sammanträde med organisationen, utvisande,
att stadgarna blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller annan
handling, varav framgår, att styrelse blivit utsedd.

Sker ändring i organisationens stadgar eller i förhållande, som under 2)
sägs, vare organisationen pliktig att omedelbart göra anmälan härom hos socialstyrelsen.

9 §•

Å huvudorganisation, som gjort anmälan enligt 8 §, jämte till sådan organisation
anslutna underföreningar skola bestämmelserna i detta kapitel äga
tillämpning från och med ingången av fjärde kalendermånaden efter den,
då anmälan gjordes, och intill dess ett år förflutit efter det huvudorganisationen
hos socialstyrelsen förklarat sig återtaga sin anmälan; dock att förklaring
om återtagande icke får ske förrän två år efter anmälan.

Äro bestämmelserna i detta kapitel tillämpliga å förening av arbetstagare
och har dessas arbetsgivare erhållit kännedom därom, skola samma bestämmelser
gälla för arbetsgivarparten i förhållande till föreningen och dess medlemmar.

10 §.

Kan enighet i viss förhandlingsfråga icke uppnås vid förhandling enligt 2
kapitlet, skall socialstyrelsen utse opartisk ordförande att leda förhandlingen
på begäran av huvudorganisation för part, å vilken bestämmelserna i detta
kapitel jämlikt 9 § äga tillämpning, så ock under enahanda förutsättning på
begäran av oorganiserad arbetsgivarpart.

Styrelsen må dock vägra att utse sådan ordförande:

1) därest sökanden icke gjort vad på honom ankommer för frågans lösning
vid förhandling enligt 2 kapitlet;

2) därest sökanden är förening av arbetstagare och icke omfattar minst
hälften av de av frågan berörda arbetstagarna;

3) därest sökanden är förening, som icke står öppen för alla inom den
eller de grupper, vilkas intressen föreningen åsyftar att tillvarataga; samt

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk beslut.

) beslut.) ningsförstag.)

4) därest sökanden är förening av arbetstagare och icke äger minst trehundra
medlemmar.

över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i denna paragraf, må klagan
ej föras.

11 §•

Finner socialstyrelsen fråga, för vars behandling utseende av opartisk ordförande
påkallas, vara av synnerlig vikt eller särskilt invecklad beskaffenhet,
må styrelsen i stället för en ordförande utse en kommission av tre personer;
och skall i sådant fall vad här nedan stadgas örn opartisk ordförande gälla
kommissionen.

12 §.

Ledes förhandling av opartisk ordförande, åligger det parterna att sammankomma
på hans kallelse. Part, som visar sig ha instämt förhandlingsfrågan
till domstol, vare dock fritagen från skyldighet att deltaga i förhandlingen.

På ordförandens anmaning skall vardera parten med angivande av skäl
framlägga förslag till förhandlingsfrågans lösning.

Det bör vara parterna angeläget att, i den mån sådant erfordras för att
bereda ordföranden tillförlitlig grund för förhandlingsfrågans bedömande,
på anhållan av ordföranden giva honom del av räkenskaper och andra handlingar
samt meddela statistiska och andra uppgifter, varöver parterna förfoga,
ävensom hålla vederbörande arbetsplatser för ordföranden tillgängliga;
part likväl obetaget att, i den omfattning han finner nödigt, göra förbehåll,
att vad ordföranden på sådant sätt erfar ej må av denne yppas.

över förhandlingen skall föras protokoll, som justeras av båda parterna.

13 §.

Kunna parternas vid förhandling inför opartisk ordförande avgivna förslag
icke sammanjämkas, må ordföranden uppmana parterna att lämna en
eller flera personer uppdrag att såsom skiljemän avgöra förhandlingsfrågan
med utfästelse, att parterna skola ställa sig avgörandet till efterrättelse.

I händelse ordförandens uppmaning i sistnämnda syfte icke efterkommes
av parterna, skall ordföranden, därest han icke finner frågan vara av beskaffenhet
att höra under domstol, på begäran av endera parten hos socialstyrelsen
hemställa örn utseende av skiljenämnd för avgivande av förslag
till förhandlingsfrågans lösning.

Ej må ordföranden själv åtaga sig skiljemannauppdrag i förhandlingsfråga
rörande arbetsförhållande.

14 §.

Har socialstyrelsen mottagit sådan hemställan om utseende av skiljenämnd,
som i 13 § sägs, skall styrelsen till ledamöter av nämnden utse minst
tre opartiska personer, över styrelsens val av ledamöter må klagan ej föras.

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

Den jämlikt 10 § utsedde opartiske ordföranden eller, där jämlikt 11 §
en kommission utsetts, dess ordförande vare föredragande inför nämnden.

Nämnden skall på grundval av det protokoll, som i 12 § omnämnes, och
de upplysningar, som föredraganden kunnat inhämta, avgiva förslag till förhandlingsfrågans
lösning. Finner sig nämnden för frågans bedömande vara
i behov av ytterligare upplysningar, må nämnden infordra sådana från parterna.

Har part under förhandlingen gjort förbehåll, som i 12 § sägs, gäde detta
förbehåll även för nämnden; part vare ock obetaget att göra sådant förbehåll
i fråga om upplysningar, som nämnden enligt denna paragrafs tredje
stycke äger infordra.

Vid avgivandet av förslag till förhandlingsfrågans lösning skall nämnden
tillika förelägga parterna att senast å viss dag avgiva svar på förslaget.
Vägrar någondera parten att antaga nämndens förslag, åge nämnden på begäran
av part avgöra, huruvida förslaget må offentliggöras; dock att nämnden
icke utan särskilda skäl må förvägra part, som godkänt förslaget, att
offentliggöra detsamma.

15 §.

Sedan av socialstyrelsen utsedd opartisk ordförande slutfört sitt uppdrag,
skall han inom en månad därefter insända berättelse över förhandlingen till
styrelsen. Har skiljenämnd utsetts enligt 14 §, skall berättelsen jämväl innehålla
nämndens förslag till förhandlingsfrågans lösning, därest nämnden
icke funnit, att förslaget icke må offentliggöras, samt parternas svar å förslaget.

16 §.

Under tid och förutsättningar, som angivas i 9 §, må stridsåtgärd icke vidtagas
från någondera sidan. Denna fredsförpliktelse skall, så vitt viss förhandlingsfråga
rörer, upphöra att gälla, örn enligt 14 § tredje stycket avgivet
förslag till frågans lösning icke blivit antaget av båda parterna inom
den av skiljenämnden för besvarande av förslaget fastställda tiden samt endera
parten inom en månad därefter underrättat såväl andra parten som socialstyrelsen,
att han ämnar anlita stridsåtgärd.

Innan stridsåtgärd vidtages skall, därest giltigt hinder icke möter, underrättelse
om åtgärden lämnas motsidan ävensom socialstyrelsen sist å sjunde
dagen före den dag, då åtgärden skall taga sin början. Underrättelsen skall
innehålla redogörelse för anledningen till åtgärden.

17 §•

Har part efter ty i 16 § sägs tillkännagivit sin avsikt att anlita stridsåtgärd,
må socialstyrelsen uppdraga åt den jämlikt 10 § utsedde opartiske
ordföranden att under tid, som angives i 9 §, med uppmärksamhet följa

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 aud. Nr 59. 2

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjåmk beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

tvisten samt, om ändrade förhållanden därtill föranleda, inbjuda parterna
till nya förhandlingar.

18 §.

Angående ersättning till opartisk ordförande, ledamot av sådan kommission,
som i 11 § sägs, och ledamot av sådan skiljenämnd, som i 14 § sägs,
gäde vad Konungen därom stadgar.

19 §.

Hos socialstyrelsen skall föras register för inskrivning av de uppgifter, vilka
enligt 8, 9 och 16 §§ lämnas styrelsen. I registret skola jämväl införas
styrelsens beslut i frågor, som avses i detta kapitel.

Hava vid anmälan icke iakttagits de föreskrifter, som finnas för varje
särskilt fall meddelade, eller prövas förenings stadgar eller beslut, som anmälas,
icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse
med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning
eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydliga eller
vilseledande, skall styrelsen vägra att mottaga anmälan. Örn beslut, varigenom
anmälans mottagande vägras, skall skriftlig underrättelse ofördröjligen
överlämnas eller med allmänna posten försändas till någon, vilken äger företräda
den anmälande.

4 kapitlet. Örn påföljd för överträdelse av denna lag.

20 §. 20 §.

Envar, som vidtagit stridsåtgärd, vilken enligt 16 § Envar, som vidtagit åtförsta
stycket ej må äga rum, vare skyldig ersätta gärd, vilken enligt 3 §
skada, som av förfarandet kommit. eller 16 § första stycket ej

må äga rum, vare skyldig
ersätta skada, som av
förfarandet kommit.

21 §.

Där de, som äga företräda förening, varom i 2 §
sägs, å föreningens vägnar behörigen besluta stridsåtgärd,
vilken enligt 16 § första stycket ej må äga
rum, vare föreningen pliktig ersätta skada, som
kommer av åtgärden.

21 §.

Där de, som äga företräda
förening, varom i
2 § sägs, å föreningens
vägnar behörigen besluta
åtgärd, vilken enligt 3 §
eller 16 § första stycket ej
må äga rum, vare föreningen
pliktig ersätta skada,
som kommit av åtgärden.

22 §.

Har medlem i förening, varom i 2 § sägs, gjort sig skyldig till sådant förfarande,
som avses i 20 §, och faller åtgärden inom föreningens verksamhetsområde,
vare föreningen, när den erhåller kännedom om medlemmens

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

handlingssätt!, pliktig att, där så ske kan, hindra honom från fortsättande av
det olovliga förfarandet och förebygga skada av detsamma. För sådant ändamål
åge föreningen mot medlem tillämpa varje påföljd, vilken enligt stadgarna
kan inträda på grund av åsidosättande av förpliktelse, som åligger
medlem. Föreningen må jämväl, oavsett vad stadgarna innehålla, utesluta
medlem för en tid av intill ett år.

Åsidosätter föreningen vad i denna paragraf stadgas, vare föreningen skyldig
ersätta därav uppkommen skada.

23 §.

Under skadestånd skall inbegripas jämväl ersättning för personligt lidande
samt för intrång i den kränktes intresse av att ostört bedriva sin verksamhet.

Om det med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den skadelidandes
förhållande i avseende å tvisten, skadans storlek i jämförelse med den skadevållandes
tillgångar eller till omständigheterna i övrigt finnes skäligt, må
skadeståndets belopp nedsättas. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet
må ock äga rum.

24 §.

Ålägges skadeståndsskyldighet flera, skall den fördelas mellan dem efter
den större eller mindre skuld, som prövas ligga envar till last. Föres, sedan
skadeståndsskyldighet ålagts någon, av den skadelidande talan mot annan,
må i den mån det finnes skäligt denne förpliktas att gemensamt med den
förre, en för båda och båda för en, gälda skadestånd.

25 §.

Var, som vill fordra skadestånd enligt denna lag, skall dels inom två månader
från det han erhållit kännedom om skadan samt örn den, mot vilken
talan skall föras, underrätta honom om sitt anspråk, dels ock inom två
år från avslutande av den åtgärd, varå ersättningsskyldigheten grundas, anhängiggöra
sin talan. Försummas det, vare talan förlorad.

26 §.

Försummar part att hörsamma kallelse eller anmaning enligt 12 § första
och andra styckena, må ordföranden på hemställan av andra parten anmäla
försummelsen hos arbetsdomstolen; och åge arbetsdomstolen att genom vite
tillhålla parten att fullgöra sitt åliggande ävensom på anmälan av ordföranden
utdöma vitet. Sådant vite skall tillfalla kronan och, om tillgång till dess
gäldande saknas, förvandlas enligt allmän strafflag.

27 §.

Försummar part att lämna sådana upplysningar, som skiljenämnd enligt
14 § tredje stycket infordrat, må nämnden anmäla försummelsen hos arbets -

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

domstolen. Vid sådan anmälan åge vad som i 26 § stadgas om föreläggande
och utdömande av vite motsvarande tillämpning.

28 §.

Förseelse mot bestämmelserna i 16 § andra stycket straffes med böter, högst
300 kronor. Ådömda böter tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande,
skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

5 kapitlet. Om rättegång.

29 §.

Mål, som avse tillämpningen av denna lag, upptagas och avgöras av arbetsdomstolen;
dock att åtal för förseelse mot bestämmelserna i 16 § andra
stycket anhängiggöres vid allmän domstol och utföres av allmän åklagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937.

2) Lag

om ändrad lydelse av 1, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 (nr 245) om

medling i arbetstvister.

Härigenom förordnas, att 1, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 om medling
i arbetstvister skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

För vart och ett av de distrikt, i vilka riket för sådant
ändamål av Konungen indelas, förordnar Konungen
en förlikningsman med uppgift att, på sätt
nedan sägs, medla i tvister mellan arbetsgivare och
arbetare; dock att denna lag icke gäller i fråga örn
arbetsgivare och arbetare, å vilka bestämmelserna i
3 kapitlet lagen om förhandlingsrätt äga tillämpning

1 §•

För vart och ett av de
distrikt, i vilka riket för
sådant ändamål av Konungen
indelas, förordnar
Konungen en förlikningsman
med uppgift att, på
sätt nedan sägs, medla i
tvister mellan arbetsgivare
och arbetare; dock att
denna lag icke gäller i
fråga om arbetsgivare och
arbetare, å vilka bestämmelserna
i 3 kapitlet lagen
om förenings- och förhandlingsrätt
äga tillämpning.

Därest så__________särskild förlikningsman.

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens
beslut.)

6 §•

De förhandlingar--

Försummar vid förhandling,
som anordnats
av förlikningsman, någon
av de tvistande parterna
att fullgöra vad enligt 4
§ andra stycket lagen om
förhandlingsrätt åligger
honom, må förlikningsmannen
på hemställan av
andra parten anmäla försummelsen
hos arbetsdomstolen;
och äge arbetsdomstolen
genom vite
tillhålla parten att fullgöra
sitt åliggande ävensom
på anmälan av förlikningsmannen
utdöma
vitet. Sådant vite skall
tillfalla kronan och, örn
tillgång till dess gäldande
saknas, förvandlas enligt
allmän strafflag.

(Andra kammarens
beslut.)

6 §•

Försummar vid förhandling,
som anordnats
av förlikningsman, någon
av de tvistande parterna
att fullgöra vad enligt 8
§ andra stycket lagen örn
förenings- och förhandlingsrätt
åligger honom,
må förlikningsmannen på
hemställan av andra parten
anmäla försummelsen
hos arbetsdomstolen; och
äge arbetsdomstolen genom
vite tillhålla parten
att fullgöra sitt åliggande
ävensom på anmälan av
förlikningsmannen utdöma
vitet. Sådant vite skall
tillfalla kronan och, om
tillgång till dess gäldande
saknas, förvandlas enligt
allmän strafflag.

(Utskottets sammanjämkningsförslag.
)

6 §•

synas lämpliga.

Försummar vid förhandling,
som anordnats
av förlikningsman, någon
av de tvistande parterna
att fullgöra vad enligt 4
§ andra stycket lagen om
förenings- och förhandlingsrätt
åligger honom,
må förlikningsmannen på
hemställan av andra parten
anmäla försummelsen
hos arbetsdomstolen; och
äge arbetsdomstolen genom
vite tillhålla parten
att fullgöra sitt åhggande
ävensom på anmälan av
förhkningsmannen utdöma
vitet. Sådant vite
skall tillfalla kronan och,
örn tillgång till dess gäldande
saknas, förvandlas
enligt allmän strafflag.

11 §•

Berör utbruten------------annan person.

Där förlikningsman finner påkallat, att särskild person förordnas att leda
förhandling, som i 3 § andra stycket sägs, har förlikningsmannen att därom
göra framställning hos socialstyrelsen, som, ifall skäl därtill äro, hos Konungen
anhåller om meddelande av dylikt förordnande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 samt. 2 avd. Nr 59.

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

irol itai iv.

(Första kammarens
beslut.)

(Andra kammarens (Utskottets sammanjämkbeslut.
) ningsförslag.)

3) Lag

tiri u fj .i tu/ f.'' : n f . ; i ? V '' .. lil Jero’!

om ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbets''

domstol.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol
skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 §■

För upptagande ------------—-i Stockholm.

Om skyldighet för arbetsdomstolen att i vissa fall upptaga och avgöra andra
mål än i första stycket sägs är särskilt stadgat.

,laS: atti o.»lii;. . t> (i i l.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937.

otili f Vid rs;’.; «.as:-nitn:uh. : t:. ;:mi jatn;e mt

dels ock att första kammaren, med frånträdande av förut

fattade beslut beträffande punkterna D. och E., måtte biträda
andra kammarens beslut, att motionerna I: 431 och II: 825
icke skola föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 juni 1936.

.u . ;

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Sigfrid Hansson, Gustaf Tamm, Sam
Larsson, Norman och John Gustavson;

från andra kammaren: herrar Österström, Hage, Johanson i Hallagården, Olovson i
Västerås, Pettersson i Hällbacken, Sandström i Sollefteå, Hassler och Hermansson.

367417. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.