Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
3
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1936 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om åtgärder till lättande av riksdagens arbetsbörda eller
begränsning av dess arbetstid.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr
173 i första kammaren av herr Bagge m. fl. och nr 398 i andra kammaren
av herr Skoglund m. fl. hemställes: »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit hemställa om att Kungl. Majit ville företaga en utredning, i vad mån
en utgallring kunde ske av vissa mindre viktiga frågor från riksdagens
arbetsuppgifter till förminskande av riksdagens arbetsbörda utan att grundlagens
bärande maktfördelningsprinciper därför rubbas, samtidigt varmed
även andra möjligheter att lätta riksdagens arbetsbörda eller begränsa dess
arbetstid böra tagas under övervägande, samt att för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kan ge anledning.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Riksdagen anhöll 1930 i skrivelse (nr 185) till Kungl. Majit, att Kungl.
Majit ville, under beaktande av i skrivelsen angivna synpunkter, låta verkställa
en utredning angående de ändringar i grundlag och andra författningar,
som kunde finnas nödvändiga för ett mera ändamålsenbgt anordnande
av lagtima riksdags arbeten. Sedan Kungl. Majit tillsatt en kommitté med
uppdrag att verkställa utredning av frågan om riksdagens arbetsformer,
avgav denna kommitté betänkande med ändringsförslag den 31 oktober
1931, och med vissa formella jämkningar framlades kommitténs förslag i
proposition till 1932 års riksdag. Åtskilliga av de sålunda framlagda förslagen
till ändringar blevo av riksdagen även antagna, under det att vissa
andra av dessa förslag avvisades av riksdagen.
De i motionerna berörda förslagen hava samtliga varit föremål för prövning
och utredning av ovannämnda kommitté. Beträffande sålunda den i
motionen berörda frågan örn möjligheten att begränsa antalet riksdagsärenden
genom att överlämna beslutanderätten i vissa av dem till Konungen ensam,
framhåller kommittén, att riksdagen redan nu beträffande vissa områden,
som anses vara av mindre vikt, förfarit på så sätt. Så har till exempel skett i
fråga örn rätt att försälja kronojord samt i fråga om beviljande av vissa
pensioner och understöd. I sistnämnda avseende har ifrågasatts överlämnande
i ökad omfattning av riksdagens beslutanderätt till Konungen. Kommittén
framhöll att det syntes i och för sig kunna anses motiverat, att i
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
en eller annan grupp av ärenden beslutanderätten överlämnades till Konungen
eller, efter Konungens bestämmande, underordnad myndighet, under
förutsättning att ett sådant överlämnande kan finnas lämpligt med hänsyn
till möjligheten att åstadkomma praktiskt användbara begränsningar
av Konungens befogenhet. Kommittén fann emellertid det falla utanför
dess uppgift att härom framställa något förslag eller giva några närmare
anvisningar. Spörsmålet i fråga torde icke heller vara av beskaffenhet att
behöva generellt regleras i grundlag.
Förslag om begränsning av den motionsrätt, som tillkommer riksdagens
ledamöter, har likaså varit föremål för prövning och avvisats. Ett spörsmål,
som motionärerna även beröra, är frågan örn begränsning av yttranderätten
i kamrarna. I anledning av motion sistlidna år i andra kammaren
av herr De Geer behandlade utskottet denna fråga och avstyrkte då i sitt
utlåtande nr 6 en sådan begränsning under framhållande av bland annat,
att utskottet icke funne det lämpligt förorda grundlagsstadgade begränsningar
av yttranderätten, då de parlamentariska föreskrifterna för riksdagen
så nyligen underkastats revision. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
Utskottet kan icke finna att de i motionerna nu framlagda förslagen, vilka
sålunda nyligen ingående prövats, böra föranleda någon åtgärd. Det torde
för övrigt icke inom nuvarande bestämmelsers ram saknas möjligheter att
vidtaga åtgärder till snabbare handläggande av ärendena. Genom utveckling
av praxis torde kunna uppnås resultat i angivet avseende. Anledning saknas
därför att nu verkställa ny utredning beträffande frågan om riksdagens
arbetsformer. Utskottet hemställer sålunda.
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 februari 1936.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman*,
Oscar Gottfrid Karlsson, David Pettersson*, Källman, Carl Lindmark, John Björck,
Karl August Johanson, Rahmn, Andersson i Igelboda’1'', Lindskog, Fast*, Olsson i
Mora, Ewald Lindmark, Andersson i Malmö, Björck i Kristianstad, Eriksson i Tollered*
samt Nilsson i Göteborg.
* Ej närvarande vid justeringen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
5
Reservation
av herrar Gustaf Adolf Björkman, Carl Lindmark, Rahmn, Lindskog, Ewald
Lindmark och Björck i Kristianstad, som anfört:
»I likhet med motionärerna anse vi att det är synnerligen betydelsefullt
om åtgärder kunde utfinnas för lättande av riksdagens arbetsbörda och
begränsning av dess arbetstid. Motionärerna hava även angivit dylika åtgärder,
av vilka en del visserligen redan förut varit föremål för riksdagens prövning,
men som torde förtjäna att komma under förnyat bedömande. Av
uppslag, som i motionerna framföras, äro visserligen vissa av den art att
tvekan om deras lämplighet kan föreligga. Då vi emellertid hålla före att en
utredning skulle kunna giva resultat, som vore gagnande för ett rationellt
arbetssätt med tillfredsställande resultat i riksdagen hava vi yrkat att utskottet
måtte hemställa örn bifall till motionerna.»