Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

9

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1936 kl. 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om beredande av rätt för municipalsamhälle att upprätta
högre folkskola.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 87
i första kammaren av herr Bergqvist och nr 232 i andra kammaren av herr
Holmdahl hemställes, »att riksdagen ville besluta örn sådan ändring i lagen
om
samhälle att upprätta högre folkskola och ansvara för densammas bestånd».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Där tätare bebyggelse i ett område på landet, som icke utgör egen kommun,
nödvändiggjort särskilda föreskrifter rörande den allmänna ordningen,
de hygieniska förhållandena, områdets bebyggelse, brandväsendet o. s. v
och där därför de s. k. stadsstadgorna gjorts tillämpliga å området, skall
detta enligt lagen örn kommunalstyreise på landet utgöra ett municipalsamhälle,
vars medlemmar äga att, oberoende av kommunen i övrigt, själva
vårda de med stadgornas giltighet för samhället sammanhängande gemensamma
angelägenheterna. Municipalsamhället har alltså begränsad kompetens;
det är en specialkommun för endast vissa klart angivna uppgifter,
som föranledas av en eller flera stadsstadgors tillämplighet å detsamma.

I motionerna föreslås sådan ändring i lagen örn kommunalstyrelse på landet,
att municipalsamhälle skall kunna övertaga samhällelig angelägenhet
av helt annan typ än den, som nu tillkommer municipalsamhälle. Genom
en lagstiftning i motionernas riktning skulle därför det nuvarande klart
avgränsade begreppet municipalsamhälle brytas sönder och betydande rubbningar
i den kommunala organisationen lätt bliva följden. Något egentligt
skäl lärer för övrigt icke kunna angivas för att en dylik utvidgning av municipalsamhällets
behörighet endast skulle hänföra sig till angelägenheter berörande
högre folkskolor och icke även till sådana avseende andra skolformer.
Ett verkligt behov av en förändrad lagstiftning på området har icke
heller påvisats i motionerna. En till sina allmänna konsekvenser så genomgripande
lagändring, som den i dessa föreslagna, bör icke företagas för enstaka
undantagsfall; för dylikt fall torde med stöd av lagen om ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning ett tillfredsställande
resultat kunna ernås på administrativ väg, främst genom beslut
örn förändrad skoldistriktsindelning. Skoldistrikten kunna sedan, där för Hihang

lill riksdagens protokoll 1930. 5 sami. Nr i—7.

2

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

hållandena det påkalla, enligt lagen om kommunalförbund sammansluta
sig för vårdnaden av den lägre folkskoleundervisningen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson*, Bergman, Sandegård, David
Pettersson*, Carl Lindmark, Fredrik Ström*, Karl Bodin, Bahmn, Anders Andersson,
Anton Pettersson, Borg*, Pehrsson i Göteborg*, Persson i Trången, Andersson i Igelboda,
Fast*, Olsson i Mora, Ossbahr*, Svensson i Landskrona* och Nilsson i Karlstad*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Bergman, David Pettersson, Carl Lindmark, Fredrik Ström, Karl
Bodin, Rahmn, Borg, Pehrsson i Göteborg, Andersson i Igelboda och Nilsson
i Karlstad, vilka ansett, att utskottets utlåtande borde ha haft följande
lydelse:

»Såsom av motionen framgår, genomfördes på grund av 1918 års riksdags
beslut en ändring av stadgan för högre folkskolor i avsikt att därigenom
bereda möjlighet för ett municipalsamhälle att kunna upprätta en
högre folkskola. I den kungl, proposition, på vilken nämnda riksdagsbeslut
grundar sig, framhålles uttryckligen, att möjligheten att upprätta högre
folkskolor dittills varit begränsad av den territoriella skoldistriktsindelningen,
och att denna begränsning visat sig vara hinderlig för uppkomsten
av högre folkskolor i municipalsamhällen.

Det kan alltså sägas, att riksdagen redan i princip tagit ställning till den
fråga, som är föremål för här föreliggande motion. Den ändring av kommunallagarna,
som av kammarkollegium anvisats, och som även av motionärerna
föreslagits, är alltså blott att anse som ett korollarium till ett föregående
riksdagsbeslut.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

11

Någon bättre väg att lösa denna fråga än den, som anvisats av motionärerna,
synes knappast föreligga. Att genom förändrad skoldistriktsindelning
förvandla ett municipalsamhälle till ett eget skoldistrikt synes knappast
möjligt, och även om så vore, skulle det dels medföra betänkliga konsekvenser
beträffande folkskoleväsendet, dels förorsaka en mycket lång tidsutdräkt
för ett samhälle vid lösning av frågan om inrättande av högre folkskola.
Dessutom skulle en uppdelning av skoldistrikt i mindre sådana stå i
direkt strid med den utveckling på hithörande område, som måste anses
önskvärd.

Av motionen framgår, att ett behov av den föreslagna lagändringen verkligen
föreligger. Något missbruk därav behöver å andra sidan ej befaras, då
Kungl. Majit i varje särskilt fall skulle pröva och besluta i ifrågavarande
angelägenhet. Några vittgående konsekvenser å andra områden av den kommunala
organisationen synas icke behöva befaras.

Då motsvarande bestämmelser i stadgorna för kommunala mellanskolor
och kommunala flickskolor ha samma lydelse som § 8 mom. 1 av stadgan
för högre folkskolor, synes det vara riktigt, att vad i motionen sagts rörande
högre folkskolor också komme att gälla kommunala mellanskolor och kommunala
flickskolor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner ville
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit för
nästa års riksdag måtte framlägga förslag till sådan ändring
i lagen örn kommunalstyrelse på landet, varigenom möjligheter
beredas municipalsamhälle att upprätta högre folkskola
och ansvara för densammas bestånd.»