Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1936 kl. 9 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen ävensom
en i ämnet väckt motion.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 4 mars
1936 hänvisat en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 98,
vari Kungl. Majit till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt
följande
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 20, 96 och 101 regeringsformen.
§ 20.
Mål, vilka behandlas i särskild i kriminallag för krigsmakten föreskriven
ordning, skola, där de dragas under Konungens prövning, uti högsta domstolen
företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner av högre grad, dem
Konungen härtill utser och förordnar, böra, där ej Konungen och riksdagen,
i den ordning 87 § 1 mom. stadgar, annorlunda besluta, med domare jäv och
ansvar, och utan särskilt arvode, sådana mål i högsta domstolen övervara
och däröver rösta; dock må domarenas antal icke överstiga åtta.
§ 96.
Varje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt
redlighet kända män, den ene såsom justitieombudsman och den andre såsom
militieombudsman, att i egenskap av riksdagens ombud, efter den instruktion
riksdagen för vardera utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars
efterlevnad, mililieombudsmannen i vad de skola tillämpas i mål,
vilka behandlas i särskild i kriminallag för krigsmakten föreskriven ordning,
samt av ämbets- och tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet
anslagna medel och justitieombudsmannen i vad de eljest skola vid domstolarna
samt av ämbets- och tjänstemän tillämpas, ävensom att enligt den fördelning
nu är sagd, vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem,
som uti sina ämbetens utövning av väld, mannamån eller annan orsak någon
olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.
Ombudsmännen vare i all målto underkastade samma ansvar och
plikt, som allmän lag och rättegångsordning för aktörer utstaka.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 39—41.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.
§ 101.
Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flera funnes hava av egennytta,
vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon, emot
tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande, mistat
eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom, eller regeringsrätten
eller en eller flere av dess ledamöter funnes hava vid prövning av besvärsmål
låtit sådant förhållande komma sig till last, vare justitieombudsmannen
eller, om målet är behandlat i särskild i kriminallag för krigsmakten
föreskriven ordning, militieombudsmannen pliktig, ävensom Konungens justitiekansler
berättigad, att vid den rikets domstol, som här nedanföre bestämmes,
den felaktige under tilltal ställa, samt till ansvar efter rikets lag
befordra.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för propositionen får utskottet
hänvisa till det till propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden den 28 februari 1936.
I samband med förevarande proposition har utskottet förehaft den i anledning
av densamma inom första kammaren väckta motionen, nr 312, av
herr Carl Carlsson, vari hemställes om avslag å propositionen.
Beträffande motiveringen för motionen får utskottet hänvisa till densamma.
Sedan 1932 års riksdag i skrivelse (nr 68) till Kungl. Majit anhållit om
utredning och förslag i frågan huruvida och i vad mån en överflyttning å
de allmänna domstolarna av mål, som höra till krigsdomstolarnas upptagande,
kunde ske, förelädes riksdagen år 1933 genom proposition (nr 223) lagförslag
i ämnet samt genom proposition (nr 226) förslag till ändrad lydelse
av § 20 regeringsformen, enligt vilket bestämmelsen om militära ledamöter
i högsta domstolen vid behandlingen av militära mål skulle utgå ur paragrafen.
Båda de framlagda förslagen förföllo i följd av kamrarnas skiljaktiga
beslut. Under beredningen och riksdagsbehandlingen av propositionerna
gjorde sig skilda meningar gällande angående innebörden av de grundlagsparagrafer,
i vilka krigsdomstolarna omnämnas. Sålunda framhöll bl. a.
konstitutionsutskottet (utlåtande nr 36), att § 20 regeringsformen byggde på
förutsättningen, att särskilda krigsdomstolar finnas såväl i fredstid som i
krigstid, samt att föreskriften i 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen, att vissa
tryckfrihetsmål skola upptagas av krigsdomstol och icke av allmän domstol,
måste anses hava erhållit sin utformning med hänsyn härtill.
År 1934 tillkallades inom justitiedepartementet sakkunniga (herrar Reuterskiöld,
Sävström och Sigurd Hansson) att verkställa utredning av fragan
örn sådana ändringar i grundlagarna, att spörsmålet örn krigsdomstolarnas
avskaffande kunde lösas oberoende av bestämmelser i grundlag örn jurisdiktionen
i militära mål. De sakkunniga uttalade såsom sin uppfattning,
att dylika grundlagsändringar icke kunde anses vara förenade med konsti
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.
3
lutionella betänkligheter. Det syntes dem tvärtom varken erforderligt eller
lämpligt, att regleringen av de militära jurisdiktionen i de lägre instanserna
skulle hava grundlags helgd. Det av de sakkunniga uppgjorda
grundlagsändringsförslaget — som avsåg att icke i någon punkt göra ändring
i gällande rätt — innebar i fråga om §§ 20, 96 och 101 regeringsformen
samt 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen att termen krigsdomstol uteslötes
och ersattes med uttryck, som hänförde sig till det i § 87 regeringsformen
förekommande begreppet kriminallag för krigsmakten, vari jämväl
inbegrepes processlagstiftningen med avseende å mål, som skola bedömas
enligt sådan lag. Bestämmelsen i § 20 regeringsformen om mihtära ledamöters
medverkan i högsta domstolen skulle enligt de sakkunnigas förslag kvarstå,
dock med tillägg av innebörd att bestämmelsen skulle kunna upphävas,
örn Konung och riksdag så beslutade i den i § 87 första stycket stadgade ordning.
De sakkunniga framhöllo, att en viss analogi med vad sålunda föreslagits
funnes i § 80 regeringsformen.
Sakkunnigförslaget har lagts till grund för det i förevarande proposition
framlagda grundlagsändringsförslaget, dock att den av de sakkunniga föreslagna
ändringen av 5 § 10 mom. tryckfrihetsförordningen icke upptagits i
förevarande proposition utan beaktats vid utarbetandet av propositionen nr
235 angående tryckfrihetsprocessens ombildning.
Föredragande departementschefen har till stöd för det framlagda grundlagsförslaget
framhållit, att genom dess antagande av innevarande och nästkommande
års riksdagar den fördelen skulle vinnas, att en reform av krigslagstiftningen
kunde genomföras så snart utredningen därom blivit slutförd.
Det synes utskottet emellertid riktigt och välbetänkt, att en avvaktande hållning
intages i den föreliggande grundlagsfrågan. Reformen av krigslagstiftningen
är icke av så brådskande natur, att spörsmålet om de härför erforderliga
ändringarna i grundlagarna bör göras till föremål för prövning redan
nu. Det är tvärtom av vikt, att frågan härom först upptages till bedömande
i samband med att ett eventuellt lagförslag angående krigsdomstolarnas
avskaffande förelägges riksdagen. Härtill kommer, att en genomgripande
omdaning av vårt lands försvarsväsen är förestående samt att frågan
om humanisering av den mihtära strafflagstiftningen ännu väntar på
sin lösning, vilket jämväl talar för ett uppskov med den föreliggande grundlagsfrågan.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen med bifall till motionen l: 312 ville avslå
Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 29 maj 1936.
Utskottet.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.
Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson*, Stendahl*,
Sandegård*, Rydberg*, Västberg, Per Andersson*, John Björck*, Anders Andersson,
Carlström, Borg, Andersson i Igelboda*, Fast, Olsson i Mora, Ewald
Lindmark, Andersson i Malmö*, Lundqvist, Eriksson i Tonered och Nilsson i
Karlstad.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Västberg, Anders
Andersson, Borg, Andersson i Igelboda, Fast och Andersson i Malmö, vilka,
under åberopande av vad departementschefen anfört, yrkat bifall till Kungl.
Maj:ts proposition.