Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

3

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1936 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
inrättande av ett utrikesutskott m. m.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 6, av herr Lindhagen, hemställes, »att riksdagen — till gagn för ett
demokratiskt statsskick även i handläggningen av utrikespolitiska ärenden
— ville, efter närmare formulerat förslag av konstitutionsutskottet, antaga
till vilande i grundlagsenlig ordning: 1) en revision, på sätt i motionen sägs,
av riksdagsordningens 56 § om omedelbar samverkan mellan regering och
riksdag i utrikesärenden; 2) — till efterföljd av övriga parlamentariskt
styrda länders exempel och regeringens, av en parlamentarisk kommitté och
konstitutionsutskottet stödda initiativ 1932 i sådant syfte — grundlagsstadganden
örn inrättandet av ett riksdagens utrikesutskott; 3) — till efterföljd
av parlamentarismens gamla program om den hemliga diplomatiens avskaffande
samt riksdagens hemställan 1921 om beskärning av sekretessen
bland annat i utrikesärenden — en ingående revision av grundlagens sekretess
över utrike sär endena.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Historik beträffande utrikesnämnd och utrikesutskott.
Med avseende å riksdagens befattning med utrikesärenden inneburo
1921 års grundlagsändringar en utveckling av det s. k. hemliga utskottet till
en fast institution genom dess ombildning till en utrikesnämnd för rådplägning,
även mellan riksdagarna, med Konungen om ärenden, som angå rikets
förhållande till främmande makter. Örn nämnden stadgas, att rådplägning
med densamma bör i alla utrikesärenden av större vikt äga rum
före avgörandet. Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje riksdag
och sedermera så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden
en framställning av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna
erhålla betydelse för riket. Nämndens 16 ledamöter väljas på sätt örn val
till utskott är stadgat och utöva sina befattningar till dess nya val förrättats
vid nästa riksdag. Nämndens ledamöter kunna förbindas till ovillkorlig
tystnadsplikt. De år 1921 genomförda ändringarna medförde vidare ett uttryckligt
stadgande örn att överenskommelse med främmande makt i fråga,

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

som riksdagen enligt regeringsformen äger allena eller med Konungen avgöra,
skall framläggas för riksdagen till godkännande, dels ock en bestämmelse
om att överenskommelse, som, utan att angå fråga av nyssnämnd art,
är av större vikt, jämväl skall med visst undantag underställas riksdagens
godkännande. I samband härmed bestämdes, att frågor om överenskommelser
med främmande makter i ämnen, vilka ej tillhörde annat utskotts behandling,
skulle beredas av konstitutionsutskottet.

I motioner vid 1924 och 1929 års riksdagar ifrågasattes utrikesnämndens
ombildande till ett ständigt utskott. Dessa förslag avvisades dock av riksdagen.

Den år 1930 tillsatta parlamentariska kommittén (bestående av herrar
G. Bissmark, S. H. Kvarnzelius, C. A. Reuterskiöld, C. E. Svensson, V. Rydén
och efter hans frånfälle A. Anderson i Råstock samt A. I. Anderson i Norrköping,
J. A. Engberg, P. S. Hedlund och G. A. Mosesson) för reformering av
riksdagens arbetsformer föreslog i sitt år 1931 avgivna betänkande (statens
offentliga utredningar 1931: 26) inrättandet av ett ständigt utskott för beredning
av frågor, som röra överenskommelser med främmande makter och icke
skola av annat utskott behandlas ävensom för dechargefrågor i ulrikesärenden.
Kommittén motiverade sitt förslag med hänvisning till den särskilda
karaktären och vikten hos de utrikespolitiska frågorna. Inrättandet av ett
utrikesutskott ansåg kommittén icke böra medföra utrikesnämndens slopande.
Kommitténs förslag framlades på föredragning av dåvarande chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, i proposition, nr 105, för 1932
års riksdag. Konstitutionsutskottet (utlåtande nr 26) tillstyrkte med vissa
ändringar förslaget om inrättandet av ett utrikesutskott och föreslog, att
detta skulle bereda frågor, som röra överenskommelser med eller förhållandet
till främmande makter eller mellanfolkligt samarbete i övrigt och icke
skola av annat utskott behandlas eller som äro av övervägande utrikespolitisk
eller handelspolitisk innebörd. Däremot ansåg konstitutionsutskottet, att
dechargegranskningen av utrikesärenden borde kvarbliva hos konstitutionsutskottet.
Även konstitutionsutskottet fann, att inrättandet av ett utrikesutskott
icke behövde medföra utrikesnämndens slopande. — Riksdagen förkastade
emellertid såväl konstitutionsutskottets förslag som propositionen i
vad den avsett inrättandet av ett utrikesutskott.

Vid 1933 års riksdag väcktes ånyo förslag örn inrättandet av ett utrikesutskott
samt utrikesnämndens avskaffande. Konstitutionsutskottet avstyrkte
detta förslag under hänvisning till riksdagens så sent som år 1932
intagna ståndpunkt i fråga om behovet av ett utrikesutskott och av utrikesnämndens
fortbestånd. Förslaget förkastades också av riksdagen. Ett
liknande förslag vid 1934 års riksdag rönte samma behandling.

Utskottet. Insikten om de utrikespolitiska frågornas allt mer ökade
betydelse för vårt lands vidkommande har under senare år blivit allt all -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

5

männare. Utvecklingen inom den internationella politiken har till följd,
att riksdagen framdeles allt oftare torde komma att fa taga ställning till
betydelsefulla utrikespolitiska problem. Särskilt för riksdagens medansvar
i utrikespolitiken och för beredande av möjlighet för regeringen att komma
i bättre kontakt med riksdagen, har bristen på ett riksdagens eget organ för
utrikesfrågor varit hindersam. Utrikesnämnden, som icke äger avgiva redogörelser
till riksdagen utan allenast ger sina särskilda ledamöter uppgiften
att inför Konungen framlägga sin uppfattning av läget och av riksdagens
sannolika ställningstagande, är varken legalt eller faktiskt i stånd att lämna
riksdagen den vägledning, som eljes genom riksdagens utskott är möjligt
i andra frågor, vilka föreläggas riksdagen och givas i form av utskottsbetänkanden,
utarbetade efter ingående och grundlig utredning.

Utrikespolitiska och internationellt rättsliga riksdagsärenden beredas
för närvarande av konstitutionsutskottet i de fall, då ej annat utskott är
behörigt, men av bevillningsutskottet i handels- och tullärenden, av lagutskott
i ärenden, som avse straff-, process- och civillagstiftning samt
sociala arbetsfrågor, av statsutskottet i anslagsfrågor, och i rent politiska
frågor ej sällan av tillfälliga utskott. Intet av dessa utskott har dock utrikesärendenas
beredning såsom vare sig en normal uppgift eller än mindre
som en huvuduppgift. I all synnerhet har det för konstitutionsutskottet,
som beträffande dit hänvisade frågor nästan alltid behövt äga kännedom
om utrikesnämndens tidigare behandling av dessa, men aldrig kunnat
erhålla en fullständig sådan, varit ogörligt, att på samma sätt som eljest
är vanligt bereda dessa frågor.

Konstitutionsutskottet har därför funnit det angeläget att vid denna riksdag,
som är den sista i nu löpande fyraårsperiod för andra kammaren,
framlägga förslag om det flera gånger ifrågasatta utrikesutskottets inrättande
och därmed bereda riksdagen tillfälle att göra ett förslag härom vilande.
Utskottet har vid förslagets utarbetande beaktat tidigare gjorda invändningar
och föreslår sålunda varken någon total överflyttning till utrikesutskottet
av alla utrikesfrågor eller någon, i och för sig möjlig, men för
budgetarbetets enhetlighet betänklig utbrytning från statsutskottet av
tredje huvudtiteln, utan har begränsat sig till en överflyttning av konstitutionsutskottets
uppgifter i utrikesärenden till ett nytt utrikesutskott, vars
ledamöter samtidigt skola vara ledamöter i utrikesnämnden, som sålunda
skulle bibehållas orubbad. Det är utskottets övertygelse, att inrättandet
av ett dylikt utrikesutskott skall komma att öka intresset inom riksdagen
för utrikespolitiken och medföra, att riksdagen i helt annan utsträckning
än nu känner sig medansvarig för vårt lands utrikespolitik. Vid bedömandet
av behovet av ett utrikesutskott kommer det i första hand icke an på det
större eller mindre antal frågor, som kunna förväntas komma att behandlas
av utskottet, utan på frågornas beskaffenhet, säregna karaktär och sammanhang
med Sveriges politik i allmänhet. Det kan till och med anses

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

vara en fördel, om utrikesutskottets arbetsbörda ej skulle bliva allt för
omfattande med hänsyn till den sammansättning detta utskott bör äga.

Otvivelaktigt kan, om ett utrikesutskott inrättas efter dessa linjer, understundom
behov uppstå att i särskilda frågor bilda sammansatta utskott
mellan utrikesutskottet å ena, stats-, bevillnings- eller möjligen även lagutskott
å andra sidan. Några hinder härför finnas ej, och det torde utan
fara eller olägenhet kunna överlämnas åt praxis att avgöra, i vad mån
denna anordning skall komma till användning. I varje fall medför utrikesutskottets
inrättande på sätt nu föreslås, den fördelen, att övriga utskott,
som handlägga frågor berörande förhållandet till främmande makter, kunna
om de så behöva och önska, erhålla samarbete med ett riksdagens eget för
utrikesfrågor särskilt inrättat organ i lika besittning av kännedom örn utrikespolitiken
som den utrikesnämnden äger.

I överensstämmelse med vad 1932 års konstitutionsutskott uttalade angående
dechargefrågornas bibehållande hos detta utskott, anser utskottet
även nu, på då anförda skäl, riktigast att dessa icke överföras till utrikesutskottet.

Medlemmarna av utrikesutskottet böra, på synnerligen viktiga skäl, kunna
åläggas tystnadsplikt. Ett stadgande härom torde utgöra en förutsättning för
att utskottet skall kunna erhålla en uttömmande information i de frågor, som
handläggas av detsamma. Utrikesutskottet bör dessutom, under denna förutsättning,
hava tillgång till alla handlingar i de av Konungen för riksdagen
framlagda ärenden, som för beredning hänvisats till utskottet. I detta sammanhang
vill konstitutionsutskottet framhålla, att den sedvanerätt, som inom
konstitutionsutskottet utbildats i fråga om utskottets rätt att granska reservationer
i utrikesärenden, må antagas bli gällande även inom utrikesutskottet.

Det synes utskottet vara av särskild vikt, att ministern för utrikes ärendena
äger tillträde till utrikesutskottet för upplysningars meddelande. De frågor,
som ankomma på detta utskotts beredning, kunna nämligen vara av den
natur, att fullständiga upplysningar icke alltid lämpligen böra meddelas
skriftligen eller genom ämbets- eller tjänsteman utan endast personligen av
den statsrådsledamot, som närmast bär ansvaret för landets utrikespolitik.
Ett utrikesutskott skulle förfela sitt syfte, om icke ministern för utrikes ärendena
bereddes rätt att, när så funnes erforderligt, personligen meddela utskottet
upplysningar. Med hänsyn till utrikesutskottets särställning bland
riksdagsutskotten kan en dylik lösning icke på något sätt verka prejudicerande
på frågan om statsrådens tillträde till riksdagsutskott allra minst då
utrikesutskottet och utrikesnämnden, där ministern för utrikesärendena oftast
är föredragande, skola bestå av samma medlemmar.

De uppgifter utrikesnämnden skall fylla, försvinna ingalunda genom utrikesutskottets
inrättande, då Konungen icke kan överlägga med ett utskott, men
väl med utrikesnämnden. Genom nu förordade anordning bliva nämndens

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

t

och utskottets ledamöter på samma gång rådgivare till Konungen och till riksdagen
utan enhetlighetens upphävande. Därjämte torde på denna väg vissa
önskvärda reformer i fråga örn nämndens arbetssätt möjliggöras genom praxis,
utan att någon grundlagsändring erfordras; utrikesutskottet torde nämligen
kunna t. ex. anordna utredningar, som för nämnden såsom sådan icke äro möjliga
att åstadkomma, liksom ock utrikesutskottets blivande praxis beträffande
tillhandahållande i god tid före sammanträde av erforderliga handlingar,
promemorior o. dyl. lärer komma att återverka på arbetet inom nämnden.

Konstitutionsutskottet vill slutligen framhålla, att, därest dess förslag örn
inrättande av ett utrikesutskott av riksdagen antages som vilande, det blir
nödvändigt att i samband med ärendets fortsatta behandling vid en kommande
riksdag upptaga vissa frågor om ändringar i reglementariska föreskrifter
för riksdagen och i kamrarnas ordningsstadgor, men utskottet har
icke ansett dessa följdfrågor äga den betydelse, att förslag därom borde
redan nu utarbetas.

Beträffande motionen 1:6 i de delar, som ej nu berörts, finner utskottet
att de icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen i anledning av motionen 1: 6 såsom vilande
för vidare grundlagsenlig behandling ville antaga följande -

Förslag

till

1) ändrad lydelse av §§ 53 och 54 regeringsformen och §§ 33, 35—38, 44,
50, 75 och 78 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, ett statsutskott,
ett bevillningsutskott, ett bankoutskott,
två lagutskott samt ett jordbruksutskott
med den sammansättning
och de uppgifter, som i riksdagsordningen
bestämmas.

Å urtima —----------

---- förekommande ärenden.

(Föreslagen lydelse.)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, två lagutskott
samt ett jordbruksutskott med
den sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.

Ä urtima---—-----

----förekommande ärenden.

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.)

§ 54.

Vid varje riksdag skola kamrarna
utse en nämnd av sexton ledamöter
att med Konungen rådpläga om ärenden,
som angå rikets förhållande till
främmande makter. Rådplägning
med denna utrikesnämnd bör i alla
utrikesärenden av större vikt äga
rum före avgörandet. Då ärende förekommer
till behandling, skola alla
tillgängbga handlingar och upplysningar
meddelas. De beslut Konungen
fattar i ärenden, som varit föremål
för rådplägning med nämnden,
varde delgivna dess ledamöter senast
vid nästa sammanträde.

Ministern för-------

---erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter---— —

— — tystnadspliktens iakttagande.

(Föreslagen lydelse.)

§ 54.

Ledamöterna av riksdagens i föregående
§ omförmälda utrikesutskott
vare ock ledamöter av en nämnd med
uppgift att med Konungen rådpläga
om ärenden, som angå rikets förhållande
till främmande makter. Rådplägning
med denna utrikesnämnd
bör i alla utrikesärenden av större
vikt äga rum före avgörandet. Då
ärende förekommer till behandling,
skola alla tillgängliga handlingar och
upplysningar meddelas. De beslut
Konungen fattar i ärenden, som varit
föremål för rådplägning med
nämnden, varde delgivna dess ledamöter
senast vid nästa sammanträde.

Ministern för---—--— —

---erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter---—

— — tystnadspliktens iakttagande.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart----—--—

----vice talman.

Närmare bestämmelser — — —
— — — beslutad stadga.

2. Innan val-------

---levnadsåren äldst.

3. Där talman------

--— vice talman.

4. Vid samtidigt-------

---förfallet upphört.

§ 35.

Vardera kammaren äger utse och
förordna sin sekreterare. Den betjäning,
som vardera kammaren i övrigt
för sig under riksdagen anser nödig,
tillsättes av talmannen och några

§ 33.

1. Så snart -------

--- — vice talman.

Närmare bestämmelser — — —

— — -— beslutad stadga.

2. Innan val —-----■ •— —

— —- — levnadsåren äldst.

3. Där talman---—---

--— vice talman.

4. Vid samtidigt------

---förfallet upphört.

5. Vardera kammaren äger utse
och förordna sin sekreterare. Den betjäning,
som vardera kammaren i
övrigt för sig under riksdagen anser
nödig, tillsättes av talmannen och

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

9

(Nuvarande lydelse.)
utav kammaren därtill utsedda ledamöter,
efter samråd med sekreteraren.

§36.

1. Vill Konungen---— —

---omedelbart upplöst.

2. Då riksdag----— —

---vara avslutad.

Vill Konungen------

---omedelbart avslutad.

(Föreslagen lydelse.)
några utav kammaren därtill utsedda
ledamöter, efter samråd med sekreteraren.

§ 35.

1. Vill Konungen — —----

---omedelbart upplöst.

2. Då riksdag----— —

--— vara avslutad.

Vill Konungen------

—--omedelbart avslutad.

Ärendenas beredning.

§37.

1. Å varje lagtima riksdag skola,
inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett
statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, två lagutskott samt
ett jordbruksutskott. Dessa riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
konstitutionsutskottet av tjugu, statsutskottet
av tjugufyra, bevillningsutskottet
av tjugu, bankoutskottet av
sexton, vartdera lagutskottet av sexton
samt jordbruksutskottet av sexton
ledamöter, vilka vardera kammaren
till halva antalet inom sig väljer;
ankommande på kamrarnas
sammanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara av nöden, tillsätta
särskilt utskott för upptagande av
frågor, som tillhöra ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest utskott
anmäler behov av förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren äger ock
inom sig utse suppleanter att, när ut -

§ 36.

1. Å varje lagtima riksdag skola,
inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett
bevillningsutskott, ett bankoutskott,
två lagutskott samt ett jordbruksutskott.
Dessa riksdagens ständiga utskott
skola bestå: utrikesutskottet av
sexton, konstitutionsutskottet av tjugu,
statsutskottet av tjugufyra, bevillningsutskottet
av tjugu, bankoutskottet
av sexton, vartdera lagutskottet
av sexton samt jordbruksutskottet
av sexton ledamöter, vilka vardera
kammaren till halva antalet
inom sig väljer; ankommande på
kamrarnas sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara av
nöden, tillsätta särskilt utskott för
upptagande av frågor, som tillhöra
ständigt utskotts behandling, så ock
att, därest annat utskott än utrikesutskottet
anmäler behov av förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren utser ock
inom sig suppleanter att, när ut -

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.)
skottsledamöter avgå eller få förfall,
i deras ställe inträda.

3. Därest i---— — — —

---kammaren tillsättas.

4. Å urtima---------

—- — förekommande ärenden.

5. Valen till-------

beslutad stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd
eller regeringsråd i utskott eller
val till utskott deltaga.

Ej heller — --------

--i § 39 mom. 2 förmäles.

(Föreslagen lydelse.)
skottsledamöter avgå eller få förfall,
i deras ställe inträda. Antalet suppleanter
i utrikesutskottet skall vara
åtta från vardera kammaren.

3. Därest i —-------

— --kammaren tillsättas.

4. Å urtima-------

--förekommande ärenden.

5. Valen till —-------

--beslutad stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd
eller regeringsråd i utskott eller
val till utskott deltaga, dock att
beträffande utrikesutskottet gäller
vad i § 37 mom. 2 sägs.

Ej heller--------

— — i § 39 mom. 2 förmäles.

§ 37.

1. Utrikesutskottet skall meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som
angå rikets förhållande till främmande
makter och ej tillhöra annat utskotts
behandling.

2. Då något av Konungen för
riksdagen framlagt ärende förekommer
till behandling i ''dskottet, skola
alla tillgängliga handlingar delgivas
utskottet.

Ministern för utrikes ärendena må
själv eller genom ämbets- eller tjänsteman
meddela utskottet muntliga
eller skriftliga upplysningar.

3. I den mån Konungen eller utskottet
med hänsyn till rikets säkerhet
eller andra av förhållandet till
främmande makt betingade, synnerligen
viktiga skäl finner upplysningar,
som meddelas i visst ämne,
böra hemliga hållas, vare utskottets
ledamöter till tystnadsplikt förbund -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

11

(Nuvarande lydelse.)

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
--------—--

— -—- och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som
antingen angå stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar
örn statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen, om kommandomål,
örn förvärvande och förlust
av medborgarrätt, om rikets vapen
och flagga, örn allmänt kyrkomöte
och om allmän folkomröstning
i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts
behandling, eller ock röra
överenskommelser med främmande
makter i sådana ämnen.

3. Utskottet åligger — — — —
--regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — —
--vägrar proposition.

5. I den — •— -— — — — —
—- —- tystnadspliktens iakttagande.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband
med ämne, som tillhör visst ständigt
utskotts behandling, må frågan kunna
till nämnda utskott hänvisas, ändå
att den enligt föreskrifterna i §§
38—43 skolat handläggas av annat
ständigt utskott.

(Föreslagen lydelse.)
na. Ledamot, så ock suppleant, skall
första gången han är närvarande
vid sammanträde med utskottet avgiva
försäkran örn tystnadspliktens
iakttagande.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
--—------— —

-—- — och föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som
angå stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen, om kommandomål,
örn förvärvande och förlust
av medborgarrätt, örn rikets vapen
och flagga, om allmänt kyrkomöte
och örn allmän folkomröstning
i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts
behandling.

3. Utskottet åligger — — — —---regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — —

— —• vägrar proposition.

5. I den ----------

— — tystnadspliktens iakttagande.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband
med ämne, som tillhör visst ständigt
utskotts behandling, må frågan kunna
lill nämnda utskott hänvisas, ändå
att den enligt föreskrifterna i §§
37—43 skolat handläggas av annat
ständigt utskott.

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.)

§ 50.

Den i 54 $ regeringsformen omförmälda
utrikesnämnd skall bestå
av åtta ledamöter från vardera kammaren.
De skola inom sex dagar
efter riksdagens öppnande väljas på
sätt örn val till utskott är stadgat.
Sedan valet ägt rum, skall vardera
kammaren i samma ordning utse åtta
suppleanter. Ledamot utövar sin
befattning till dess nytt val förrättas
vid nästa riksdag, dock att ledamot,
som avgår ur riksdagen innan den
tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman,
tilländalupit, eller som utnämnes
till statsråd, ej vidare skall
anses tillhöra nämnden. Förordnar
Konungen örn nya val till båda kamrarna
eller den ena av dem, behålle
utan hinder därav nämndens ledamöter
sina befattningar.

Inträffar ledighet ------

--nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar---

--förordnar Konungen.

Skulle minst — — — — — —
---nämnden sammankallad.

Ledamot av —------—

— -— bestämda grunder.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,
och iakttages därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola bliva gällande,
böra vara enkla, hoprullade,
omärkta och fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas
namn, som från oriktighet i anseende
till deras antal; dock skall i fråga örn
val till utskott gälla, vad uti den i
37 § 5 mom. omförmälda stadga
finnes föreskrivet. Mellan personer,

(Föreslagen lydelse.)

§ 50.

Val av ledamöter och suppleanter i
utrikesutskottet, varom stadgas i §
36, gäde ock som val av ledamöter
och suppleanter till den i § 54 regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd.
Ledamot av nämnden utövar
sin befattning till dess nytt val till
utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,
som avgår ur riksdagen innan
den tid, för vilken han blivit vald till
riksdagsman, tilländalupit, eller som
utnämnes till statsråd, ej vidare skall
anses tillhöra nämnden. Förordnar
Konungen örn nya val till båda kamrarna
eller den ena av dem, behålle
utan hinder därav nämndens ledamöter
sina befattningar.

Inträffar ledighet--— — —

— — nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar---

—- — förordnar Konungen.

Skulle minst — — — —--

--nämnden sammankallad.

Ledamot av-------—

-— — bestämda grunder.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,
och iakttages därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola bliva gällande,
böra vara enkla, hoprullade,
omärkta och fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas
namn som från oriktighet i anseende
till deras antal; dock skall i fråga örn
val till utskott gälla, vad uti den i
36 § 5 mom. omförmälda stadga finnes
föreskrivet. Mellan personer, som

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

13

(Nuvarande lydelse.)
som vid val undfått lika antal röster,
skiljes genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,
som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos kamrarna och utskotten
anses nödiga till iakttagande jämte
grundlagarna och den i 37 § 5 mom.
omförmälda stadga, äger riksdagen
eller i ämne, som angår kammare
enskilt, denna kammare att fastställa.
Ej må något däri införas, som
mot grundlag eller annan gällande
lag strider.

(Föreslagen lydelse.)
vid val undfått lika antal röster, skiljes
genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,
som för riksdagsgöromålen och ordningen
hos kamrarna och utskotten
anses nödiga till iakttagande jämte
grundlagarna och den i 36 § 5 mom.
omförmälda stadga, äger riksdagen
eller i ämne, som angår kammare
enskilt, denna kammare att fastställa.
Ej må något däri införas, som
mot grundlag eller annan gällande
lag strider.

2) ändrad lydelse av 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

§ 2.

4:o. I grund-------

— — som helst.

Vid föregående------

--ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen
i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll
och handlingar, eller riksståndens,
eller utrikesnämndens, eller
konstitutionsutskottets, rörande statsrådet
eller rörande upplysningar,
som prövats böra hemliga hållas,
eller banko- och riksgäldsverkens,
eller banko- och statsutskottens, eller
revisorers över banko- och riksgäldsverken,
rörande samma verks hemliga
ärenden, icke kunna före femtio
år efter protokollets eller handlingens
datum till tryckning fordras,
eller, utan vederbörandes tillstånd,

4 :o. I grund —------

--som helst.

Vid föregående----- ---

--- ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen
i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll
och handlingar, eller riksståndens,
eller utrikesnämndens, eller
konstitutionsutskottets, rörande statsrådet
eller utrikes- och konstitutionsutskottens
rörande upplysningar,
som prövats böra hemliga hållas,
eller banko- och riksgäldsverkens,
eller banko- och statsutskottens, eller
revisorers över banko- och riksgäldsverken,
rörande samma verks hemliga
ärenden, icke kunna före femtio
år efter protokollets eller handlingens
datum till tryckning fordras,

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

utbekommas. Utgivas sådana — — eller, utan vederbörandes tillstånd, ut ---icke

uppenbara. bekommas. Utgivas sådana---

--— icke uppenbara.

B) att motionen I: 6, i den mån den icke kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Gustaf Adolf Björkman*, Stendahl*, Bergman,
Källman, Carl Lindmark, Fredrik Ström, Rydberg*, Nils Andersson, Anders
Andersson, Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Lindskog, Fast, Olsson i Mora,
Vougt, Björck i Kristianstad, Johnsson i Norrahammar och Ossbahr.

* Ej närvarande vid justeringen.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 36.

15

Reservationer:

1) av herr Bergman, som anfört:

»Jag biträder i princip det av utskottet framlagda grundlagsändringsförslaget,
avseende inrättande av ett utrikesutskott. Dock anser jag mig böra
avvisa de bestämmelser i förslaget (med deras motsvarande motivering),
vilka innebära ett undantag från det grundlagsbud, som stadgar att statsråd
ej äga tillträde till riksdagens utskott. Alla erforderliga upplysningar torde
säkerligen kunna lämnas utrikesutskottet i samma ordning som praktiseras
beträffande andra utskott. Det må erinras, att ingen förändring i detta avseende
ifrågasattes i den kungl, propositionen om ett utrikesutskott år 1932.
Denna gång är det så mycket mindre av behovet påkallat som ju enligt det
nu föreliggande förslaget utrikesutskottets ledamöter skola vara identiskt
samma personer som utrikesnämndens och således i sin egenskap av ledamöter
i denna nämnd kunna komma i direkt förbindelse med ministern för utrikes
ärendena utan att man behöver stipulera något undantag från en i vår
författning strängt fasthållen grundsats, ett undantag, som dessutom sannolikt
snart skulle draga med sig ett allmänt upphävande av ifrågavarande
grundlagsbestämmelse. Jag hemställer därför,

att riksdagen ville bifalla utskottets under A) framlagda
förslag med den ändringen, att de tillagda orden i § 36 mom.
6 utgå och att § 37 mom. 2 stycke 2 likaledes utgår.»

2) av herrar Gustaf Adolf Björkman, Stendahl och Rydberg, vilka anfört:

»Vi hava icke kunnat biträda utskottets hemställan under punkt A) här
ovan utan ansett att utskottet, i likhet med vad vid 1933 och 1934 års riksdagar
varit fallet, bort hemställa örn avslag å förslaget om inrättande av
ett utrikesutskott. Väl finna vi att, särskilt med hänsyn till utvecklingen på
det internationella området, möjligheterna böra ökas för riksdagen att i allmänhet
ernå en bättre kontakt med utrikespolitiska frågor än hittills varit
fallet. Men vi finna att det i första hand bör undersökas, huruvida ej detta
syfte kan vinnas genom en reformering av utrikesnämndens arbetssätt och
anse att utredning och förslag härom bör ankomma på Kungl. Maj:ts prövning.

Med utgångspunkt från dessa synpunkter hemställa vi, att riksdagen måtte
avslå såväl motionen 1:6, i vad däri föreslås inrättande av ett riksdagens
utrikesutskott, som ock konstitutionsutskottets förslag till grundlagsändringar
i ämnet.»