Bankoutskottets utlåtande Nr 81.
I
Nr 81.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1936 kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken och fullmäktiges
i riksgäldskontoret förslag till ansvarighetslag för
nämnda fullmäktige m. fl.
I utlåtande den 16 mars 1933, nr 18, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
framställning med förslag till lagar örn ändring i vissa delar av
lagen för Sveriges riksbank m. m., uttalade bankoutskottet bland annat,
att frågan örn en överarbetning av ansvarighetslagarna för riksbanken syntes
vara förtjänt av övervägande.
I två särskilda skrivelser den 15 mars 1934 framlade fullmäktige i riksbanken
förslag till lag för Sveriges riksbank och till reglemente för riksbankens
styrelse och förvaltning. Samtidigt meddelade fullmäktige sin avsikt
att till 1935 års riksdag avgiva förslag till ändring av ansvarighetslagarna.
Något förslag i ämnet framlades icke av fullmäktige till 1935 års riksdag.
1 anledning av förestående omorganisation av riksgäldskontoret befanns
nämligen frågan böra ytterligare uppskjutas, enär det ansågs önskvärt att
i ett sammanhang överväga gemensamma föreskrifter i ämnet för riksbanken
och riksgäldskontoret.
Vid 1935 års riksdag genomfördes riksgäldskontorets omorganisation, att
träda i kraft från och med den 1 juli 1935.
Med gemensam skrivelse den 13 februari 1936 hava nu fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret framlagt förslag till ansvarighetslag
för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl.
Förslaget är intaget å sid. 3 och 4 i detta utlåtande. I skrivelsen hava fullmäktige
anfört följande:
Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret hava gemensamt behandlat
förevarande spörsmål och därvid kommit till den uppfattning, att ansvarighetslagarna
för fullmäktige i riksbanken den 12 maj 1897 och för fullmäktige
i riksgäldskontoret den 12 september 1868 lämpligen kunna ersättas
av en för de båda korporationerna gemensam lag.
För ledamöterna i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor finnes
särskild ansvarighetslag den 12 maj 1897, vilken efter år 1933 vidtagen ändring
jämväl omfattar vice riksbankschefen. För nämnda styrelseledamöter
torde särskild ansvarighetslag ej vara erforderlig. Någon olägenhet lär nämligen
ej uppslå därav, att, därest ansvarighetslagen upphävdes, forum för
dem skulle bliva vederbörande rådhusrätt och ej, såsom nu är fallet, Svea
hovrätt. Tvekan torde ej förefinnas därom, att dessa styrelseledamöter lyda
under 25 kapitlet strafflagen.
Däremot torde särskilda ansvarighetsbestämmelser böra bibehållas för vice
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. Nr 81. 1
9
Bankoutskottets utlåtande Nr 81.
riksbankschefen, där han ej är fullmäktig, särskilt med hänsyn därtill att
vice riksbankschefen inom direktionen är likställd med fullmäktig, som är
direktionsledamot.
Av praktiska skäl torde lagtexten emellertid böra formuleras att avse »direktionsledamot
i riksbanken, där han ej är fullmäktig». Ansvarighetsbestämmelserna
synas därjämte böra utvidgas att omfatta innehavaren av den
genom riksdagens beslut förlidet år inrättade befattningen såsom riksgäldsdirektör
och chef för riksgäldskontoret. Riksgäldsdirektören är jämte vissa
fullmäktige i riksgäldskontoret medlem av riksgäldskontorets arbetsutskott.
I det utkast tili gemensam ansvarighetslag, som upprättats, har hänsyn
tagits till nu berörda förhållanden. Därjämte hava följande ändringar vidtagits
i de hittills gällande bestämmelserna.
I ansvarighetslagen för fullmäktige i riksbanken stadgas, att, bland andra,
bankoutskottet äger förordna åtal mot sådan fullmäktig. Enligt ansvarighetslagen
för fullmäktige i riksgäldskontoret saknar bankoutskottet sådan
rätt. Skiljaktigheten beror på att vid utfärdandet av sistnämnda ansvarighetslag
riksgäldskontoret sorterade under statsutskottet, som emellertid ej
hade någon rätt att förordna örn åtal. Statsutskottets befogenhet i avseende
a riksgäldskontoret överflyttades senare på bankoutskottet, utan att någon
ändring i ansvarighetslagen för fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning
därav vidtogs. Då emellertid såväl riksbanken som riksgäldskontoret numera
sortera under bankoutskottet, synas enahanda bestämmelser uti nu ifrågavarande
avseende böra gälla för riksbanken och för riksgäldskontor!.
Enligt ansvarighetslagarna för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret äger justitieombudsmannen att väcka åtal utan särskilt
förordnande, när anledning därtill yppas under tid, då riksdagen eller dess
revisorer icke äro församlade. Sadan atalsrätt tillkommer däremot icke justitieombudsmannen
gentemot vice riksbankschefen. På grund av ovan berörda
likställighet i visst avseende mellan fullmäktig i riksbanken och vice
riksbankschefen samt mellan fullmäktig i riksgäldskontoret och riksgäldsdirektören,
har det emellertid ansetts riktigt, att den atalsrätt, som tillkommer
justitieombudsmannen i förhållande till fullmäktig i riksbanken och
fullmäktig i riksgäldskontoret, skulle utvidgas att avse även direktionsledamot
i riksbanken och riksgäldsdirektören, där de icke äro fullmäktige.
Enligt ansvarighetslagen för fullmäktige i riksbanken äger justitieombudsmannen
att väcka åtal utan särskilt förordnande mot fullmäktig, vilken
såsom kommissionär olovligen tagit befattning med växeldiskontering eller
anskaffande av lån eller kreditiv i riksbanken. Denna rätt för justitieombudsmannen
är icke begränsad till viss del av aret. Förbud för fullmäktig
ävensom för vice riksbankschefen att utöva verksamhet såsom kommissionär
finnes numera infört i § 9 reglementet för riksbankens styrelse och föivaltning.
Under äldre tider var möjligen på grund av det system med kommissionärer
för ingivande av lånehandlingar till riksbanken, som då tilllämpades,
nödvändigt att skärpa övervakningen av att sådant kommissionärskap
icke olovligen utövades. Med nuvarande, för riksbanken gällande
bestämmelser synes icke påkallat, att större vikt ägnas åt denna numera
föråldrade bestämmelse i bankoreglementet än åt övriga bestämmelser i
reglementet eller bestämmelserna i riksbankslagen. Rätten för justitieombudsmannen
att när som helst under året utan särskilt förordnande väcka
åtal på grund av olovligen utövat kommissionärskap har därför ej vidare
ansetts behövlig.
Första paragrafen i utkastet till den gemensamma ansvarighetslagen har
Bankoutskottets utlåtande Nr 81.
3
erhållit en betydligt mera koncentrerad avfattning än motsvarande bestämmelser
för närvarande hava. Ändringen är emellertid endast formell, och
den föreslagna bestämmelsen torde i sak hava samma räckvidd som nu
gällande bestämmelser.
Den nya lagen synes böra träda i kraft den 1 juli 1936.
Åberopande vad sålunda anförts hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret
hemställt, att bankoutskottet ville utverka, att riksdagen för
sin del måtte dels godkänna här nedan intagna förslag till ansvarighetslag
för fullmäktig i riksbanken och fullmäktig i riksgäldskontoret ävensom för
direktionsledamot i riksbanken, där han icke är fullmäktig i riksbanken,
samt för riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret, där han icke
är fullmäktig i riksgäldskontoret, dels ock besluta, att nu gällande ansvarighetslagar
för fullmäktige i riksbanken, för fullmäktige i riksgäldskontoret
samt för suppleanten för förste deputeraden i riksbanken och styrelseledamöterna
vid riksbankens avdelningskontor skola upphöra att gälla vid den
nya lagens ikraftträdande.
Det av fullmäktige framlagda förslaget till ansvarighetslag är av följande
lydelse:
Förslag
till
Ansvarighetslag för fullmäktig i riksbanken och fullmäktig i riksgäldskontoret
ävensom för direktionsledamot i riksbanken, där han icke är fullmäktig
i riksbanken, samt för riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret,
där han icke är fullmäktig i riksgäldskontoret.
§ I
Överträder
eller eftersätter fullmäktig i riksbanken eller fullmäktig i riksgäldskontoret
de plikter honom i sådan egenskap åligga, straffes därför så
som i allmän lag örn brott av ämbetsman för varje fall är stadgat; svale ock
för skadestånd.
Vad här ovan stadgas om fullmäktig i riksbanken eller fullmäktig i riksgäldskontoret
skall ock gälla direktionsledamot i riksbanken, där han icke
är fullmäktig i riksbanken, samt riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret,
där han icke är fullmäktig i riksgäldskontoret.
§ 2.
Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer äga förordna örn åtal för
förbrytelse, som i 1 § är sagd.
Förordnande örn sådant åtal må jämväl meddelas beträffande direktionsledamot
i riksbanken, där han icke är fullmäktig i riksbanken, av fullmäktige
i riksbanken samt beträffande riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret,
där han icke är fullmäktig i riksgäldskontoret, av fullmäktige i
riksgäldskontoret.
Åtal, som i denna paragraf omförmäles, skall av riksdagens justitieombudsman
anställas.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 81.
Utskottet.
Yppas anledning till åtal under tid, då riksdagen eller dess revisorer icke
äro församlade, åge justitieombudsmannen att utan särskilt förordnande
åtal väcka.
Den, som varder under åtal ställd, avhålle sig från utövningen av sin befattning,
intill dess målet blivit genom laga kraft ägande utslag avgjort.
§ 3.
Svea hovrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga och
avdöma.
Den, som med hovrättens utslag icke åtnöjes, åge att däröver hos Konungen
anföra besvär inom den tid och i den ordning, som för fullföljd av talan i
brottmål i allmänhet är stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936, då ansvarighetslagarna för fullmäktige
i riksbanken den 12 maj 1897, för fullmäktige i riksgäldskontoret
den 12 september 1868 samt för den av fullmäktige i riksbanken utsedde
suppleanten för förste deputeraden samt för ledamöter för styrelserna för
riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 skola upphöra att gälla.
Utskottet delar den av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
uttalade meningen, att gällande ansvarighetslagar för nämnda fullmäktige
av den 12 maj 1897, respektive den 12 september 1868 lämpligen
böra ersättas av en gemensam lag, omfattande förutom fullmäktige direktionsledamot
i riksbanken samt riksgäldsdirektören. Likaledes kan utskottet
giva sin anslutning till förslaget om upphävande av ansvarighetslagen för
den av fullmäktige i riksbanken utsedde suppleanten för förste deputeraden
samt för ledamöter i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor den 12
maj 1897.
Den granskning utskottet ägnat det av fullmäktige upprättade förslaget till
ansvarighetslag har i sak icke givit utskottet anledning till erinran. Däremot
har utskottet ansett erforderligt vidtaga en formell överarbetning av fullmäktiges
förslag. De av utskottet företagna jämkningarna i förslaget torde
icke tarva någon särskild motivering.
Den nya lagen synes böra träda i kraft den 1 juli 1936, från och med vilken
dag ovannämnda tre ansvarighetslagar böra upphöra att gälla.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må för sin del antaga förslag till ansvarighetslag
för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
m. fl. av den lydelse, härvid fogad Bilaga
utvisar.
Stockholm den 17 juni 1936.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Bankoutskottets utlåtande Nr 81.
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Johansson i Friggeråker*,
Bjurström, Ström i Lidköping*, Ehrnberg, Nilsson i Mölndal och Swartling;
från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén, Paulsen, K. A. Westman,
Johansson i Sollefteå*, Andersson i Falkenberg och Carleson.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
6
Banknutskoltets utlåtande Nr 81.
inlaga.
Förslag
till
Ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
m. fl.
1 §•
Överträder eller eftersätter fullmäktig i riksbanken eller fullmäktig i riksgäldskontoret
de plikter, honom i sådan egenskap åligga, eller förbryter han
sig eljest i utövningen av sin befattning, straffes därför så som i allmän lag
örn brott av ämbetsman för varje fall är stadgat; svare ock för skada.
Vad nu sagts om fullmäktig i riksbanken och fullmäktig i riksgäldskontoret
gäde beträffande direktionsledamot i riksbanken samt riksgäldsdirektören
och chefen för riksgäldskontoret, även där de icke äro fullmäktige.
2 §•
Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer äga förordna om åtal för
brott, som i 1 § avses. Förordnande örn sådant åtal må jämväl meddelas av
fullmäktige i riksbanken beträffande direktionsledamot i riksbanken, som
icke är fullmäktig i riksbanken, samt av fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande
riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret, där han icke
är fullmäktig i riksgäldskontoret.
Åtal, varom sålunda förordnats, skall av riksdagens justitieombudsman
anställas. Yppas anledning till åtal under tid, då riksdagen eller dess revisorer
icke äro församlade, åge justitieombudsmannen utan särskilt förordnande
väcka åtal.
Den som varder under åtal ställd avhålle sig från utövningen av sin befattning,
intill dess målet blivit genom laga kraft ägande utslag avgjort.
3§-
Åtal enligt denna lag upptages av Svea hovrätt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936, då ansvarighetslagarna för fullmäktige
i riksbanken den 12 maj 1897, för riksdagens fullmäktige i riksgäldskontoret
den 12 september 1868 samt för den av fullmäktige i riksbanken utsedde
suppleanten för förste deputeraden samt för ledamöter i styrelserna vid
riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 skola upphöra att gälla.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1936
603635