Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av framställningar angående ersättning
till vissa personer i anledning av sjukdom, ådragen
under militärtjänstgöring m. m.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar angående ersättning till vissa personer i
anledning av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring m. m.

I fråga om utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet,
i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande
propositioner.

1 :o.

Johan Albert Carlsson. I en den 24 januari 1936 dagtecknad proposition
nr 43 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit
riksdagen medgiva, att till Johan Albert Carlsson må —- utan hinder
därav att framställning om ersättning icke blivit gjord inom den tid, som
föreskrives i 12 § förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och med den 1 januari
1936 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas
den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning kan anses
berättigad.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Carlsson innehaft fast anställning
vid förutvarande Livregementets dragoner från och med den 1 november
1908 till och med den 31 oktober 1911, att han omkring den 20 juni 1911
insjuknat med ryggsmärtor och feber, att han därefter för vård varit intagen
å garnisonssjukhuset i Stockholm från och med den 10 juli till och med den
31 oktober 1911 under diagnosen ischias och förlamning i högra underbenet
samt att Carlsson alltsedan han erhållit avsked från sin anställning vid regementet
synes hava lidit av sjukdom i högra benet.

Riks försök ringsanstalten har i avgivet utlåtande meddelat, att anstalten,
därest framställning örn ersättning gjorts inom därför föreskriven tid, skulle

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Ni 8—10

1

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

hava tillerkänt Carlsson ersättning jämlikt 1909 års militärersättningsförordning.

Under erinran att riksdagen tidigare i åtskilliga fall medelat dispens från
de i 1909 års militärersättningsförordning stadgade preskriptionsbestämmelserna
får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må vinna riksdagens
bifall.

2 :o.

Nils Vilhelm Lindqvist. Under punkten 2 av förevarande proposition har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att till Nils Vilhelm Lindqvist må
— utan hinder därav att framställning om ersättning icke blivit gjord inom
den tid, som föreskrives i 12 § förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och
med den 1 januari 1936 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning
kan anses berättigad.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Lindqvist fullgjort värnpliktstjänstgöring
vid dåvarande Positionsartilleriregementet under tidsperioderna
den 16 juni—den 13 oktober och den 25 oktober—den 21 december 1920
samt den 4 januari—den 23 mars och den 30 mars—den 6 maj 1921, att han
den 8 juli 1920 under tjänstgöringen vid ridning fallit av hästen och därvid
ådragit sig en kontusionsskada å högra tinningen, samt att han vid läkarundersökning
den 31 augusti 1920 befunnits lida av en åkomma i högra ögat
av traumatisk natur.

Riksförsäkringsanstalten har i avgivet utlåtande meddelat, att anstalten,
därest framställning om ersättning gjorts inom vederbörlig tid, skulle hava
tillerkänt Lindqvist ersättning jämlikt 1909 års militärersättningsförordning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande framställning.

3:o.

Axel Bernhard Axelson. I en den 7 februari 1936 dagtecknad proposition
nr 65 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att till Axel Bernhard Axelson må — utan hinder därav att

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

3

anspråk på ersättning icke framställts inom behörig tid — från och nied den
10 oktober 1935 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond utbetalas
den ersättning, vartill han enligt grunderna för förordningen den 18
juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
kan anses berättigad.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Axelson fullgjort vänpliktstjänstgöring
vid Svea ingenjörkår under tiden den 31 oktober 1919—den 20 januari
1920; att han vid läkarundersökningar i början av år 1920 befunnits
lida av lungtuberkulos; att riksförsäkringsanstalten genom beslut den 17 februari
1920 förklarat honom berättigad till ersättning för nämnda sjukdom
jämlikt bestämmelserna i 1909 års militärersättningsförordning; att Axelson
enligt särskilda av riksförsäkringsanstalten meddelade beslut uppburit
dylik ersättning för tiden den 21 januari 1920—den 30 september 1924; att
han, som den 30 september 1924 ansett sig arbetsför, vid sistnämnda tid
punkt haft anställning såsom kontorist; att han vid läkarundersökning i
juni 1933 befunnits vara i behov av vila från arbetet och till följd därav erhållit
tjänstledighet från sin anställning under tre månader; att han emellertid
icke vid sistnämnda tillfälle hos riksförsäkringsanstalten framställt anspråk
på ersättning, enär han under tjänstledigheten vistats i sitt hem; att
han, som därefter skött sin tjänst till och med den 9 oktober 1935, vid läkarundersökning
påföljande dag befunnits lida av lungtuberkulos (lungblödning);
samt att han i en till riksförsäkringsanstalten den 10 oktober 1935
inkommen skrift med stöd av ett samma dag utfärdat läkarintyg gjort framställning
om utbekommande av ytterligare ersättning i anledning av ovannämnda
sjukdom men att anstalten genom beslut den 29 oktober 1935 funnit
sig icke kunna upptaga framställningen till prövning, enär densamma
gjorts först sedan mer än tio år förflutit efter utgången av den tid, för vilken
ersättning tidigare tillerkänts Axelson.

Riksförsäkringsanstalten har i avgivet utlåtande den 15 november 1935
anfört, bland annat, att Axelson efter september månad 1924 icke låtit sig
avhöra hos anstalten, förrän han den 10 oktober 1935 gjort framställning
örn ytterligare ersättning i anledning av lungsjukdom, ävensom meddelat,
att enligt ett av biträdande läkaren hos anstalten, överläkaren A. Gullbring,
avgivet yttrande samband måste anses föreligga mellan Axelsons nuvarande
lungsjukdom och den sjukdom, för vilken han tidigare från anstalten åtnjutit
ersättning.

Föredragande departementschefen har, då, enligt vad riksförsäkringsanstalten
meddelat, samband måste anses föreligga mellan den lungsjukdom,
varav Axelson vid läkarundersökningen den 10 oktober 1935 befunnits lida,
och den sjukdom, för vilken han tidigare från anstalten åtnjutit ersättning,
funnit billigt, att Axelson från och med sagda dag finge komma i åtnjutande
av ersättning enligt i 1909 års militärersättningsförordning angivna grunder.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Stockholm den 27 februari 1936.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Lindgren, Lindley, Ernfors, Johansson i Friggeråker,
Bjurström*, Ström i Lidköping, Ehrnberg och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Leffler, Paulsen, Andersson i Falkenberg*, Carleson,
Gustavson i Västerås, Mattsson och Andersson i Lindome.

:) Ej närvarande vid utlåtandets justering.