Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

1

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1936 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 201 med
förslag till allmänt familjepensionsreglemente m. m.,
nr 255 angående överenskommelser med civilstatens
och telegrafverkets änke- och pupillkassor örn övertagande
av kassornas rörelse m. m. samt nr 258 angående
överenskommelse med statens järnvägars ånkeoch
pupillkassa örn övertagande av kassans rörelse
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr 201, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid propositionen fogade förslag till allmänt familjepensionsreglemente
och till familjepensionsreglemente för arbetare;

dels förklara, att dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen den 15 juni 1923 (nr
267) icke skall utgå till änka eller barn, som åtnjuter familjepension jämlikt
något av nämnda reglementen;

dels till Pensioner enligt familjepensionsreglementet för arbetare för budgetåret
1936/1937 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 25,000
kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1936/1937 av de
medel, från vilka kostnaderna för statens pensionsanstalt skola bestridas,
ställa till förfogande medel för den förstärkning av anstaltens personal, som
kan bliva erforderlig för anstaltens handläggning av pensionsärenden enligt
familjepensionsreglementet för arbetare.

De vid propositionen fogade reglementsförslagen återgivas av utskottet i
det följande.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förebåd 1)

en av herr Pehrsson i Göteborg inom den ordinarie motionstiden vid
riksdagens början inom andra kammaren väckt motion, nr 333, vari hemställes,
»att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Majit begära utredning
och förslag, huru frånskild hustru efter befattningshavare i statens tjänst
och barn i detta äktenskap måtte kunna få åtnjuta pension eller andel i
pension».

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 75.

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

2) en av herr Lundqvist i anledning av förevarande proposition inom andra
kammaren väckt motion, nr 676, vari hemställes,

att riksdagen »för sin del ville besluta att i allmänna familjepensionsreglementet
intagas kompletteringar och ändringar därom, att pensionsrätt jämväl
tillförsäkras

dels änka, som ingått nytt äktenskap, men åter blivit änka (alternativt
endast örn ömmande omständigheter föreligga);

dels utomäktenskapligt men icke arvsberättigat barn, där underhållsplikt
enligt lag åligger fadern, och

dels frånskild hustru, som ej ingått nytt äktenskap, och den avlidne ej
efterlämnat pensionsberättigad änka samt ömmande omständigheter föreligga,
varjämte i det fall båda hustrurna leva, pensionen dem emellan må
kunna delas, om ömmande omständigheter föreligga för den frånskilda
hustrun»;

att riksdagen »ville besluta att i reglementet införes bestämmelse därom,
att för behandlingen och tillämpningen av familjepensionsreglementena skall
finnas en särskild fullmäktigeinstitution eller pensionsnämnd med den sammansättning,
Kungl. Majit äger bestämma»; samt

att »vad ovan föreslagits om utvidgad pensionsrätt måtte intagas jämväl
i familjepensionsreglementet för arbetare».

3) en av herr Brädefors i anledning av förevarande proposition inom
andra kammaren väckt motion, nr 677, vari hemställes att riksdagen ville
besluta

dels beträffande allmänna familjepensionsreglementet:

»att familjepensionsunderlag för ordinarie befattningshavare vid statens
verk (b. andra tjänstemän) och icke-ordinarie befattningshavare (A.) höjes
med 30 %> för första lönegraden och med en procentuell reducering, som i
12:e lönegraden utgör 15 °/o ökning;

att tjänsteårsberäkningen för erhållandet av oavkortad familjepension
fastställes till 25 år;

att, därest befattningshavare avskedas eller på egen begäran slutar sin
tjänst, de inbetalda familjepensionsavgifterna återbäras till befattningshavaren»
;

dels beträffande familjepensionsreglementet för arbetare:

»att familjepensionsunderlag för arbetare skall utgå för icke yrkesarbetare
med samma belopp som för lönegrad 5 för icke-ordinarie personal och för
yrkesarbetare vad som utgår till lönegrad 8 för icke-ordinarie personal;

att familjepensionsunderlag för arbetare skall utgå retroaktivt från år
1930 och att staten skall bestrida de merkostnader, som därigenom uppstå;

att, därest arbetare avskedas eller på egen begäran slutar sitt arbete, de
inbetalda familjepensionsavgifterna återbäras till befattningshavaren;

att tjänsteårsberäkningen för erhållandet av oavkortad familjepension fastställes
till 25 år».

Sedermera har Kungl. Majit i en den 24 april 1936 dagtecknad proposition,
nr 245, vilken jämväl remitterats till bankoutskottet, under åberopande

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

3

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att

dels träffa överenskommelser med fullmäktige för civilstatens änke- och
pupillkassa och fullmäktige för telegrafverkets änke- och pupillkassa i huvudsaklig
överensstämmelse med vad föredragande departementschefen till
statsrådsprotokollet anfört;

dels besluta om allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande den
1 juli 1937 för de förvaltningsområden, vilkas manliga ordinarie befattningshavare
dessförinnan varit skyldiga att tillhöra någon av nämnda kassor,
samt därvid fastställa de avvikelser, som betingas av nämnda överenskommelser
samt av vad departementschefen anfört rörande kvinnliga befattningshavare; dels

meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras för genomförande
från och med den 1 juli 1937 av berörda överenskommelser och för tillämpning
enligt vad departementschefen anfört av motsvarande regler rörande
kvinnliga befattningshavare och deras efterlevande;

dels ock meddela sådana bestämmelser att den, som den 1 juli 1937 eller
senare tillträder ordinarie befattning med oreglerad lön, med vilken tidigare
följt skyldighet att tillhöra civilstatens änke- och pupillkassa, erhåller familjepensionering
genom statens försorg efter i huvudsak enahanda grunder
som från och med nämnda dag komma att gälla för tidigare innehavare av
sådan befattning.

I en till bankoutskottet remitterad, den 8 maj 1936 dagtecknad proposition,
nr 258, har Kungl. Majit slutligen, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att

dels träffa överenskommelse med fullmäktige för statens järnvägars änkeoch
pupillkassa i huvudsaklig överensstämmelse med vad föredragande departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört;

dels besluta örn allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande den
1 juli 1937, i vad rör statens järnvägar, samt därvid fastställa de avvikelser,
som betingas av nämnda överenskommelse samt av vad departementschefen
anfört rörande kvinnliga befattningshavare;

dels ock meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras för genomförande
från och med den 1 juli 1937 av berörda överenskommelse och för
tillämpning enligt vad departementschefen anfört av motsvarande regler rörande
kvinnliga befattningshavare vid statens järnvägar och deras efterlevande.

I samband med förevarande proposition nr 258 har utskottet till behandling
förehaft en av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå i anledning av
nämnda proposition inom andra kammaren väckt motion, nr 833, vari hemställes,
»att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Majit att träffa överenskommelse
med fullmäktige för statens järnvägars änke- och pupillkassa i hu -

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

vudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag, dock med de ändringar
och tillägg, som ha föreslagits i motion nr 677 i andra kammaren».

Beträffande motiveringen för de sålunda framlagda förslagen får utskottet,
i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionerna
och motionerna.

Utskottet har fått mottaga särskilda framställningar rörande förslagen
från dels statens järnvägars änke- och pupillkassas förhandlingsdelegerade
dels föreningen kvinnor i statens tjänst m. fl. sammanslutningar av kvinnliga
befattningshavare dels ock arméns fabrikers och tyganstalters tjänstemannaförening.

Inledning. Förslagens tillkomst.

Medan staten sedan gammalt ansetts böra ombesörja och till huvudsaklig
del bekosta de ordinarie statstjänstemännens egen pensionering, har i fråga
om pensioneringen av samma befattningshavares efterlevande hittills såsom
en allmän grundsats gällt, att pensioneringskostnaderna böra bestridas väsentligen
genom befattningshavarnas egna avgifter och att staten bör inskränka
sig till att medverka vid bildande och upprätthållande av anstalter
för pensioneringens handhavande.

I överensstämmelse med denna grundsats har familjepensioneringen för
manliga ordinarie befattningshavare — örn härvid bortses från de få personalgrupper
i statstjänst, vilka ha familjepensionsrätt i statens pensionsanstalt
—- anordnats genom särskilda icke-statliga änke- och pupillkassor; staten har
visserligen ålagt vederbörande tjänstinnehavare att vara delägare i dessa
kassor, men de förmåner, som kassorna berett sina delägares efterlevande,
ha till övervägande del varit grundade på delägarnas egna avgifter, och såväl
dessa som pensionsvillkoren i övrigt ha bestämts av delägarna själva,
ehuru under viss kontroll från statens sida att därvid försäkringstekniska
krav uppfyllas. Till vissa kassor har staten dock lämnat bidrag i sådan omfattning,
att staten kan sägas i ej obetydlig grad medverka till själva pensioneringen.
På senare tid har staten dessutom sett sig föranlåten att genom
beviljande av dyrtidstillägg och —- i viss omfattning — av särskilda pensionstillägg
förbättra de från kassorna utgående pensionerna.

Vad de kvinnliga ordinarie befattningshavarna angår, har i samband med
ordnandet av dessa befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden
år 1925 genomförts rätt till pension för efterlevande minderåriga barn. Denna
pensionering har ordnats av staten på sådant sätt, att de kvinnliga befattningshavarna
få till statsverket erlägga samma familjepensionsavgifter, som
manliga innehavare av samma befattning ha att gälda till vederbörande familjepensionskassa,
varemot från statsverket utbetalas pupillpensioner enligt
de grunder, som tillämpas av kassan.

Under det att familjepensionsrätt sålunda förefinnes för ordinarie befattningshavare
i statens tjänst, har — med undantag för ett par smärre personalgrupper
— icke-ordinarie personal hittills ej erhållit någon ordnad famil -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

5

jepensionering. Ej heller den statsanställda arbetarpersonalen har för närvarande
skyldighet eller möjlighet att under statens medverkan sörja för sina
efterlevandes pensionering.

En lösning av den icke-ordinarie personalens och arbetarpersonalens familjepensionsfrågor
har länge framstått såsom önskvärd. Senast har 1935
års riksdag (skr. nr 272; bankoutskottets uti. nr 57) hemställt om förslag till
1936 års riksdag om ordnande av familjepensioneringen för ifrågavarande
personal.

Ett hinder vid lösningen av nämnda frågor har undanröjts sedan den ifrågavarande
personalens tjänstepensionering ordnats genom beslut av 1934
och 1935 års riksdagar, samtidigt som den ordinarie personalens tjänstepensionering
reformerats. Genom den likformighet, som härigenom på tjänstepensionsområdet
vunnits, har önskemålet örn ernående av en motsvarande
likformighet på familjepensionsområdet fått ökad aktualitet. I fråga om den
ordinarie personalen har det länge framstått som en olägenhet, att i följd
av de skiftande grunderna för statsbidragen och de skiftande förhållandena
i olika kassor befattningshavare med samma lön äro berättigade till mycket
olika familjepensionsförmåner för sina efterlevande.

Till fullgörande av givet uppdrag framlade 1930 års pensionssakkunniga den
20 juli 1934 betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid den
civila statsförvaltningen och för arbetare i statens tjänst (statens offentliga
utredningar 1934:29). Betänkandet innefattade förslag till reglementen angående
familjepension dels för efterlevande till tjänstemän vid den civila
statsförvaltningen (civila familjepensionsreglementet), dels ock för efterlevande
till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglementet för arbetare).
Det förra reglementet avsåg att genom statens försorg ordna familjepensioneringen
för tjänstemän, underkastade civila tjänstepensionsreglementet, det
senare att på enahanda sätt ordna familjepensioneringen för sådana arbetare,
beträffande vilka tjänstepensionsreglementet för arbetare är gällande. Från
civila familjepensionsreglementets tillämpning skulle emellertid tillsvidare
undantagas de ordinarie tjänstemän, som redan vunnit delaktighet i någon
av de nu existerande enskilda pensionskassorna för statstjänstemän.

Pensionssakkunnigas förslag byggde på den huvudprincipen, att kostnaderna
för familjepensioneringen skulle bestridas genom familjepensionsavdrag
å de anställdas löner, beräknade att uttagas under en trettioårig betalningstid.
Familjepensionsunderlagen hade i civila familjepensionsreglementet
valts så, att de icke skulle understiga de familjepensionsunderlag eller
delaktighetsbelopp, vilka enligt de för resp. tjänstemannagrupper förmånligaste
familjepensionsvillkoren blivit i nuvarande kassors reglementen av
Kungl. Maj:t fastställda, däri inbegripet dyrtidstillägg enligt de för första
halvåret 1934 gällande grunderna (index 153; procenttal för dyrtidstillägg å
tilläggsunderlaget 13).

Familjepensionsreglementet för arbetare var uppgjort i nära anslutning till
det föreslagna reglementet för den civila tjänstemannapersonalen.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

I avseende å de nuvarande änke- och pupillkassorna uttalades i betänkandet
önskvärdheten av att kassorna kunde omedelbart helt avvecklas men
framhölls tillika, att detta icke läte sig göra bland annat emedan ett överflyttande
på staten av kassornas tillgångar och förbindelser icke syntes kunna
äga rum utan medverkan från kassornas sida. Det finge emellertid — yttrades
vidare — anses ligga i statens och även det övervägande flertalet tjänstemäns
eget intresse, att icke skilda familjepensioneringssystem under en alltför lång
övergångstid skulle behöva tillämpas vid sidan av varandra. De sakkunniga
hade alltså ansett sitt utredningsuppdrag innefatta att undersöka betingelserna
för ett överflyttande på staten av de särskilda pensionskassornas förbindelser,
i vad de anginge sådan under civila tjänstepensionsreglementet
hörande tjänstemannapersonal, som enligt huvudregeln skulle vara underkastad
bestämmelserna i civila familjepensionsreglementet. Då en dylik undersökning
förutsatte tidsödande försäkringstekniska utredningar rörande kassornas
ekonomiska ställning m. m. ävensom närmare förhandlingar med de
olika kassorna och det framstått såsom ett viktigt önskemål att kunna framlägga
förslag rörande familjepensioneringens huvudgrunder i så god tid, att
frågan kunde underställas 1935 års riksdag, hade de sakkunniga måst avstå
från att nu avgiva förslag angående kassornas avveckling.

över pensionssakkunnigas betänkande avgåvos utlåtanden av tillhopa över
ett hundratal verk och myndigheter, vilka berördes av förslaget, ävensom av
vederbörande familjepensionsanstalter. Yttranden och framställningar i
ärendet inkommo jämväl från åtskilliga personalsammanslutningar.

Genom beslut den 5 oktober 1934 uppdrog Kungl. Majit åt generaldirektören
och chefen för telegrafverket, greve H. A. Hamilton, tillika ordförande,
samt chefen för försäkringsinspektionen, filosofie doktorn O. A. Åkesson och
byråchefen för lagärenden i finansdepartementet J. Laurin att i egenskap av
utredningsmän inom finansdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag
beträffande det sätt, varpå vid ett ordnande genom statens försorg av
familjepensioneringen för tjänstemän vid nyreglerade verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, de nuvarande familjepensionsanstalternas verksamhet
beträffande dylika tjänstemän borde avvecklas jämte därmed sammanhängande
frågor. Sedermera förordnade departementschefen med stöd av
Kungl. Majits bemyndigande byråchefen i försäkringsinspektionen, filosofie
doktorn Tim Jansson att biträda utredningsmännen med verkställande av
vissa försäkringstekniska undersökningar.

Vidare uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 20 december 1935 åt
utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1934 års familjepensionsutredning,
att utarbeta bestämmelser jämväl rörande familjepension för efterlevande
till befattningshavare vid försvarsväsendet. Samtidigt bemyndigade
Kungl. Majit chefen för finansdepartementet att tillkalla ytterligare en
utredningsman för att deltaga i utarbetandet av berörda förslag. Med stöd
av detta bemyndigande tillkallade departementschefen såsom sådan utredningsman
expeditionschefen i finansdepartementet E. A. Westling.

Såsom ett första led i fullgörandet av dess uppdrag framlade 1934 års

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

7

familjepensionsutredning med utlåtande den 23 januari 1936 ett reviderat
förslag till civilt familjepensionsreglemente samt ett i anslutning härtill uppgjort
förslag till militärt familjepensionsreglemente. I betraktande av det
nära samband, som rådde mellan de nya tjänstepensionsreglementena för
tjänstemän och arbetare, hade familjepensionsutredningen dessutom i anslutning
till sina förslag till civila och militära familjepensionsreglementen
företagit den överarbetning av pensionssakkunnigas förslag till familjepensionsreglemente
för arbetare, som av utredningsarbetet beträffande tjänstemännens
familjepensionering synts direkt påkallad.

En viktig avvikelse i familjepensionsutredningens förslag i jämförelse med
det av 1930 års pensionssakkunniga framlagda har avseende å familjepensioneringens
finansiering. Medan sålunda pensionssakkunniga utgingo från
att kostnaderna för ifrågavarande pensionering helt borde bestridas genom
avdrag å de anställdas löner, räknade 1934 års utredningsmän i enlighet
med erhållna direktiv med fortsatt bidrag av statsmedel till familjepensioneringen.

Familjepensionsutredningens förslag skilde sig vidare från pensionssakkunnigas
förslag i fråga om övergången från nuvarande system. De föreslagna
civila och militära familjepensionsreglementena skulle gälla för alla
befattningshavare, för vilka civila eller militära tjänstepensionsreglementet
gäller. Men ikraftträdandet skulle ske successivt för olika förvaltningsområden
allteftersom de kassor, vilka nu omhänderhava familjepensioneringen
för ordinarie manliga befattningshavare inom resp. förvaltningsområden,
träffade överenskommelser med staten av sådan innebörd, att även dessa
kassors delägare bringades under de statliga familjepensionsreglementenas
tillämplighetsområde.

Sedan familjepensionsutredningens utlåtande av den 23 januari 1936 varit
föremål för remiss, avlämnade utredningen preliminära överenskommelser,
vilka skulle möjliggöra reglementenas ikraftträdande för ifrågavarande förvaltningsområden,
nämligen dels genom skrivelse den 29 februari 1936 överenskommelse
rörande civilstatens änke- och pupillkassa, dels genom skrivelse
den 1 april 1936 överenskommelse rörande telegrafverkets änke- och
pupillkassa och dels genom skrivelse den 27 april 1936 överenskommelse
rörande statens järnvägars änke- och pupillkassa. Jämväl dessa överenskommelser,
vilka slutits å ena sidan av familjepensionsutredningen under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande och å andra sidan
av delegerade från vederbörande kassa under förbehåll av fullmäktiges godkännande,
ha varit föremål för remiss till vissa myndigheter.

Det genom propositionen nr 201 framlagda förslaget till allmänt familjcpensionsreglemente
innefattar en överarbetning av familjepensionsutredningens
reglementsförslag, därvid de civila och militära reglementena sammanslagils
till ett. Genom propositionerna nr 245 och 258 har riksdagen underställts
de träffade överenskommelserna med vissa jämkningar ävensom vissa
därmed sammanhängande frågor.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

Allmän överblick över propositionernas innebörd.

Då en utgångspunkt vid utredningsarbetet varit, att även kassornas nuvarande
delägare såvitt möjligt borde erhålla de i ett nytt statligt familjepensionsreglemente
bestämda pensionsförmånerna, inriktades utredningen
till en början på frågan, vilka förmåner staten kunde beräknas bereda dessa
delägare utan kostnad för statsverket, därest kassornas tillgångar, inberäknat
rätten att av delägarna uppbära de i vederbörande reglementen bestämda
avgifterna, överlätes till statsverket. För utrönande härav verkställdes
beträffande nu ifrågavarande tre kassor försäkringstekniska undersökningar,
vilkas resultat framgå av vid propositionerna fogade promemorior jämte
balansräkningar. I dessa balansräkningar upptogos såsom tillgångar kapitalbehållningen
jämte kapitalvärdet av återstående avgifter, medan såsom
skuld i huvudsak upptogs kapitalvärdet av kassans nuvarande förpliktelser
mot i tjänst varande delägare, med pension avgångna delägare samt pensionärer.
Närmare redogörelse för beräkningsgrunderna lämnas i promemoriorna.
Anmärkas må här allenast, att vid beräkningarna icke tillämpats s. k.
betryggande grunder med sådana säkerhetsmarginaler, att man vid ett normalt
förlopp av verksamheten skulle ha att vänta sig överskott, utan i stället
s. k. självkostnadsgrunder, vilka i följd av att bestämda säkerhetsmarginaler
saknas, innebära att normalt varken vinst eller förlust kan väntas
uppslå å verksamheten, att räntefoten vid beräkningarna antagits utgöra 4
procent samt att värdering av kapitalbehållningen, frånsett fastigheterna,
skett efter en effektiv ränta av 4 procent.

Preliminärt verkställda beräkningar av detta slag utvisade för alla tre
kassorna ett överskott, som i procent av förpliktelsernas kapitalvärde utgjorde
för civilstatens kassa omkring 19.5, för telegrafverkets kassa omkring
47 och för statens järnvägars kassa omkring 21. I en tabell, intagen i propositionen
nr 201 sid. 134, ha upptagits till en början de pensionsbelopp,
som de tre kassorna för närvarande betala till ensam änka efter befattningshavare
med reglerad lön i särskilda lönegrader, och därefter pensionsbeloppens
storlek vid en procentuell förhöjning efter berörda överskott. Sistnämnda
belopp utgöra vad staten vid övertagande av tillgångarna och rätten
till avgifter beräknas kunna bjuda kassornas nuvarande delägare och pensionärer,
såvitt angår reglerade förvaltningsområden. Vid övervägande av
de olika pensionsskalornas »lutning» m. m. ansågs den framkomna pensionsskalan
för statens järnvägars kassa i stort sett representera de änkepensionsbelopp,
som utan anlitande av framtida statsbidrag skäligen borde utgå
för de olika lönegraderna. Efter viss avrundning har denna skala upptagits
i berörda tabell under benämningen »grundpension»; den börjar med
630 kronor i l:a ordinarie lönegraden och slutar med 3,060 kronor i lönegraden
A 3. I tre följande kolumner i tabellen har angivits, huru dessa belopp
i olika lönegrader över- eller understiga de nu gällande änkepensionsbeloppen
i de tre kassorna. Av dessa uppgifter, sammanställda med andra

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

9

uppgifter i propositionerna, framgå, att därest — såsom förslaget innebär —
dessa grundpensionsbelopp skulle få åtnjutas av efterlevande till samtliga
vid kassornas övertagande befintliga, i tjänst varande delägare i kassorna
(s. k. aktiva delägare) med nyreglerad lön, skulle härför erfordras, om ej
övriga intressenters rätt till andel i överskotten skulle trädas för nära, beträffande
civilstatens kassa ett tillskott av staten med ett kapitalvärde av
närmare 6 miljoner kronor, medan beräffande telegrafverkets kassa en avsevärd
del av överskottet skulle bli outnyttjad och beträffande statens järnvägars
kassa (bl. a. i följd av avrundningen) en mindre del av överskottet
skulle återstå.

Såsom av det föregående torde framgå har förutsatts, att de nuvarande
delägarna i kassorna efter statens övertagande av verksamheten skola vara
underkastade samma regler örn avgifter och avgiftstid som nu; viss i propositionen
nr 245 föreslagen jämkning härutinnan omnämnes i det följande.
För nytillträdande ordinarie befattningshavare, vartill då även räknas befordrade
förutvarande delägare i kassorna, liksom beträffande de icke-ordinarie
befattningshavarna, skola däremot gälla i reglementet intagna nya
regler om familjepensionsavdrag och avdragstid. Avdragstiden sammanfaller
i princip med tjänstetiden, och avdragen äro med tillämpning av förenämnda
s. k. självkostnadsgrunder beräknade så att de — liksom i princip
nuvarande avgifter för nuvarande delägare — skola täcka kostnaderna för
den nämnda s. k. grundpensionen. Vid dessa beräkningar ha män och
kvinnor, civila och militära, räknats som en enda riskklass, vilket — trots
att full likställighet införts i fråga om pensionsförmånerna, bl. a. såtillvida
att änklingspensionering införts — innebär för de civila manliga tjänstemännen
omkring 91 % täckning, för de civila kvinnliga tjänstemännen omkring
405 % täckning, för civila tjänstemän tillsammans omkring 105 %
täckning och för de militära befattningshavarna omkring 74 % täckning.

Såsom redan antytts skall emellertid staten även framgent lämna bidrag
till familjepensioneringen. Detta föreslås ske på det sättet att dels till de ovannämnda
s. k. grundpensionsbeloppen i varje lönegrad lägges ett lika belopp
av 120 kronor, så att det nya reglementets familjepensionsunderlag, motsvarande
familjepensionens fasta del för ensam änka, örn den avlidne nått
fulla tjänstår, överstiga grundpensionsskalans belopp med 120 kronor, dels
ock de enligt reglementet utgående familjepensionerna skola innefatta en
rörlig del, utgörande samma procenttal å den fasta delen, som gäller för beräknande
av dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning (med index 158 således 11
procent).

Nu angivna statsbidrag föreslås jämväl för arbetarnas familjepensionering.

I överensstämmelse med vad ovan angivits innehålla föreliggande förslag
dels ett allmänt familjepensionsreglemente för civila och militära befattningshavare,
vilket emellertid icke genom sitt utfärdande blir omedelbart tilllämpligt
å någon personalgrupp utan skall sättas i kraft för olika förvaltningsområden
efter hand som överenskommelser träffas med resp. kassor

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

och dels förslag till tre sådana överenskommelser. Sistnämnda överenskommelser
innebära i huvudsak beträffande aktiva delägare med nyreglerad lön,
att det nya reglementet med vissa undantag skall bli å dem tillämpligt, och i
fråga om övriga intressenter — främst de s. k. tjänstepensionärerna, familjepensionstagarna
samt de aktiva delägarna med oreglerad lön — att staten
övertager kassans förpliktelser, därvid dock vederbörande göras delaktiga i
ovannämnda överskott genom tillägg å utgående pensioner med 20 eller 22
procent. Staten övertager i princip så mycket av kassornas tillgångar som
jämte återstående avgifter svara mot de åtagna höjda pensionsförpliktelserna,
frånsett 120-kronorstilläggen och de rörliga pensionsdelarna. Därvid
uppstår dock, såsom redan nämnts, beträffande civilstatens kassa en brist å
närmare 6 miljoner kronor; såsom nedan angives innebära vidare de båda
andra överenskommelserna icke full täckning för vissa särskilda förpliktelser.

Efter denna redogörelse för förslagens grundlinjer torde utskottet få lämna
en kort redogörelse för de särskilda reglementena och överenskommelserna,
varefter utskottet skall lämna en sammanfattning av de olika förslagens
ekonomiska innebörd.

Allmänna familjepensionsreglementet.

Allmänna familjepensionsreglementet skall utan undantag gälla för de
befattnings- eller beställningshavare, å vilka civila eller militära tjänstepensionsreglementet
gäller. Reglementets tillämplighet och således rätten till
familjepension för efterlevande kvarstår icke blott efter det vederbörande avgått
med pension enligt något av tjänstepensionsreglementena utan även om
vederbörande avgått och äger rätt till uppskjuten livränta enligt något av
nämnda reglementen. Av de följande reglerna rörande familjepensionens beräknande
framgår emellertid, att i sistnämnda fall som regel endast avkortad
familjepension kommer att utgå. Och dessutom gäller i dessa fall, såsom
ett villkor för att reglementet överhuvud alltjämt skall bliva tillämpligt,
att befattningshavaren under minst fem år innehaft till tjänstepension berättigande
anställning.

Berättigad till familjepension efter befattningshavares död är först och
främst efterlevande make, d. v. s. änka, resp. änkling, under förutsättning
dock att äktenskapet ingåtts innan befattningshavaren fyllt 65 år. Som redan
antytts har pensionsrättens utsträckande i vad rör kvinnlig befattningshavare
till att gälla även änkling ansetts som en konsekvens av den givna
utgångspunkten, att manliga och kvinnliga befattningshavare böra vidkännas
samma familjepensionsavdrag.

Pensionsrätten för efterlevande make upphör emellertid ovillkorligen, om
maken ingår nytt äktenskap. Möjlighet till återupplivning av pensionsrätlen,
om vederbörande på nytt blir änka, resp. änkling, saknas.

Vidare åtnjuta »arvsberättigade barn, som ej uppnått 21 års ålder» pensionsrätt.
Härunder falla ej blott barn i äktenskap utan jämväl kvinnlig

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

11

befattningshavares barn utom äktenskap, trolovningsbarn till manlig befattningshavare
ävensom adoptivbarn. Beträffande de sistnämnda gäller dock
såsom ett villkor för pensionsrätten, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren
fyllt 50 år.

Slutligen innebär förslaget, att frånskild make till en befattningshavare
under vissa förutsättningar må kunna av domstol i äktenskapsskillnadsmålet
förklaras bibehållen vid rätt till familjepension. Rörande de närmare bestämmelserna
härom hänvisas till redogörelsen i propositionen (nr 201 sid.
59 o. f.).

Varje befattningshavare av ifrågavarande slag har att vidkännas familjepensionsavdrag
å sin lön så länge han innehar sin befattning. Avdragstiden
kan således bliva mycket olika för olika befattningshavare; härvidlag skiljer
sig förslaget från det av 1930 års pensionssakkunniga framlagda förslaget,
som innebar en avdragstid å högst 30 år.

I syfte att undvika att familjepensionsavdragen liksom på sin tid tjänstepensionsavdragens
införande skola medföra en löneminskning förordar föredragande
departementschefen (prop. nr 201 sid. 75) en sådan anordning,
att dyrtidstilläggen skola komma att beräknas å bruttolönen, minskad med
tjänstepensionsavdragen men icke med familjepensionsavdragen.

I enlighet med vad 1934 års avlöningsrevision föreslagit förklarar sig föredragande
departementschefen vidare förutsätta, att de icke-ordinarie befattningshavarna
genom uppflyttning en löneklass beredas kompensation för den
av familjepensionsavdragen följande minskningen av nettolönerna (prop. nr
201 sid. 93 o. f.).

För varje lönegrad eller befattning har i reglementet bestämts ett visst
familjepensionsunderlag (10 och 14 §§). Ett annat begrepp är familjepensionens
grundbelopp, som motsvarar vad ensam make äger uppbära, frånsett
den rörliga delen. Familjepensionens grundbelopp är, då en befattningshavare
förvärvat full familjepensionsrätt för sina efterlevande, lika med familjepensionsunderlaget.
För full familjepensionsrätt erfordras för den som vid
sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension 30, för vissa befattningar 25
tjänstår, beräknade enligt tjänstepensionsreglementena. Dock lägges därvid
till de intjänta tjänståren »tid som från dödsfallet eller avgången med
pension må hava återstått till pensionsåldern». Den som inträtt i statstjänst
minst 30 resp. 25 år före pensionsåldern får således full familjepensionsrätt
för sina efterlevande, även om han avlider kort efter inträdet i statstjänst.
Understiger däremot antalet tjänstår, utökade på nämnda sätt, 30, resp. 25,
minskas familjepensionens grundbelopp i förhållande därtill. För den som
vid sin död icke kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension enligt något av tjänstepensionsreglementena
— d. v. s. huvudsakligen den som avgått med rätt till
uppskjuten livränta —- gälla särskilda regler. Att märka är särskilt, att i
sådant fall utökning av tjänståren med den till pensionsåldern återstående
tiden ej skall äga rum; den som lämnat statstjänsten i förtid utan pension
kommer således i åtnjutande av familjepensionsrätt för sina efterlevande endast
i förhållande till verkligen intjänta tjänstår.

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

Familjepension en består, såsom redan nämnts, av en fast och en rörlig
del. Den fasta delen motsvarar, för år räknat, familjepensionens grundbelopp,
då endast en person är pensionsberättigad, med tillägg av 50 procent av
grundbeloppet, då två personer äro pensionsberättigade, och ytterligare 20
procent av grundbeloppet för varje ytterligare pensionsberättigad. Härvid
räknas dock efterlevande make och frånskild make tillsammans som en pensionsberättigad.
Vad nu sagts gäller bestämmande av det sammanlagda beloppet
av familjepensionens fasta del. Särskilda regler gälla rörande pensionens
fördelning i förekommande fall; i huvudsak innebära dessa, att make
eventuellt efterlevande make och frånskild make tillsammans) äger åtnjuta
80 procent av grundbeloppet medan barnen få dela återstoden lika.

Upphör pensionsrätt på grund av pensionstagares död, räknas pension
till honom för löpande månad och dessutom — såsom en art av begravningshjälp
— för följande månad; upphör pensionsrätten av annan anledning utgår
däremot pensionen endast under löpande månad.

Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare skall beträffande
de affärsdrivande verken prövas av verkets styrelse och eljest av
den myndighet Kungl. Majit bestämmer; enligt ett uttalande i propositionen
förutsättes handhavandet av dessa frågor i sistnämnda fall komma att handhavas
av statskontoret.

Allmänna familjepensionsreglementet innehåller beträffande ikraftträdandet,
att »genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen eller av Kungl. Majit
efter riksdagens bemyndigande bestämmes tidpunkten för detta reglementes
ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de avvikelser
från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande

—---befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt

på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall då avgång från sådan
befattning skett före ikraftträdandet.» Denna bestämmelse bildar grundvalen
för de ifrågavarande överenskommelserna samt de bestämmelser som i samband
därmed föreslås.

Slutligen är att nämna en viktig övergångsbestämmelse av innehåll, att i
fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,
till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning med en daglig
tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare
bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under förutsättningar,
som i 1 § tjänstepensionsreglementet för arbetare sägs, och som vid
sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den mån detta
ej följer av 4 § 4 mom. i det allmänna reglementet —- för bestämmande av
familjepension åt hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under
vilken han, innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan
befattning eller anställning. Rörande den närmare motiveringen för denna
bestämmelse torde få hänvisas till framställningen i propositionen (nr 201
sid. 96 o. f.). Motsvarande fråga beträffande de befattningshavare, som vid
övergången redan äro ordinarie och således delägare i någon kassa, löses genom
de föreslagna överenskommelserna.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

13

Familjepensionsreglementet för arbetare.

Familjepensionsreglementet för arbetare omfattar liksom det allmänna reglementet
samma personal som motsvarande tjänstepensionsreglemente och
är även i övrigt byggt på samma grunder som det allmänna familjepensionsreglementet.
Endast vissa avvikelser och särskilda frågor må här anmärkas.

Då tjänstepensionsreglementet för arbetare omfattar även vissa slag av s. k.
säsongarbetare, har härav föranletts vissa särskilda regler örn familjepensioneringen.
Sålunda stadgas, för undvikande av att för den som vid sin
död endast för tillfället varit ur tjänstgöring skall bliva sämre ställd i förevarande
avseende, att därest arbetare, som utan eget förvållande entledigats
från sin anställning utan rätt till pension, avlider inom nio månader från
anställningens upphörande, skall vid bestämmande av familjepensionens
grundbelopp så anses, som om han vid dödsfallet alltjämt kvarstode i statens
tjänst; för honom må således tjänståren ökas med tiden intill pensionsåldern.
Dock stadgas beträffande sådan utökning av antalet tjänstår i fråga
om arbetare, vilkens senaste anställning varit begränsad till del av år,
att därvid skall medräknas allenast så stor del av varje år, som motsvarar den
anställningstid, vilken varit i medeltal för honom gällande under de tre senast
förflutna kalenderåren före dödsfallet eller avgången med pension.

I fråga örn familjepensionsunderlag har i analogi med tjänstepensionsreglementet
icke-yrkesarbetare jämställts med icke-ordinarie tjänsteman i
4:e lönegraden samt yrkesarbetare med sådan tjänsteman i 6:e lönegraden.

Vid beräknande av familjepensionsavdragen för arbetare ha de kvinnliga
arbetarna ansetts icke böra åläggas samma avdrag som männen utan räknats
såsom en särskild riskklass. Under sådana omständigheter ha tillräckliga
skäl ej ansetts föreligga att utsträcka pensionsrätten efter kvinnlig
arbetare till änkling. I följd av dessa beräkningsgrunder ha avdragen för
kvinnlig arbetare blivit väsentligt lägre än för de manliga. De senares avdrag
skulle i följd härav egentligen ha blivit något högre än för tänstemännen
i nämnda lönegrader men för att undvika en sådan konsekvens har i propositionen
föreslagits en jämkning av arbetaravdragen ned till tjänstemannaavdragens
nivå. Sänkningen utgör 15 kronor per år för yrkesarbetare och 9
kronor per år för de övriga; kostnaderna för denna särskilda belastning beröres
här nedan.

Ifrågavarande reglemente föreslås träda i kraft den 1 januari 1937. Även
här finns en särskild övergångsbestämmelse av innebörd att den som vid
nämnda tidpunkt innehade arbetsanställning äger tillgodoräkna den gångna
tiden såsom tjänstår.

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

Det mot civilstatens änke- och pupillkassa svarande

förvaltningsområdet.

Den träffade preliminära överenskommelsen rörande civilstatens änke- och
pupillkassa, vilken är dagtecknad den 7 februari 1936, är av följande lydelse:1 Mellan

1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under
förbehåll av Kungl. Majrts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt
undertecknade av fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa utsedda
delegerade, under förbehåll av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har
denna dag överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse
på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen
angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i
kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det
för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som
i anledning av denna överenskommelse må kunna riktas mot kassans fullmäktige
eller styrelse, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för
fullmäktige eller styrelseledamot på grund av sådana anspråk eller anspråk,
vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2. Med de undantag, som i 3, 4 och 6 mom. omförmälas, skola bestämmelserna
i det förslag till civilt familjepensionsreglemente, som fogas härvid
såsom bilaga,1 2 från övertagandet bliva tillämpliga beträffande därvid i statens
tjänst kvarstående delägare, å vilka civila tjänstepensionsreglementet är
tillämpligt.

Beträffande den, som är delägare för en tidigare innehavd befattning, å
vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken pensionstalet
är högre än pensionstalet för den befattning han vid övertagandet innehade,
skall så anses som om han alltjämt innehade förstnämnda befattning.

Vad i första stycket sägs skall ock gälla beträffande vid övertagandet i
statens tjänst kvarstående delägare, å vilken civila tjänstepensionsreglementet
då icke är tillämpligt, därest han tidigare innehaft och sedermera bibehållit
delaktighet för nyreglerad befattning, tillhörande förvaltningsområde,
varå samma reglemente är tillämpligt. Sådan delägare skall, så länge han
icke innehar befattning, å vilken berörda reglemente är tillämpligt, anses
alltjämt kvarstå i den tidigare befattningen.

3. För i 2 mom. avsedd befattningshavare skall i stället för bestämmelserna
i civila familjepensionsreglementet rörande familjepensionsavdrag gälla,
att honom tillkommande lön (arvode) eller tjänstepension skall minskas med
ett belopp, motsvarande den årsavgift jämte i förekommande fall befordringsavgift,
som, därest de för honom närmast före övertagandet gällande
bestämmelserna alltjämt varit för honom gällande, skolat av honom erläggas
till kassan. Vad nu sagts skall dock icke gälla befattningshavare, som vid
övertagandet var delägare i kassan för en lägre tjänst, än den han då innehade.

1 Terminologin i denna överenskommelse är i följd av dess avslutande innan prop. nr 201
framlagts i vissa avseenden ej överensstämmande med prop. nr 201, se härom sid. 17 nedan.

2 Denna bilaga, som här ej återgivits, är likalydande med familjepensionsutredningens förslag
till civilt familjepensionsreglemente, omförmält i propositionen nr 201.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

15

Vinner befattningshavare, för vilken första stycket gäller, efter övertagandet
befordran till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är
tillämpligt och för vilken pensionstalet är högre än pensionstalet för den tidigare
innehavda befattningen, eller förordnas befattningshavare att innehava
icke-ordinarie befattning, å vilken nämnda reglemente är tillämpligt och för
vilken ett högre pensionstal är gällande än det för hans förra befattning fastställda,
skall även i fråga örn familjepensionsavdrag civila familjepensionsreglementet
å honom tillämpas. Ilar befattningshavaren icke slutbetalt befordringsavgift
i anledning av tidigare befordran, skall han dock, om han
vill komma i åtnjutande av den i 4 mom. stadgade förmånen, utöver de i
civila familjepensionsreglementet bestämda avdragen vidkännas avdrag, motsvarande
återstående del av nämnda avgift; ankommande det på befattningshavaren
att, därest han icke önskar komma i åtnjutande av här avsedd förmån,
inom en månad från dagen för befordran eller förordnande, som ovan
sagts, göra anmälan därom till styrelsen för det verk eller den myndighet,
varunder han lyder.

4. För i 2 mom. avsedd befattningshavare, vilken vid sin död kvarstod i
tjänst eller åtnjöt pension, må familjepensionsunderlaget icke i annat fall,
än då vederbörande gjort anmälan, varom i 3 mom. andra stycket förmäles,
bestämmas till belopp, understigande 120 gånger pensionstalet för den befattning
han vid dödsfallet eller pensioneringstillfället innehade.

5. Till pensionsberättigad, gentemot vilken staten enligt 1 mom. övertager
kassans förpliktelser, skall i andra fall, än då civila familjepensionsreglementet
enligt 2 mom. blir tillämpligt, utgå dels grundpension (författningsenlig
pension jämte provisorisk förhöjning) till belopp, som skolat av kassan
gäldas, därest de för år 1936 gällande bestämmelserna alltjämt varit gällande,
dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar, dels dyrtidstilllägg,
i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1923 (nr
267) med däri sedermera gjorda ändringar, dock endast så länge dyrtidstilllägg
enligt dessa grunder eljest utgå, dels ock ett fast tillägg av tjugo procent
å nämnda grundpension. Vad nu sagts om pensionsberättigad gäller även
den, som är berättigad till med pension jämställt understöd från kassan.

I andra fall, än då civila familjepensionsreglementet enligt 2 mom. blir
tillämpligt, skola i övrigt med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter,
vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna
för kassan i tillämpliga delar gälla för staten, därvid myndighet,
som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad enligt berörda bestämmelser
ankommer å kassans styrelse eller fullmäktige.

Blir delägare, för vilken bestämmelserna i detta moment varit gällande,
innehavare av befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tilllämpligt,
skall jämväl civila familjepensionsreglementet därmed träda i tillliimpning
för honom, med iakttagande dock att vad i 3 mom. sista punkten
samt 4 mom. sägs skall tiga motsvarande tillämpning.

6. Vill i 2 mom. avsedd befattningshavare, att å honom i stället för föreskrifterna
i 2—4 mom. skall äga tillämpning vad i 5 mom. sägs och gör han
därom före övertagandet anmälan till Kungl. Majit, skall jämväl för honom
bestämmelserna i sistnämnda moment gälla.

7. För den, som vid övertagandet var innehavare av ordinarie befattning
hos kassan och övergår till befattning i statens tjänst, skall gillia:

a) att hans avlönings- och pensionsförmåner icke må understiga dem, som
han vid tiden för övertagandet åtnjöt för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet
provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt då gällande grunder;

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass som
för beräkning av tjänstår för rätt till pension den tid, under vilken han innehaft
anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom om han därunder
innehaft anställning i statens tjänst;

samt, vad förste expeditionsvakten A. H. Eriksson beträffar,

c) att han intill den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern
skall bibehållas vid förutvarande rätt till årligt hyresbidrag å 700 kronor.

Därest och så länge befattningshavaren icke beredes tillfälle att övergå till
sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara mot, vara jämförbar med eller
högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall han bibehållas vid
de avlönings- och pensionsförmåner, som han vid tiden för övertagandet åtnjöt
hos kassan, däri inbegripet provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg
enligt då gällande grunder. Här avsedd befattningshavare skall äga att såsom
tjänstår för bestämmande av pension tillgodoräkna såväl tid, under
vilken han innehaft anställning hos kassan, som ock tiden från övertagandet
till dess han uppnår den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern
eller dessförinnan beredes likvärdig statsanställning.

För i detta moment avsedd befattningshavare skola i fråga örn familjepensionering
bestämmelserna under 2—4 samt 6 mom. här ovan äga motsvarande
tillämpning, med iakttagande att så länge han icke innehar högre
befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, skall anses
som örn han alltjämt innehade ordinarie tjänst i den lönegrad, till vilken
hans befattning enligt den för kassan senast gällande tjänsteförteckningen
varit hänförd.

Vid övertagandet pensionerad förutvarande befattningshavare hos kassan
skall bibehållas vid honom av kassans styrelse tillerkänd pension och skall
därjämte alltjämt åtnjuta sådan pensionsförbättring, som före övertagandet
varit för honom provisoriskt bestämd. Å dessa pensionsförmåner skall utgå
dyrtidstillägg enligt de för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst gällande grunderna.

Kassan skall vidtaga erforderliga åtgärder för uppsägning av icke-ordinarie
personal hos kassan till tiden för övertagandet.

8. För delägare i den med kassan förenade kapital- och livränteförsäkringsanstalten
skall i avseende å beloppen av ränta, vinstandelar, tillskottsränta
samt livränta gälla

att ränta och vinstandelar sammanlagt fastställas till 5.5 procent,
att tillskottsräntan fastställes till 3 procent,

att för de livräntetagare, som tillträtt livränta före 1936 års ingång, livräntorna
fastställas till 115 procent av de livräntebelopp, som vid tillämpning av
nu gällande vinstplan skulle av kassan utbetalas för år 1938,

att för de livräntetagare, som tillträtt livränta efter 1936 års ingång men
före övertagandet, livräntorna fastställas till 110 procent av de belopp, som
skulle ha utgått vid tillämpning av de under 1935 för anstalten gällande grunderna,

att för dem, som tillträda livränta efter övertagandet, livräntorna fastställas
enligt de för anstalten under år 1935 gällande grunderna,

att livräntorna skola avjämnas uppåt till närmaste med fyra jämnt delbara
krontal, samt

att ytterligare insatser i besparingsfonden icke få göras.

Delägare i anstaltens besparingsfond, vilken icke uppnår 40 levnadsår före
övertagandet, må från och med året närmast före övertagandet överflyttas
till livräntefonden med det livräntebelopp, som skulle ha tillkommit henne,
därest hon under nämnda år fyllt 40 år.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

17

Så snart anstaltens besparingsfond avvecklats, skall av anstaltens grundfond
ett belopp, motsvarande den vid övertagandet förefintliga kapitalbehållningen
å af Tunelds och Törnqvists donationsfonder tillföras donationsfonden
»Gåva av en gammal tjänsteman».

9. övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för staten
att förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna.

Därvid förutsättes från delegerades sida:

att Göta hovrätts pensionsfond ställes under förvaltning av sagda hovrätt;
att presidenten Isbergs pensionsfond ställes under förvaltning av Svea hovrätt; att

kamreraren Eils pensionsfond och Hans Linds donationsfond ställas
under förvaltning av generalpoststyrelsen;

att Bonnedal-Wallmarkska fonden ställes under förvaltning av kammarkollegium; att

nu nämnda myndigheter jämväl skola äga besluta i fråga om understöd
från respektive fonder;

ävensom att för utdelning av understöd från följande fonder, nämligen
Gåva av en gammal tjänsteman,

Mamsell Langs pensionsfond,

Elstedtska pensionsfonden,

Vice presidenten Qvidings pensionsfond,

Friherre von Beskows pensionsfond, och
Jur. D:r H. Cavallis pensionsfond

skall inrättas en särskild nämnd med den sammansättning och de befogenheter,
som framgå av härvid såsom bilaga1 fogat »förslag till stadgar för
Civilstatens understödsnämnd».

10. Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten.

11. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att godkännande
skett före 1936 års utgång, skolande i samband med godkännandet fastställas
dagen för övertagandet.

Föredragande departementschefen har, efter att i princip ha förordat ovan
intagna överenskommelse, angivit sin ställning i detalj till densamma på följande
sätt:

»Enligt den preliminära överenskommelsen, som utformats innan propositionen
nr 201 framlagts, skulle för aktiva delägare med nyreglerad lön gälla
bestämmelserna i det förslag till civilt familjepensionsreglemente, som avlämnats
av 1934 års familjepensionsutredning. I en blivande definitiv överenskommelse
bör givetvis i stället hänvisas till allmänna familjepensionsreglementet
i den form, vari det kan komma att godkännas av riksdagen.
Det genom proposition nr 201 framlagda förslaget torde icke i jämförelse
med familjepensionsutredningens förslag innebära några avvikelser i sak av
sådan betydelse, att de böra kunna föranleda en ändrad ståndpunkt till överenskommelsen
från fullmäktiges sida. Den i vissa avseenden ändrade terminologin
i förslaget till allmänt familjepensionsreglemente, jämfört med
nämnda förslag till civilt familjepensionsreglemente, bör vidare föranleda
vissa rent redaktionella ändringar i överenskommelsen. Huvudsakligen avser
jag då, att ordet pensionstal i 2 och 3 mom. utbytes mot ordet familjepensionsunderlag
och att regeln i 4 mom. gives den ändrade lydelsen, att
familjepensionens grundbelopp i där avsett fall icke må bestämmas till be -

1 Här ej återgiven; se prop. nr 245 sid. 63.

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 8 sami. Nr 75.

2

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

lopp, understigande familjepensionsunderlaget för den ifrågavarande befattningen.

Överenskommelsen innebär, att bestämmelserna om avgifter och avgiftstid
skola förbli oförändrade även för de delägare, som bliva underkastade
det nya familjepensionsreglementet; vid befordran skall dock reglementet
även i detta avseende vinna tillämpning, frånsett visst undantag till vilket
jag återkommer. På denna princip ha de under utredningens gång gjorda
försäkringsmatematiska beräkningarna vilat, och en utgångspunkt har härvid
vidare varit, att man trots de förbättrade pensionsförmånerna icke kunde
ha anledning förvänta en allmän frivillig övergång å de nya bestämmelserna,
därest de nya högre familjepensionsavdragen även skulle tillämpas.
Från kassans fullmäktiges och deras delegerades sida har emellertid med
styrka framförts det önskemålet, att avgiftsplikten under alla omständigheter
skall upphöra vid avgång med pension — i överensstämmelse med vad
som skulle gälla enligt familjepensionsreglementet — ehuru enligt kassans
nuvarande bestämmelser avgiftsplikten upphör först vid 67 års ålder. Det
har därvid särskilt framhållits, att det för kassan länge varit en strävan att
få sistnämnda bestämmelse ändrad och att de år 1935 genomförda sänkningarna
av pensionsåldrarna, särskilt för lägre befattningshavare, avsevärt
ökat olägenheterna av denna bestämmelse. Familjepensionsutredningen har
funnit önskemålet behjärtansvärt men icke ansett sig kunna i överenskommelsen
tillgodose detsamma. I samtliga yttranden har däremot förordats,
att önskemålet tillgodoses. Statskontoret har dock ansett såsom villkor för
en sådan förmån böra föreskrivas, att vederbörande delägare även i fråga
om avgifternas belopp förklara sig villiga att underkasta sig familjepensionsreglementet.
Samma synpunkt framkommer i de båda lönenämndernas yttranden
i den formen, att man ifrågasätter önskemålets tillgodoseende genom
att öppna möjlighet för envar delägare med nyreglerad lön att efter anmälan
underkasta sig familjepensionsreglementet i fråga örn såväl avdrag
som avdragstid.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit har jag för egen del funnit mig
böra förorda sådan ändring i överenskommelsen (3 och 5 morn.), att avgiftsbefrielse
från avgången ur tjänst undantagslöst kommer att gälla —•
liksom för alla de nuvarande och blivande tjänstemän som bli helt underkastade
det nya familjepensionsreglementet — även för alla nuvarande delägare
i kassan, önskemålet att tjänstemännen icke efter övergången å pensionsstat
belastas med familjepensionsavgifter är så starkt framträdande,
att staten enligt min mening icke bör underlåta att begagna detta tillfälle
att överlag tillgodose detta önskemål. Ett väsentligt skäl är därvid även,
att det är de av statsmakterna nyligen genomförda sänkningarna av pensionsåldrarna,
som särskilt framhävt olägenheterna av kassans nuvarande
bestämmelse om avgiftsplikt till 67 års ålder. Under det att denna bestämmelses
olämplighet tidigare framträtt i jämförelsevis begränsad omfattning,
innebär bestämmelsen nu — enligt inhämtade uppgifter — att omkring 90
procent av kassans delägare bliva avgiftspliktiga efter avgången ur tjänst

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

19

och att kassans delägare i genomsnitt drabbas av sådan avgiftsplikt under en
tid av omkring 4 1/2 år (för delägare i lägre lönegrader i genomsnitt under
omkring 6 1/2 år).

Enligt min mening bör denna avgiftsbefrielse från övergången å pensionsstat
gälla generellt och således icke, såsom ifrågasatts, göras beroende av,
att vederbörande delägare förklarat sig villig att i fråga om familjepensionsavdragens
belopp underkasta sig det nya reglementet. En sådan avvikelse
från principen om oförändrade avgifter för nuvarande delägare och en sådan
ytterligare möjlighet att genom särskild anmälan få tillämpad en från
huvudreglerna avvikande anordning synes ur flera synpunkter olämplig,
bland annat såtillvida, att möjligheten till avgiftsbefrielse troligen skulle komma
att bli begagnad endast i de fall, då den enskilde delägaren kunde räkna
ut att de bortfallna avgiftsåren för honom övervägde förhöjningen i pensionsavdragen,
en anordning som knappast vore lämplig och som icke skulle
stå i god överensstämmelse med den på kollektivt ansvar grundade familjepensioneringen.

Regeln örn att efter befordran familjepensionsreglementet skall tillämpas
även i fråga om familjepensionsavdragen är i överenskommelsen förknippad
med det undantaget, att befordringsavgift i anledning av tidigare befordran
även skall slutbetalas, om vederbörande vill bliva delaktig av förmånen att
under alla omständigheter erhålla full pension för sina efterlevande för det
fall att han vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter pension. Generalpoststyrelsen
har föreslagit borttagande av detta undantag. Om än detta kan
vara förenat med vissa administrativa olägenheter och om än frågan är av
mindre ekonomisk betydelse för statsverket, synes mig emellertid, för undvikande
av alltför stora ojämnheter vid olika fall av befordran, undantaget
böra bibehållas. Det må framhållas, att de administrativa olägenheterna
komma att bestå endast under en kort övergångstid.

I överenskommelsens 5 mom. regleras familjepensionsrätten för de delägare
i kassan, som åtnjuta oreglerad avlöning. Principen är här den, att de
för kassan gällande bestämmelserna alltjämt skola tillämpas, dock att pensionsförmånerna
skola ökas med tjugo procent. Såväl av kassans fullmäktige
som i vissa yttranden framhålles angelägenheten av, att efter kassans
upplösning familjepensionsrätt genom statens försorg beredes även blivande
innehavare av befattning med oreglerad lön, för vilka såsom nämnts allmänna
familjepensionsreglementet ej erhåller tillämpning. En reservant inom
fullmäktige, som representerar ett sådant oreglerat förvaltningsområde, nämligen
fögderiförvaltningen, har påyrkat att bestämmelser härom intagas i
överenskommelsen; i samband därmed har även framförts det önskemålet,
att medgiven provisorisk löneförbättring för befattningshavare med oreglerad
lön måtte, i motsats till vad nu sker i kassan, tagas i beräkning vid bestämmande
av familjepensionen.

Enligt min mening är det självklart, att staten efter kassans upplösning
bereder blivande ordinarie befattningshavare med oreglerad lön familjepensionsrätt.
Lämpligast synes vara att för dem komma att gälla i huvudsak

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

samma bestämmelser som för kassans nuvarande delägare med oreglerad
lön. Då således såväl nuvarande som blivande befattningshavare, tillhörande
denna kategori, skulle komma i åtnjutande av det föreslagna tillägget av
tjugo procent å eljest bestämda pensionsförmåner, synes anledning icke föreligga
att i detta sammanhang upptaga frågan om sådan ändring beträffande
dessa befattningshavare, att tillfällig löneförbättring föranleder höjning av
pensions- och avgiftsnivån, så mycket mindre som principiella betänkligheter
kunna anföras mot en dylik ändring. Ifrågavarande bestämmelser för
blivande befattningshavare ha uppenbarligen icke sin plats i överenskommelsen
med kassan.

Sedan kassan upphört är det givetvis önskvärt, att kassans i det föregående
angivna ordinarie tjänstemän i den mån så låter sig göra beredas sysselsättning
i statstjänst. Man torde också få räkna med, att viss förstärkning
av arbetskrafterna blir erforderlig hos de myndigheter som komma att övertaga
bestyret med familjepensioneringen. Skulle någon av tjänstemännen
icke lämpligen kunna beredas likvärdig anställning i statstjänst, ehuru han
är villig att övergå å sådan, synes rimligt att staten under alla omständigheter
tillförsäkrar sådan tjänsteman oförändrade förmåner, inberäknat sådana
tilläggsförmåner, till vilka han icke kan anses juridiskt berättigad. Av
denna allmänna innebörd äro också de i överenskommelsen intagna bestämmelserna
i ämnet. Fullmäktiges majoritet har, frånsett en viss detalj, icke
föreslagit någon ändring av dessa bestämmelser, men två reservanter ha,
med upptagande av vissa från tjänstemännen framförda önskemål, påyrkat
intagande i överenskommelsen av bestämmelser i syfte att tillförsäkra
tjänstemännen bibehållande av alla tillförsäkrade förmåner för det fall att
de icke önska begagna sig av erbjudande att mottaga likvärdig statsanställning.
Sistnämnda yrkande grundas på den uppfattningen, att tjänstemännen
icke äro skyldiga att övergå i statstjänst. Familjepensionsutredningen
har som skäl för ståndpunkten att icke intaga bestämmelser för ifrågavarande
fall anfört, att bedömandet av, huru i ett sådant oförmodat fall skulle
förfaras, innefattade en rättsfråga, som icke ansetts lämpligen kunna eller
böra vinna sin lösning i överenskommelsen, och utredningen har i stället
föreslagit, att riksdagen lämnade Kungl. Majit bemyndigande att i nu avsett
fall träffa särskild överenskommelse med tjänstemannen efter skäliga
grunder. Fullmäktiges majoritet har jämväl funnit sig ej kunna avgöra
förevarande rättsfråga och vidare framhållit, att då staten övertagit kassans
alla förpliktelser, kunde det icke göras gällande att tjänstemännen genom
överenskommelsen avhändes någon rätt, samt att det icke rimligen
kunde begäras att staten med hänsyn till förevarande fall skulle påtaga sig
längre gående förpliktelser mot tjänstemännen än dessa rättsligen kunde
göra gällande på grund av anställning hos kassan.

Med åberopande av vad sålunda förekommit får jag förorda, att principerna
för överenskommelsen i denna del icke ändras. Den omtvistade frågans
praktiska betydelse synes mig mycket begränsad, då den avser endast det
oförmodade fall att någon av kassans ordinarie tjänstemän skulle finna lämp -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

21

ligt att vägra mottaga honom erbjuden likvärdig anställning i statens tjänst.
Att med hänsyn till ett dylikt fall göra några särskilda utfästelser från statens
sida utöver vad som må ligga i det allmänna övertagandet av kassans
förpliktelser anser jag, i likhet med fullmäktige, icke påkallat. Liksom fullmäktige
förutsätter jag nämligen, att största möjliga hänsyn kommer att tagas
till tjänstemännens berättigade intressen, när det gäller en omplacering i
statstjänst.

I fråga örn detaljerna i förevarande moment av överenskommelsen är jag
ense med fullmäktige därom, att sådan omredigering bör ske, att förste expeditionsvakten
tillförsäkras det omnämnda hyresbidraget icke blott vid övergång
i statstjänst utan även för det fall att statstjänst icke erbjudes honom.
Då de ifrågavarande manliga tjänstemännen för närvarande äro delägare i
kassan, anser jag vidare stadgandet örn familjepensionering böra så förtydligas,
att detsamma under alla omständigheter blir tillämpligt å berörda
tjänstemän.

De icke-ordinarie befattningshavarna hos kassan utgöras av en sekreterare
och ombudsman, en konsulent och en amanuens. Alla befattningarna innehavas
såsom bisysslor av ordinarie statstjänstemän. Särskilda bestämmelser
rörande dem ha icke vid överenskommelsens ingående ansetts erforderliga.
Därest för någon av dem, trots befattningens karaktär av bisyssla, på grund
av lång tjänstetid och andra särskilda förhållanden anses böra ifrågakomma
särskild avskedsersättning, synes det ankomma å fullmäktige att före
kassans överlämnande meddela beslut härom, som i vanlig ordning underställes
Kungl. Maj:ts prövning.

I fråga örn de i 8 mom. av överenskommelsen upptagna bestämmelserna
för underlättande av den fortsatta avvecklingen av den med kassan förenade
kapital- och livränteförsäkringsanstalten har jag ej funnit anledning till erinran.

Under 9 mom. av överenskommelsen förklarar sig staten beredd att förvalta
de nu under kassans förvaltning ställda, av mig i det föregående1 angivna
donationsfonderna. De närmare bestämmelserna angående dispositionen
av dessa fonder torde det ankomma å Kungl. Majit, utan riksdagens
hörande, att meddela; det är här fråga om den Kungl. Majit tillkommande
rätten att, då testamentsföreskrifter på grund av ändrade förhållanden icke
längre kunna uppfyllas, meddela tillstånd till de ändringar, som äro erforderliga
(permutationsrätt). Sedan justitiekanslersämbetets utlåtande i frågan
inhämtats, torde jag framdeles få ånyo anmäla denna fråga för Kungl.
Majit i samband med att förslag till text till definitiv överenskommelse underställes
Kungl. Majit. I denna ordning bör även prövas den i sista stycket
av 8 mom. intagna föreskriften angående dispositionen av de båda donationsfonder,
som nu utgöra grundfond för kapital- och livränteförsäkringsanstalten.

I överenskommelsens sista moment bör utsättas viss dag för övertagandet.
Från och med samma dag förutsättes allmänna familjepensionsreglementet

1 Prop. nr 245 sid. 32.

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

bliva satt i kraft för alla förvaltningsområden, vilkas ordinarie manliga befattningshavare
dessförinnan varit skyldiga att tillhöra civilstatens änke- och
pupillkassa. Denna tidpunkt torde icke kunna sättas tidigare än till den 1
juli 1937. Såsom jag strax skall närmare utveckla erfordras nämligen, sedan
definitiv överenskommelse kommit till stånd mellan Kungl. Majit och
kassans fullmäktige, i god tid före genomförandet en mångfald olika författningsbestämmelser,
och dessutom torde det möta alltför stora svårigheter att
vid årets riksdag träffa alla de beslut, bland annat i anslagsfrågor, som skulle
erfordras för reformens genomförande under budgetåret 1936/1937.»

Föredragande departementschefen har vidare rörande konsekvenserna i
olika avseenden av den ifrågavarande överenskommelsens avslutande anfört
bland annat följande:

»Lämpligast synes vara att i detta sammanhang inhämta riksdagens bemyndigande
för Kungl. Maj :t att efter överenskommelsens ingående förordna
örn allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande för ifrågavarande
förvaltningsområden. I samband därmed böra, i enlighet med punkt 1 i reglementets
slutbestämmelser, fastställas de avvikelser från reglementets bestämmelser,
som i fråga om kassans nuvarande delägare, tillhörande nyreglerat
förvaltningsområde, betingas av överenskommelsen; till vissa avvikelser
beträffande kvinnliga befattningshavare vid ifrågavarande förvaltningsgrenar
skall jag strax återkomma. Vid reglementets ikraftträdande för
lotsverkets personal bör dessutom iakttagas, att reglementet icke kan få tilllämplighet
för befattningshavare, som före 1914 års utgång tillträtt ordinarie
befattning vid lotsverket och på denna grund ännu är skyldig att tillhöra
lotsverkets enskilda pensionskassa i stället för civilstatens änke- och
pupillkassa.

I samband med överenskommelsens ikraftträdande erfordras vidare bestämmelser
för fastställande av vad som jämlikt överenskommelsens 5 och
6 mom. skall gälla beträffande de delägare, för vilka allmänna familjepensionsreglementet
icke skall tillämpas — huvudsakligen alla tjänstepensionärer
samt alla i tjänst varande delägare med oreglerad lön — samt beträffande
dem, som redan före övertagandet tillträtt familjepension. Även dessa
och övriga bestämmelser, som direkt erfordras för överenskommelsens genomförande,
synes Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande att
meddela. Detsamma gäller de föreskrifter om familjepensionering för blivande
befattningshavare med oreglerad lön vid nu ifrågavarande förvaltningsområden,
som enligt vad jag redan framhållit bliva erforderliga.

Då allmänna familjepensionsreglementet sättes i kraft för ifrågavarande
förvaltningsområden, blir reglementet enligt sin ordalydelse (1 §) tillämpligt
även för kvinnliga befattningshavare, å vilka civila tjänstepensionsreglementet
är tillämpligt. Det är nu att märka, att enligt kungörelse den 18 juni
1925 (nr 279) envar kvinnlig innehavare av ordinarie befattning i statens
tjänst med avlöning enligt grunder, som fastställts år 1925 eller senare, är
skyldig att genom erläggande av avgifter bereda rätt till pension åt efter -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

23

levande barn. Avgifterna utgå med enahanda belopp, som i vederbörande
pensionsinrättnings reglemente äro stadgade för manlig innehavare av samma
befattning eller befattning i samma lönegrad, dock — enligt en genom
kungörelse den 17 maj 1935 (nr 215) genomförd ändring — att kvinnlig befattningshavare,
som avgått från tjänsten med pension, i intet fall skall vara
skyldig erlägga årsavgift för tid efter utgången av den månad, varunder befattningshavaren
uppnått 60 års ålder. Pensionsförmånen är inskränkt till
att avse endast barn och utgår enligt de för vederbörande pensionsinrättning
gällande reglerna.

Föreningen kvinnor i statens tjänst samt vissa andra sammanslutningar
av kvinnliga tjänstemän lia i sin förut berörda framställning uttalat, att de
förutsatte att likställighetsprincipen mellan manliga och kvinnliga befattningshavare
genomfördes även såtillvida, att de övergångsbestämmelser,
som komrne att fastställas för de vid statens övertagande av de enskilda familjepensionskassorna
i tjänst varande kassadelägarna med reglerad lön,
även bleve gällande för motsvarande kvinnliga befattningshavare, vilka erlagt
avgifter enligt 1925 års kungörelse. Vidare har i framställningen framhållits,
att det syntes berättigat, att det nya reglementet vunne full tillämpning
i fråga örn pensionering av efterlevande till kvinnliga tjänstemän, vilka
haft att erlägga avgifter enligt berörda kungörelse och blivit pensionerade
under tiden efter den 1 juli 1925 till dess det nya familjepensionsreglementet
trädde i kraft.

Statskontoret, som nu särskilt yttrat sig över framställningen i denna del,
har — efter ett uttalande att det sistnämnda önskemålet syntes innebära att,
då pensioner utginge enligt berörda kungörelse, vederbörande pensionärer
borde komma i åtnjutande av pensionsförbättring, motsvarande den som nu
tillförsäkrades efterlevande efter manliga befattningshavare i samma ställning
— erinrat, att ifrågavarande kvinnliga befattningshavare, med hänsyn
till den ordning i vilken deras nuvarande familjepensionering tillkommit, enligt
därom givna föreskrifter i gällande avlöningsreglementen syntes vara
skyldiga att utan vidare underkasta sig de ändrade bestämmelser i fråga om
pension, som kunde vara utfärdade. Statskontoret har dock för sin del funnit
billighetsskäl tala för ett tillmötesgående av de kvinnliga befattningshavarnas
förevarande önskemål.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i sitt i propositionen nr 201
omförmälda utlåtande upptagit samma frågor. Nämnden har nämligen, utan
att framställa direkt förslag i frågan, förklarat sig anse fog icke saknas för
ett inom nämnden framställt yrkande, att ifrågavarande kvinnliga befattningshavare
måtte få, i likhet med delägarna i kassorna, i fortsättningen bibehållas
vid de avgifter som de nu erlade. Och vidare har nämnden uttalat,
att nämnden förutsatte, att sådana efterlevande till befattningshavare i statens
tjänst, vilka vid tidpunkten för de enskilda kassornas övertagande av
staten åtnjöte pension, skulle komma i åtnjutande av det procentuella fasta
bidrag, som enligt föreliggande förslag skulle av statsmedel tillerkännas de
änkor oell barn efter delägare, vilka då åtnjöte pension från vederbörande
kassa.

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

För egen del anmärkte jag redan i motiveringen i propositionen nr 201 till
punkten 1 i slutbestämmelserna till allmänna familjepensionsreglementet, att
den föreslagna lydelsen förutsatte, att ordinarie kvinnliga befattningshavare,
vilka varit underkastade 1925 års familjepensionsbestämmelser, vid övergången
skulle kunna likställas med de nuvarande aktiva delägarna i familjepensionskassorna
såsom i flera av yttrandena över familjepensionsutredningens
förslag förordats. Denna tanke synes mig böra fullföljas och utvidgas
att gälla även kvinnliga befattningshavare av detta slag, som vid
övertagandet av kassan redan tillträtt tjänstepension, samt sådana efterlevande,
som då redan tillträtt familjepension. Bestämmelserna i 2—6 mom.
i överenskommelsen skulle således erhålla motsvarande tillämpning för dessa
kategorier. Vad detta innebär torde vid en genomgång av dessa bestämmelser
utan vidare vara klart; ifrågavarande kvinnliga befattningshavare skola,
om de ej göra särskild anmälan, bliva underkastade det nya reglementet med
de undantag, som i 3 och 4 mom. omförmälas, medan för dem, som göra
sådan anmälan, liksom för tjänstepensionärer och familjepensionärer de
för dem tidigare gällande bestämmelserna alltjämt skola gälla, med iakttagande
dock att pensionsförmånerna höjas med tjugo procent. De för genomförande
härav erforderliga närmare bestämmelserna torde Kungl. Majit
böra bemyndigas att meddela i samband med motsvarande bestämmelser
för manliga befattningshavare.»

Telegrafverket.

Den preliminära överenskommelsen rörande telegrafverkets änke- och pupillkassa,
dagtecknad den 31 mars 1936, är av följande lydelse:

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,
samt undertecknade av fullmäktige för telegrafverkets änke- och pupillkassa
utsedda delegerade, under förbehåll av fullmäktiges godkännande, å andra
sidan, har denna dag överenskommelse träffats om statens övertagande av
kassans rörelse på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen
angives, den som omedelbart före övertagandet var delägare i
kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det
för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband därmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som
i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans överlåtelse
till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion,
ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för fullmäktig eller direktionsledamot
eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk
eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2. För envar delägare, om vid övertagandet kvarstår i telegrafverkets
tjänst eller åtnjuter tjänstepension från verket och som ej gjort anmälan enligt
7 mom. här nedan, skola bestämmelserna i det förslag till allmänt
familjepensionsreglemente, som framlagts för innevarande års riksdag genom
proposition nr 201, bliva tillämpliga med de undantag och tillägg, som i 3, 4
och 5 mom. här nedan omförmälas. Därvid skall beträffande den, som i

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

25

kassan är berättigad till familjepension efter en högre lönegrad än den han
vid övertagandet tillhör, så anses som om han tillhörde den högre lönegraden.

3. För i 2 mom. avsedd delägare skall i stället för bestämmelserna i allmänna
familjepensionsreglementet rörande familjepensionsavdrag gälla, att
honom tillkommande lön (arvode) eller tjänstepension minskas med ett belopp,
motsvarande den avgift, som, därest de för honom närmast före övertagandet
gällande bestämmelserna alltjämt varit å honom tillämpliga, skolat
av honom vid varje ifrågavarande tidpunkt erläggas till kassan. Dock
skall i stället för den i kassans reglemente stadgade avgiftsbefrielsen för den,
som efter fyllda 60 år ej har hustru eller barn med anspråk å pension, gälla
motsvarande avgiftsbefrielse för den, som efter fyllda 65 år ej har hustru
eller barn med anspråk å pension.

Vinner i 2 mom. avsedd delägare vid eller efter övertagandet befordran till
befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för
vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare innehavda
befattningen, eller förordnas han vid eller efter övertagandet att
innehava icke-ordinarie befattning, å vilken nämnda reglemente är tillämpligt
och för vilken ett högre familjepensionsunderlag är gällande än det för
hans förra befattning fastställda, skall allmänna familjepensionsreglementet
gälla även i fråga om familjepensionsavdragets belopp, varemot beträffande
den tidrymd, under vilken avdrag skall äga rum, ändring icke skall
föranledas av befordringen eller förordnandet.

4. För i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst
eller åtnjöt pension, må familjepensionens grundbelopp icke i något fall bestämmas
till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den befattning
han vid dödsfallet eller avgången med pension innehade eller, därest
han enligt 2 mom. skall anses i familjepensionshänseende tillhöra högre lönegrad,
familjepensionsunderlaget för denna.

Beträffande delägare, som efter övertagandet avgått ur telegrafverkets
tjänst utan att vara berättigad till pension, skall vad i 4 § 3 mom. andra
punkten allmänna familjepensionsreglementet stadgas icke äga tillämpning.

5. Efterlämnar i 2 mom. avsedd delägare vid sin död icke änka men frånskild
hustru, från vilken han erhållit äktenskapsskillnad före tidpunkten för
kassans övertagande, skall den frånskilda hustrun, där ömmande omständigheter
föreligga, antingen vid delägarens död, om pensionsberättigade barn
då ej finnas, eller senare, då förut utgående barnpensioner upphört, kunna
efter prövning av myndighet, som Kungl. Majit bestämmer, tillerkännas pension
med högst det belopp, som enligt allmänna familjepensionsreglementet
tillkommer make ensam.

6. Till de vid tidpunkten för övertagandet befintliga pensionstagarna i
kassan samt till efterlevande efter sådan delägare, som avses i 2 § 2 mom.
i kassans reglemente, skall utgå dels grundpension till belopp, som skolat av
kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna
alltjämt varit gällande, dels pensionstillägg, i den mån sådant vid övertagandet
utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera
gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg enligt de grunder, som vid varje
tidpunkt gillia i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst, dels ock ett fast tillägg, motsvarande tjugotvå procent å nämnda
grundpension.

Före övertagandet beviljade understöd jämlikt 8 § 3 mom. i kassans reglemente
skola alltjämt utgå enligt oförändrade grunder, dock att beloppen
skola ökas med tjugotvå procent.

1 de i detta mom. avsedda fallen skola i övrigt med avseende å såväl rät -

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

tigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före
övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar gälla, därvid för
staten skall gälla vad enligt berörda bestämmelser gäller för kassan och därvid
myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, skall fullgöra vad enligt samma
bestämmelser ankommer på kassans direktion eller fullmäktige. Vid tilllämpningen
härav skall följas den i kassan tillämpade praxis, att förskottsvis
för kvartal utbetald pension icke återkräves, om pensionstagaren avlider
under kvartalet.

7. Önskar delägare, som vid övertagandet kvarstår i telegrafverkets tjänst
eller åtnjuter tjänstepension från verket, att för honom i stället för föreskrifterna
i 2—5 mom. skall äga tillämpning vad i 6 mom. sägs och gör han därom
före övertagandet anmälan till Kungl. Majit, skall jämväl för honom bestämmelserna
i sistnämnda moment gälla.

8. Vid övertagandet överlåter kassan till staten samtliga tillgångar med
undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord
per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivits i härvid såsom
bilagor1 fogade promemorior av byråchefen, fil. doktor T. Jansson. Rörande
tillgångarnas värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemorior angivna
grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan telegrafstyrelsen
och kassan. Uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande värderingen
eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas till Kungl.
Majits avgörande.

Över förenämnda överskott äga delägarna efter övertagandet förfoga. I
fråga örn användningen av överskottet besluta kassans vid övertagandet fungerande
fullmäktige i den ordning, som i kassans reglemente är stadgad rörande
ändring av reglementet.

9. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse sidor
godkänts före 1936 års utgång. I samband med godkännandet fastställes
dagen för övertagandet.

Föredragande departementschefen har på följande sätt angivit sin ställning
till denna överenskommelse:

»Mot den förevarande överenskommelsen rörande telegrafverkets änke- och
pupillkassa, vilken överenskommelse bygger på samma huvudgrunder som
överenskommelsen rörande civilstatens änke- och pupillkassa, har jag i huvudsak
intet att erinra. De i det föregående nämnda avvikelserna i förhållande
till sistnämnda överenskommelse sammanhänga dels med vissa särskilda
bestämmelser i reglementet för telegrafverkets kassa rörande avgiftstidens
längd m. m. och dels med den omständigheten, att då kassans tillgångar
vid tillämpning av samma beräkningsgrunder, som kommit till användning
beträffande civilstatens kassa, lämna ett överskott, det varit möjligt
att mot ersättning till staten för fulla kostnaden tillgodose vissa från
kassans sida framförda särskilda önskemål. I fråga örn förevarande kassa
påkallas icke från statens sida något tillskott för täckande av sådan brist,
som balansräkningen rörande civilstatens kassa utvisade.

Då förevarande överenskommelse utformats, sedan propositionen nr 201
framlagts, erfordras icke härvidlag sådana redaktionella ändringar, som i
fråga örn civilstatens kassa. Däremot torde i fråga om avgiftsplikten efter

1 Motsvarar bilagorna B och F vid prop. nr 245.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

27

avgång ur tjänst böra vidtagas samma ändring i sak, som jag förordat beträffande
civilstatens kassa. Sådan ändring har även här påyrkats av förhandlingsdelegerade
och i princip förordats i yttrandena. Den har här den
innebörden, att medan enligt den preliminära överenskommelsen envar delägare
framdeles liksom enligt nuvarande regler skulle ha att vidkännas familj
epensionsavdrag under 30, i vissa fall 25 år, oberoende av om och när
han under denna avgiftstid avgår ur tjänst, skulle enligt den av mig förordade
ändringen avgiftsplikten under alla omständigheter avbrytas senast
vid avgång ur tjänst. Individuellt sett kan frågan här ha än större betydelse
än för delägare i civilstatens kassa, enär det vid sen befordran till ordinarie
tjänst kan gälla många avgiftsår efter avgången ur tjänst, men genomsnittligt
sett har frågan icke här fullt samma räckvidd, i det att, som
förut omnämnts, den beräknade summan av avgiftsår efter avgången ur
tjänst motsvarar endast omkring 3 år per delägare. Utöver de i det föregående
upptagna uppgifterna härom1 kan jag tillägga, att enligt en av kassans
konsulent gjord beräkning kapitalvärdet av ifrågavarande avgiftsbefrielse
uppgår till omkring 195,000 kronor.

Statskontoret har såsom förut nämnts ifrågasatt, att med hänsyn till kassans
ställning kostnaden för ifrågavarande avgiftsbefrielse skall belastas kassan
i den balansräkning, som skall upprättas vid övertagandet. Bland annat
i betraktande av denna överenskommelses förut berörda allmänna ekonomiska
innebörd för statsverket anser jag emellertid rimligt att så icke sker.

Telegrafstyrelsens förslag om sådan ändring, att anmälan om kvarstående
å äldre bestämmelser skall ske sist en månad före övertagandet i stället för
sist dagen före övertagandet samt avgivas till telegrafstyrelsen i stället för
till Kungl. Majit, anser jag mig icke kunna biträda.

I övrigt torde jag beträffande förevarande överenskommelse kunna inskränka
mig till att hänvisa till vad jag anfört beträffande överenskommelsen
med civilstatens kassa och i den föregående redogörelsen. Beträffande
tidpunkten för ikraftträdandet vill jag i anledning av telegrafstyrelsens hemställan,
att denna måtte bestämmas till den 1 januari 1937, utöver vad jag
i det föregående anfört framhålla, att även om bestämmande av en sådan
tidigare tidpunkt för detta förvaltningsområde vore möjlig med hänsyn till
riksdagsbehandlingen samt i och för sig kunde anses lämplig och rättvis,
skulle därmed vara förenade så avsevärda olägenheter vid utarbetande av
alla erforderliga tillämpningsbestämmelser, att jag icke kan förorda detta
förslag.»

Statens järnvägar.

Den preliminära överenskommelsen rörande statens järnvägars änke- och
pupillkassa, dagtecknad den 27 april 1936, är av följande lydelse:

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under
förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

1 Prop. nr 245 sid. 53.

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

samt undertecknade delegerade för statens järnvägars änke- och pupillkassa,
under förbehåll av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har denna dag
överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse på villkor,
som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen
angives, den som omedelbart före övertagandet var delägare i
kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det
för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband därmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion
eller någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna
uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på
grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2. Beträffande envar vid övertagandet i statens järnvägars tjänst kvarstående
delägare i kassan, för vilken huvudbestämmelserna i kassans reglemente
(ej övergående stadganden) gälla, och vilken ej gjort anmälan enligt
9 mom. här nedan, skola bestämmelserna i det förslag till allmänt familjepensionsreglemente,
som framlagts för innevarande års riksdag genom proposition
nr 201, från övertagandet bliva tillämpliga med de undantag, som
i 3—6 mom. här nedan omförmälas. Därvid skall beträffande delägare,
som vid övertagandet erlade avgifter till kassan beräknade för en tidigare
innehavd befattning, för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget
för den befattning han vid övertagandet innehade, så anses som om han
alltjämt innehade förstnämnda befattning.

3. För i 2 mom. avsedd delägare skall — med undantag som nedan i
detta mom. sägs — i stället för bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet
rörande familjepensionsavdrag gälla, att honom tillkommande
lön (arvode) eller tjänstepension skall minskas dels så länge han kvarstår
i tjänst med belopp, motsvarande den årsavgift, som han senast haft att
erlägga till kassan, dels i förekommande fall med belopp, motsvarande sådan
tilläggsavgift, som han enligt före övertagandet meddelat beslut jämlikt
§ 6 mom. 1 i kassans reglemente skulle hava haft att, därest kassan
fortbestått, erlägga till kassan utöver årsavgift, dels ock i förekommande
fall med belopp, motsvarande tilläggsavgift, som bestämts enligt 4 mom. här
nedan.

Vinner i 2 mom. avsedd delägare vid eller efter övertagandet befordran
till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och
för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare
innehavda befattningen, eller förordnas i 2 mom. avsedd delägare vid eller
efter övertagandet att innehava icke-ordinarie befattning, å vilken nämnda
reglemente är tillämpligt och för vilken ett högre familjepensionsunderlag
är gällande än det för hans förra befattning fastställda, eller erlade i 2 mom.
avsedd delägare vid övertagandet avgifter till kassan, beräknade för en befattning
med lägre familjepensionsunderlag än underlaget för den befattning
han då innehade, skall även i fråga örn familjepensionsavdrag allmänna
familjepensionsreglementet å honom tillämpas. I förekommande fall skall
han dock utöver eljest stadgade familjepensionsavdrag vidkännas avdrag
med belopp, motsvarande i första stycket omförmälda tilläggsavgifter utöver
årsavgift.

4. Har i 2 mom. avsedd delägare före övertagandet ingått äktenskap efter
fyllda 50 år, men bär beslut enligt § 6 mom. 1 i kassans reglemente örn

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

29

erläggande av tilläggsavgift icke före övertagandet meddelats, skola hustru
och barn i det äktenskapet ej äga pensionsrätt, förrän delägaren hos myndighet,
som Kungl. Maj:t bestämmer, gjort anmälan om detta äktenskap för
bestämmande av tilläggsavgift enligt de av kassans direktion närmast före
övertagandet tillämpade grunderna, att utgå på sätt i 3 mom. här ovan sägs.

5. För i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst
eller åtnjöt pension, må familjepensionens grundbelopp icke i något fall bestämmas
till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den befattning
han vid dödsfallet eller avgången med pension innehade eller enligt
2 mom. skall anses inneha.

6. Efterlämnar i 2 mom. avsedd delägare vid sin död icke änka men
frånskild hustru, från vilken han erhållit äktenskapsskillnad före kassans
övertagande och som ej ingått nytt äktenskap, skall den frånskilda hustrun,
där ömmande omständigheter föreligga, kunna efter prövning av myndighet,
som Kungl. Maj:t bestämmer, tillerkännas samma pensionsrätt, som enligt
allmänna familjepensionsreglementet tillkommer make ensam.

7. Till efterlevande efter sådan delägare i kassan, som vid övertagandet
icke kvarstår i statens järnvägars tjänst eller för vilken de övergående stadgandena
i reglementet då gälla, samt till de vid tidpunkten för övertagandet
befintliga pensionstagarna i kassan skall utgå dels grundpension till belopp,
som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande
bestämmelserna alltjämt varit gällande, dels pensionstillägg, i den mån
sådant vid övertagandet utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361)
med däri sedermera gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg enligt de grunder,
som vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstillägg åt efterlevande till
befattningshavare i statens tjänst, dels ock ett fast tillägg, motsvarande 22
procent å nämnda grundpension, dock att beträffande efterlevande till delägare
enligt de övergående stadgandena i kassans reglemente (P3-pensionärerna)
detta tillägg i stället skall utgå med belopp, motsvarande de gratifikationer,
som enligt senast tillämpade grunder utgått till sådana pensionärer.

Före övertagandet beviljade understöd jämlikt § 6 mom. 4 i kassans reglemente
skola alltjämt utgå enligt oförändrade grunder. Rörande pensionstillägg
och dyrtidstillägg härå gäller vad ovan sägs.

I de i detta mom. avsedda fallen skola i övrigt med avseende å såväl rättigheter
som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. här ovan övertager, de
före övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar gälla, därvid
för staten skall gälla vad enligt berörda bestämmelser gäller för kassan och
därvid myndighet, som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad enligt berörda
bestämmelser ankommer på kassans direktion eller fullmäktige. Vid
tillämpningen härav skola följas de av kassans direktion närmast före övertagandet
tillämpade grunderna rörande bestämmande av avgifter enligt § 6
mom. 1 i kassans reglemente. Förvärvas sålunda efter övertagandet pensionsrätt
efter befattningshavare, som en gång vunnit avgiftsbefrielse enligt
§11 mom. 2 i kassans reglemente, skall det i första stycket här ovan omförinälda
fasta tillägget å pensionerna icke utgå.

8. Ingår befattningshavare, som tidigare varit delägare i kassan men
vid övertagandet jämlikt § 11 mom. 2 i kassans reglemente upphört att vara
delägare, efter övertagandet äktenskap, skall han vara berättigad alt förvärva
pensionsrätt för hustru och barn i det äktenskapet enligt enahanda
grunder, som gällt före övertagandet, därvid vad i 7 mom. här ovan sägs
skall äga motsvarande tillämpning.

9. Önskar delägare, som vid övertagandet kvarstår i statens järnvägars
tjänst och för vilken huvudbestämmelserna i kassans reglemente gälla, att
för honom i stället för föreskrifterna i 2—6 mom. här ovan skall äga till -

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

lämpning vad i 7 mom. sägs, och gör han därom före övertagandet anmälan
till Kungl. Majit, skall jämväl för honom bestämmelserna i sistnämnda moment
gälla. Vid bestämmande av avgifter enligt § 6 mom. 1 i kassans reglemente
skola dock tillämpas — i stället för de av kassan före övertagandet
tillämpade grunderna — de grunder, som närmare angivas i härvid såsom
bilaga SJ1 fogade promemoria.

Vinner delägare, som gjort sådan anmälan, vid eller efter övertagandet befordran
till befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt
och för vilken familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den
tidigare innehavda befattningen, skall allmänna familjepensionsreglementet
å honom tillämpas, med iakttagande dock att vad i 4—6 mom. här ovan sägs
skall äga motsvarande tillämpning samt att han i förekommande fall utöver
eljest stadgade familjepensionsavdrag skall vidkännas avdrag med belopp,
motsvarande sådan tilläggsavgift utöver årsavgift, som för honom
fastställts antingen före övertagandet eller med tillämpning av 4 mom. här
ovan eller, före befordringen, enligt första stycket i detta moment.

10. Har någon vid tillämpning av § 6 mom. 1 i kassans reglemente ålagts
att retroaktivt betala årsavgifter, från vilka han förut varit befriad, eller enligt
§ 4 mom. 1 sista stycket i kassans reglemente ålagts att gälda särskild
retroaktivavgift, och har han medgivits amortering av sådan skuld under viss
tidsperiod, skall om oguldna sådana amorteringsbelopp gälla vad i denna
överenskommelse sägs örn tilläggsavgifter utöver årsavgift.

11. Vid övertagandet överlåter kassan till staten samtliga tillgångar med
undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord
per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivas i dels härvid fogade
promemoria bilaga SJ1 dels ock den promemoria, som fogats såsom bilaga
B vid proposition nr 245 till innevarande års riksdag. Rörande tillgångarnas
värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemorior angivna
grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan järnvägsstyrelsen
och kassan. Uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande värderingen
eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas till
avgörande av tredje man, som utses av parterna.

Över förenämnda överskott äga delägarna efter övertagandet förfoga. I
fråga om användningen av överskottet besluta kassans vid övertagandet fungerande
fullmäktige i den ordning, som i kassans reglemente är stadgad rörande
ändring av reglementet.

Efter tidpunkten för övertagandet skola dels de senast utsedda revisorerna
förrätta sedvanlig granskning av kassans räkenskaper för tiden intill övertagandet
och däröver avgiva berättelse, dels ock de vid övertagandet fungerande
fullmäktige för samma tid verkställa dem enligt reglementet åliggande
granskning och däröver till Kungl. Majit avgiva vederbörlig anmälan.
Härav föranledda kostnader, beräknade enligt före övertagandet gällande bestämmelser,
skola gäldas av staten. Staten svarar jämväl i övrigt för alla
kostnader, som efter den för övertagandet bestämda tidpunkten äro erforderliga
för överenskommelsens genomförande.

12. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse
sidor godkänts före 1936 års utgång, varjämte undertecknade delegerade för
kassan såsom villkor för överenskommelsens genomförande, i anslutning till
familjepensionsutredningens tillstyrkande, förutsätta bifall till delegerades
förslag i en till familjepensionsutredningen avgiven promemoria den 21
februari 1936 i fråga om de s. k. kristidshusen. I samband med godkännandet
fastställes dagen för övertagandet. 1

1 Bilaga B med tillhörande bilagor B 1—6 till prop. nr 258.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75. 31

Föredragande departementschefen har rörande denna överenskommelse anfört
följande:

»Mot den förevarande överenskommelsen rörande statens järnvägars änkeoch
pupillkassa, vilken överenskommelse bygger på samma huvudgrunder
som de genom propositionen nr 245 framlagda överenskommelserna rörande
civilstatens och telegrafverkets änke- och pupillkassor samt tillstyrkts i de
avgivna yttrandena, har jag i huvudsak intet att erinra. Den av järnvägsstyrelsen
i fråga om förfarandet vid meningsskiljaktighet mellan järnvägsstyrelsen
och kassan rörande värderingen av kassans tillgångar m. m. ifrågasatta
ändringen av den träffade överenskommelsen — av innebörd att sådan
tvist skulle avgöras av Kungl. Majit i stället för en av parterna utsedd tredje
man — anser jag mig icke lia tillräcklig anledning biträda.

Vid överenskommelsens ingående ha delegerade från kassan uppställt som
villkor för överenskommelsens genomförande, att kassan gottskrives ett belopp
av 1.5 miljon kronor såsom ersättning för de förluster, som kassan haft
att vidkännas genom att de av kassan på sin tid för förhyrning till statens
järnvägar uppförda s. k. kristidshusen nedgått i värde. Såväl järnvägsstyrelsen
som familjepensionsutredningen ha funnit detta anspråk skäligt, därvid
järnvägsstyrelsen dock åsyftat att ersättning skulle beredas kassan av
andra statsmedel än statens järnvägars. Statskontoret har avstyrkt kravet
under framhållande av att ersättning genom anslag av skattemedel i varje
fall icke borde ifrågakomma.

För egen del har jag, med hänsyn till den nyss återgivna utredningen i
frågan, till vilken jag hänvisar, funnit så goda skäl tala för ifrågavarande
anspråk, att jag anser rimligt att för säkrande av överenskommelsens genomförande
söka tillgodose detsamma. Jag vill därvid erinra, att kassans
verkliga förlust uppskattas till 2.4 miljoner kronor och att delegerade i syfte
att underlätta en uppgörelse begränsat sitt anspråk till 1.5 miljon kronor.

Å andra sidan synes mig gottgörelse icke gärna kunna ifrågasättas i annan
form än att kassan vid den avräkning, som förutsättes skola ske vid övertagandet,
gottskrives ifrågavarande belopp. Detta innebär, att de till statsverket
för bestridande av statens järnvägars familjepensionskostnader överlämnade
fondmedlen å omkring 80 miljoner kronor minskas i motsvarande
mån eller -— med andra ord — att, om man utgår ifrån de gjorda värderingarna
och försäkringstekniska beräkningarna, avkastningen av dessa fondmedel
jämte familjepensionsavdragen icke i längden bli fullt tillräckliga för
fullgörande av de förpliktelser, som avsetts att täckas med nämnda tillgångar.

Jag får således föreslå, att överenskommelsen kompletteras i berörda avseende.
Tidpunkten för ikraftträdandet torde liksom beträffande de båda
övriga kassorna böra bestämmas till den 1 juli 1937; från samma tidpunkt
skulle då allmänna familjepensionsreglementet sättas i kraft beträffande
statens järnvägars personal. Jag vill i detta sammanhang framhålla, utöver
vad jag anfört vid anmälan av propositionen nr 245, att därest en arbetare
vid telegrafverket eller statens järnvägar, å vilken familjepensionsreglementet

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

för arbetare från den 1 januari 1937 blivit gällande, förflyttas till anställning
som extra ordinarie tjänsteman och därefter avlider före den 1 juli
1937,'' synas statsmakterna självfallet böra genom särskilda beslut tillse, att
hans efterlevande erhålla minst samma familjepensionsförmåner, som tillkommit
dem enligt arbetarreglementet; i så fall torde olägenheterna med
det senare ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet icke bli
så framträdande.

Rörande de kvinnliga befattningshavarna vid statens järnvägar bör efter
ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet i tillämpliga delar
gälla vad härom anförts i propositionen nr 245.»

Sammanfattning av förslagens ekonomiska innebörd.

En sammanställning av statens nuvarande bidrag av olika slag till statliga
befattningshavares familjepensionering lämnas i propositionen nr 201
sid. 37. Dessa bidrag utgöras för närvarande, om man bortser från statens
pensionsanstalt, huvudsakligen av dels direkta och indirekta statsbidrag till
kassorna, sammanlagt omkring 800,000 kronor för år, dels pensionstillägg,
huvudsakligen till utgående pensioner efter befattningshavare med oreglerad
lön, sammanlagt omkring 220,000 kronor för år, dels ock dyrtidstillägg å
utgående pensioner med sammanlagt omkring 2.2 miljoner kronor.

Föredragande departementschefen framhåller, att en jämförelse mellan
statens kostnader för familjepensioneringen enligt nuvarande system och
samma kostnader enligt den föreslagna ordningen erbjuder stora svårigheter.
Förslaget avsåge nämligen — bortsett från de nuvarande icke-ordinarie
tjänstemän, vilka på en gång erhölle familjepensionsrätt vid reglementets
ikraftträdande — familjepensioneringen för de tjänstemän, som i framtiden
successivt anställdes i med familjepensionsrätt förenad tjänst, och först efter
en längre övergångstid komme reglementet att helt bliva gällande för den
civila och den militära förvaltningen. En viss möjlighet till jämförelse, fortsätter
departementschefen, innefattade dock vissa i propositionen (sid. 45)
återgivna, av byråchefen Jansson lämnade siffror. Dessa siffror hänförde
sig till framtida kostnader vid en fullt genomförd övergång. Ehuru de icke
vore ägnade till någon direkt jämförelse med statens förut angivna nuvarande
årliga utgifter för familjepensioneringen, syntes man emellertid, vad byråchefen
Jansson ock bekräftat, kunna såtillvida göra en jämförelse, att om
de nuvarande statsbidragen till kassorna — oberäknat pensions- och dyrtidstillägg
— ansåges fördelade med lika belopp per manlig befattningshavare i
tjänst, dessa belopp kunde anses ungefärligen motsvara kostnaden per sådan
befattningshavare för de föreslagna fasta 120-kronorsbidragen. Vad beträffar
de av staten helt bekostade rörliga pensionsdelarna, syntes dessa, enligt
vad verkställda beräkningar gåve vid handen, under förutsättning av nu
gällande levnadskostadsindex komma att understiga pensions- och dyrtidstilläggen
beräknade enligt nuvarande grunder å pensioner enligt nuvarande
skalor. Skulle i framtiden en mera avsevärd höjning av levnadskostnads -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

33

index komma att äga rum, syntes förhållandet bliva det motsatta, åtminstone
örn man bortsåge från statens järnvägars och telegrafverkets tjänstemän,
där pensionsskalorna nu i genomsnitt vore högst.

Det påpekas i detta sammanhang även av departementschefen, att överskottet
å de kvinnliga tjänstemännens familjepensionsavgifter (se prop. nr
201 sid. 121) icke längre komme att inflyta till statsverket utan i stället tagits
i beräkning för ernående av nedsättning i familjepensionsavdragen.

Med hänsyn till det sagda anser sig departementschefen vid en bedömning
enligt de tillämpade beräkningsgrunderna kunna göra det allmänna uttalandet,
att den föreslagna familjepensionsregleringen i längden icke komme
att ställa sig dyrare för staten än nuvarande ordning. En annan sak vore,
att vissa nödvändiga övergångskostnader uppstode dels på grund av den särskilda
tillgodoräkningen av tjänstår för nuvarande icke-ordinarie befattningshavare
och dels i samband med statens övertagande av de nuvarande änkeoch
pupillkassornas rörelse. Vidare vore att omförmäla den höjning av avlöningsanslagen,
vilken uppkomme, därest de icke-ordinarie tjänstemännen
vid familjepensioneringens ikraftträdande erhålla en löneförhöjning, vilken
uppväger de nya familjepensionsavdragen.

Om man bortser från ifrågavarande 120-kronorstillägg och den rörliga
pensionsdelen samt från pensions- och dvrtidstilläggen, skola enligt propositionerna
de av staten åtagna förpliktelserna i princip täckas av värdet av
övertagna kapitaltillgångar och befattningshavarnas familjepensionsavdrag.
Propositionerna innebära emellertid vissa avvikelser från denna princip, av
vilka de huvudsakliga här torde få sammanfattningsvis redovisas på följande
sätt.

1. Den mindre ökning av familjepensionsutgifterna, som kan föranledas
av den föreslagna utvidgningen av pensionärätten till att i vissa fall omfatta
även frånskild make, har ej tagits i betraktande vid beräknande av familjepensionsavdragen
(prop. nr 201 sid. 73).

2. Den i punkten 2 av allmänna familjepensionsreglementets slutbestämmelser
upptagna tillgodoräkningsregeln för icke-ordinarie befattningshavare
innebär, då avgifter ej erlagts för ifrågavarande tid, en kostnad, för vilken
täckning ej finnes. Någon beräkning av dessa kostnader har ej framlagts
i propositionen (prop. nr 201 sid. 100 och 133).

3. Den av familjepensionsutredningen framlagda balansräkningen beträffande
civilstatens kassa, vari de höjda pensionsförpliktelserna mot nuvarande
delägare och pensionärer, utom 120-kronorstillägg och rörlig del samt
pensions- och dyrtidstillägg, upptagas såsom skuld, utvisar en brist per den
1 januari 1935 å närmare 6 miljoner kronor (se ovan sid. 10 samt prop. nr
245 sid. 36, 81 och 83).

4. Nuvarande delägare i civilstatens kassa befrias enligt Kungl. Maj:ts
förslag från familjepensionsavdrag efter avgången med pension. Detta innebär
i jämförelse med de under 3. avsedda beräkningarna en kostnadsökning
av övergångsnatur (se ovan sid. 18, prop. nr 245 sid. 38 samt samma prop.
sid. 12 not 1).

Wimne/ till riksdagens protokoll 1936. S sami. Nr 7Ö.

3

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

5. Telegrafverkets kassa skall enligt överenskommelsen icke vid uppgörelsen
debiteras för den kostnad för statsverket, som kan ligga däri, att fortsatt
uttagande av avgifter mellan 60 och 65 levnadsår icke torde uppväga
pensionsförpliktelsen för äktenskap ingångna vid sådan ålder; det ungefärliga
kapitalvärdet av denna skillnad förmodas ligga mellan 64,000 och 100,000
kronor (se prop. nr 245 sid. 54, 96 och 101).

6. Nuvarande delägare i telegrafverkets kassa befrias enligt Kungl. Maj:ts
förslag från familjepensionsavdrag senast vid avgången ur tjänst, vilket innebär
en kostnadsökning av övergångsnatur med ett kapitalvärde av omkring
195,000 kronor (se sid. 27 ovan).

7. Statens järnvägars kassa skall enligt överenskommelsen icke debiteras
för viss mindre del av kostnaderna för höjning av gränsåldern för äktenskaps
ingående från 50 till 65 år; kapitalvärdet härav har per den 31 december
1934 beräknats till omkring 252,000 kronor (jfr p. 5 ovan samt prop.
nr 258 sid. 9, 28, 37 och 38).

8. Statens järnvägars kassa skall enligt överenskommelsen icke debiteras
för viss del av gratifikationer till de s. k. P3-pensionärerna; kapitalvärdet
härav har per den 31 december 1934 beräknats till omkring 229,000 kronor
men nedgår ej oväsentligt under mellantiden före ikraftträdandet (se prop.
nr 258 sid. 8, 9 och 37 samt sid. 38 not 3).

9. Statens järnvägars kassa skall enligt Kungl. Maj:ts förslag vid den
slutliga avräkningen gottskrivas ett särskilt ersättningbelopp för vissa s. k.
kristidshus å 1.5 miljon kronor, vilket innebär en minskning med detta belopp
av de överlämnade fondmedlen (se ovan sid. 31).

Vid den nu lämnade redogörelsen har bortsetts från arbetarnas familjepensionering;
vissa uppgifter härom lämnas nedan.

I propositionen nr 245 gör departementschefen rörande civilstatens kassa
och motsvarande förvaltningsområde följande uttalande, vilket i vad rör
fonderingsfrågan gäller även beträffande telegrafverket och statens järnvägar: »Vid

anmälan av propositionen nr 201 anförde jag, att i den mån framdeles
beslut fattades om allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande
för visst förvaltningsområde, erfordrades självfallet också avgöranden från
statsmakternas sida i åtskilliga ekonomiska och budgettekniska frågor, såsom
exempelvis rörande den budgetmässiga redovisningen av familjepensionsavdragen,
rörande sättet för bestridande av utgifterna för de enligt reglementet
utgående pensionerna samt rörande förvaltningen av de fondmedel,
som i samband med övertagandet av enskilda kassor tillfölle staten. Dessa
avgöranden torde lämpligen böra anstå till 1937 års riksdag. Jag vill i detta
sammanhang endast nämna, att de från ifrågavarande kassa övertagna
fondmedlen självfallet skola bibehållas såsom en kapitaltillgång, vars avkastning
begagnas för statens utgifter enligt familjepensionsreglementet eller
enligt förevarande överenskommelse, samt att de affärsdrivande verk, vilkas
befattningshavare nu åtnjuta familjepensionering hos denna kassa — postverket,
domänverket och statens vattenfallsverk — för dessa ändamål böra få

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

35

tillgodogöra sig å dem belöpande andel av berörda avkastning. Lösningen av
frågan om den budgetmässiga redovisningen av familjepensionsavdragen
sammanhänger bland annat med frågan, huruvida och i vilken omfattning
fondering för framtiden bör ske av medel för bestridande av kostnaderna
för det statliga pensionsväsendet. I vad denna fråga rör tjänstepensioneringen
har försäkringsinspektionen den 28 juni 1935 anbefallts att verkställa
utredning av densamma.»

Ehuru således lösningen av berörda frågor föreslås skola anstå till nästkommande
års riksdag ha i propositionerna (nr 245 sid. 47 och 57 samt nr
258 sid. 19) intagits resultaten av vissa överslagsberäkningar av inkomster
och utgifter för familjepensionsändamål under budgetåret 1937ll938 beträffande
de förvaltningsområden, där familjepensioneringen i följd av förevarande
överenskommelser skulle övertagas av staten. I visst avseende ytterligare
specificerade enligt uppgifter, som utskottet erhållit från finansdepartementet,
innefatta dessa beräkningar följande siffror (miljoner kronor):

Förvaltningsområde

motsvarande

civilstatens

kassa

telegraf-

verket

statens

järnvägar

Summa

Inkomster.

Ränteavkastningen av övertagna fonder
samt fonderade kvinnliga familjepen-sionsavgifter........................

2.9

0.55

3.2

6.65

Familjepensionsavdrag ................

2.7

0.65

2.2

5.55

Summa

5.6

1.2

5.4

12.2

Utgifter.

Familjepensioner, frånsett pensions- och
dyrtidstillägg samt enligt nya regi. utgå-ende rörlig pensionsdel ..............

3.5

0.3

3.6

7.4

Kalkylerna kompletteras av departementschefen med den uppgiften, att
kostnaden för pensionstillägg kan antagas bli ungefär oförändrad under ifrågavarande
budgetår och att dyrtidstilläggets utbytande mot en rörlig pensionsdel
under detta första tillämpningsår framträder endast i ett fåtal fall,
som ej nämnvärt påverka kostnadssummorna.

I detta sammanhang påpekar departementschefen slutligen såsom
en årlig merkostnad — jämte vissa administrationskostnader för familjepensioneringen
— den höjning av avlöningsanslagen som erfordras,
därest de icke-ordinarie befattningshavarna vid de nya bestämmelsernas
ikraftträdande såsom kompensation för familjepensionsavdragen
erhålla en lönehöjning genom uppfattning en löneklass, på
sätt ovan berörts. Denna merkostnad har för ifrågavarande tre områden
beräknats till resp. 0.8, 0.3 och 0.3 miljon kronor per år; av dessa belopp beröra
de båda sista ej och det förstnämnda till en avsevärd del ej den allmänna
budgeten utan endast de affärsdrivande verkens omkostnadsstater.

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

I fråga om kostnaderna för arbetarnas familjepensionering innehåller
propositionen nr 201 den av byråchefen Jansson lämnade uppgiften, att årskostnaden
för 120-kronorstillägget vid en fullt genomförd övergång, därest
den uträknas i form av årliga avgifter efter samma grunder som tillämpats
för beräknande av familjepensionsavdragen, uppgår till omkring 225,000
kronor och den på samma sätt beräknade årskostnaden för varje procent
av den rörliga pensionsdelen till omkring 16,000 kronor. Härtill kommer
emellertid en merkostnad i följd av den förut omnämnda sänkningen av de
manliga arbetarnas familjepensionsavdrag till de manliga tjänstemännens
nivå, en kostnad som efter sagda grunder beräknats till 177,000 kronor för
år. Vidare innefattar den jämväl berörda övergångsregeln i fråga om tjänstårsberäkningen
en övergångskostnad, vilken ej till beloppet beräknats.

Enligt av utskottet inhämtad uppgift kunna de enligt propositionen utgående
familjepensionsavdragen för arbetare beräknas uppgå till sammanlagt
omkring 1.2 miljon kronor per år.

Efter erinran om att familjepensionsreglementet för arbetare föreslås träda
i kraft den 1 januari 1937 och att således härvidlag ståndpunkt till vissa ytterligare
frågor måste tagas vid innevarande års riksdag, anför departementschefen: »Vad

först angår familjepensionsavdragen för arbetare synes det mig lämpligast,
att så länge någon fondering av tjänstepensionsavdragen för arbetare
icke äger rum annat än å vissa förvaltningsområden, där sådan fondering
tidigare skett, ej heller familjepensionsavdragen fonderas. Familjepensionsavdragen
skulle således sett ur statens synpunkt komma att framträda endast
genom minskad belastning å vederbörande avlöningsanslag, men å andra
sidan finge pensionskostnaderna helt bestridas ur utgiftsanslag. Beträffande
dessa kostnader bör givetvis gälla, att de vid de affärsdrivande verken bestridas
av vederbörande verks medel. För arbetare vid allmänna civilförvaltningen
och försvarsväsendet böra utgående pensioner bestridas från ett särskilt
anslag under elfte huvudtiteln. Hemställan till riksdagen rörande upptagande
av sådant anslag i riksstaten för budgetåret 1936/1937 torde böra göras i detta
sammanhang. För beräkning av storleken av anslaget, vilket skulle avse
familjepensioner i följd av dödsfall under första halvåret 1937, saknas fastare
hållpunkter. På grundval av vissa överslagskalkyler får jag föreslå ett belopp
av 25,000 kronor.

Enligt 9 § familjepensionsreglementet för arbetare skulle prövningen av
familjepensionsfrågor, frånsett arbetare vid de affärsdrivande verken, ankomma
å den myndighet, som Kungl. Majit bestämmer. Jag förutsätter att
denna myndighet liksom i fråga om tjänstepensioneringen för arbetare blir
statens pensionsanstalt. Denna har i sitt yttrande över familjepensionsutredningens
förslag erinrat, att medel erfordrades för bestridande av de med den
nya arbetsuppgiften förenade förvaltningskostnaderna men att någon mera
exakt beräkning av dessa kostnader knappast vore möjlig. Anstalten hemställer
att Kungl. Majit, i likhet med vad som skedde då tjänstepensioneringen
av vissa arbetare i statens tjänst överlämnades åt anstalten, ville med riks -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

37

dagens bemyndigande ställa erforderligt belopp till pensionsanstaltens förfogande
att utgå från de av anstalten omhänderhavda medel. Ett bemyndigande
av denna art synes mig böra nu utverkas.»

Med hänsyn särskilt till att i propositionerna icke framlagts beräkningar
rörande vissa med ifrågavarande reform förenade övergångskostnader har
utskottet åt byråchefen Jansson uppdragit viss ytterligare utredning, vilkens
resultat sammanfattats i en vid utskottets utlåtande fogad promemoria
(bilaga 1). Sammanfattningsvis anföres häri, att förutom nuvarande statsbidrag
(inkl. pensions- och dyrtidstillägg) till civilstatens, telegrafverkets och
statens järnvägars kassor, vilka bidrag under de vid utredningen gjorda förutsättningarna
vore ungefär likvärdiga med 120-kronorstilläggen och de rörliga
pensionsdelarna enligt de nya bestämmelserna, övergångskostnader härför
medräknade, hade man att räkna med följande kostnader på grund av
det föreliggande förslaget, i vad det avsåge förhållanden, som skulle definitivt
regleras vid 1936 års riksdag:

A) Utjämnade årliga kostnader för arbetares familjepensionering,
exkl. övergångskostnader (se sid. 36 ovan och tab. 1

vid promemorian) .................................. 578,000 kr.

B) övergångskostnader netto motsvarande enligt tab. 2
vid promemorian för icke-ordinarie tjänstemän och ordinarie
kvinnliga tjänstemän ett kapitalvärde av 2,807,000
kr. och för arbetare ett kapitalvärde av 19,758,000 kr. Årlig
ränta å kapitalvärdet utgör:

för tjänstemän .................................... 110,000 kr.

» arbetare ...................................... 775,000 kr.

C) Kostnader omförmälda under 3—9 å sid. 33 och 34 här
ovan.

Härtill erinrar byråchefen Jansson slutligen, dels att överskottet å de
kvinnliga tjänstemännens familjepensionsavgifter icke längre kommer att inflyta
till statsverket utan i stället tagits i beräkning för ernående av nedsättning
av familjepensionsavdragen (se sid. 33 ovan) dels att avlöningarna till
icke-ordinarie tjänstemän kunde komma att höjas i samband med att dessa
tjänstemän finge vidkännas familjepensionsavdrag, dels ock att emot de nytillkommande
kostnaderna kunde ställas kostnaderna för de understöd, som
enligt beslut av riksdagen eller Kungl. Majit skulle lia utgått vid ett bibehållande
av nuvarande ordning men vilkas förutberäknande skulle möta mycket
stora svårigheter.

Av utredningen framgår vidare (not sid. 68 samt anm. till tab. 3), att beträffande
de förvaltningsområden, som icke omfattas av propositionerna nr
245 och 258 (huvudsakligen tullverket samt armén och marinen), torde det
utjämnade årsbeloppet för 120-kronorstilläggen, inklusive övergångskostnader
härför, komma att understiga 400,000 kronor, medan de nuvarande statsbidragen,
exklusive pensions- och dyrtidstillägg, senast uppgått till omkring
341,000 kronor, att även för dessa förvaltningsområden de rörliga pensionsdelarna
vid nu gällande levnadskostnadsindex understiga pensions- och dyr -

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

tidstillägg enligt nuvarande grunder å pensioner enligt nuvarande skalor,
men att, enär ännu ej ens preliminära förslag till överenskommelser med
ifrågavarande kassor förelåge, det ännu ej kunde angivas, i vad mån poster,
motsvarande posterna 3—9 å sid. 33 och 34 här ovan, här tillkomme.

Utskottets eget yttrande.

De föreliggande förslagen innebära, att staten skall övertaga den nu huvudsakligen
av enskilda kassor omhänderhavda familjepensioneringen för ordinarie
befattningshavare och samtidigt genomföra en sådan pensionering för
de icke-ordinarie befattningshavarna och arbetarna i statens tjänst. Visserligen
förutsattes, frånsett arbetarna, att nyregleringen av familjepensioneringen
skall träda i kraft först småningom för de olika förvaltningsområdena,
efterhand som vederbörande kassor ingå sådana överenskommelser med staten,
att även dessa kassors delägare bringas in under den statliga familjepensioneringen.
Beträffande tre av de större kassorna, nämligen civilstatens,
telegrafverkets och statens järnvägars, föreligga emellertid samtidigt till riksdagens
prövning förslag till sådana överenskommelser, innebärande att nyregleringen
för dessa förvaltningsområden kan gälla från den 1 juli 1937,
och i fråga örn de återstående kassorna — främst tullstatens samt arméns
och marinens •— torde i händelse av förslagens genomförande motsvarande
överenskommelser kunna förväntas komma till stånd utan större dröjsmål.

Utskottet finner det synnerligen önskvärt att sålunda — efter tjänstepensionsfrågornas
lösning vid 1934 och 1935 års riksdagar — ernå en enhetlig
lösning även av de svårlösta familjepensionsfrågorna. Jämväl med hänsyn
till den nyligen igångsatta allmänna avlöningsrevisionen är detta av betydelse.
Vid prövning av de framlagda propositionerna har utskottet också funnit sig
kunna godkänna förslagens allmänna utgångspunkter och principer. Utskottet
har härvid visserligen måst konstatera, att propositionerna icke giva
möjlighet att klart överblicka förslagens alla ekonomiska konsekvenser, särskilt
som kostnadsberäkningar icke framlagts rörande vissa övergångskostnader.
I sistnämnda avseende har utskottet emellertid på sätt ovan angivits
föranstaltat örn vissa ytterligare utredningar. Ehuru dessa under den tid som
stått till buds icke kunnat bliva så fullständiga som önskvärt vore, och ehuru
därför den ekonomiska innebörden av förslagen alltjämt måste betecknas
såsom icke i alla avseenden fullt klarlagd — särskilt såvitt angår utgifternas
fördelning på olika år — har utskottet efter dessa utredningar stannat
vid den uppfattningen, att ur ifrågavarande synpunkter avgörande hinder
mot reformens genomförande nu icke böra resas. Såvitt den nu gjorda utredningen
visar (jfr sid. 37 ovan) skulle nämligen den del av de nya pensionerna
för tjänstemän, som förutsättes skola bekostas av staten (120-kronorstillägg
jämte rörlig pensionsdel), inberäknat särskild övergångskostnad härför, bliva
ungefär likvärdig med nuvarande statsbidrag till familjepensionskassorna
tillsammans med pensions- och dyrtidstillägg, medan statens genomsnittliga
årliga kostnad för arbetarnas familjepensionering, oberäknat övergångskostnader,
skulle uppgå till drygt en halv miljon kronor, ett belopp som dock till
ej ringa del torde uppvägas av de familjepensioner, som staten redan nu ge -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

39

nom särskilda beslut plägar bevilja arbetares efterlevande. De i den nya
utredningen närmare angivna ytterligare kostnaderna av övergångsnatur
motsvara visserligen, uttryckta i kapitalvärden, betydande belopp, särskilt i
vad rör arbetarna, men sådana kostnader torde få betraktas som mer eller
mindre oundvikliga, då det gäller att så snart som möjligt ernå en önskvärd
enhetlighet, och komma i verkligheten att bliva fördelade på en lång följd
av år. I den mån ytterligare utredningar skulle kunna leda till ändrade
resultat i de avseenden, där man nu nöjt sig med överslagsberäkningar, torde
det i allt fall icke kunna röra sig om belopp av den storleksordning, att
de böra få avgörande betydelse.

I anledning av föredragande departementschefens uttalande (se sid. 11
ovan), att de icke-ordinarie befattningshavarna förutsättas skola genom en
uppflyttning en löneklass beredas kompensation för den av familjepensionsavdragen
följande minskningen av nettolönerna, får utskottet endast anmärka,
att utskottet icke ansett sig ha att taga ställning till denna fråga, vilken således
vid en kommande riksdag bör upptagas till förutsättningslös prövning.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka det av föredragande departementschefen
(se sid. 34 ovan) gjorda uttalandet, att de från ifrågavarande
tre kassor övertagna fondmedlen självfallet skola bibehållas såsom
en kapitaltillgång, vars avkastning begagnas för statens utgifter för familjepensioneringen.

Jämväl de föreslagna reglementenas och överenskommelsernas särskilda
bestämmelser och förslagens detaljer i övrigt lia i allmänhet vid utskottets
granskning icke givit anledning till erinran. På ett par punkter vill dock
utskottet föreslå jämkningar.

Vad först angår den ålder, intill vilken arvsberättigade barn till den avlidne
befattningshavaren eller arbetaren skola äga åtnjuta familjepension,
har utskottet av propositionen nr 201 inhämtat, att vissa myndigheter föreslagit
en lägre ålder än den av pensionssakkunniga och familjepensionsutredningen
och sedermera även av Kungl. Majit föreslagna, 21 år. Departementschefen
har härvidlag erinrat, att flertalet familjepensionskassor redan
beviljade barnpension intill fyllda 21 år, samt framhållit, att därför en sänkning
av åldersgränsen otvivelaktigt skulle komplicera övergången till den
nya ordningen. Vidare har departementschefen anfört, att åldern för inträde
i förvärvsarbete under senare år tenderat att stiga, vilket vore ytterligare
ett skäl, som talade mot att tidigare än nu vanligen skedde beröva barnen
den pension de åtnjöte efter en avliden fader eller moder. Utskottet har
emellertid icke av dessa skäl blivit övertygat örn lämpligheten och skäligheten
av en så hög gränsålder för barnpensionerna som 21 år och har funnit
sig böra föreslå att denna ålder sänkes till 19 år. I anslutning till vad
departementschefen anfört rörande de nuvarande kassornas bestämmelser
härutinnan vill utskottet dock förorda, att överenskommelserna rörande civilstatens
och telegrafverkets kassor, där gränsåldern för närvarande är 21
år, kompletteras med bestämmelser därom, att även de av kassans nuvarande
delägare, för vilka allmänna familjepensionsreglementet i huvudsak skall
bliva gällande (d. v. s. aktiva delägare oell för telegrafverkets del även tjäll -

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

stepensionärer), allt framgent skola vara berättigade att för sina efterlevande
barn åtnjuta pension intill sagda ålder. Såsom förut nämnts, skola dessa överenskommelser
äga motsvarande tillämpning i fråga örn de ordinarie kvinnliga
befattningshavare, som före övergången ägt rätt till pension av staten
för efterlevande barn enligt de för vederbörande kassa gällande villkoren.

Vidare anser sig utskottet böra förorda, att bestämmelsen i de båda reglementena
därom, att pensionsrätt ej tillkommer make, om äktenskapet ingåtts
efter det befattningshavaren, resp. arbetaren, uppnått en levnadsålder
av 65 år, ändras så att denna gränsålder sättes till 60 år. Då motsvarande
gränsålder i bestämmelserna för civilstatens kassa nu är 65 år, torde emellertid
denna ändring i reglementet skäligen böra föranleda ett tillägg till överenskommelsen
rörande kassan, motsvarande den som föreslagits beträffande
gränsåldern för barnpension, så att nuvarande delägares rätt icke härutinnan
försämras.

I vad rör telegrafverkets och statens järnvägars kassor medför den av utskottet
sist förordade ändringen bortfallande av de särskilda kostnadsbelastningar
å statsverket, som redovisats under punkterna 5 och 7 i sammanfattningen
här ovan. För statens järnvägars del påverkas den slutliga uppgörelsens
resultat såväl av denna ändring som av sänkningen av gränsåldern
för barnpensionerna, i det att kassan i överenskommelsen förutsatts skola
debiteras för viss del av kostnaden för familjepensioner i följd av äktenskap
ingångna mellan 60 och 65 år ävensom för hela kostnaden, frånsett
statsbidrag, för barnpensioner intill 21 år beträffande aktiva delägare.

I motionen 11:676 ha föreslagits vissa andra ändringar i fråga örn pensionsrättens
omfattning, bland annat att pensionsrätt skall tillerkännas även
»utomäktenskapligt men icke arvsberättigat barn, där underhållsplikt enligt
lag åligger fadern». Utskottet har för sin del funnit goda skäl tala för en
utvidgning av pensionsrätten i denna riktning men har med hänsyn till att
detta förslag och dess konsekvenser icke varit föremål för närmare utredning
och remiss samt att frågans lösning synes vara förenad med vissa svårigheter
ansett sig böra stanna vid att förorda, att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer
örn utredning och förslag i ämnet.

Enligt en av utskottet begärd, av byråchefen Jansson verkställd utredning,
vilken fogas vid utskottets utlåtande såsom bilaga (bilaga 2), bör sänkningen
av gränsåldrarna å 21 och 65 år till resp. 19 och 60 år föranleda en sänkning
av samtliga familjepensionsavdrag med omkring 4 procent, dock för de kvinnliga
arbetarna med omkring 20 procent. De sålunda föreslagna ändrade
avdragsbeloppen ha införts i utskottets nedan intagna reglementsförslag.

Utskottet har vidare haft uppmärksamheten därå, att en och samma person
under vissa förhållanden kan bliva pensionsberättigad efter flera befattningshavare
eller arbetare samt att rätt till familjepension kan tillkomma
den, som åtnjuter lön eller tjänstepension för egen statstjänst. Till den del
familjepensionen anses täckas av familjepensionsavdragen kunna väl knappast
befogade erinringar framställas mot detta förhållande, men det synes
däremot icke påkallat att pensionsförmånerna i sådana fall utökas genom

Bankoutskottets utlåtande Nr zö -

ll

statsbidrag. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra örn riksdagens
skrivelse den 12 juni 1934, nr 365 (bankoutskottets utlåtande nr 68), vari riksdagen
bland annat anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning
angående grunderna för dyrtidstillägg åt familjepensionstagare, som samtidigt
åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel å avlöning eller tjänstepension.

Reglementsförslagen innebära nu, att pensionsförmånerna även i ifrågavarande
fall komma att utgå oavkortade och således innefatta statsbidrag
dels i form av en rörlig pensionsdel, utgående med samma procenttal av den
fasta delen som gäller för dyrtidstillägg vid reglerade verk, och dels såtillvida
att i familjepensionsunderlagen i alla lönegrader ingår ett belopp av 120
kronor, som beräknas icke skola täckas av familjepensionsavdragen. Enligt
utskottets mening böra i berörda fall de andelar av dessa statsbidrag, som
belöpa å vederbörandes pensionslott, icke utgå. I vad rör familjepensionstagare,
som åtnjuter lön för statstjänst, synes dock av praktiska skäl reduceringsregelns
tillämplighet böra begränsas till den, som innehar en anställning
av så fast natur att den är förenad med tjänstepensionsrätt. I enlighet
med vad nu anförts föreslår utskottet ett tillägg till 5 § allmänna familjepensionsreglementet
och 7 § arbetarpensionsreglementet.

Då sålunda för vissa fall statsbidragen förklaras skola avdragas från pensionsbeloppen,
synes det mest konsekvent att låta dessa regler gälla även för
de fall — på motsvarande sätt behandlade i tjänstepensionsreglementena —
då pensionstagare »undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för
åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar
ådömt tvångsarbete».

Utskottet vill erinra, att 6 § i allmänna familjepensionsreglementet innehåller
en reduceringsregel för ett annat fall, nämligen då den avlidne förenat
flera tjänster, och att även denna regel motiverats med att statsbidrag eljest
skulle beräknas till två pensioner. Regeln har här gjorts mera schematisk
och innebär, att familjepensionsunderlagen för de båda tjänsterna skola minskas
med en fjärdedel, således under vissa förutsättningar med mera än
statsbidragen. Även örn detta eljest kunnat vara försvarligt med hänsyn
till de särskilda förhållandena och till den ringa frekvensen av dessa fall, synes
det böra bliva en följd av den av utskottet föreslagna nya regeln i 5 §
5 morn., att 6 § ändras till överensstämmelse därmed. Det bör då också utsägas,
att 5 § 5 mom. icke äger tillämpning i de i 6 § avsedda fallen. Ändringen
bör föranleda en jämkning i 15 § c).

I anledning av vad telegrafstyrelsen anfört i sitt yttrande i anledning av
överenskommelsen med telegrafverkets kassa (prop. nr 245 sid. 53) föreslår
utskottet ett förtydligande av punkten 3 i allmänna familjepensionsreglementets
slutbestämmelser.

Vidare föreslår utskottet förtydliganden, enligt vad som framgår av nedan
intagna förslag, på två punkter i familjepensionsreglementet för arbetare,
nämligen dels i 4 § 5 mom. för utmärkande av att den där angivna regeln
endast avser uttrycket »kvarstod i tjänst» i 4 § 2 mom. och dels i slutbestämmelsernas
andra stycke för undvikande av tvekan i det avseende, som

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

järnvägsstyrelsen berört i sitt i propositionen nr 201 (sid. 110) intagna yttrande
härom.

Utskottet har uppmärksammat, att överenskommelsen rörande statens
järnvägars kassa innehåller en uttrycklig bestämmelse (9 morn.), enligt vilken
en delägares anmälan örn önskan att alltjämt få äldre bestämmelser å
sig tillämpade i princip icke gäller efter en sedermera skedd befordran, medan
någon tvekan synes kunna råda vad som härom skall gälla enligt de
båda andra överenskommelserna. Stadgandet i 5 mom. tredje stycket i överenskommelsen
rörande civilstatens kassa, sammanställt med 6 morn., lärer
böra fattas så, att här detsamma skall gälla som för statens järnvägars kassa,
medan saknaden av stadgande i ämnet i överenskommelsen rörande telegrafverkets
kassa närmast torde böra leda till motsatt resultat, önskvärt torde
vara att sistnämnda båda överenskommelser förtydligas i ifrågavarande avseende.

De i anledning av propositionerna väckta motionerna och de till utskottet
ingivna skrifterna ha, utöver vad ovan angivits, icke givit utskottet anledning
föreslå ändringar i Kungl. Maj:ts förslag. Vad angår den före propositionernas
framläggande väckta motionen rörande frånskild makes pensionsrätt
torde denna få anses besvarad genom utskottets tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.

Slutligen vill emellertid utskottet — som förutsätter att förslag till överenskommelser
med åtminstone de tre större av återstående kassor komma att
föreläggas nästa års riksdag i samband med de förslag i åtskilliga budgettekniska
frågor, som nu ej blivit lösta — framhålla, att det enligt utskottets
mening vid dessa överenskommelsers träffande bör tillses, att dessa kassors
nuvarande delägare och pensionärer såvitt möjligt beredas åtminstone proportionsvis
motsvarande pensionsförhöjningar, som för de nu behandlade
kassorna föreslagits. Givetvis böra dock även i fråga örn dessa överenskommelser
beaktas resultaten av de försäkringstekniska utredningarna.

På grund av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
propositioner nr 201, 245 och 258 samt med avslag å motionen
11:676, i den mån den ej besvaras under B), ävensom
å motionerna 11:677 och 833, må

1) godkänna följande såsom utskottets förslag betecknade

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

43

Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

reglemente angående familjepension för'' efterlevande till befattningshavare
i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet).

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Detta reglemente äger tillämpning å:

a) innehavare av befattning eller beställning, för vilken civila eller militära
tjänstepensionsreglementet gäller; samt

b) den som avgått från befattning eller beställning, som i a) avses, och
äger rätt till pension eller uppskjuten livränta enligt civila eller militära
tjänstepensionsreglementet eller till pension enligt gällande bestämmelser örn
pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal,
dock att reglementet icke skall gälla för den som äger rätt till uppskjuten livränta,
med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension enligt
civila eller militära tjänstepensionsreglementet berättigande befattning.

2. Med den som avgått ur tjänst och äger rätt till uppskjuten livränta
likställes den, som efter erhållet avsked från beställning vid försvarsväsendet
kvarstår såsom lönlös över stat.

3. Vad nedan i detta reglemente sägs om befattning och befattningshavare
skall, där ej annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å
beställning och beställningshavare vid försvarsväsendet samt sådan förutvarande
befattnings- eller beställningshavare, som i 1 mom. b) omförmäles.

2§-

1. Berättigade till familjepension
efter befattningshavares död äro:

efterlevande make, som ej ingått
nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått
21 års ålder, samt

frånskild make i fall som i 2 mom.
sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej
make, örn äktenskapet ingåtts efter det
befattningshavaren uppnått en levnadsålder
av 65 år, och ej heller adoptivbarn,
örn adoptionen ägt rum efter
det befattningshavaren fyllt 50 år.

2§.

1. Berättigade till familjepension
efter befattningshavares död äro:

efterlevande make, som ej ingått
nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått
19 års ålder, samt

frånskild make i fall som i 2 mom.

sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej
make, örn äktenskapet ingåtts efter
det befattningshavaren uppnått en
levnadsålder av 60 år, och ej heller
adoptivbarn, örn adoptionen ägt rum
efter det befattningshavaren fyllt 50
år.

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin
make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem år och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande
uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till
omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall
vara berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu
sagts för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller
ock, där i skillnadsmålet avtal om sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att
utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas
till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3 §•

Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § 1 mom. a) avses,
skall honom tillkommande lön (arvode) minskas med familjepensionsavdrag
i enlighet med vad nedan sägs.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett vid
befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (f amilie pensionens
grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det för
den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna paragraf
angivna grunderna.

2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt
pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet, är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt antalet av
befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade med tid som från dödsfallet
eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern, uppgått
till minst trettio eller, om han innehaft befattning som omförmäles i bilaga A
till någotdera av nämnda tjänstepensionsreglementen, till minst tjugufem.

Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,
utökade på sätt där angives, icke till trettio, respektive tjugufem, är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget minskat med
V120, respektive V100, för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår,
sålunda utökade, understiger trettio, respektive tjugufem.

Åtnjöt befattningshavaren vid sin död förtidspension, skall från vad sålunda
stadgats gälla den avvikelsen, att utökning av tjänståren med tid som
återstått till pensionsåldern ej må ske.

3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår upp -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

45

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

gått till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat
med V120 för Varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet tjänstår och
den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels
år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget,
som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda
summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken
befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 3 § civila tjänstepensionsreglementet
eller enligt 10 eller 26 § militära tjänstepensionsreglementet.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §•

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej
finnas: familjepensionens grundbelopp;

b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, om endast ett barn finnes, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, om barnen äro två, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,
som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstilllägg
å nyreglerad avlöning.

4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte
barn eller för efterlevande make och frånskild make tillsammans jämte
barn äger maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del, som motsvarar
åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel,
samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter
pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen
åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av
grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande
make och frånskild make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas
lika dem emellan.

5. Innehar den som är berättigad
till familjepension efter befattnings -

46

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

Kungl. Maj:ts förslag:

6§-

Har befattning, som i 1 § 1 mom.

a) avses, med stöd av gällande avlöningsbestämmelser
förenats med annan
sådan befattning, beräknas familjepension
särskilt för vardera befattningen,
med iakttagande dock att
de för dem bestämda famil jepensionsunderlagen
minskas med en fjärdedel.

Utskottets förslag:

havare, som i detta reglemente avses,
statsanställning av sådant slag, att därmed
är förenad tjånstepensionsrätt,
eller åtnjuter han tjänstepension för
sådan anställning, eller äger han åtnjuta
familjepension enligt detta reglemente
eller eljest av statsmedel jämväl
såsom anhörig till annan än nämnda
befattningshavare, skall det belopp,
som han enligt denna paragraf
skulle äga åtnjuta, minskas med den i
beloppet ingående rörliga pensionsdelen
jämte så stor del av ett hund ratjugu
kronor, som den i beloppet ingående
fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget.
Vad nu sagts skall
ock gälla för pensionstagare, som undergår
direkt ådömt frihetsstraff eller
är föremål för åtgärd, som förklarats
skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

6§-

Har befattning, som i 1 § 1 mom.

a) avses, med stöd av gällande avlöningsbestämmelser
förenats med annan
sådan befattning, beräknas familjepension
särskilt för vardera befattningen,
med iakttagande dock att de
för dem bestämda familjepensionsunderlagen
minskas med etthundratjugu
kronor, att familjepensionens rörliga
del bortfaller samt att 5 § 5 mom. icke
skall äga tillämpning.

7§-

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den under
vilken pensionstagaren avlider eller, därest pensionsrätten upphör av annan
anledning, till och med utgången av den månad under vilken rätten upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den månad
under vilken barnet födes.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

47

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet likväl obetaget
att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 8 § göra
ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp
än han bort erhålla, skall därvid bero.

8 §•

1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas,
på därom gjord ansökan, beträffande efterlevande till befattningshavare
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk eller
domänverket av vederbörande verks styrelse samt beträffande efterlevande
till annan befattningshavare av den myndighet Kungl. Majit bestämmer.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.

9§-

Vid avgång ur tjänst skall befattningshavare, som äger rätt till familjepension
för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

2 KAP.

Ordinarie befattningshavare.

10 §.

1. Beträffande ordinarie befattningar, vilka äro hänförda till viss lönegrad,
skola, där ej annat följer av stadgandena i 2 mom. samt i 12 och 13 §§,
tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som här
nedan angivas:

A. Befattningar vid allmänna civilförvaltningen, med undantag av lots- och
fyrstaten, samt vid affärsdrivande verk.

a) Tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning:

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

Al ............

2,760

466

Al .........

2 7fi0

jqk

A 2 ............

2,970

528

A 2 ............

2 970

504

A 3 ............

3,180

606

A 3 ............

3 180

576

A 4 ............

3,300

esa

A 4 ............

3,300

600

48

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

b) Andra tjänstemän:

Lönegrad

Familj e-pensionsun-derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

m 1

750

75

(B)

1............

750

72

> 2

780

78

»

2............

780

75

810

81

»

3............

810

78

> 4

840

84

»

4............

840

81

> 5 ..

870

90

»

5............

870

87

900

96

6............

900

93

, 7

930

105

»

7............

930

99

> 8

960

114

>

8............

960

108

> 9............

1,020

133

>

9............

1,020

117

> 10............

1,080

132

>

10............

1,080

126

> n............

1,140

141

>

11............

1,140

135

, 12............

1,200

ISO

>

12............

1,200

144

, 13............

1,260

159

»

13............

1,260

153

> 14............

1,320

168

»

14............

1,320

162

> 15............

1,410

177

»

15............

1,410

171

, 16

1,500

189

»

16............

1,500

180

, 17............

1,590

201

»

17............

1,590

192

» 18

1,680

216

»

18............

1,680

204

» 19

1,770

231

19............

1,770

219

> 20............

1,770

231

»

20............

1,770

219

, 21......

1,860

246

»

21............

1,860

234

> 22......

1,950

264

22............

1,950

249

> 23

2,040

282

»

23............

2,040

267

> 24............

2,130

303

24............

2,130

285

2,220

324

»

25............

2,220

306

2,310

345

»

26............

2,310

327

> 27

2,400

366

>

27............

2,400

348

» 28............

2,490

387

»

28............

2,490

369

> 29............

2,580

408

>

29............

2,580

390

> 30............

2,670

432

>

30............

2,670

411

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

49

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

B. Befattningar vid lots- och fyrstaten.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

1

780

78

1...............

780

75

2

840

84

2...............

840

81

3

870

90

3...............

870

87

4

900

96

4...............

900

93

5

930

105

5...............

930

99

6

960

114

6...............

960

108

7

1,020

123

7...............

1,020

117

8

1,080

132

8...............

1,080

126

9

1,140

141

9...............

1,140

135

10

1,200

ISO

10...............

1,200

144

11

1,770

231

11...............

1,770

219

12

2,310

345

12...............

2,310

327

13...............

2,400

366

13...............

2,400

348

C. Beställningar, vid vilka lön utgår enligt löneplanen för officerare (O).

Lönegrad

Familj e-pensionsun-derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

1

924

102

1................

924

99

2

1,410

177

2................

1,410

171

3

2,004

276

3................

2,004

261

4

2,286

339

4................

2,286

321

5

2,400

366

5................

2,400

348

6

2,760

456

6................

2,760

435

7

2,970

528

7................

2,970

504

8................

3,180

606

8................

3,180

576

D. Beställningar, vid vilka lön utgår enligt löneplanen för underofficerare (Uo).

Lönegrad

Famil je-pensionsun-derlag

Kr.

Familj epen-sionsavdrag
för år

Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

1

936

105

1................

936

99

2

1,098

135

2................

1,098

129

3

1,248

156

3................

1,248

150

4................

1,392

174

4................

1,392

168

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 75.

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

E. Beställningar, vid vilka lön eller arvode utgår enligt löneplanen för civil militär

personal m. fl. (C).

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familj epen-sionsavdrag
för år

Kr.

1 ..............

930

105

2 ..............

1,080

132

3 ..............

1,200

150

4 ..............

1,320

168

5 ..............

1,410

177

6 ..............

1,590

201

7 ..............

1,680

216

8 ..............

1,770

231

9 ..............

1,950

264

10 ..............

2,130

303

11 ..............

2,310

345

12 ..............

2,400

366

13 ..............

2,490

387

14 ..............

2,670

432

15 ..............

2,760

456

10 .............

3,180

606

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

1 ..............

930

99

2 ..............

1,080

126

3 ..............

1,200

144

4 ..............

1,320

162

5 ..............

1,410

171

6 ..............

1,590

192

7 ..............

1,680

204

8 ..............

1,770

219

9 ..............

1,950

249

10 ..............

2,130

285

11 ..............

2,310

327

12 ..............

2,400

348

13 ..............

2,490

369

14 ..............

2,670

411

15 ..............

2,760

435

16 ..............

3,180

576

2. För följande ordinarie befattningar skola, oavsett vilken lönegrad befattningen
tillhör, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,
som enligt 1 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, näm -

ligen:

för överläkare av l:a klass vid statens sinnessjukhus.......... 30:e lönegraden

» » » 2:a » » » » .......... 29:e »

» » » 3:e » » » » .......... 28:e » ,

dock att för överläkare, som till- dock att för överläkare, som tilllika
är professor i psykiatri vid uni- lika är professor i psykiatri vid universitet
eller vid karolinska mediko- versitet eller vid karolinska medikokirurgiska
institutet, familjepensions- kirurgiska institutet, familjepensionsunderlaget
skall utgöra 2,820 kronor underlaget skall utgöra 2,820 kronor
och familjepensionsavdraget för år och familjepensionsavdraget för år

477 kronor, 456 kronor.

för lantbruksingenjör ................................ 26 :e lönegraden

» länsveterinär .................................... 24 :e »

Barikoutskottets utlåtande Nr 75-

51

Kungl. Maj:ts förslag:

För lotspersonal, tillhörande 10 :e
lönegraden, utgör familjepensionsunderlaget
1,260 kronor och familjepensionsavdraget
för år 159 kronor. För
övrig lotspersonal skola tillämpas de
familjepensionsunderlag och familje -

lif skottets förslag:

För lotspersonal, tillhörande 10:é
lönegraden, utgör familjepensionsunderlaget
1,260 kronor och familjepensionsavdraget
för år 153 kronor. För
övrig lotspersonal skola tillämpas de
familjepensionsunderlag och familje -

pensionsavdrag, som gälla för löne- pensionsavdrag, som gälla för löne -

grad närmast högre än den, till vilken
vederbörande befattning hör.

grad närmast högre än den, till vilken
vederbörande befattning hör.

3. För nedan angivna, till viss lönegrad ej hänförliga ordinarie befattningar
skola tillämpas följande familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag: -

för justitieråd, regeringsråd och
landshövding: familjepensionsunder -

för justitieråd, regeringsråd och
landshövding: familjepensionsunder -

lag 3,660 kronor och familjepensions- lag 3,660 kronor och familjepensions -

avdrag för år 702 kronor,

för förste provinsialläkare: familjepensionsunderlag
2,670 kronor och
familjepensionsavdrag för år A32 kronor,

för provinsialläkare: familjepen sionsunderlag

2,400 kronor och familjepensionsavdrag
för år 366 kronor,

för distriktsveterinär: familjepensionsunderlag
1,770 kronor och familjepensionsavdrag
för år 231 kronor,
ävensom

avdrag för år 669 kronor,

för förste provinsialläkare: familjepensionsunderlag
2,670 kronor och
familjepensionsavdrag för år All kronor,

för provinsialläkare: familjepen sionsunderlag

2,400 kronor och familjepensionsavdrag
för år 3A8 kronor,

för distriktsveterinär: familjepensionsunderlag
1,770 kronor och familjepensionsavdrag
för år 219 kronor,
ävensom

för högbåtsman och flaggkorpral: för högbåtsman och flaggkorpral:

familjepensionsunderlag 918 kronor familjepensionsunderlag 918 kronor
och familjepensionsavdrag för år 99 och familjepensionsavdrag för år 96
kronor. kronor.

4. Beträffande ordinarie befattningar, som avses i 3 kap. civila och militära
tjänstepensionsreglementena och för vilka enligt dessa reglementen nedan
angivna pensionsunderlag gälla, skola tillämpas följande familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag:

52

Bankoutskottets utlåtande Nr 75•

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

Pensionsunder-lag enligt
tjänstepensions-reglementet
Kr.

Familjepen-

sionsunderlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

Pensionsunder-lag enligt
tjänstepensions-reglementet
Kr.

Familjepen-

sionsunderlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

5,500

2,310

345

5,500

2,310

327

6,000

2,400

366

6,000

2,400

348

7,000

2,670

432

7,000

2,670

411

7,500

2,820

477

7,500

2,820

456

8,000

3,000

540

8,000

3,000

516

9,000

3,330

636

9,000

3,330

606

11 §•

Vid tillämpning av bestämmelserna i 4 § å ordinarie befattningshavare,
som avses i 3 kap. civila eller militära tjänstepensionsreglementet, skall pensionsåldern
anses inträda vid utgången av den månad, under vilken han fyller
65 år, samt i fråga om sådan befattningshavare vid försvarsväsendet
tjänstår beräknas enligt vad i 10 § militära tjänstepensionsreglementet stadgas.

12 §.

1. övergår ordinarie befattningshavare till befattning med lägre familjepensionsunderlag,
skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom
gälla vad som finnes stadgat i fråga om den förra befattningen.

2. Sänkes familjepensionsunderlaget för ordinarie befattning, skall i familjepensionshänseende
icke inträda någon förändring för den som före ändringen
innehaft befattningen.

13 §.

För ordinarie befattningshavare, som är förordnad att innehava icke-ordinarie
befattning med högre familjepensionsunderlag än det för hans ordinarie
befattning fastställda, skola tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare
i reglementet givna bestämmelserna.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

14 §•

1. För sådana extra ordinarie befattningar, vid vilka lön utgår enligt av
Kungl. Maj:t fastställd löneplan, skola, med de undantag som i 2 och 4 mom.
stadgas, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,
som här nedan angivas:

Bankoutskottets utlåtande Nr 75•

53

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

A. Befattningar vid allmänna civilförvaltningen, med undantag av lots- och fyrstaten,
samt vid affärsdrivande verk och vid försvarsväsendet.

Lönegrad

Familj e-pensionsun-derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

*

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

1...............

720

72

1...............

720

69

2...............

750

75

2...............

750

72

3...............

780

78

3...............

780

75

4...............

810

81

4...............

810

78

5...............

840

84

5...............

840

81

6...............

870

90

6.............

870

87

7...............

900

96

7...............

900

93

8...............

930

105

8...............

930

99

9...............

960

114

9...............

960

108

10...............

1,020

123

10...............

1,020

117

11...............

1,080

132

11...............

1,080

126

12...............

1,140

141

12...............

1,140

135

13...............

1,200

150

13...............

1,200

144

14...............

1,260

159

14...............

1,260

153

15...............

1,320

168

15......

1,320

162

16...............

1,410

177

16...............

1,410

171

17...............

1,500

189

17...............

1,500

180

18...............

1,590

201

18...............

1,590

192

19...............

1,680

216

19...............

1,680

204

20...............

1,680

216

20...............

1,680

204

21...............

1,770

231

21..............

1,770

219

22...............

1,860

246

22...............

1,860

234

23...............

1,950

264

23...............

1,950

249

24...............

2,040

282

24...............

2,040

267

25...............

2,130

303

25...............

2,130

285

26...............

2,220

324

26...............

2,220

306

27...............

2,310

345

27...............

2,310

327

28...............

2,400

366

28...............

2,400

348

29...............

2,490

387

29...............

2,490

369

30...............

2,580

408

30...............

2,580

390

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 75•

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

B. Befattningar vid

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

1 ..............

750

75

2 ..............

810

81

3 ..............

840

84

4 ..............

870

90

5 ..............

900

96

6 ..............

930

105

7 ..............

960

114

8 ..............

1,020

123

9 ..............

1,080

132

10 ..............

1,140

141

11 ..............

1,680

216

12 ..............

2,220

324

13 ..............

2,310

345

lots- och fyrstaten.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

•

1 ..............

750

72

2 ..............

810

78

3 ..............

840

81

4 ..............

870

87

5 ..............

900

93

6 ..............

930

99

7 ..............

960

108

8 ..............

1,020

117

9 ..............

1,080

126

10 ..............

1,140

135

11 ..............

1,680

204

12 ..............

2,220

306

13 ..............

2,310

327

2. För lotspersonal, berättigad till
andel i lotspenningar och tillhörande
10:e lönegraden, utgör familjepensionsunderlaget
1,200 kronor och familjepensionsavdraget
för år 150 kronor.
För övrig till andel i lotspenningar
berättigad lotspersonal skola
tillämpas de familjepensionsunderlag
och familj epensionsavdrag, som gälla
för lönegrad närmast högre än den,
till vilken vederbörande befattning
hör.

2. För lotspersonal, berättigad till
andel i lotspenningar och tillhörande
10:e lönegraden, utgör familjepensionsunderlaget
1,200 kronor och famil
jepensionsavdraget för år lii kronor.
För övrig till andel i lotspenningar
berättigad lotspersonal skola
tillämpas de familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag, som gälla
för lönegrad närmast högre än den,
till vilken vederbörande befattning
hör.

3. För kvinnlig ekonomipersonal vid försvarsväsendet med lön enligt av
Kungl. Majit fastställd löneplan skola tillämpas de familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

55

Kungl. Majlis förslag: Utskottets förslag:

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familjepen-sionsavdrag
för år

Kr.

1................

690

69

1................

690

66

2................

750

75

2................

750

72

3................

780

78

3................

780

75

4................

810

81

4................

810

78

5 ..............

870

90

5................

870

87

6................

900

96

6................

900

93

7................

930

105

7................

930

99

4. I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 1 och 3 mom. sägs
äger Kungl. Maj :t bestämma den lönegrad, till vilken befattningen är att i familjepensionshänseende
hänföra, eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag för densamma. Vad nu är sagt äger ock
avseende å i 1 mom. nämnd tjänst för det fall, att slutlönen i densamma
fastställts till annat belopp än det, som normalt gäller såsom slutlön för
extra ordinarie befattningar i den lönegrad tjänsten tillhör.

15 §.

För icke-ordinarie befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid skall
iakttagas:

a) att familjepensionsavdraget minskas i en omfattning, som svarar mot
den i tjänstepensionshänseende för honom gällande avkortningen av tjänstgöringstiden; b)

att tid, med vilken utökning av antalet tjänstår jämlikt 4 § 2 mom. må
ifrågakomma, reduceras i en omfattning, som svarar mot den avkortning
av tjänstgöringstiden, vilken i tjänstepensionshänseende varit i medeltal ''
för befattningshavaren gällande under de fem senast förflutna åren före
dödsfallet eller avgången med pension eller under den kortare tid han innehaft
med familjepensionsrätt enligt detta reglemente förenad anställning;
samt

c) att vid förening av två befattningar
av detta slag den i 6 § föreskrivna
minskningen av familjepensionsunderlagen
icke skall äga rum.

c) att vid förening av två befattningar
av detta slag familjepension
skall beräknas särskilt för vardera befattningen
utan iakttagande av vad för
sådant fall stadgas i 6 §.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

16 §.

övergår befattningshavare till en med tjänstepensionsrätt förenad anställning
i statens tjänst, å vilken varken civila eller militära tjänstepensionsreg -

56

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

lementet eller tjänstepensionsreglementet för arbetare är gällande, skall han
fortfarande vara underkastad bestämmelserna i detta reglemente, såframt
han icke inom en månad från det han tillträder den nya anställningen anmäler
hos den myndighet, som i 8 § avses, att han i stället vill underkasta
sig de bestämmelser, som må finnas meddelade rörande familjepension för
sistnämnda anställning. Skall detta reglemente fortfarande å honom tillämpas,
anses därvid som om han alltjämt innehade den förra befattningen.

För den som övergår från aktiv stat till reservstat vid försvarsväsendet
skall vad i första stycket stadgas icke äga tillämpning.

17 §•

Därest justitieråd eller regeringsråd avgått från sin tjänst för utövande av
statsrådsämbete eller för tillträdande av annan statstjänst eller för fullgörande
av något av Kungl. Majit meddelat uppdrag, för vilket ersättning av statsmedel
utgår, skall, så länge han innehar sådan befattning eller sådant uppdrag,
i familjepensionshänseende så anses, som om han alltjämt kvarstode i
justitieråds- respektive regeringsrådsämbetet.

Pension enligt § 103 regeringsformen likställes vid tillämpning av detta
reglemente med pension enligt civila tjänstepensionsreglementet.

18 §.

Har ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman försatts i disponibilitet,
skall, så framt han fortfarande är underkastad bestämmelserna i civila
tjänstepensionsreglementet, i familjepensionshänseende alltjämt så anses, som
örn han kvarstode i sin förra tjänst.

19 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
'' av detta reglemente, meddelas av Kungl. Majit.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

1. Genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen eller av Kungl. Majit
efter riksdagens bemyndigande bestämmes tidpunkten för detta reglementes
ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de avvikelser
från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande i
1 § 1 mom. a) avsedda befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt
på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall då
avgång från sådan befattning skett före ikraftträdandet.

2. I fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,
till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning med en
daglig tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare
bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under
förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet för arbetare sägs, och

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

57

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den
mån detta ej följer av 4 § 4 mom. här ovan —• för bestämmande av familjepension
åt hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under vilken
han, innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan befattning
eller anställning.

3. Från reglementets tillämpning
undantages sådan ordinarie befattningshavare,
som före reglementets
ikraftträdande för det förvaltningsområde,
till vilket han hör, vunnit befrielse
från stadgad skyldighet att erlägga
avgift för beredande av pension
åt efterlevande.

3. Från reglementets tillämpning
undantages sådan ordinarie befattningshavare,
som före reglementets
ikraftträdande för det förvaltningsområde,
till vilket han hör, på grund av
att han efter uppnåendet av viss ålder
saknat pensionsberättigade anhöriga
vunnit befrielse från stadgad skyldighet
att erlägga avgift för beredande av
pension åt efterlevande.

2) godkänna följande såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare i
statens tjänst (familjepensionsreglementet för arbetare). 1

1 §•

1. Detta reglemente äger tillämpning å:

a) arbetare, för vilken tjänstepensionsreglementet för arbetare gäller;

b) den som avgått från arbetaranställning, som i a) avses, och äger rätt
till pension eller uppskjuten livränta enligt tjänstepensionsreglementet för
arbetare, dock att reglementet icke skall gälla för den som äger rätt till uppskjuten
livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare berättigande anställning.

2. Vad nedan i detta reglemente sägs om arbetare skall, där ej annat framgår,
i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare, som
i 1 mom. b) avses.

2 §■ 2 §.

1. Berättigade till familjepension 1. Berättigade till familjepension
efter arbetares död äro: efter arbetares död äro:

58

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

Kungl. Maj:ts förslag:

änka, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått
21 års ålder, samt

frånskild hustru i fall som i 2 mom.
sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej
änka, örn äktenskapet ingåtts efter det
arbetaren uppnått en levnadsålder av
65 år, och ej heller adoptivbarn, örn
adoptionen ägt rum efter det arbetaren
fyllt 50 år.

Utskottets förslag:

änka, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått
19 års ålder, samt

frånskild hustru i fall som i 2 mom.
sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej
änka, örn äktenskapet ingåtts efter det
arbetaren uppnått en levnadsålder av
60 år, och ej heller adoptivbarn, örn
adoptionen ägt rum efter det arbetaren
fyllt 50 år.

2. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin hustru
utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått en
ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna
finnes skäligt, förordna, att den frånskilda hustrun skall vara berättigad till
familjepension efter mannens död. Vad nu sagts för det fall att mannen
förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om
sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet
att utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej
meddelas till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.

3 §•

Så länge arbetare innehar anställning, som i 1 § 1 mom. a) avses, skall
han å sin avlöning vidkännas familjepensionsavdrag i enlighet med vad nedan
sägs.

Är arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle icke berättigad att utbekomma
någon avlöning för den tidsperiod löneutbetalningen avser, skall han icke
heller vidkännas familjepensionsavdrag för nämnda tidsperiod.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 7 § angives i förhållande till ett vid
arbetarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens grundbelopp),
vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det för den
avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna paragraf
angivna grunderna.

2. För arbetare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare, är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget, såframt antalet av befattningshavaren
förvärvade tjänstår, utökade med tid som från dödsfallet eller avgån -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

59

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

gen med pension må hava återstått till pensionsåldern, uppgått till minst
trettio.

Uppgick för arbetare som i första stycket sägs antalet tjänstår, utökade
på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp lika
med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full fjärdedel av
år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

3. För annan arbetare än i 2 mom. avses är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått
till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat med
V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.
Utgör för sådan arbetare summan av antalet tjänstår och den till pensionsåldern
återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall
dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet
fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken arbetaren
må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet för arbetare.

5. Därest arbetare, som utan eget
förvållande entledigats från sin anställning
utan rätt till pension, avlider
inom nio månader från anställningens
upphörande, skall vid bestämmande
av familjepensionens grundbelopp så
anses, som örn han vid dödsfallet alltjämt
kvarstode i statens tjänst.

5. Därest arbetare, som utan eget
förvållande entledigats från sin anställning
utan rätt till pension, avlider
inom nio månader från anställningens
upphörande, skall vid bestämmande
enligt 2 och 3 mom. här ovan av familjepensionens
grundbelopp så anses,
som om han vid dödsfallet alltjämt

kvarstode i statens tjänst.

6. I fråga om arbetare, vilkens senaste anställning varit begränsad till
del av år, skall vid utökning av antalet tjänstår enligt 2 mom. medräknas
allenast så stor del av varje år, som motsvarar den anställningstid, vilken
varit i medeltal för honom gällande under de tre senast förflutna kalenderåren
före dödsfallet eller avgången med pension.

7. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §.

För arbetare skola gälla följande familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag: -

60

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

Kungl. Maj:ts förslag:

Pensionsgrupp enligt
tjänstepensionsregle-mentet för
arbetare

Familje-

Familjepen-

sionsavdrag

underlag

kr.

för

månad

kr.

för

vecka

kr.

1. Arbetare i anställ-ning, för vilken ej
kräves särskild yr-kesutbildning:

manlig ........

810

6.75

1.55

kvinnlig ......

810

1.6 S

0.40

2. Arbetare i anställ-ning, för vilken
kräves särskild yr-kesutbildning :

manlig .......

870

7.50

1.75

kvinnlig......

870

1.95

0.45

Utskottets förslag:

Pensionsgrupp enligt
tjänstepensionsregle-mentet för
arbetare

Familj e-pensions-underlag
kr.

Familjepen-

sionsavdrag

för

månad

kr.

för

vecka

kr.

1. Arbetare i anställ-ning, för vilken ej
kräves särskild yr-kesutbildning :

manlig........

810

6.50

1.50

kvinnlig ......

810

1.30

0.30

2. Arbetare i anställ-ning, för vilken
kräves särskild yr-kesutbildning:

manlig........

870

7.i5

1.70

kvinnlig ......

870

1.55

0.35

6§.

Därest arbetare, som innehaft anställning för vilken kräves särskild yrkesutbildning,
sedermera erhåller anställning för vilken dylik yrkesutbildning
ej kräves, skall någon förändring i familjepensionshänseende icke inträda för
honom.

7 §•

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för änka eller frånskild hustru ensam eller för änka och frånskild
hustru tillsammans, då pensionsberättigade barn ej finnas: famil jepensionens
grundbelopp;

b) för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för änka och frånskild
hustru tillsammans jämte barn: familjepensionens grundbelopp ökat med
femtio procent, om endast ett barn finnes, och därutöver med tjugu procent
av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru ej finnes:
familjepensionens grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild
hustru ej finnes: familjepensionens grundbelopp ökat med femtio procent,
om barnen äro två, och därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för
varje ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del skall utgöra samma procenttal å den
fasta delen, som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg
å nyreglerad avlöning för tjänstemän.

4. Av familjepension för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för
änka och frånskild hustru tillsammans jämte barn äger änkan eller den från -

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

61

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

skilda hustrun eller änkan tillsammans med den frånskilda hustrun åtnjuta
så stor del, som motsvarar åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande
rörlig pensionsdel, samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild
hustru, som åtnjuter pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, må
dock icke av familjepensionen åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio
procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro änka
och frånskild hustru eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola dem tillkommande pensionsbelopp delas lika dem emellan.

5. Innehar den som är berättigad
till familjepension efter arbetare
statsanstållning av sådant slag, att
därmed är förenad tjänstepensionsrått,
eller åtnjuter han tjänstepension
för sådan anställning, eller äger han
åtnjuta familjepension enligt detta
reglemente eller eljest av statsmedel
jämväl såsom anhörig till annan än
nämnda arbetare, skall det belopp,
som han enligt denna paragraf skulle
äga åtnjuta, minskas med den i beloppet
ingående rörliga pensionsdelen
jämte så stor del av etthundratjugu
kronor, som den i beloppet ingående
fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget.
Vad nu sagts
skall ock gälla för pensionstagare,
som undergår direkt ådömt frihetsstraff
eller är föremål för åtgärd, som
förklarats skola träda i stället för sådant
straff, eller ock avtjänar ådömt
tvångsarbete.

8 §•

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då arbetare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den under vilken pensionstagaren
avlider eller, därest pensionsrätten upphör av annan anledning,
till och med utgången av den månad under vilken rätten upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den
månad under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet likväl obetaget
att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

62

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

3. Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit att jämlikt 9 § göra
ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp
än han bort erhålla, skall därvid bero.

9 §•

1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden arbetare prövas, på
därom gjord ansökan, beträffande efterlevande till arbetare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfalls verk eller domänverket
av vederbörande verks styrelse samt beträffande efterlevande till annan arbetare
av den myndighet Kungl. Majit bestämmer.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,
som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.

10 §.

Vid anställnings upphörande skall arbetare, som äger rätt till familjepension
för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

Utfärdandet av bevis, varom i första stycket förmäles, skall beträffande
arbetare, vilken icke haft årsanställning utan varit anställd allenast för viss
del av varje år, ske endast på därom gjord framställning.

11 §•

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av Kungl. Majit.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1937; dock att det icke skall
äga tillämpning i fråga om arbetare, som före nämnda dag avgått från sin
anställning.

I fråga om arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande innehade anställning
av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet
för arbetare sägs, och som vid sin död kvarstod i tjänst eller
enligt 4 § 5 mom. här ovan skall anses hava kvarstått i tjänst eller åtnjöt pension,
skall — även i den mån detta ej följer av 4 § 4 mom. — för bestämmande
av familjepension åt hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under
vilken han, innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan
anställning. anställning, ävensom, därest han över gått

från enskilt företags till statens
tjänst i samband med statens övertagande
av sådant företag, den tid i
det enskilda företagets tjänst, som han

Bankoutskottets utlåtande Nr 75.

63

Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:

med tillämpning av punkten 4 av
övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet
för arbetare förklarats
skola få tillgodoräkna såsom
tjänstär.

3) förklara, att dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen den 15
juni 1923 (nr 267) icke skall utgå till änka eller barn, som
åtnjuter familjepension jämlikt allmänna familjepensionsreglementet
eller familjepensionsreglementet för arbetare;

4) till Pensioner enligt familjepensionsreglementet för arbetare
för budgetåret 1936/1937 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 25,000 kronor;

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1936/1937
av de medel, från vilka kostnaderna för statens pensionsanstalt
skola bestridas, ställa till förfogande medel för den förstärkning
av anstaltens personal, som kan bliva erforderlig
för anstaltens handläggning av pensionsärenden enligt familjepensionsreglementet
för arbetare;

6) bemyndiga Kungl. Majit att

dels träffa överenskommelser med fullmäktige för civilstatens
änke- och pupillkassa, fullmäktige för telegrafverkets
änke- och pupillkassa samt fullmäktige för statens järnvägars
änke- och pupillkassa i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i det föregående i utskottets utlåtande anförts;

dels besluta om allmänna familjepensionsreglementets
ikraftträdande den 1 juli 1937 för de förvaltningsområden,
vilkas manliga ordinarie befattningshavare dessförinnan varit
skyldiga att tillhöra någon av nämnda kassor, samt därvid
fastställa de avvikelser, som betingas av nämnda överenskommelser
samt av vad i det föregående i utskottets utlåtande
anförts rörande kvinnliga befattningshavare;

dels meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras för
genomförande från och med den 1 juli 1937 av berörda överenskommelser
och för tillämpning enligt vad i det föregående
i utskottets utlåtande anförts av motsvarande regler rörande
kvinnliga befattningshavare och deras efterlevande;

dels ock meddela sådana bestämmelser att den, som den
1 juli 1937 eller senare tillträder ordinarie befattning med
oreglerad lön, med vilken tidigare följt skyldighet att tillhöra

64

Bankoutskottets utlåtande Nr 75-

civilstatens änke- och pupillkassa, erhåller familjepensionering
genom statens försorg efter i huvudsak enahanda grunder
som från och med nämnda dag komma att gälla för tidigare
innehavare av sådan befattning;

B) att riksdagen, i anledning av motionen II: 676, må i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta
verkställa utredning och för riksdagen framlägga förslag rörande
utvidgning av familjepensionsrätten för barn till att,
i den omfattning som finnes skälig, gälla även manlig befattningshavares
eller arbetares barn utom äktenskap;

C) att motionen lii 333 må anses besvarad genom vad utskottet
i det föregående hemställt.

Stockholm den 6 juni 1936.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Ernfors*, Johansson i Friggeråker,
Bjurström, Ehrnberg, Nilsson i Mölndal och Danielsson;

från andra kammaren: herrar Leffler, Laurén, Paulsen, Johansson i Sollefteå, Andersson
i Falkenberg, Carleson, Severin och Mattsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets slutjustering.

Reservationer:

1) av herr Carleson;

2) av herr Mattsson.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (bilaga 1).

65

Bilaga 1.

P. M.

angående vissa övergångskostnader vid genomförandet av en familjepensionering
för statens tjänstemän och arbetare enligt Kungl. Maj:ts
propositioner n:ris 201, 245 och 258 vid 1936 års riksdag.

De kostnadsberäkningar, som meddelats i prop. nr 201 beträffande familjepensionskostnader
för framtida befattningshavare, avse

1) de beräknade årliga avgifter, vilka av tjänstemännen och de kvinnliga
arbetarna skola erläggas för täckande av grundpensionerna samt av de

90

manliga arbetarna för täckande till viss kvotdel (för yrkesarbetare och
81\ 1U0
för icke-yrkesarbetare qq] av grundpensionerna;1

2) de årliga avgifter, som bort erläggas, därest även familjepensionerna i

övrigt, d. v. s. de s. k. 120-kronorstilläggen och de rörliga pensionsdelarna
ävensom för manliga arbetare resterande kvotdel av grundpensionen
115 9 \

\105’ resP‘ 9ö/ skolat täckas av de anställda själva.

Posterna under 2) (»efterskänkta årsavgifter») representera härvid statens
egna kostnader för familjepensioneringen. En specifikation av dessa lämnas
i den vid denna promemoria fogade tab. 1 (jfr sid. 139, 133, 45 och 107 i
prop. nr 201).

De nämnda beräkningarna avse, såsom redan angivits, framtida befattningshavare
och förutsätta alltså en fullt genomförd övergång till den nya
ordningen. Å nuvarande befattningshavare skulle beräkningarna hava varit
tillämpliga, därest avgifter enligt den nya skalan av dem erlagts under hela
den förflutna tjänstetiden2 och ett statsbidrag motsvarande de efterskänkta
avgifterna samtidigt hade lämnats av staten, medan å andra sidan pensionsutbetalningar
enligt den nya ordningen hade skett för avlidna befattningshavare
inom samma generation. Eftersom detta emellertid ej är fallet
utan avgifterna vad beträffar nuvarande icke-ordinarie tjänstemän och arbetare
endast utgå, resp. de efterskänkta avgifterna endast beräknas löpa,
under tiden efter den nya ordningens genomförande, medan däremot tjänstår
för familjepension ändock få tillgodoräknas i full utsträckning för den
gångna tiden, uppkomma vissa övergångskostnader, som även måste täckas
av staten.

Beträffande storleken av dessa övergångskostnader har bankoutskottet av
mig begärt utredning. Till fullgörande av detta uppdrag får jag meddela
följande.

Prop. nr 201 avser ej blott de statsanställda, vilkas familjepensionering
enligt regeringsförslagen är avsedd att definitivt ordnas vid innevarande års
riksdag, nämligen tjänstemän med reglerad lön inom de förvaltningsgrenar,

1 Jag bortser här från merkostnaderna på grund av den i prop. nr 201 införda pensionsratten
för frånskild make, vilka äro avsedda att täckas av statsmedel.

* ^ar ,av|es givetvis endast sådan tjänstgöring, som enligt de nya bestämmelserna skulle
hava varit förenad med familjepensionsrätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 75.

5

66

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (bilaga 1).

vilka nu ha delaktighet inom civilstatens, telegrafverkets och statens järnvägars
änke- och pupillkassor, samt arbetare, utan även sådana befattningshavare,
beträffande vilkas familjepensionering övergångsbestämmelserna
skulle fullständigt föreligga först vid en följande riksdag. Inom den senare
gruppen, vilken omfattar de kassor, beträffande vilka förslag till överenskommelser
ännu ej föreligga, märkas särskilt tulltjänstemännen samt de
militära befattningshavarna; i beräkningarna i prop. nr 201 hava i övrigt
även medtagits vissa innehavare av tjänster med oreglerad lön, ehuru förslag
örn nyreglering av familjepensioneringen för dessa ännu ej föreligga.
Antalet av de manliga civila tjänstemän, vilkas familjepensionering skulle
definitivt ordnas vid innevarande års riksdag, torde utgöra ungefär. 5/e av
hela det antal civila manliga tjänstemän, som ingår i beräkningarna i prop.
nr 201.

Vid de beräkningar, som här utförts angående övergångskostnaderna, har
jag beträffande ordinarie tjänstemän måst begränsa mig till att behandla
idem, beträffande vilka redan nu fullständiga förslag föreligga, alltså ordinarie
tjänstemän inom de förvaltningsområden, som behandlas i prop. n:ris
245 och 248 (civilstatens, telegrafverkets och statens järnvägars änke- och
pupillkassor), medan däremot samtliga icke-ordinarie tjänstemän och arbetare
medtagits.

Vad beträffar de valda beräkningsgrunderna överensstämma dessa för
icke-ordinarie tjänstemän samt kvinnliga ordinarie tjänstemän med de grunder,
som tillämpats vid konstruktion av familjepensionsavdragsskalan i
prop. nr 201. För manliga arbetare hava tillämpats samma grunder som för
manliga icke-ordinarie tjänstemän i lägre lönegrader; de relativt obetydliga
övergångskostnaderna för de kvinnliga arbetarna hava negligerats. För ordinarie
manliga tjänstemän hava vid beräkningar angående 120-kronorstilläggen
tillämpats beräkningsgrunderna i prop. n:ris 245 och 258. I fråga om
arten av beräkningsgrunderna må här endast erinras om att de kunna karakteriseras
som självkostnadsgrunder byggande på en räntefot av 4 °/o.

Beräkningsmetoden skall bär först behandlas för sådana statsanställda,
vilkas familjepensionering ej tidigare varit ordnad, alltså för icke-ordinarie
tjänstemän och arbetare. För denna kategori hava övergångskostnaderna
i anslutning till det inledningsvis sagda ansetts motsvara de beräknade årliga
avgifterna och statsbidragen (efterskänkta avgifterna) för den förflutna
tiden, å ena sidan ökade med ränta efter 4 %, å andra sidan minskade med
s. k. riskpremier för den gångna tiden. De årliga avgifterna hava härvid beräknats
med män och kvinnor som skilda riskklasser (jfr tab. 2 å sid. 136
i prop. nr 201). Vad beträffar den rörliga pensionsdelen har av skäl som
nedan torde framgå ej räknats med någon övergångskostnad annat än för
arbetare.

Vad beträffar de ordinarie manliga tjänstemännen är frågan angående
övergångskostnaderna beroende av uppgörelsen mellan staten och vederbörande
änke- och pupillkassa i samband med statens övertagande av dennas
rörelse. Enär en sammanställning över de särskilda poster, vilka på grund
av överenskommelserna mellan staten och kassorna skola bestridas av staten,
återfinnes å sid. 33 och 34 i bankoutskottets utlåtande (posterna 3—9),
saknar jag anledning att här gå in på dessa, men däremot skall jag beröra
de av statsmedel bekostade 120-kronorstilläggen till familjepensionerna för
nuvarande delägare i tjänst med reglerad lön.

I redogörelsen i bil. B i prop. nr 258 angående statens järnvägars änkeoch
pupillkassa, sid. 37, not 1 hava 120-kronorstilläggen för närvarande och
framtida befattningshavare (inkl. övergångskostnader på denna punkt för
nuvarande befattningshavare) omräknats till ett för all framtid utgående

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (hilaria 1).

67

lika årligt belopp, vilket kan betraktas som en utjämnad årskostnad för de
hädanefter utgående 120-kronorstilläggen och som kan direkt jämföras med
nu utgående statsbidrag till kassorna. Motsvarande beräkning bär nu verkställts
även beträffande civilstatens och telegrafverkets kassor vad avser
tjänster med reglerad lön, även här under antagande att antalet befattningshavare
för framtiden förblir oförändrat.1

Vad beträffar de ordinarie kvinnliga tjänstemännen har en ungefärlig beräkning
av övergångskostnaderna för dessa verkställts på samma sätt som
för icke-ordinarie tjänstemän, varvid till en början bortsetts från att medel
redan finnas fonderade för bestridande av dessa kostnader.

Beräkningarna bygga på ett material, som i fråga om arbetare avser tidpunkten
Vio 1932, beträffande civila icke-ordinarie tjänstemän och ordinarie
kvinnliga tjänstemän tidpunkten 1h 1933, beträffande icke-ordinarie befattningshavare
vid försvarsväsendet tidpunkten V7 1935 samt beträffande
civila manliga ordinarie tjänstemän de tidpunkter, som angivas i respektive
balansräkningar i prop. n:ris 245 och 258. För säsongarbetare, vilkas antal
i det föreliggande materialet utgjorde något mindre än Vs av hela antalet
manliga arbetare, har en hypotetisk åldersfördelning tillämpats. I övrigt
hava beräkningarna med hänsyn till den korta tid, som stått till mitt förfogande,
i avsevärd utsträckning måst utföras som överslagsberäkningar.

En sammanställning av beräkningsresultaten meddelas i tabellerna 2 och 3.

Det må i fråga om tab. 2 framhållas, att de övergångskostnader, varom
här är fråga, ej blott avse extra tillgodoräknade tjänstår utan över huvud
taget det förhållande, att avgiftsbetalningen för de nu i familjepensioneringen
på en gång inträdda börjar vid en högre genomsnittsålder än som antagits
vid familjepensionsavdragsskalans konstruktion. För e. o. stationskarlar
bär exempelvis vid de outjämnade familjepensionsavdragens beräkning
räknats med en genomsnittlig inträdesålder av 24 år. Å de e. o. stationskarlar,
som vid det allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande äro
yngre än 24 år, gör staten en vinst, å de e. o. stationskarlar, som vid samma
tidpunkt äro äldre än 24 år, en förlust i förhållande till beräkningarna angående
familjepensionsavdragsskalan, det senare även om avgiftsplikten börjar
före 30 års ålder, alltså mer än 30 år före pensionsåldern, så att extra
tillgodoräknande av tjänstår ej behöver ske.

Övergångskostnaderna enligt tab. 2 hava för arbetare och icke-ordinarie
tjänstemän ett sammanlagt kapitalvärde av ungefär 27.2 miljoner kr. För
delvis täckande av dessa torde kunna användas ett överskott i nuvarande
kvinnliga familjepensionsfonder av 4.6 miljoner kronor, beräknat med utgångspunkt
från avgifter för de kvinnliga tjänstemännen som särskild riskklass,
varefter återstår att bestridas av framtida statsinkomster ett kapitalvärde
av ungefär 22.6 miljoner kronor.

Några siffror angående de mot ifrågavarande kapitalvärde svarande belopp,
som falla på olika år, kunna ej lämnas utan en rätt tidskrävande utredning.
Dylika siffror skulle i övrigt ej kunna användas för en förutberäkning
av budgetens belastning under de olika åren, så länge frågan angående
den statliga fonderingen för familjepensionsändamål ännu är ölost.

Av tab. 3 framgår, att de nuvarande statsbidragen för de undersökta kassorna
(inkl. pensions- och dyrtidstillägg å pensioner enligt nuvarande skalor)
kunna anses ungefär ekvivalenta med 120-kronorstilläggen och de rörliga
pensionsdelarna enligt allmänna familjepensionsreglementet, även örn man
tager hänsyn till övergångskostnader.

Som sammanfattning kan följande sägas beträffande nytillkommande

1 Därest framtida icke-ordinaric befattningshavare skulle medtagas, komme siffrorna ej
att undergå någon väsentlig ändring.

68

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (bilaga 1).

kostnader för staten på grund av den föreslagna familjepensioneringsordningen.
Förutom nuvarande statsbidrag (inkl. pensions- och dyrtidstillägg)
till civilstatens, telegrafverkets och statens järnvägars änke- oell pupillkassor,
vilka bidrag under de i denna utredning gjorda förutsättningarna äro
ungefär likvärdiga med 120-kronorstilläggen och de rörliga pensionsdelarna
enligt de nya bestämmelserna, övergångskostnader medräknade, har man
att räkna med följande kostnader på grund av det föreliggande förslaget, i
vad det avser förhållanden, som skola definitivt regleras vid 1936 års riksdag.

1) Utjämnade årliga kostnader för arbetares familjepensione ring

(exkl. övergångskostnader), se tab. 1 .............. 578,000 kr.

2) övergångskostnader netto, motsvarande enligt tab. 2 för
icke-ordinarie tjänstemän och ordinarie kvinnliga tjänstemän
ett kapitalvärde av 2,807,000 kr. och för arbetare ett
kapitalvärde av 19,758,000 kr. Årlig ränta å kapitalvärdet
utgör:

för tjänstemän .................................. 110,000 »

> arbetare ...................................... 775,000 »

3) Kostnader omförmälda under 3—9 å sid. 33 och 34 i utskottsutlåtandet.
1

Härutöver må nämnas (jfr prop. 201, s. 46—47) dels att överskottet å de
kvinnliga tjänstemännens familjepensionsavgifter — vilket år 1935 (i fråga
örn civila pensionsfonden budgetåret 1934/1935) utan hänsynstagande till
några försäkringstekniskt beräknade poster sammanlagt utgjorde ungefär
662,000 kronor — icke längre kommer att inflyta till statsverket utan i stället
tagits i beräkning för ernående av nedsättning av familjepensionsavdragen,
dels att avlöningarna till icke-ordinarie tjänstemän kunna komma att
höjas i samband med att dessa tjänstemän få vidkännas familjepensionsavdrag.

Emot de nytillkommande kostnaderna kunna ställas kostnaderna för de
understöd, som, efter beslut av riksdagen eller av Kungl. Majit efter riksdagens
bemyndigande, skulle ha utgått vid ett bibehållande av nuvarande ordning;
en förutberäkning angående kostnaderna för dylika pensioner, vilka endast
utgå, därest den avlidne innehaft anställning under viss minimitid och
ömmande omständigheter därjämte föreligga, skulle emellertid möta svårigheter.

De av utskottet företagna sänkningarna av gränsåldrama för barnpensioner
och för äktenskaps ingående medföra en relativt obetydlig sänkning av
kostnaderna enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Stockholm den 3 juni 1936.

Tim Jansson.

Tab. 1. Efterskänkta årsavgifter för framtida anställda.

I. Tjänstemän.

1) Avgifter för 120-kronorstillägg:

Civila manliga befattningshavare...................... 641,000 kr.

Civila kvinnliga befattningshavare..................... 42,000 »

Militära befattningshavare.................... 112,000 »

S:a I. 1 795,000 »

1 Såsom redan antytts kunna tillsvidare motsvarande poster beträffande tullstatens och
de militära kassorna m. fl. ännu ej angivas, enär ännu ej ens något preliminärt förslag till
överenskommelse med dessa föreligger.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (bilaga 1).

69

2) Avgifter för en rörlig pensionsdel av 11 % (antagen levnadskostnadsindex
158):

Civila manliga befattningshavare...................... 746,000 kr.

Civila kvinnliga befattningshavare..................... 35,000 »

Militära befattningshavare............................ 160,000 »

S:a I. 2 941,000 >>~

S:a I. 1,736,000 »

II. Arbetare.

1) Avgifter för 120-kronorstillägg......................... 225,000 kr.

2) Avgifter för en rörlig pensionsdel av 11 %............. 176,000 »

15

3) Avgifter för av grundpensionen för manliga yrkesarbe 9 färe

och av grundpensionen för manliga icke-yrkesarbe tare.

................................................ 177,000 »

S:a II. 578,000lcn
S:a I och II 2,314,000 »

Tab. 2. Kapitalvärdet av övergångskostnader för icke-ordinarie tjänstemän, arbetare
och ordinarie kvinnliga tjänstemän beroende därpå att allmänna famiijepensionsreglementet
ej varit gällande under vederbörande anställningshavares

hela tjänstetid.

Civila icke-ordinarie tjänstemän:

manliga............................

kvinnliga...........................

Militära icke-ordinarie befattningshavare.
Arbetare..............................

Kapitalvärde i kronor avseende
grundpen- 120-kronors sion

tillägg

5,163,000

493.000

949.000

15.300.000

21.905.000

573.000

88,000

141.000

2.500.000

3.302.000

Summa

5.736.000
581,000

1.090.000

17.800.000

25.207.000

Härtill kommer kapitalvärdet av övergångskostnaderna för rörlig
pensionsdel till arbetare.......................................

För ordinarie kvinnliga tjänstemän tillkommer:
kapitalvärdet av övergångskostnader
utan hänsyn till redan fonderade medel.
.............................. 1,805,000 250,000

och avgår:

redan fonderade medel (per 31/n 1935, resp. 30/e 1935)...........

Återstår:

kapitalvärdet av övergångskostnader, som ej täckas av fonderade

medel.................................................

härav belöper

på tjänstemän...........................................

» arbetare.............................................. 1

1.958.000
27,165,000

2.055.000

6.655.000

122,565,000

12.807.000

19.758.000

1 Tillägg borde egentligen även göras för den minskning av avgiftsinkomsten i förhållande
till avgiftsskalan i prop. nr 201, vilken kommer att uppstå för de nuvarande ordinarie kvinnliga
tjänstemännen. Någon beräkning av denna post har ej medhunnits.

70

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (bilaga 1).

Tab. 3. Jämförelse mellan å ena sidan utjämnat årsbelopp av 120-kronorstilläggen
för nuvarande och blivande ordinarie tjänstemän med reglerad lön och å andra
sidan nuvarande statsbidrag (antagen inträdes&lder i ordinarie tjänst 27.5 år).

Civilstatens änke- och pupillkassa.......

Telegrafverkets änke- och pupillkassa. . .
Statens järnvägars änke- och pupillkassa
Kvinnliga civila tjänstemän............

Utjämnat

Statsbi-

årsbelopp

drag utan

för 120-

inräk-

kronors-

nande av

tilläggen

pensions-

(inkl. över-

och dyr-

gångskost-

tidstill-

nader)

lägg, ut-betalt år

1935

kr.

kr.

301,000

150,000

48,000

68,582

482,000

331,581

2 42,000

—

873,000

450,163

Utjämnat årsbelopp för dyrtidstillägg enligt nuvarande grunder å pensionsbelopp
enligt nuvarande skalor överstiger motsvarande belopp
för rörliga pensionsdelar av pensioner enligt allmänna familj epensionsreglementet
med ett belopp, som efter en mycket ungefärlig

överslagsberäkning utgör...................................... 400,000

Summa av de nuvarande statsbidrag, som böra jämföras med 120-kronorstilläggen.............................................. 850,163

Anm. Å de ovan medtagna förvaltningsgrenarna belöper vad beträffar efterskänkta avgifter
för 120-kronorstilläggen i tab. 5, kol. 4 å sid. 139 i prop. nr 201 ett årsbelopp utgörande för män
(efter överslagsberäkning) 530,000 kr. och för kvinnor 42,000 kr.

Mot de återstående 223,000 kr. i kol. 4, vilka avse tulltjänstemän, militärer m. fl. torde, därest
överenskommelse av samma slag som för de tre ovan nämnda kassorna träffas med övriga änkeoch
pupillkassor och även beträffande oreglerade tjänster, svara ett utjämnat årsbelopp för 120-kronorstilläggen (inkl. övergångskostnader) understigande 400,000 kr. De nuvarande statsbidragen
(exkl. pensions- och dyrtidstillägg) utgjorde för ifrågavarande kassor år 1935 (resp. budgetåret
1934/1935) 340,684 kr. Även för dessa kassor understiga vid nu gällande levnadskostnadsindex
de rörliga pensionsdelarna pensions- och dyrtidstillägg enligt nuvarande grunder å
pensioner enligt nuvarande skalor. 1

1 Avser även till en mindre del befattningshavare med oreglerad lön.

2 Övergångskostnaderna för kvinnliga tjänstemän ingå med sitt kapitalvärde i tab. 2 och
hava därför ej medtagits här.

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (bilaga 2).

71

Bilaga 2.

Till 1936 års riksdags bankoutskott.

Enligt 2 § i det i Kungl. Maj:ts prop. nr 201 föreslagna allmänna familjepensionsreglementet
äro berättigade till familjepension efter befattningshavares
död:

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 21 års ålder, samt

under vissa i 2 § 2 mom. angivna förutsättningar frånskild make.

Pensionsrätt tillkommer dock ej make, om äktenskapet ingåtts efter det
befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 65 år, och ej heller adoptivbarn,
om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

Den i reglementet meddelade familjepensionsavdragsskalan bygger i huvudsak
på dessa förutsättningar, dock att merkostnaden på grund av den i
propositionen införda pensionsrätten för frånskild make ej är avsedd att
täckas av familjepensionsavdragen; vad beträffar de i pensionerna ingående
s. k. 120-kronorstilläggen och de rörliga pensionsdelarna skola dessa bestridas
av statsmedel (jfr bilaga D till propositionen).

Bankoutskottet har nu anmodat mig att göra ett uttalande angående de
ändringar i familjepensionsavdragsskalan, som böra vidtagas, därest slutåldern
21 år för barnpensioner sänkes till 19 år och därest gränsåldern 65 år
för äktenskaps ingående sänkes till 60 år.

På grund av den korta tid, som stått till mitt förfogande för en utredning
av denna fråga, kan jag icke lämna annat än mera ungefärliga siffror till
densammas besvarande. Enär det här emellertid gäller en ändring av familjepensionsavdragens
belopp med endast några få procent, behöva ej heller
alltför stora krav ställas på den relativa noggrannheten vid beräkning av
själva ändringsbeloppet.

Jag antager i det följande, att förutsättningarna för beräkningarna på övriga
punkter ej ändras, vilket bland annat innebär, att hänsyn ej tages till
en eventuell ökning av de militära befattningshavarnas antal vid en genomförd
försvarsreform.

Vad först beträffar effekten av en sänkning av slutåldern 21 år för barnpensioner
till 19 år kan man stödja sig på en ungefärlig undersökning återgiven
i 1930 års pensionssakkunnigas betänkande (statens offentliga utredningar
1934: 29, sid. 61), enligt vilken en sänkning från 21 till 18 år skulle
medföra en minskning av de försäkringstekniskt beräknade familjepensionsavdragen
för tjänstemännen med 4 å 4 V2 procent. En sänkning till 19
i stället för 18 år torde med utgångspunkt därifrån kunna beräknas medföra
en minskning av familjepensionsavdragen med ungefär 3 %.

Beträffande sänkningen av gränsåldern för äktenskaps ingående från 65
till 60 år möta stora svårigheter att statistiskt bedöma effekten av denna,
enär själva bestämmelserna örn gränsåldern kunna inverka på tidpunkten
för äktenskaps ingående. Emellertid leder en överslagsberäkning på grundval
av föreliggande material till att familjepensionsavdragen på grund av
förevarande sänkning böra minskas med ungefär 1 procent.

Verkställas båda de nämnda ändringarna i bestämmelserna angående pensionsberättigade
efterlevande, bör på grund av det anförda skalan sänkas
med ungefär 4 °/o.

72

Bankoutskottets utlåtande Nr 75 (bilaga 2).

Den sänkta skalan föreligger i stort sett färdig redan i de tidigare utredningarna.
Den av mig tidigare konstruerade skalan F 35 (prop. 201, sid.
138, kol. 4), vilken avser civila manliga och kvinnliga befattningshavare
sammantagna men ej militärer och som bygger på gränsåldrarna 21 och 65
år, ligger nämligen i genomsnitt 4.3 procent under den i allmänna familjepensionsreglementet
meddelade skalan, alltså ungefär på den nivå, som enligt
det nyss sagda skulle gälla för den nya skalan i allmänna familjepensionsreglementet
vid gränsåldrarna 19 och 60 år.

Jag förordar alltså en tillämpning av skalan F 35, därest bägge gränsåldrarna
ändras på sätt inom utskottet ifrågasatts. Beträffande sådana lönegrader,
som ej återfinnas i nyssberörda tab. 4, meddelas de nya familjepensionsavdragen
i härvid fogad bilaga.1 Bilagan upptager familjepensionsavdrag
även för arbetare, beräknade i anslutning till den nya skalan för tjänstemän;
för de kvinnliga arbetarna, där familjepensionsrätten uteslutande avser
barn och sänkningen av gränsåldern 21 år därför relativt sett verkar
kraftigare, har jag minskat propositionens familjepensionsavdrag med ungefär
20 procent.

Skulle gränsåldern 21 år bibehållas men gränsåldern 65 år sänkas till
60 år, synes ej tillräcklig anledning föreligga att ändra de skalor, som meddelats
i propositionen. Stockholm den 23 maj 1936.

Tim Jansson.

1 Här ej återgiven; beloppen framgå av utskottets förslag till reglementen.

367256. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.