Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
1
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i
fråga om publicering av hittills otryckta riksdagsprotokoll.
Med bifall till hemställan av bankoutskottet i dess utlåtande nr 20 beslöt
1935 års riksdag, i anledning av en inom andra kammaren av herr Wallerius
väckt motion nr 431, uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa
utredning angående publicering av hittills otryckta riksdagsprotokoll.
För utförande av detta uppdrag hemställde fullmäktige med hänsyn till
utredningens art, att riksarkivet ville verkställa densamma. I anledning härav
överlämnade riksarkivet den 28 december 1935 till fullmäktige en av förste
arkivarien A. Forssell med biträde av förste amanuensen S. Lindahl utarbetad
promemoria, innefattande den begärda utredningen. Med skrivelse
den 23 januari 1936 hava fullmäktige med eget yttrande till utskottet överlämnat
riksarkivets utredning. Den av Forssell upprättade promemorian har
såsom Bilaga A fogats vid detta utlåtande.
För egen del hava fullmäktige framhållit önskvärdheten av att riksdagen
genom anslag till tryckning av ännu outgivna protokoll måtte underlätta
forskningar rörande riksdagens verksamhet under olika tidsperioder såsom
en fortsättning av det stora, till hugfästande av riksdagens 500-årsminne
utgivna statsvetenskapliga och historiska bokverket och med utnyttjande av
de uppslag till nya undersökningar och framställningar, vilka i rikt mått
givits i dess olika delar.
Sedan utskottet hos fullmäktige anhållit örn kompletterande utredning beträffande
kostnaderna för utgivande av ifrågavarande protokoll, hava fullmäktige
med skrivelse den 26 mars 1936 överlämnat en av Forssell på uppdrag
av fullmäktige verkställd utredning i ämnet, avseende prästerskapets
protokoll för åren 1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—
1727. Enligt denna utredning skulle kostnaderna för utgivning av nämnda
protokoll i 1 000 exemplar belöpa sig till i runt tal 30 000 kronor, att fördelas
på tre budgetår med förslagsvis 10 000 kronor för budgetår. Utredningen
är såsom Bilaga B fogad vid detta utlåtande.
Fullmäktige hava förklarat sig icke hava något att erinra mot den sålunda
förebragta utredningen och hava tillstyrkt den föreslagna fördelningen av
kostnadsbeloppet på tre budgetår.
Den verkställda utredningen giver vid handen, alt arbetet med utgivande utskottet.
av de hittills icke publicerade riksdagsprotokollen är mycket omfattande
samt att detsamma på grund härav och materialets skiftande beskaffenhet
kan slutföras först inom en avsevärd tid. Det har med hänsyn till svårig
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 45. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
heterna att under sådana förhållanden redan nu upprätta en fullständig
plan för arbetets utförande och tillförlitligt beräkna kostnaderna därför befunnits
vara mest ändamålsenligt att genomföra arbetet etappvis och efter
hand. I sådant avseende innebär det av fullmäktige framlagda förslaget,
att början skulle göras med prästerskapets protokoll för åren 1642—1660
och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727. Tryckningen av dessa
protokoll beräknas taga i anspråk en tid av omkring tre år och medföra en
kostnad av omkring 30 000 kronor eller i runt tal 10 000 kronor under vart
och ett av de tre närmaste budgetåren.
I likhet med fullmäktige finner utskottet önskvärt, att de ännu outgivna
riksdagsprotokollen bliva publicerade och har icke något att erinra mot att
arbetet därmed bedrives efter de av fullmäktige förordade riktlinjerna. Den
upplaga, i vilken protokollen böra tryckas, synes dock böra begränsas till
500 exemplar. Utskottet får tillstyrka, alt riksdagen på sätt fullmäktige ifrågasatt
nu ställer till förfogande de medel, som erfordras för bestridande av
kostnaderna för arbetet, vilka torde böra belasta förslagsanslaget till riksdagen:
utgivande av särskilda publikationer. Det torde böra ankomma på
fullmäktige att, sedan arbetet beträffande nu förevarande delar blivit slutfört,
inkomma med förslag i fråga om protokollens fortsatta utgivning.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må
dels uppdraga åt fullmäktige alt låta i överensstämmelse
med ovan omförmälda plan i en upplaga av 500 exemplar till
trycket befordra prästeståndets protokoll för åren 1642—1660
och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727,
dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till
riksdagen: utgivande av särskilda publikationer för ändamålet
taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 30 000 kronor,
att utgå med förslagsvis 10 000 kronor under vart och ett
av budgetåren 1936/1937—1938/1939.
Stockholm den 28 april 1936.
På bankoutskottets vägnar:
EDVIN LEFFLER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Lindgren, Lindley*, Johansson i Friggeråker*,
Bjurström*, Ehrnberg, Berling och Mannerskantz*;
från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Paulsen*, K. A. Westman, Johansson
i Sollefteå, Svedman och Englund*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
3
Bilaga A.
P. M. om tryckning av riksdagsprotokoll.
Vid prövning av den väckta frågan angående ev. publicering av otryckta
ståndsprotokoll är i första rummet att märka, att ridderskapets och adelns,
borgarnas och böndernas protokoll föreligga i samtida tryck (det s. k. riksdagstrycket)
fr. o. lii. 1786 års riksdag. (Jfr Georg Landberg i Sveriges Riksdag,
förra avdeln., 7:e bandet, s. 205 och 220.) Prästeståndets protokoll föreligga
i samtida tryck av enahanda art fr. o. m. 1809—10 års riksdag. Vart
och ett av de angivna årtalen betecknar sålunda terminus ad qnem för en
ev. protokollspublikation, vilket ju innebär, att beträffande de tre förstnämnda
stånden den sista riksdag, som vid en sådan publikation kommer i fråga,
är 1178—79 års riksdag, beträffande prästeståndet 1800 års riksdag.
De tidigaste år, från vilka ståndsprotokoll finnas, äro: för ridderskapet
och adeln 1627, för prästeståndet 1642, för borgarståndet 1654, för bondeståndet
1720. (Jfr Nils Ahnlund, anf. arb. I: 3, sid. 566 samt Birger Steckzén:
Förteckning över bondeståndets arkiv i RA.) De nämnda årtalen angiva sålunda
tillsammantagna terminus a quo för den ifrågasatta publikationen.
Av ståndens protokoll före 1786 resp. 1800 är emellertid en icke ringa del
redan utgiven i annat än samtida tryck. Sålunda föreligga »Sveriges ridder -skaps och adels riksdagsprotokoll» i sammanlagt 39 volymer, de 19 första
omfattande riksdagarna före frihetstiden, de 20 senare riksdagarna fr. o. m.
1719 t. o. m. en del av 1761—62 års riksdag. Dessa volymer hava utgivits
på ridderskapets och adelns föranstaltande och bekostnad. Första upplagan
av den förstberörda protokoilssvitens 3 första delar utkom redan under åren
1855—1857. Sista delen av protokollen från frihetstidsriksdagarna utkom
1934. Stadshistoriska institutet lät under år 1933 offentliggöra en volym,
innefattande »Borgarståndets protokoll före frihetstiden» (protokoll fr. o. m.
1654 t. o. m. 1713—1714). Vad prästeståndet beträffar, började år 1921 en
enskild person, kyrkoherde C. G. Wahrenberg, att utgiva en serie, betitlad
»Svenska prästeståndets protokoll från år 1719», varvid han i en första del
upptog protokollen från 1719 och 1720 års riksdagar. Del II utkom år 1922,
innefattande 1723 års protokoll. Därmed har emellertid detta publikationsarbete
avstannat. — Under den gemensamma titeln »Bidrag till svenska
kyrkans och riksdagar nes historia ur prästeståndets arkiv» hade redan år
1835 kontraktsprosten, mag. Abrah. Ahlqvist och professorn dr S. P. Bexell
utgivit var sitt häfte, den förres omfattande tiden fr. o. m. 1523 t. o. m. 1649,
den senares tiden fr. o. m. 1650 t. o. m. 1834—35. Dessa häften innehålla
till övervägande delen förteckningar över vid möten och riksdagar närvarande
prästmän, så långt deras namn voro kända, samt utdrag bl. a. ur
ståndens protokoll fr. o. m. år 1642. Ett tredje häfte, likaledes utgivet 1835
av kontraktsprosten Anders Lignell, upptages till större del av en förteckning
över i prästeståndets arkiv förvarade s. k. »ecklesiastika handlingar». F. ö.
innehåller häftet avtryck av diverse handlingar, stånds- eller deputationsprotokoll
i brokig blandning. — De ifrågavarande häftena återgiva ståndsprotokollen
i mycket begränsade utdrag. Ahnlund anmärker, att protokollen
tryckts »ganska godtyckligt och utan bestämda urvalsprinciper». Vid diskussionen
huruvida någon del av prästeståndets protokoll under tiden före
1809 kunna förbigås vid en nu ev. företagen publikation av ståndsproto
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
kollen kan därför ingen hänsyn tagas till Ahlqvist—Bexells—Lignells arbete.
Av bondeståndets protokoll har icke någon publikation motsvarande de här
nyss omnämnda ägt rum. Framhållas må, att vid utarbetandet av denna
översikt över protokollseditioner det icke ansetts behövligt att giva exempel
på, långt mindre att med några anspråk på fullständighet uppräkna sådana
arbeten, i vilka utdrag av protokoll eller till äventyrs avtryck av hela sammanträdesprotokoll
kunna helt sporadiskt hava förekommit. I fråga om
publikationer och litteratur, där sådana fragment av protokollsserierna kunna
tänkas förekomma, må hänvisas till de översikter, som Nils Ahnlund, Sven
Grauers, Fredrik Lagerroth och Georg Landberg givit i sina resp. delar av
verket örn »Sveriges Riksdag». De av dessa författare omnämnda arbetena
torde icke kunna ersätta en modern vetenskaplig edition av de olika protokollen.
Av det ovan anförda framgår, att de ståndsprotokoll, som återstå att utgiva,
äro Ridderskapets och adelns från april 1701 t. o. m. 1778—79 års
riksdag; prästeståndets protokoll fr. o. m. 1642 t. o. m. 1713—1714 års riksdag
samt fr. o. m. 1726—27 års t. o. m. 1800 års riksdag; borgarståndets
fr. o. m. 1719 t. o. m. 1778—79 års riksdag samt bondeståndets fr. o. m.
1720 års l. o. m. sistnämnda riksdag. Ridderskapets och adelns protokoll torde
emellertid i detta sammanhang kunna lämnas ur räkningen, enär veterligen
beslut redan fattats av vederbörande institution angående förarbeten till protokollspublikationens
fortsättning. Vad borgarståndets protokoll beträffar,
torde däremot frågan om en fortsättning genom stadshistoriska institutets
försorg få hållas öppen. Enligt uppgift har intitutet låtit verkställa och kollationera
avskrifter av borgarståndsprotokollen från 1719, 1720 och 1723 års
riksdagar. Brist på nödiga penningmedel lär dock vålla att avskrifternas
befordrande till trycket i varje fall måste uppskjutas till en oviss framtid.
Vid sådant förhållande är naturligtvis så mycket mindre någonting bestämt
örn förarbeten till publikation av protokollen från de följande riksdagarna.
Beträffande präste- och bondeståndens protokoll ligger saken alldeles klar:
här föreligger ingen som helst anledning att förmoda, att något publiceringsarbete
dryftas på vare sig enskilt eller institutionellt initiativ. Det torde därför
vara riktigt att vid prövningen av publikationsfrågan i första rummet beakta
dessa två prolokollsserier.
Vid övervägandet av möjligheterna till en protokollspublikalion har det
förefallit opraktiskt att nu utföra dock alltid ganska vanskliga beräkningar
för alla de riksdagar, som kunna ifrågakomma. Örn man endast håller sig
till riksdagarna efter frihetstidens början, är det ju frågan örn, för prästeståndet
18 riksdagar (fr. o. m. 1726—27 t. o. m. 1800) och för bondeståndet
16 riksdagar (1720 t. o. m. 1778—79). Det antal tryckta volymer, som det
vid en ev. publicering till slut skulle komma att röra sig om, måste under
aila förhållanden bli så pass stort, att det övervägande flertalet av dem väl
skulle kunna först i en avlägsen framtid befordras till trycket. Den beräkning
av protokollens omfattning, som föreliggande utredning avser att åvägabringa,
torde hava till uppgift att ligga till grund för en kostnadskalkyl. Under
denna förutsättning och då det icke torde vara tänkbart, att en sådan
kalkyl kan uppgöras annat än för en mera avgränsad framtid, har det förefallit,
som om det vore förspilld kraft att redan nu inlåta sig på de ytterst
tidsödande beräkningarna av protokollmaterialets omfattning i hela dess
vidd. Den här nedan framlagda arkberäkningen har vid sådant förhållande
uppgjorts under förutsättning att den ev. publikationen utföres så att säga
etappvis. Det behöver ju icke sägas, att detta tillvägagångssätt erbjuder stora
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
o
iördelar: den erfarenhet, som de med arbetet sysselsatta personerna förvärva,
möjliggör t. ex. att framtidsberäkningarna undan för undan kunna bli allt
iner tillförlitliga o. s. v. I samband härmed bör dock framhållas, att de
planerade etapperna icke böra göras allt för korta. Sålunda bör observeras,
att det för ett företag av denna art är särdeles värdefullt, örn de personer,
som engageras för det krävande redigeringsarbetet, kunna räkna med att
under något antal år få sysselsättning därmed. Med alltför korta etapper
och under ovisshet om verkets fortsättande riskeras, att vederbörande vid
planering för sin egen framtid snart nog se sig örn efter andra uppdrag.
Följden kan lätt bli en för arbetet skadlig diskontinuitet i personalrekryte1
ingen. Den erfarenhet, som samlas vid redigeringens utförande, kommer då
icke heller det ev. fortsatta utgivningsarbetet till godo utan blir antingen
utnyttjat i andra sammanhang eller blir ett oanvänt kapital.
Med utgångspunkt i dessa överväganden har följande plan för en ev. utgivning
uppgjorts. Det bör uppmärksammas att planen icke avser tidsföljden
för det ev. publikationsarbetet utan blott föremålen för detsamma.
Då av de tre protokollsserier, som förefinnas från århundradet före frihetstidens
början, de två (ridderskapets och adelns samt borgarståndets) redan
äro utgivna faller det sig naturligt att i första hand rikta uppmärksamheten
på prästeståndets protokoll för tiden 1642—1714. Vid en genomgång
av protokollen i prästeståndets arkiv har förslagsvis följande beräkning verkställts
av det textutrymme de skulle taga, örn de trycktes med den genomsnittliga
textmängd per sida, som förekommer i Ridderskapets och adelns
tryckta protokoll. Förslagsberäkningen har möjliggjorts därigenom att vid
protokollen äro fogade vissa bilagor, kungl, propositioner o. d., vilka redan
äro tryckta såsom bilagor till Ridderskapets och adelns protokoll. Genom
jämförelse mellan handskrift i prästeståndets protokollsbilagor och trycket
i Ridderskapets och adelns bilagor har det synts rimligt att beräkna en genomsnittlig
textåtgång per tryckt sida av 2 250 linjer, varvid varje bokstav,
varje skiljetecken och varje mellanrum mellan ord eller mellan ord och
skiljetecken räknats som en linje. Vid på detta sätt företagen beräkning uppkommen
72 sida har talet avrundats uppåt (t. ex. 41/2 sida till 5 sidor o. s. v.).
Dessutom lia marginaler i beräkningen tillagts med hänsyn till det intryck
protokollen gjort av hehovet av mellanslag vid nya stycken och av avdelning
på nya sidor eller av utrymmen för rubriken. Framhållas bör, att vid denna
beräkning det icke varit möjligt att gå igenom protokollen och sida för sida
verkställa den på angivet sätt gjorda beräkningen.
Antalet sidor har självfallet alltid räknats. Men beträffande antalet räder
per sida och antalet linjer per rad hava endast stickprov kunnat utföras,
tätare, då handstilarna i protokollen växlat, glesare, då handstilen förefallit
att vara densamma. Slutligen hör med allt eftertryck betonas, att de siffror,
som framkommit med detta beräkningssätt, här framläggas med all reservation
för de vanskligheter, som vidlåda detsamma. Men det har knappast varit
möjligt att gå någon annan väg, örn överhuvudtaget någon utredning av
detta slag skulle verkställas. De framkomna siffrorna må för säkerhetens
skull betraktas såsom minimisiffror.
I enlighet med det anförda skulle protokollen upptaga följande (minimi)
antal textsidor i Ridderskapets och adelns protokollstryck. Till protokollen
räknas också närvarande förteckningarna i de ej få fall, då de förekomma
skilda från protokollen:
6
Bankoutskcittets utlåtande Nr 45.
Riksdag eller möte Antal sidor |
Riksdag eller möte |
Antal sidor |
||
1642 |
9 |
1668 (saknas) . |
0 |
|
1643 |
15 |
1672 ......... |
... 215 |
|
1644 |
7 |
1675 ......... |
. . . 124 |
|
1647 |
14 |
1678 ......... |
95 |
|
1649 |
7 |
1680 ......... |
... 135 |
|
1650 |
23 |
1682 (saknas) . |
0 |
|
1651 |
16 |
1686 ......... |
. .. 127 |
|
1652 |
35 |
1689 ......... |
48 |
|
1654 |
(saknas) . . . |
0 |
1693 ......... |
45 |
1655 |
20 |
1697 ......... |
60 |
|
1657 |
1 |
1710 ......... |
... 290 |
|
1658 |
—60 (Göteborg) |
15 |
1713—1714 ... |
83 |
1659- 1660 |
88 205 |
S :a 1 860 sidor |
||
1664 |
193 |
(avrundat till 1 900 sidor) |
För att man skall vara på den säkrare sidan må denna summa avrundas
uppåt till 1 900 sid. eller 118 ark + 12 sidor. Därtill måste givetvis också
komma utrymme för inledande företal, ev. kommentarier vid de särskilda
avdelningarna, noter och sak- och personregister. Det är omöjligt att härvid
angiva något på något slags beräkning grundat sidantal. Gissningsvis må
detta utrymme anslås till 160 sidor eller 10 ark. Slutsumman skulle då bli
c:a 2 060 sidor eller 128 ark och 12 sidor (avrundat till 129 ark).
Det bör uppmärksammas att ovanstående beräkningar uteslutande tagit
sikte på såsom protokoll rubricerade handlingar inom prästeståndets arkiv.
Åtskilliga av dessa »protokoll» utgöras emellertid endast av helt kortfattade
av ståndets notarier gjorda reciter av förloppen under en tillryggalagd riksdag.
Dessa reciter kunna understundom vara så summariska, att det för
förståendet av sammanhanget är nödvändigt att äga kännedom örn innehållet
i bilagorna till resp. protokoll.
En betydande lättnad vid ev. publicering av prästeståndets protokoll
ligger nu däri, att till Ridderskapets och Adelns tryckta protokoll även fogats
en stor mängd bilagor, av vilka icke så få direkt komma studiet av
prästeståndets protokoll till godo. Sådana bilagor äro t. ex. kungliga propositioner
till riksens ständer, ständernas gemensamma svar på propositioner
eller andra framställningar från Kungl. Maj:ts sida. Det förekommer
också, att betänkanden eller utlåtanden från prästeståndet ensamt blivit
avtryckta, nämligen då de ägt en särskild vikt för förhandlingarna inom
ridderskapet och adeln.
Om sålunda en ganska avsevärd del av bilagorna till prästeståndets protokoll
redan i annat sammanhang gjorts tillgänglig i ur vetenskapliga synpunkter
tillfredsställande tryck, så återstår dock åtskilligt, vars publicerande
såsom bilagor till prästeståndsprotokollen torde vara nödvändigt för den
riktiga uppfattningen av dessa. Prästerskapet har t. ex. avgivit en mångfald
självständiga svar på kungliga propositioner, som helt naturligt icke
blivit medtagna i Ridderskapets och adelns protokollsedition, men som
kunna vara av största vikt för tolkningen av de understundom knapphändiga
protokollen. Härtill kommer ännu en omständighet, som i detta sammanhang
är av särskild betydelse. Prästeståndet fungerade under långa tider
ej blott såsom riksstånd utan därjämte såsom ett Consistorium regni, vilket
spelade en stor roll i kyrkans utveckling. Såsom consistorium regni utgjorde
Hankoutskottets utlåtande Nr 45.
7
ståndet i stor utsträckning det sammanhållande bandet mellan de eljest
ganska självständiga stiften och i denna egenskap utövade ståndet ett betydande
inflytande, då det gällde att åvägabringa likformighet och enhetlighet
inom kyrkolivet i rikets olika delar. Ståndet tjänstgjorde också som en viktig
instans vid handläggningen av t. ex. äktenskapsmål.
Denna ståndets mångsidiga verksamhet av kyrklig eller allmänt kulturell
art återspeglas självfallet i åtskilliga dokument, som borde såsom bilagor
fogas till en ev. protokollspublikation.
Huru pass mycket textutrymme, beräknat på ovan angivet sätt, som en
publicering av härvid ifrågakommande bilagor skulle kräva, är det i närvarande
läget synnerligen svårt att uttala sig om. Behovet av bilagor kan
först fastställas vid en genomgång, stycke för stycke, av protokollen. I åtskilliga
fall kan det måhända vara tillräckligt med ett helt kort referat av
bilagans innehåll i en not eller i ett bihang, där dylika referat kunde sammanföras.
Svårigheten att bedöma det för bilagorna eller referaten behövliga
utrymmet förminskas icke av den omständigheten, att de dokument det gäller
äro splittrade på olika arkivserier. En del är inhäftat i protokollsbanden
i prästeståndets eget arkiv, en annan del återfinnes i särskilda serier av akter
inom samma arkiv, t. ex. i de ovan omtalade »ecklesiastika handlingarna»,
en tredje del åter har blivit lagd till de akter, som inom Kungl. Maj:ts kansli
samlades i anknytning till kansliets befattning med riksdagsarbetet; det är
dessa kansliakter, som traditionellt fått den specifika beteckningen »riksdagsakter».
Ytterligare torde handlingar kunna påträffas även i andra serier. Beträffande
relationen i fråga örn omfånget mellan handlingarna i de nyss berörda
serierna torde sannolikt de dokument, som äro inhäftade i protokollsbanden,
utgöra mesta parten. Med bortseende från dem av dessa dokument,
vilka som sagt redan äro publicerade i samband med Ridderskapets
och adelns protokoll, har enligt förut angiven beräkningsmetod ett försök
till uppskattning gjorts av det textutrymme, som övriga i protokollsbanden
förekommande handlingar, vilka härvidlag möjligen kunde förtjäna att tryckas,
torde upptaga. Den siffra som därvid framkommit, är c:a 570 sidor. Vid
beräkningen har hänsyn icke tagits till s. k. besvär, avgivna av stift, kontrakt,
pastorat eller församlingar. Däremot hava prästerskapets gemensamma
besvär medtagits i kalkylen, liksom adelns gemensamma besvär
tryckts som bilagor till dess protokoll.
Visserligen torde det vid en närmare detaljprövning av materialet visa
sig, att en del av dessa ifrågasatta bilagor kunna utmönstras eller ersättas
med ett referat. Men å andra sidan kan det befinnas, att handlingar ur de
andra ovan omtalade serierna måste medtagas. Försiktigheten torde därför
bjuda att, om överhuvudtaget bilagor skola medtagas, kalkylera nied att
deras text kommer alt kräva minst 570 sidor eller i uppåt avrundat tal, 36
ark. Arkantalet för en publikation av prästeståndets protokoll med bilagor
från åren 1642—1714 skulle sålunda bliva minst 129 + 36 ark = 165 ark
eller 2 640 sidor. Till en jämförelse kan nämnas, att andra kammarens protokoll
vid 1935 års riksdag upptaga sammanlagt 2 721 sidor, varvid tillika
är att märka, att en sida av dessa protokoll torde upptaga mera text än en
sida i ridderskapets och adelns protokoll.
Efter en publikation av prästeståndets protokoll med bilagor t. o. m. 1713
-1714 års riksdag skulle samtliga de ståndsprotokoll, som finnas bevarade
från liden förr frihetstiden, vara befordrade lill trycket. Vid omprövningen
av vilka protokoll från sistnämnda epok. som främst böra ifrågakomma vid
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
ett editionsarbete, bör rimligtvis bondeståndets protokoll i första rummel lia
anspråk på uppmärksamhet, eftersom de tidigare icke alls gjorts till föremål
för publicering. För riksdagarna 1720 t. o. m. 1734 har därför av förste amanuensen
Landahl1 utförts en beräkning rörande den tryckta textens omfattning.
För den första etappen vid ev. publicering av dessa protokoll har gränsen
satts efter 1734 års riksdag. Anledningen härtill är, att vid 1738—39 års
riksdag svälla protokollen ut till så ansenlig volym, att deras inräknande
skulle förskjuta proportionerna.
Resultatet blev:
för 1720 års riksdag
» 1723 » »
» 1726—27 »
» 1731 » »
» 1734 » »
S:a 1 417 sidor
Tryckt textsid.
43
. 151
. 411
. 416
. 396
Beräkningsmetoden har varit den förut angivna dock med den skillnaden att
i den nämnda siffran icke ingå utrymmen för mellanslag vid nya avdelningar
eller för rubriker och nya sidor. För att kunna jämföras med det för
prästeståndets protokollstext beräknade sidantalet måste därför siffran
höjas. Härtill komma sedan utrymmen för företal, kommentarier, noter och
register. Slutsiffran torde därför icke understiga 1 600 sidor eller 100 ark.
Örn behovet av bilagor vid bondeståndets protokoll gäller detsamma som
förut sagts örn bilagor vid prästeståndets protokoll. Åtskilliga viktiga bilagor
äro sålunda redan tryckta i adelns protokoll för motsvarande riksdagar. Men
frånsett dessa finnas även här dokument, vilka till protokollstextens förklaring
behöva tryckas såsom bilagor eller referat i noter eller bihang. Svårigheten
att redan på detta stadium uttala sig om, huru stort utrymme dylika
bilagor kunna komma att kräva är emellertid i detta fallet än större än då
fråga är örn motsvarande kalkyl för prästeståndsprotokollens del. Endast i
ytterst begränsad utsträckning äro nämligen handlingar såsom bilagor inhäftade
i själva protokollsbanden. De behövliga handlingarna måste därför
från fall till fall uppsökas i andra arkivserier. Protokollsbandens innehåll
medgiver därför icke ens en gissning rörande minimibehovet av bilagor.
Här bör ytterligare framhållas, att den omständigheten, att frågan örn
publikation av prästeståndets protokoll 1642—1714 i det föregående behandlas
före frågan örn publikation av bondeståndets protokoll 1720—1734 icke
innebär något ståndpunkttagande till frågan, i vilken ordning själva publikationsarbetet
lämpligen bör äga rum. Man kan börja med den ena eller den
andra serien, allt efter omständigheterna, t. ex. med hänsyn till studie- och
intresseinriktningen hos tillgänglig redaktionspersonal. Måhända kan arbetet
på bägge serierna begynna samtidigt och fortsätta parallellt med varandra.
Vad angår de ovan omförmälda i stadshistoriska institutets ägo befintliga
avskrifterna av borgarståndets protokoll från 1719—23 års riksdagar torde
kunna ifrågasättas, örn icke staten för den händelse institutet ej ser sig i
stånd att själv finansiera deras publicering, kunde inleda förhandlingar med
detsamma, syftande till ett samarbete i och för åvägabringande av sagda
publicering. Om de otryckta ståndsprotokollen skola befordras till trycket,
1 Landahl har utfört en summarisk kalkyl för hela tiden 1720—1778, som bifogas såsom
bilaga. Av denna uträkning ha uppgifterna för tiden 1734 här använts.
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
9
måste ju i sinom tid turén komma tid angivna protokoll. En uppgörelse om
användandet av de föreliggande resultaten av institutets förarbeten synes
därför redan nu vara att tillråda.
Till slut torde måhända vara på sin plats att erinra örn att, huru tillfredsställande
det än ur den vetenskapliga forskningens och den allmänna nationella
bildningens synpunkt skulle vara, att ståndsprotokollen i sin helhet
bleve befordrade till trycket, funnes det dock även därefter ett betydelsefullt
protokollsmaterial outgivet, som vore synnerligen förtjänt att publiceras.
Här åsyftas framför allt sekreta utskottets protokoll från frihetstiden samt
den s. k. stora sekreta deputationens protokoll från samma tid. Enligt 1723
års riksdagsordning tillkom det ju detta utskott att på riksens ständers vägnar
fatta beslut i de centrala frågorna om utrikespolitiken, statsregleringen,
bank- och försvarsväsendet. Sekreta utskottet under frihetstiden fungerade
på dessa områden såsom ett slags enkammarriksdag och dess protokoll
rörande hithörande ting ha därför faktiskt karaktären av riksdagsprotokoll.
En publikation av ståndsprotokollen skulle därför behöva kompletteras med
en edition av det frihetstida sekreta utskottets resp. stora sekreta deputationens
protokoll. Källmaterialet från sekreta utskottets verksamhet före frihestiden
finnes i stort sett bland kungl, kansliets akter från riksdagar och
möten (= de ovan berörda s. k. riksdagsakterna). Det har här förutsatts, att
dessa riksdagsakter skulle i fortsättningen likasom hittills i en särskild serie
utgivas genom riksarkivets försorg.
Stockholm den 9 november 1935.
Arne Forssell.
Bondeståndets riksdagsprotokoll.
1720—1779.
Uppgift å det antal sidor, varje protokollsband — utan bilagor — beräk
nas erfordra vid tryckning. Beräkningen är verkställd i enlighet med de nor-mer, för vilka förste arkivarie Forssell redogjort i av honom författad P. M. |
|||||
1720 ........... |
1746—1747 . . |
........ 855 |
|||
1723 ........... |
..... 151 |
7> |
1751—1752 . |
309 |
|
1726—27 ....... |
..... 411 |
7> |
1755—1756 . . |
........ 630 |
|
1731 ........... |
..... 416 |
» |
1760—1762 . . |
1 502 |
|
1734 ........... |
..... 396 |
T> |
1765—1766 .. |
780 |
|
1738—39 ....... |
..... 554 |
2> |
1769—1770 .. |
........ 863 |
|
1740—41 ....... |
..... 358 |
» |
1771—1772 |
483 |
|
1742—1743 ..... |
..... 675 |
1778—1779 .. |
........ 18 |
Stockholm den 11 november 1935.
Sten Landahl.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
Bilaga B.
P. M.
ang. approximativa kostnader för tryckning i viss utsträckning av ståndsprotokoll.
I. Prästeståndets protokoll 1642—1660.
Avskrifter och tryckt text: För ernående av såvitt möjligt säkra utgångspunkter
för en kalkyl har fil. kand. Margit Östman, sedan flera år sysselsatt
såsom biträde vid avskrivningsarbete åt forskare i Riksarkivet, verkställt vissa
avskriftsprov och därvid kommit till det f. ö. väntade resultatet, att relationen
mellan protokollstext och avskriftssida varierar mycket för äldre tid. För
1640-talet anser sig fröken Östman kunna beräkna en genomsnittlig åtgång
av 3 sidor avskriftstext mot 1 sida protokollstext. (Avskriftssida innehåller
genomsnittligt 28 rader och 35 bokstäver per rad, summa 980 bokstäver per
sida.) För 1650-talet sjunker relationen genomsnittligt till cirka H/2 sida avskriftstext
på 1 sida protokollstext.
Då materialet är av så skiftande beskaffenhet, torde försiktigheten bjuda
att ej utsträcka kalkylerna för långt, då felkällorna kunna bli för många.
Det må därför hemställas, huruvida icke, därest ett positivt beslut örn publikationen
skulle komma till stånd, den första etappen i fråga örn prästeståndets
protokoll begränsades till att omfatta 1640- och 1650-talen. Härigenom
skulle erfarenhet kunna vinnas örn beräkningsgrundernas hållbarhet.
Med utgångspunkt i de av fröken Östman gjorda proven kunna för 1640-och 50-talen följande förslagskalkyler upprättas.
A. Riksdagarna 1642—1649:
67 protokollssidor, efter 3 avskriftssidor per protokollssida ==201 avskriftssidor
= 50 ark; 1 sida å kr. 2:50 per ark = kr. 125:63.
B. Riksdagarna 1650—1660:
214 protokollssidor, efter l1/? avskriftssida per protokollssida = 321 avskriftssidor
eller 80 ark och 1 sida å kr. 2: 50 per ark = kr. 200: 63.
Avskriftskostnaderna för protokollstexten blir sålunda:
kronor 125:63
» 200:63
Kronor 326:26
Härtill kommer, såsom nedan skall omtalas, avskriftskostnader för bilagor.
På basis av avskriftsberäkningarna har en förnyad kalkyl gjorts av den
tryckta textens omfattning. Härvid må erinras örn, att i den föregående promemorian
av 9 november 1935 en sida i Ridderskapets och Adelns tryckta
protokoll — vilket protokoll vid kalkylerna tagits till vägledning — beräknades
genomsnittligt omfatta 2 250 linjer (= bokstäver och därjämte skiljetecken
och mellanrum). I en avskriftssida ingå, såsom ovan nämnts, 980 bokstäver.
Härtill måste sålunda läggas skiljetecken och mellanrum, vadan det
kan antagas, att en avskriftssida uppgår till cirka V2 trycksida.
Antalet avskriftssidor blir
enligt A 201 sidor,
» B 321 »
Summa 522 sidor.
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
11
Den tryckta texten skulle då omfatta något över 260 sidor eller 16*/4 ark.
Härtill måste dock läggas utrymme för företal, innehållsregister, inledningar
till de olika riksdagarna och mötena, noter, kapitelrubriker, samt avdelningar
på sidor m. m. Vidare tillkomma bilagor och person- och sakregister. Allt
detta torde böra beräknas till cirka 224 sidor eller 14 ark.
Bilagorna beräknas härvid upptaga cirka 128 sidor eller 8 ark. Det bör
observeras, att bilagorna vid prästeståndets protokoll proportionsvis beräknats
bli mera omfattande än vid bondeståndets, detta av den anledningen att
det förra ståndet spelat större politisk roll. Person- och sakregistret torde
behöva 12 sidor eller 3U ark. Resten (84 sidor) skulle fördelas på företal etc.
Publikationen skulle då totalt omfatta 484 sidor eller 30^4 ark.
Som bilagorna beräknats till 128 trycksidor, skulle, enligt ovan antagen
beräkning, detta motsvara 256 avskriftssidor eller 64 ark å 2: 50 = kr. 160: —
i avskriftskostnader. Avskriftskostnaden för protokollen (kronor 326: 26) ökas
sålunda med kronor 160: — för bilagorna; summa kr. 486: 26.
Redaktörskostnader: Redaktörsarvodet för 20-del, band 1, av Ridderskapets
och Adelns protokoll, utkommet år 1934, har utgått nied kronor 175: —
per ark. Denna siffra torde även här böra läggas till grund. Därtill kommer
dock särskilt arvode för person- och sakregistret, vilket arvode torde per ark
beräknas till kronor 500:— eller för 12 sidor till 375:-—.
Redaktörskostnaderna skulle sålunda bli 291/«X175 = kr. 5 075: —
+ 3/4 500 .............................. ... > 375: —
Summa kronor 5 450: —
Tryckningskostnader: Enligt en från P. A. Norstedt & Söner lämnad muntlig
uppgift, som dock givits med förbehåll för alla eventuella höjningar i
framställningskostnader, skulle en volym som trycktes i 1 000 exemplar och
som i omfång, papperssort o. s. v. vore lik den hos firman år 1934 tryckta
20. delen, band 1, av Ridderskapets och Adelns protokoll fr. o. m. 1719, i
sättning o. s. v. draga en kostnad av cirka kronor 8 000:—. Denna volym
omfattar 764 sidor, alltså 47-75 ark. Priset per ark skulle således vara cirka
kronor 168: — per ark text. Kostnaderna för person- och sakregister voro
här ej medräknade. De skulle ställa sig dyrare.
Med utgångspunkt i angivna siffror beräknas här sättnings- etc. kostnader
för vanlig text till 29V2XI68 — kronor 4 956: —. Härtill komma kostnaderna
för 3/4 ark person- och sakregister.
Kostnaderna skulle sålunda bli:
För avskrifter ............ 486:26
Redaktör ................ 5 450: —
Sättning etc............... 4 956: —
10 892: 26
Därtill bör läggas utgifter för papper, bläck
o. s. v.; oförutsedda utgifter; kostnad för
tryckning av sak- och personregister ........ 1 107: 74
Kronor 12 000:
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
II. Bondeståndets protokoll 1720—1727.
Avskrifterna: Även här har fröken Östman verkställt avskriftsprov. Undersökningen
har omfattat riksdagarna 1720, 1723 och 1726—27. Genomgående
ha två protokollsidor befunnits motsvara tre avskriftssidor. Protokollstexterna
företräda en mera enhetlig typ, vadan icke samma risker för felkalkyler
som vid prästeståndets protokoll 1642—1660 torde föreligga. Av denna
anledning har beräkningen angående tryckningen av bondeståndsprotokollen
ansetts kunna göras mera omfattande.
A: 1720 års riksdag:
94 protokollssidor — 141 avskriftssidor = 351/4 ark å 2: 50 per ark = kr.
88: 13.
B: 1723 års riksdag:
137 protokollssidor = 2051/2 avskriftssidor — 5l3/s ark å 2: 50 =kr. 128:16.
C: 1726 — 27 års riksdag:
373 protokollssidor = 559j/2 avskriftssidor = 1397/s ark ä 2:50 = kr.
349:69.
Avskriftskostnaderna för protokollstext bli sålunda
kr. 88: 13
» 128:16
» 349 :J59
kr. 565:98
Härtill kommer — såsom nedan omtalas — arvode för avskrift av text
till bilagor.
Liksom i fråga om prästerståndets protokoll har på basis av det beräknade
avskriftsmaterialet en kontrollberäkning av den tryckta texten skett.
Avskrifterna uppgå till:
1720: c:a 141 sidor
1723: c:a 206 »
1726—27: c:a 570 »
S:a 917 sidor; avrundat 920.
Även här beräknas, att 2 avskriftssidor svara mot en tryckt textsida; sålunda
skulle antalet tryckta sidor bli c:a 460 sidor. Härtill bör — såsom vid
prästeståndets protokoll — fogas utrymme för företal, innehållsförteckning,
inledningar till de tre riksdagarna, kapitelrubriker, noter, mellanslag och
nya stycken. Detta utrymme må beräknas till c:a 44 sidor. Härtill komma
bilagor, som må beräknas till 200 sidor och person- och sakregister, som
kalkyleras till 16 sidor. Summa tillägg till protokollstexten blir då 260 sidor
och hela volymen skulle omfatta 720 sidor eller 45 ark. -— För framställningen
av sak- och personregistret beräknas såsom nedan under rubriken
redaktörskostnader omtalas, särskilt arvode. — Bilagornas 200 sidor beräknas
motsvara 400 sidor avskrifter eller 50 ark å 2: 50 eller kr. 125:— .
Redaktörskostnaderna: Av de 45 arken torde som nämnt åtminstone ett
böra anslås till person- och sakregister, för vilket särskilt arvode, förslagsvis
kr. 500: — bör beräknas. För övriga 44 ark beräknas kr. 175: — per ark.
Redaktörskostnaderna bli alltså:
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
13
44X175 = 7 700: —
1X500= 500: —
Kronor 8 200
Tryckningskostnader: På basis av kr. 168:— per ark beräknas för en
volym av 44 ark text:
44X168 = 7 392
Härtill kommer särskild kostnad för arket för person- och sakregister.
Utgifterna skulle sålunda bli:
Avskriftskostnader: för protokollen
Avskriftskostnader: » bilagorna .
Redaktörsarvode ...............
Sättnings- etc. kostnader för text . ..
. . kronor |
565 |
98 |
125 |
— |
|
8 200 |
— |
|
. . » |
7 392 |
— |
Summa |
16 282 |
98 |
Utgifter för person- och sakregistrets tryckning,
för papper och bläck m. m. samt oförutsedda
utgifter ................................ kronor 1 717: 02
Kronor 18 000: —
Sammanfattning.
Enligt denna beräkning skulle för präste- och bondeståndens protokolls
tryckning för angivna år åtgå en totalsumma, stor kronor 30 000: —.
Förslagsvis fördelad på 3 budgetår blir beloppet per år kronor 10 000: —.
Stockholm den 19 mars 1936.
Arne Forssell.
Förste arkivarie i Riksarkivet.