Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
1
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1936 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om förhöjning av pensionsförmånerna
för viss lärarpersonal vid folk- och
småskolor.
''I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning
hänvisad motion nr 460 hava herrar Wallén och Arnemark hemställt,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning
och förslag rörande höjd tjänste- och tilläggspension för lärarpersonal
vid folk- och småskolor, som avgått ur tjänst före den 1 januari 1919».
Till stöd för detta yrkande anföres i motionen följande:
»Det finns fortfarande en liten grupp pensionerade lärare och lärarinnor
vid folk- och småskolor i landet, som ha det mycket dåligt ställt i ekonomiskt
avseende och leva i synnerligt knappa omständigheter. Lärarpersonal,
som avgick ur tjänst före år 1919, åtnjuter icke ens tillnärmelsevis samma
pensionsförmåner som de lyckligare lottade kamrater, vilka slutat sin
tjänst efter denna tid, och dock ha dessa nu ålderstigna lärare och lärarinnor
arbetat under de ojämförligt svåraste förhållandena.
Det torde kunna betecknas icke blott som en gärd av rättvisa utan även
som en humanitär plikt att bereda dessa veteraner inom den svenska folkundervisningen
en mera bekymmersfri tillvaro.»
För bedömande av den i motionen upptagna frågan meddelar utskottet
här nedan vissa uppgifter å storleken av de pensionsförmåner, som tillkomma
ordinarie folkskollärare, såväl manliga som kvinnliga, samt småskollärarinnor.
Före den år 1919 genomförda pensionsregleringen för folkskollärare
utgjorde pensionsunderlaget för manlig folkskollärare 1,013 kronor och för
kvinnlig folkskollärare 900 kronor. Genom nämnda pensionsreglering fastställdes
pensionsunderlaget för manlig folkskollärare, som avgick ur tjänst
efter ingången av år 1919, till 2,250 kronor. Motsvarande belopp för kvinnlig
folkskollärare fastställdes till 1,875 kronor. I samband härmed höjdes
beloppet för redan utgående hel pension för manlig folkskollärare till 1,800
kronor och för kvinnlig folkskollärare till 1,650 kronor.
Pensionerna till folkskollärare — såväl före som efter den 1 januari 1919
avgångna — uppbringades genom den s. k. förhöjning I enligt kungörelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 41—42. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
U tskottei.
280/1925 med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare
m. fl. pensionärer till sådan nivå, att dyrtidstillägg kunde utan
minskning av den totala förmånen utgå efter samma grunder som å nyreglerade
pensionsbelopp. Genom det sätt, varpå denna förhöjning bestämts,
har den kommit att bereda ifrågavarande pensionärer en avsevärd överkompensation
för minskningen i dyrtidstillägg. I enlighet med nyssnämnda
kungörelse förhöjdes pensionerna från och med den 1 juli 1925 till följande
belopp, vilka alltjämt gälla, nämligen
för manlig folkskollärare, som avgått ur tjänst
före ingången av år 1919, till 2.028 kronor
efter » » » > , » 2.544 > ;
för kvinnlig folkskollärare, som avgått
före ingången av år 1919, till 1.908 kronor
efter > » » » , » 2.112 » .
Pensionsunderlaget för småskollärarinna utgjorde före den 1 januari
1920 450 kronor. Från och med samma dag fastställdes pensionsunderlaget
till 1,237 kronor 50 öre, varjämte redan utgående pensioner höjdes
från 450 kronor till 975 kronor. Enligt ovanberörda kungörelse 280/
1925 bestämdes pensionerna till följande, alltjämt gällande belopp, nämligen
för småskollärarinna, som avgått ur tjänst
före ingången av år 1920, till 1.140 kronor
efter » » » » , » 1.440 »
Såsom i motionen framhålles och närmare framgår av de ovan lämnade
sifferuppgifterna, åtnjuta folkskollärare och småskollärarinnor, som avgått
ur tjänst före ikraftträdandet av 1919 års pensionsreglering, pensioner å
lägre belopp än som tillkommer efter nämnda tidpunkt pensionerad lärarpersonal.
Sådan skiljaktighet mellan äldre och nyare pensioner förefinnes
jämväl inom såväl civila som militära statsförvaltningen och sammanhänger
därmed, att de tid efter annan genomförda pensionsregleringarna icke
givits retroaktiv tillämpning på redan avgångna befattningshavare.
De ovan intagna sifferuppgifterna utvisa emellertid jämväl, att de förmåner,
som tidigare tillkommit innehavare av äldre pension såsom folkskollärare
och småskollärarinna, avsevärt förbättrats genom 1919 och 1925 års
pensionsregleringar. Manlig folkskollärare, vilkens pension ursprungligen
utgjorde 1,013 kronor, uppbär sålunda för närvarande en pension å 2,028
kronor. Pensionen för kvinnlig folkskollärare har förhöjts från 900 kronor
till 1,908 kronor och för småskollärarinna från 450 kronor till 1,140 kronor.
Sedan år 1917 har dyrtidstillägg (krigstidstillägg) utgått å pensionerna.
Att såsom i motionen ifrågasatts ytterligare höja pensionerna för här avsedda
lärarpersonal torde näppeligen låta sig göra utan att samtidigt äldre
pensioner till andra lärargrupper och till f. d. befattningshavare i statens
tjänst förhöjas. Frånsett att en sådan generell pensionsförhöjning skulle
Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
3
medföra betydande kostnader, finner utskottet sig böra under erinran, att
1925 års riksdags beslut om pensionsförhöjningar uttryckligen betecknades
såsom en definitiv reglering av pensioner av äldre typ, avstyrka bifall till
motionen.
Åberopande det anförde får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 460 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 april 1936.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Lindgren, Bjurström, Ström i Lidköping, Ehrnberg,
Berling, Nilsson i Mölndal, Bodin och Mannerskantz;
från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén*, Paulsen, K. A. Westman, Andersson
i Falkenberg*, Carleson* och Severin.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Laurén.