Bevillningsutskottets memorial Nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1936 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets memorial, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande i anledning
av Kungl. Maj.ts propositioner med förslag
till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen
den 28 september 1928 örn statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt, m. m. ävensom i ämnet väckta
motioner.

I betänkande nr 46, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 232 och
269 med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen
den 28 september 1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
ävensom i ämnet väckta motioner, hemställde bevillningsutskottet bland annat,

l:o) att riksdagen måtte,

med bifall till i motionerna 1:417 samt 11:746, 747, 748 och 749 därom
framställda yrkanden,

avslå propositionerna nr 232 och 269 ävensom motionerna II: 750 och 751,
i vad propositionerna och sistnämnda två motioner avsåge förslag till förordning
angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september 1928
(nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, förordning örn särskild
skatt a förmögenhet, förordning angående ändring i vissa delar av förordningen
den 28 september 1928 (nr 374) örn kommunal progressivskatt och förordning
angående upphävande av förordningen den 28 september 1928 (nr
375) om utjämningsskatt;

2:o) att riksdagen måtte, med förklarande att propositionerna nr 232 och
269, i vad de avsåge förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), icke kunnat oförändrade
av riksdagen bifallas, antaga ett här nedan i utskottets hemställan under
punkten B) infört förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379);

3:o) att riksdagen i skrivelse hos Kungl. Majit måtte hemställa, att Kungl.
Majit ville låta verkställa förnyad utredning angående den statliga beskattningen
av inkomst och förmögenhet, varvid borde övervägas, vad utskottet
i betänkandet anfört, samt snarast möjligt förelägga riksdagen de förslag,
vartill utredningen kunde föranleda;

4:o) att motionerna I: 199, 253, 417 och 439 samt II: 192, 441, 548, 746,
747, 748, 749, 750 och 751 måtte, i den mån de icke kunde anses besvarade
genom vad utskottet i punkterna 1)—3) hemställt, av riksdagen lämnas utan
åtgärd.

Bihang lill riksdagens protokoll 193G. 7 saini. Nr 12—53.

1

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 52.

I en vid betänkandet fogad av herr Bärg i Katrineholm m. fl. avgiven reservation
hade yrkande framställts

1) att riksdagen måtte, i anledning av propositionerna nr 232 och 269
samt motionen I: 439,

a) antaga Kungl. Maj:ts genom proposition nr 269 framlagda förslag till
förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 28 september 1928
(nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, dock med viss ändring i
18 § 2 morn.;

b) antaga Kungl. Maj:ts genom proposition nr 269 framlagda förslag till
förordning om särskild skatt å förmögenhet;

c) antaga ett vid reservationen fogat förslag till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den 28 september 1928 (nr 374) om kommunal
progressivskatt;

d) antaga Kungl. Maj:ts genom proposition nr 232 framlagda förslag till
förordning om upphävande av förordningen den 28 september 1928 (nr 375)
om utjämningsskatt;

2) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition
nr 269 i vad den avsåge förslag till förordning om ändring i vissa delar av
taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379) icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas, i anledning av motionen I: 439, antaga samma förslag
med vissa ändringar;

3) att riksdagen i skrivelse hos Kungl. Majit måtte hemställa, att Kungl.
Majit ville låta verkställa förnyad utredning angående de juridiska personernas
beskattning, varvid borde övervägas vad av reservanterna anförts, samt
snarast möjligt förelägga riksdagen de förslag, vartill utredningen kunde föranleda;
samt

4) att motionerna I: 199, 253 och 417 samt lii 192, 441, 548, 746, 747, 748,
749, 750 och 751 måtte, i den mån de icke kunde anses besvarade genom vad
i punkterna 1), 2) och 3) hemställts, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Därjämte hade herrar Olsson i Närlinge och Löfvander anfört reservation
mot vissa delar av utskottets motivering.

Enligt vad utskottet tillhandakomna protokollsutdrag utvisa, hava kamrarna
vid behandlingen av utskottets förenämnda betänkande stannat i skiljaktiga
beslut, i det att första kammaren bifallit vad utskottet i punkterna
1), 2), 3) och 4) hemställt, vad beträffar punkten 3) med de ändringar i motiveringen,
som förordats i den av herrar Olsson i Närlinge och Löfvander
vid betänkandet avgivna reservationen, medan andra kammaren bifallit
de förslag, som innefattas i den utav herr Bärg i Katrineholm m. fl. avgivna
reservationen.

Av det ovan anförda framgår sålunda, att första kammaren, med visst undantag
beträffande förslaget till ändringar i taxeringsförordningen, avslagit
de av Kungl. Majit framlagda förslagen, medan åter andra kammaren antagit
berörda förslag med vissa ändringar.

3

Bevillningsutskottets memorial Nr 52.

A.

Då de olika meningar, i vilka kamrarna stannat beträffande punkten 1)
av utskottets hemställan, icke kunna sammanjämkas, och då förevarande förslag
till omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m. ej hava avseende
å tiden intill utgången av det statsregleringsår, för vilket denna riksdag
har att fastställa bevillningen, och förty icke kunna bliva föremål för gemensam
omröstning, har frågan, enligt utskottets mening, för denna riksdag förfallit,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

B.

Beträffande punkten 2) av utskottets hemställan innefattas det förslag till
förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379), vilket första kammaren för sin del antagit, jämväl i det av
andra kammaren i förevarande ämne antagna förslaget. Då kamrarnas meningar
sålunda i detta hänseende sammanfalla, men desamma i övrigt befunnits
icke kunna sammanjämkas, får utskottet hemställa,

att andra kammaren måtte, med frånträdande av sitt beslut
rörande punkten 2) av utskottets hemställan, biträda
första kammarens beslut och sålunda antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 120 § taxeringsförordningen den 28 september
1928 skall upphöra att gälla ävensom att 1 §, 86 § och 95 § nämnda förordning1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Taxering till---nedan angives.

86 §.

För varje--— utjämningsskatt denna skatts grundbelopp;

dels ock, till ledning för påföring av pensionsavgift enligt lagen om folkpensionering,
för envar, som vid taxeringsårets början uppnått sjutton men
ej sextiofem års ålder, beräknat taxerat belopp enligt förordningen örn statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt, därest detsamma icke införts på grund
av föreskriften här ovan.

Närmare föreskrifter---och ledamöter.

Senaste lydelsen av 86 §, se SFS 1934-/292.

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 52.

95 §.

Prövningsnämnd beslutar---i övrigt.

Särskild prövningsnämnd har att, sedan den ordinarie prövningsnämnden
avslutat sitt arbete för året och intill dess nästa ordinarie prövningsnämnd
sammanträder, dels besluta över besvär, som anförts enligt 123 §, dels, såvitt
angår redan verkställd taxering, pröva ansökningar om sådan befrielse
från skattskyldighet, varom förmäles i 15 § 2 mom. och 55 § kommunalskattelagen
samt i 23 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
dels ock pröva besvär, som avses i 16 § andra stycket lagen om folkpensionering.
Vad eljest —--särskild prövningsnämnd.

Örn rätt---och 129 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1937; dock att i fråga om
mål och ärenden, som avse taxering, verkställd före år 1937, äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla.

C.

Med avseende å punkten 3) av utskottets hemställan skilja sig kamrarnas
beslut såtillvida, att första kammaren beslutat hemställa om förnyad utredning
angående den statliga beskattningen av inkomst och förmögenhet, medan
andra kammaren beslutat sådan utredning angående de juridiska personernas
beskattning, varförutom kamrarna stannat i olika beslut beträffande
motiveringen.

Den inskränkning med avseende på utredningens omfattning, som innefattas
i andra kammarens beslut, måste anses sammanhänga med samma
kammares beslut beträffande punkten 1) av utskottets hemställan, innefattande
omläggning av statsbeskattningen för andra skattskyldiga än svenska
aktiebolag. Utskottet, som haft att söka sammanjämka de olika meningar, i
vilka kamrarna stannat, har i sådant hänseende ansett sig böra hemställa,

att riksdagen måtte, sedan båda kamrarna frånträtt sina
tidigare fattade beslut, i skrivelse hos Kungl. Maj:t hemställa
om förnyad utredning angående den statliga beskattningen av
inkomst och förmögenhet.

Stockholm den 19 juni 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Hansén, Wahlmark,
Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Mänsson, Lithander, Lövgren i Boden,
Olsson i Närlinge, Björklund, Nylander i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson i
Ramsta, Anderson i Norrköping, Velander, Löfvander och Mårtensson.