Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
1
Nr 50.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1936 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1936/1937, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1936/1937 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1936 (bilaga till
1936 års statsverksproposition: inkomsterna) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning
för budgetåret 1936/1937 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält bland annat riksräkenskapsverkets
skrivelse den 10 december 1935 med inkomstberäkning för nämnda
budgetår (Inkomsterna: bilaga A).
I en den 5 juni 1936 dagtecknad proposition, nr 267, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1936/1937 m. m.
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 3 januari 1936
uttalade sig departementschefen till en början om det ekonomiska läget under
år 1935 och om budgetarbetets förutsättningar. Beträffande de närmaste
framtidsutsikterna för det svenska näringslivet anförde departementschefen,
att det i första hand syntes kunna fastslås, att den hittillsvarande utvecklingen
inom landet gåve förhoppningar örn en fortsatt, om än sannolikt
avtagande tillväxt av produktion och inkomster. Bortsåge man från de
ogynnsamma återverkningar, som otvivelaktigt skulle framkallas av omfattande
arbetsstrider, vore riskerna för ett omslag i ofördelaktig riktning väsentligen
knutna till den internationella utvecklingen. Den osäkerhet, som
följde ur vårt beroende av denna utveckling, finge tydligen icke glömmas. Av
en lämnad översikt över läget i de ledande länderna bade emellertid framgått,
att man för den närmaste tiden snarast bade att räkna med att inflytandet
från världsmarknaden komme att gå i ur svensk synpunkt konjunkturstimulerande
riktning. Den relativt gynnsamma prognos vartill man under
dessa omständigheter synts berättigad hindrade emellertid icke, att man
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 50.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
borde räkna med att arbetslösheten komme att fortbestå i betydande omfattning.
Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade departementschefen
en redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika
omständigheter, som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande
budgetår. Han erinrade därvid, att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade
en behållning på icke mindre än 107.2 miljoner kronor. Att denna behållning
under nu löpande budgetår skulle komma att icke oväsentligt ökas,
kunde förutses, även om en siffermässig beräkning måste vara behäftad med
en viss osäkerhet. Enligt departementschefens anmodan hade riksräkenskapsverket
företagit en uppskattning av den sannolika storleken hos fonden
vid detta budgetårs utgång. Enligt denna beräkning skulle ett överskott av
inkomster, reglerade över kassafonden, på närmare 42 miljoner kronor kunna
med sannolikhet förväntas, överskridandena på utgiftssidan uppskattades
till omkring 16 miljoner kronor. Tillskottet till kassafonden från nu
löpande statsreglering skulle under sådana förhållanden uppgå till inemot
26 miljoner kronor och behållningen i fonden vid budgetårets slut kunna antagas
uppgå till omkring 133 miljoner kronor.
Vid framläggandet av propositionen nr 267 ha väsentligt större möjligheter
att överblicka utfallet av löpande statsreglering förelegat än vad förhållandet
var vid statsverkspropositionens avlåtande. Enligt en av riksräkenskapsverket
den 25 april 1936 avgiven beräkning skulle kassafonden genom statsregleringen
för budgetåret 1935/1936 komma att ökas med 31.16 miljoner
kronor. I skrivelse till särskilda utskottet den 20 maj 1936 har verket framhållit,
att man möjligen kunde räkna med att inkomstökningar under året
skulle tillföra fonden ytterligare cirka 0.5 miljon kronor. Fonden beräknas
sålunda uppgå till inemot 139 miljoner kronor vid innevarande budgetårs
utgång.
I den i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda finansplanen
för budgetåret 1936/1937 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten
komma att uppgå till 1,020.3 miljoner kronor, under förutsättning att
inkomst- och förmögenhetsskatt uttoges med 170 procent av grundbeloppen.
Häremot svarade beräknade normala utgifter på sammanlagt 981.3 miljoner
kronor. Under angiven förutsättning uppgick alltså differensen mellan ifrågavarande
inkomster och utgifter till 39 miljoner kronor.
Den vid ingången av budgetåret 1936/1937 ännu ej amorterade delen av
krisskulderna beräknades uppgå till 116.4 miljoner kronor. Till avskrivning
därav stöde till förfogande arvsskatt samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt
till ett sammanlagt belopp av 38.5 miljoner kronor. Förslag framställdes
om fullständig amortering genom att för avskrivningsändamål disponerades
jämväl 7 miljoner kronor av bilskattemedel, den beräknade inkomsten
från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag på 12 miljoner kronor samt
ytterligare 59 miljoner kronor av medel från kassafonden, som därvid beräknades
nedgå till 74 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-
3
Om bilskattemedel och inkomster från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
i angiven utsträckning toges i anspråk för avskrivning, reducerades
överskottet av inkomster för skattebudgeten över normala utgifter till 20
miljoner kronor. Genom den sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten
med 20 enheter varom förslag framställdes skulle inkomsterna för skattebudgeten
minskas med detta belopp och budgeten bliva balanserad.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade
till följande belopp:
Kronor Kronor
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt................. 142,000,000
Särskild skatt å förmögenhet.................... 13,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt........... 9,500,000
Utjämningsskatt............................... 9,200,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt............ 250,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
........................................ 350,000
Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt för gåva
29,000,000 kronor).................... 63,000,000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt.................................. 28,000,000
Gummiringsskatt.............................. 16,000,000
Bensinskatt............................ 59,000,000
Tullar och acciser:
T ullmedel..................................... 150,000,000
Accis å silke.................................. 2,000,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror..... 11,000,000
Tobaksskatt.................................. 84,000,000
Brännvinstillverkningsskatt..................... 14,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag............................ 12,000,000
Detaljhandelsbolag .......................... 20,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 90,000,000
Maltskatt .................................... 28,000,000
Postverket (överskott).......................................
237,300,000
103,000,000
411,000,000
20,000,000.
Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet, att utgå enligt samma grunder
som för åren 1934 och 1935, har framlagts i propositionen nr 23. Likaså
har med propositionen nr 22 avlåtits förslag örn uttagande av extra inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1936 enligt samma grunder som för ett vart
av åren 1932—1935. Av dessa båda förslag har det förra av bevillningsutskottet
tillstyrkts (betänkande nr 47). Till det senare av utskottet i betänkande
nr 48 behandlade förslaget återkommer utskottet i det följande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-
Riksdagen har godkänt med propositionen nr 40 framlagt förslag om fortsatt
tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
I sitt anförande till det vid förenämnda proposition nr 267 fogade statsrådsprotokollet
har departementschefen erinrat, att i förutsättningarna för
den vid riksdagens början framlagda finansplanen numera så avsevärda förändringar
inträtt, att sättet för budgetens balansering syntes böra upptagas
till förnyat övervägande.
Departementschefen anför härom inledningsvis följande:
»De betydelsefullaste förändringarna möta på utgiftssidan. Genomförandet
av den i propositionerna nr 225—229 föreslagna försvarsreformen skulle
medföra en utgiftsökning utöver riksstatsförslaget med i runt tal 16 miljoner
kronor. Vid antagande av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram
som förutsatts av särskilda utskottet åter, har man att räkna med
en sammanlagd utgiftsökning på åtminstone 45 miljoner kronor. I propositioner
till riksdagen ha vidare föreslagits åtgärder mot arbetslöshet som
kräva anslag av skattemedel på sammanlagt 4 miljoner kronor, varför täckning
ej beretts i statsverkspropositionen. Örn man vidare fasthåller vid
den tidigare tillämpade amorteringsplanen för förlusterna å spannmålsregleringen
kommer jämväl för detta ändamål en ökning av belastningen för
skattebudgeten till stånd som uppgår till 4 miljoner kronor. Sammanläggas
de angivna utgiftsökningarna, under förutsättning att en försvarsordning
antages med den av särskilda utskottet förutsatta kostnadsramen,
med de förändringar på utgiftssidan i övrigt, som vunnit riksdagens anslutning
eller varom förslag framställts i av riksdagen ännu ej slutbehandlade
propositioner eller vilka eljest böra iakttagas vid uppgörandet av statsregleringen,
erhålles för allmänna skattebudgeten en sammanlagd utgiftsökning
å i runt tal 57 miljoner kronor.
För täckningen av de stegrade utgifterna disponeras i första hand i statsverkspropositionen
ej förutsedda inkomstökningar för vissa inkomsttitlar å
riksstaten. Vid en uttagningsprocent på 150 kan inkomst- och förmögenhetsskatten
sålunda enligt nu verkställda beräkningar antagas komma att
inflyta med 151 miljoner kronor eller med 9 miljoner kronor mera än vad
som i statsverkspropositionen antogs komma att bli fallet. Även
tullinkomsterna torde komma att inflyta med högre belopp än som
tidigare beräknats. Jag har ansett mig kunna räkna med en sammanlagd
nettoökning av de för allmänna budgetändamål disponibla inkomsterna
med 8.21 miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Vid jämförelse
med förut anförda uppgifter rörande utgiftsökningen bör härtill läggas 1.4
miljon kronor för I anspråk tagna kapitaltillgångar, emedan bland de i utgiftskalkylen
medräknade posterna ingår anslag för avskrivning av förlusten
å till föreningen Nederkalix industri u. p. a. anvisat lånekapital, vilket enligt
riksdagens beslut förutsatts skola täckas med den till 1.4 miljon kronor be
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50• 5
räknade återbäringen å av staten tillskjutet kapital i Kalix träindustriaktiebolag.
Även de i statsverkspropositionen för avskrivningsändamål reserverade inkomsterna
torde nu kunna antagas inflyta med högre belopp än som i riksstatsförslaget
beräknats. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten kan
sålunda, uttagen efter oförändrade grunder, numera upptagas till ett från
9.5 till 10 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt upplysningar som jag under
hand inhämtat från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag torde man vidare
vara berättigad att räkna med en inkomst av malmbolaget som med 8
miljoner kronor överstiger den i statsverkspropositionen beräknade inkomsten
på 12 miljoner kronor. Denna betydande inkomstökning gör det möjligt
att efter en obetydlig höjning av det belopp av kassafondsmedel som i
statsverkspropositionen föreslagits disponerat för avskrivningsändamål frigöra
den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål.
Mot den ökade belastning på kassafonden på 1.5 miljon kronor
som därvid uppkommer står, såsom framgår av riksräkenskapsverkets beräkning
av budgetutfallet under innevarande budgetår, en ökning av behållningen
å fonden utöver den tidigare beräknade på omkring 5 miljoner
kronor.
Vid frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna
budgetändamål stiger den för täckning av utgiftsökningen disponibla
inkomsten till (8.21 + 1.4+10 =) 19.61 miljoner kronor. Det kvarstående
underskott, för vilket —- med utgångspunkt från ovan förutsatta utgifts-
och inkomstförändringar — täckning måste beredas, kan alltså beräknas
till (57 — 19.61 =) 37.39 eller i runt tal 37 miljoner kronor.»
Härefter ingår departementschefen på frågan örn den statsfinansiella utvecklingen
på något längre sikt och refererar riksräkenskapsverkets förut
nämnda skrivelse till särskilda utskottet den 20 maj 1936, vari verket
framlagt resultaten av vissa av utskottet begärda beräkningar rörande inkomstutfallet
åren 1936/1937—1938/1939 m. m. Enligt verkets utredning
skulle man under dessa år, under förutsättning att konjunkturläget komme
att vidmakthållas men icke underginge någon förbättring utöver den nivå som
uppnåtts under den förflutna delen av innevarande kalenderår, kunna räkna
med en stegring av allmänna budgetens vei''kliga inkomster utöver riksstatsförslaget
för år 1936/1937, som budgetåret 1937/1938 uppginge till 120.76
miljoner kronor och budgetåret 1938/1939 till 134.82 miljoner kronor. Därifrån
borde dragas dels av riksräkenskapsverket beräknade höjningar av
de automatiska utgifterna på 65.00 respektive 79.71 miljoner kronor, dels
den överföring till allmänna budgeten av utgiften för skatteutjämning som
komme till stånd samtidigt med att bidragen till skatteutjämningsfonden
tillfördes allmänna budgeten, såsom i riksräkenskapsverkets beräkning skett
under antagande av att Kungl. Maj:ts förslag till omläggning av den statliga
inkomstbeskattningen vunne riksdagens godkännande. Skedde detta erhölles
enligt verkets kalkyl överskott på omkring 45 respektive 44 miljoner kronor
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-
att nämnda budgetår täcka de icke automatiska utgiftsstegringarna som
icke medtagits i riksräkenskapsverkets beräkning.
Departementschefen anför i anlutning härtill följande:
»Dessa överskott motsvara ungefär vad som kräves för genomförandet
av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts
av särskilda utskottet. För övriga icke automatiska men likväl nödvändiga
utgifter, som kunna väntas tillkomma under ifrågavarande år, saknas
alltså täckning, även om man utgår från riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
med dess förutsättning av en under ytterligare tre år oförändrat
god konjunktur. Bland de orsaker till ökade anspråk på skattebudgeten, varom
här bör erinras, äro den planerade allmänna avlöningsregleringen, lönereglering
av oreglerade befattningar, spannmålsförluster och utgifter för barnpensionering.
Det anförda ger otvetydigt vid handen att det statsfinansiella läget på
längre sikt måste betecknas såsom ansträngt. De stigande utgifterna under
den närmaste framtiden kunna med största sannolikhet icke täckas utan
anlitande av nya inkomstkällor eller starkare utnyttjande av de gamla. Att
därvid möjligheterna till ökad avkastning av skatterna på inkomst och förmögenhet
måste uppmärksammas är självklart. Men under sådana förhållanden
torde det icke kunna undvikas, att till förnyat övervägande upptages
frågan örn avvägningen mellan de fasta och rörliga elementen i den föreslagna
nya inkomst- och förmögenhetsbeskattningen samt skattetryckets fördelning
på olika inkomstklasser.»
Förslag i enlighet härmed har av Kungl. Majit framlagts i proposition
nr 269.
Ytterligare anför departementschefen följande:
»Av riksräkenskapsverkets beräkningar framgår, att de svårigheter som
framträda budgetåret 1936/1937 icke äro att betrakta såsom tillfälliga och
frågan om budgetens balansering bör bedömas med hänsyn därtill. En
första konsekvens av det statsfinansiella lägets karaktär synes vara, att kraven
på en fullständig avskrivning av krisskulderna under nästa budgetår
och på fortsatt regelmässig avskrivning av förlusterna på spannmålsregleringen
icke få eftersättas. Man torde alltså icke böra räkna med möjligheten
att balansera budgeten för år 1936/1937 genom en minskning av
amorteringsanslagen. Trots att budgetutfallet torde medföra en mindre uppgång
i kassafondens behållning, synes det icke heller tillrådligt att belasta
fonden hårdare än som i det föregående förutsatts skola ske genom höjning
av det för avskrivningsändamål disponerade beloppet kassafondsmedel från
59 till 60.5 miljoner kronor.
I proposition nr 232 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag
angående ändring av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. De nya
skatterna — en inkomst- och förmögenhetsskatt och en särskild skatt å
förmögenhet — skulle ersätta nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatt,
extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskilda förmögenhetsskatt och utjämningsskatt.
Örn detta förslag vinner riksdagens godkännande och sålun
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
7
da utjämningsskatten som särskild inkomsttitel från och med budgetåret
1937/1938 försvinner, medför denna omläggning, att behovet av det i riksstatsförslaget
för 1936/1937 till 10.9 miljoner kronor upptagna anslaget för
avsättning till skatteutjämningsmedlens fond bortfaller. Då inkomsten av
utjämningsskatten jämte halva lotterivinstskatten numera torde kunna beräknas
komma att uppgå till 11.40 miljoner kronor, frigöres alltså under angiven
förutsättning detta belopp för balansering av allmänna budgeten, vars
beräknade underskott för budgetåret 1936/1937, vid antagande av en försvarsordning
med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts av särskilda utskottet,
därigenom reduceras till (37 — 11.40 = ) 25.60 eller i runt tal 26 miljoner
kronor. För täckningen av detta underskott torde böra räknas med ökad
beskattning.
När det gäller att på skattevägen bereda täckning för det kvarstående underskottet,
utgår jag ifrån att den i statsverkspropositionen föreslagna sänkningen
av den ordinarie inkomstskatten såvitt möjligt bör genomföras. Visserligen
framhöll jag redan då, att tveksamhet kunde råda därom, huruvida
en dylik sänkning skulle kunna vid en förutsedd utgiftsökning i fortsättningen
genomgående bibehållas, men uttalade samtidigt den förhoppningen, att
det nya förslaget till inkomstbeskattning, som var under förberedelse, skulle
bereda sådan lättnad för det stora flertalet inkomsttagare, att sänkningen för
dem icke skulle behöva bli endast tillfällig. Det sedan framlagda skatteförslaget
innebär också en strävan till en förskjutning av skattetrycket från
mindre till större inkomsttagare. Om förslaget vinner riksdagens bifall, skulle
de nya skatteskalorna komma att tillämpas vid skattedebiteringen år 1937.
Vid oförändrat genomförande av i Kungl. Maj:ts propositioner framlagda utgiftsförslag
skulle för budgetåret 1936/1937 någon motsvarande förskjutning
av skattetrycket, innebärande höjd beskattning av större inkomsttagare, icke
behövt övervägas. De betydligt stegrade utgifter, som nu genom ett väntat
beslut om försvarets organisation synas förestå, ha medfört ett förändrat
läge. Det övervägande av skattebördans fördelning, som med hänsyn till
dessa utgifter synes böra föranleda ändringar i den framlagda propositionen
om ny inkomstskatt, blir även nödvändigt i fråga om skattefördelningen under
budgetåret 1936/1937. I överensstämmelse med den uppfattning, som i
nämnda skatteproposition kommit till uttryck, föreslår jag, att de erforderliga
medlen anskaffas i första hand genom en höjning av skatten för de mest
bärkraftiga medborgargrupperna. Jag har därför för avsikt att senare i
dag hemställa att Kungl. Majit måtte i proposition till riksdagen föreslå sådan
ändring i den skala, efter vilken extra inkomst- och förmögenhetsskatt
i propositionen nr 22 föreslagits att utgå år 1936, att intäkten under denna
inkomsttitel kan beräknas komma att uppgå till omkring 30 miljoner kronor,
eller 20 miljoner kronor mera än varmed den i det föregående, under förutsättning
av oförändrade beskattningsgrunder, beräknats komma att inflyta.
För täckning av det under förut angivna förutsättningar uppkommande underskottet
på cirka 26 miljoner kronor skulle sålunda diirefter återstå att
bereda en ytterligare inkomst på omkring 6 miljoner kronor. En höjning av
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
inkomstskatten med 5 enheter utöver de i statsverkspropositionen förutsatta
150 torde alltså icke kunna undvikas och förslag därom kommer i det följande
att framläggas.»
I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda
proposition nr 267, såvitt nu är fråga,
dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående
det procenttal av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1936 skall utgå — föreslagit riksdagen
att besluta, att — i händelse av antagande av en försvarsreform
med den kostnadsram som förutsatts av särskilda
utskottet — inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936
skall utgå med 155 procent av de i 18 § i förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
dels
■—• med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt
avser upptagande å riksstaten för budgetåret 1936/1937 av nedan angivna
inkomsttitlar —- föreslagit riksdagen att under nyss angiven förutsättning i
nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
............................ kronor 156,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ...................... » 30,000,000;
dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag
såvitt avser upptagande å riksstaten för budgetåret 1936/1937 av nedan angivna
inkomsttitlar — föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa
inkomsttitlar sålunda:
Utjämningsskatt, bevillning ......... kronor 9,700,000
Tullmedel, bevillning ............... » 152,000,000
Tobaksskatt, bevillning .............. » 85,000,000
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning » 14,500,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning .......... » 89,000,000.
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 267
föreslagna beräkningarna av bevillningarna innebära i förhållande till statsverkspropositianens
motsvarande beräkningar höjningar av följande inkomsttitlar,
nämligen inkomst- och förmögenhetsskatten med 14 miljoner
kronor, extra inkomst- och förmögenhetsskatten med 20.5 miljoner kronor,
utjämningsskatten med 0.5 miljon kronor, tullmedlen med 2 miljoner kronor,
tobaksskatten med 1 miljon kronor och brännvinstillverkningsskatten med
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
9
0.5 miljon kronor samt sänkning i fråga örn omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker med 1 miljon kronor.
Genom proposition nr 268 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under
i propositionen nr 267 angiven förutsättning antaga i propositionen nr 22
framlagt förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1936 med de ändringar i skattesatserna, som betingades av den föreslagna
höjningen av denna inkomsttitels avkastning till 30 miljoner kronor. Utskottet
har i sitt den 13 juni 1936 avgivna betänkande nr 48 hemställt, att
riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna
skatteskalan att skatten skulle kunna inbringa 23 miljoner kronor.
Såsom ovan nämnts beräknades i proposition nr 267 — i händelse av antagande
av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram, som förutsatts
av särskilda utskottet — för allmänna skattebudgeten en sammanlagd
utgiftsökning å i runt tal 57 miljoner kronor.
För täckningen av de stegrade utgifterna föreslogs att i första hand skulle
disponeras i statsverkspropositionen ej förutsedda inkomstökningar för vissa
inkomsttitlar å riksstaten. I propositionen räknades sålunda med en sammanlagd
nettoökning av de för allmänna budgetändamål disponibla inkomsterna
med 8.21 miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Vid jämförelse
med den förut anförda uppgiften rörande utgiftsökningen borde härtill läggas
1.4 miljon kronor för i anspråk tagna kapitaltillgångar, emedan bland de
i utgiftskalkylen medräknade posterna inginge anslag för avskrivning av
förlusten å till föreningen Nederkalix industri u. p. a. anvisat lånekapital, vilket
enligt riksdagens beslut förutsatts skola täckas med den till 1.4 miljon
kronor beräknade återbäringen å av staten tillskjutet kapital i Kalix träindustriaktiebolag.
Genom den i propositionen föreslagna frigörelsen av extra inkomst-
och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål och då denna
skatt uttagen efter oförändrade grunder kunde beräknas till ett belopp, som
med 0.5 miljon kronor översteg statsverkspropositionens beräkning, ökades
den för täckning av utgiftsökningen disponibla inkomsten med 10 miljoner
kronor till (8.21 + 1.4 + 10 =) 19.61 miljoner kronor.
För täckning av det återstående underskottet å (57 -—19.61 =) 37.39 eller
i runt tal 37 miljoner kronor anvisades följande utvägar. Under förutsättning
att det av Kungl. Majit för riksdagen framlagda förslaget angående
omläggning av den direkta statsbeskattningen vunne riksdagens godkännande,
bortfölle behovet av det i riksstatsförslaget för 1936/1937 till 10.9 miljoner
kronor upptagna anslaget för avsättning till skatteutjämningsmedlens fond.
Då inkomsten av utjämningsskatten jämte halva lotterivinstskatten numera
syntes kunna beräknas komma att uppgå till 11.40 miljoner kronor, frigjordes
alltså under angiven förutsättning detta belopp för balansering av allmänna
budgeten. För täckningen av återstående underskott (37 — 11.40 =)
25.60 eller i runt tal 26 miljoner kronor föreslogs ökad beskattning. Genom
den i proposition nr 268 föreslagna ändringen i den skala, efter vilken extra
Utskottet.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
inkomst- och förmögenhetsskatt i propositionen nr 22 föreslagits att utgå år
1936, beräknades intäkten under denna inkomsttitel komma att uppgå till
omkring 30 miljoner kronor eller 20 miljoner kronor mera än varmed den,
under förutsättning av oförändrade beräkningsgrunder, beräknats komma
att inflyta. För täckning av det under förut angivna förutsättningar uppkommande
underskottet på cirka 26 miljoner kronor skulle sålunda därefter
återstå att bereda en ytterligare inkomst på omkring 6 miljoner kronor.
För detta ändamål framlades i proposition nr 267 förslag om höjning
av uttagningsprocenten för inkomstskatten nied 5 enheter utöver de
i statsverkspropositionen förutsatta 150, varigenom denna skatt kunde beräknas
komma att inflyta med ytterligare 5 miljoner kronor.
Sedan propositionen nr 267 framlades, har riksdagen fattat åtskilliga beslut,
vilka föranleda utskottet att föreslå vissa jämkningar i det av Kungl.
Majit framlagda förslaget till balansering av budgeten.
Vad angår allmänna skattebudgetens utgiftssida må följande framhållas.
Medan i propositionen kostnaden för den föreslagna försvarsreformen beräknats
till åtminstone 45 miljoner kronor, måste, sedan numera riksdagen
fattat beslut i denna fråga, utgiftsökningen för försvarsreformen — örn den
därav föranledda ökningen av dyrtidstilläggsanslagen frånräknas, till vilken
ökning i propositionen hänsyn särskilt tagits — beräknas till 47.2 miljoner
kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp, 2.2 miljoner kronor, är till
övervägande delen att hänföra till anslaget till avskrivning av till vissa engångskostnader
för försvarsväsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital,
vilket anslag enligt propositionen nr 225 beräknats till 1.8 miljon kronor men
av riksdagen anvisats med 3.8 miljoner kronor. Anslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. har vidare av riksdagen anvisats med ett
belopp, som med 3 miljoner kronor överstiger Kungl. Maj:ts förslag. Å andra
sidan uppkommer en minskning å 5 miljoner kronor under femte huvudtiteln
på grund av att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts förslag örn dyrortsgradering
av folkpensionerna.
Med iakttagande av de beslut, som riksdagen fattat i anslagsfrågor, skulle
den allmänna skattebudgetens utgiftssida komma att höjas med cirka 57.2
miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Denna nettoökning är av ungefär
samma storlek som den i propositionen nr 267 beräknade. Genom ännu
ej verkställda gemensamma voteringar kunna komma att beslutas ytterligare
utgiftsökningar å cirka 0.2 miljon kronor.
Vad sedan angår den allmänna skattebudgetens inkomstsida vill utskottet
anföra följande.
Då utskottet i sitt betänkande nr 46 avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om omläggning
av den direkta statsbeskattningen torde, därest riksdagen godkänner
vad utskottet föreslagit, någon frigörelse för allmänna budgetändamål
på sätt i propositionen förutsatts av för utjämningsändamål avsedda medel
icke kunna äga rum. För detta belopp, 11.40 miljoner kronor, måste sålunda
täckning beredas på annat sätt.
Då utskottet i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om förändring av skatte -
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-
11
skalan för den extra inkomst- och förmögenhetsskatten funnit sig böra för
denna skatt förorda antagande av en skala, efter vilken för budgetåret 1936/
1937 icke 30 miljoner utan omkring 23 miljoner kronor — eller 13 miljoner
kronor mera än enligt de beräkningsgrunder som förutsatts i statsverkspropositionen
— skulle komma att inflyta, får utskottet föreslå, att denna inkomsttitel
beräknas till 23 miljoner kronor.
Efter de sålunda angivna förändrade förutsättningarna för beräkning av
allmänna skattebudgetens inkomstsida skulle, därest för den ordinarie inkomst-
och förmögenhetsskatten uttagningsprocenten i enlighet med det i
statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget fastställes till 150, för
bestridande av den förut angivna merutgiften av något över 57 miljoner kronor
stå till förfogande (8.21 + 1.4 + 23 =) 32.61 miljoner kronor. Skillnaden
uppgår sålunda till närmare 25 miljoner kronor.
Utskottet finner sig icke i nuvarande budgetläge med ökade krav på statsinkomster
kunna förorda att för den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten
uttagningsprocenten, som föreslagits till 150 i statsverkspropositionen
och till 155 i proposition nr 267, sänkes under det för år 1935 fastställda
talet 170. En förhöjning i förhållande till statsverkspropositionen med
icke såsom i proposition nr 267 föreslagits 5 enheter utan med 20 enheter
torde komma att inbringa något mer än 20 miljoner kronor utöver vad som
som skulle influtit, därest uttagningsprocenten fastställts till 150. Med hänsyn
härtill och på grund av uppgifter angående skatteunderlaget, erhållna
efter avgivandet av propositionen nr 267, synes det utskottet, som om detta
belopp skulle kunna jämkas uppåt till 21 miljoner kronor. Med utgångspunkt
från uttagningsprocenten 150 har i sistnämnda proposition såsom förut
nämnts skatten beräknats giva 151 miljoner kronor. Skatten skulle sålunda
under förutsättning att uttagningsprocenten bestämmes till 170 kunna
beräknas till (151 + 21 =) 172 miljoner kronor. Då såsom framgår av
vad utskottet nedan anför täckning på annat sätt torde kunna beredas för
det kvarstående underskottet å omkring 4 miljoner kronor, finner sig utskottet
böra förorda denna uttagningsprocent för år 1936.
Enligt vad utskottet inhämtat från statsutskottet torde — även i händelse
av mindre jämkningar i de inkomsttitlar, beträffande vilkas beräkning statsutskottet
har att framställa förslag — möjlighet förefinnas till finansiering
av det förut nämnda underskottet å omkring 4 miljoner kronor genom anlitande
av kassafonden. Såsom förut nämnts beräknades i statsverkspropositionen
överskottet av innevarande års statsreglering att tillföras kassafonden
till inemot 26 miljoner kronor. Av riksräkenskapsverkets beräkningar
i april och maj framgår emellertid, att detta överskott torde komma
att uppgå till omkring 31.5 miljoner kronor eller cirka 5.5 miljoner kronor
mera än vad i statsverkspropositionen förutsatts. För finansieringen av avskrivningen
av krislånen skulle enligt vad som föreslagits i propositionen nr
267 av kassafonden tagas i anspråk 1.5 miljon kronor mera än enligt vad i
statsverkspropositionen föreslagits. Lägges härtill det förutnämnda underskottet
å omkring 4 miljoner kronor att täckas av kassafonden, skulle merbe
-
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
lastningen av fonden i förhållande till statsverkspropositionens förslag i nästa
års riksstat komma att utgöra omkring 5.5 miljoner kronor eller det belopp,
som utgör skillnaden mellan det i december och i april—maj beräknade
överskottet av statsregleringen för innevarande budgetår.
Utskottet vill erinra därom att genom en balansering av budgeten, på
sätt som sålunda angivits, löpande verkliga inkomster å allmänna skattebudgeten
i större utsträckning komma till användning än genom det förfarande
för budgetens balansering, som i proposition nr 267 föreslagits.
Medan den i propositionen förutsatta frigörelsen av för skatteutjämningsändamål
avsedda medel, vilken intäkt är av engångsartad natur och står
på gränsen till disposition av kapitalmedel, uppgår till 11.4 miljoner kronor,
kommer enligt den här föreslagna planen endast ett belopp av omkring 4
miljoner kronor att erfordra täckning genom kapitalmedel.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om beräkningen av bevillningarna
för nästkommande budgetår finner sig utskottet böra i huvudsak tillstyrka.
Med hänsyn till den ståndpunkt, som riksdagen vid behandling av
proposition nr 239 intagit till frågan om prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för nästa regleringsår, torde emellertid inkomsttiteln Accis
å margarin och vissa andra fettvaror, vilken i statsverkspropositionen upptagits
till 11 miljoner kronor, böra beräknas till samma belopp som för innevarande
budgetår eller 15 miljoner kronor. Då förevarande inkomsttitel ingår i
en specialbudget, korresponderar höjningen på inkomstsidan mot en av riksdagen
beslutad ökning på utgiftssidan av det under nionde huvudtiteln uppförda
anslaget till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond. Allmänna
skattebudgeten påverkas sålunda icke av denna förändring.
Utskottet utgår från, att statsutskottet utöver vad ovan förutsatts, därest
så befinnes nödigt, anvisar utvägar för uppnående av erforderlig balans mellan
budgetens inkomst- och utgiftssida.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts i proposition
nr 267 framlagda förslag angående skatteprocenten,
besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936 skall
utgå med 170 procent av de i 18 § i förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1936/1937 måtte beräknas
sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt.......... kronor 172,000,000
Särskild skatt å förmögenhet............. » 13,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.... » 23,000,000
Utjämningsskatt.......................... » 9,700,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt---- » 250,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
13
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter......................... kronor 350,000
Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt
för gåva 29,000,000 kronor) ............ » 63,000,000
Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt ............ 28,000,000
b) Gummiringsskatt ........ 16,000,000
c) Bensinskatt .............. 59,000,000
Tullmedel................................
Accis å silke .............................
Accis å margarin och vissa andra fettvaror
Tobaksskatt..............................
Brännvinstillverkningsskatt...............
Rusdrycksförsälj ningsmedel:
Partihandelsbolag.......................
Detaljhandelsbolag.....................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
................................
Maltskatt.................................
Postverket (överskott)....................
» 103,000,000
» 152,000,000
» 2,000,000
* 15,000,000
» 85,000,000
» 14,500,000
»> 12,000,000
» 20,000,000
» 89,000,000
»> 28,000,000
» 20,000,000
Stockholm den 17 juni 1936.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Hansén, Nilsson i Landeryd,
Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson
i Närlinge, Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Kamsta, Sjödahl, Bengtsson i
Örby Bosgård, Berg i Karlskrona, Löfvander, Werner i Hultsfred, Johansson
i Krogstorp, Mårtensson oell Lundell.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
Reservation
av herrar Bärg i Katrineholm, Hjalmarsson, Lövgren i Boden, Björklund,
Olsson i Gävle, Sjödahl, Berg i Karlskrona, Werner i Hultsfred och Mårtensson,
som anfört:
»I en vid bevillningsutskottets betänkande nr 46 fogad reservation hava
vi, med viss ändring beträffande beskattningen av svenska aktiebolag, förordat
bifall till Kungl. Maj:ts förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen
m. m. Därjämte hava vi i reservation vid bevillningsutskottets
betänkande nr 48 yrkat bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 268. Den enligt
denna proposition föreslagna förändrade skalan för den extra inkomstoch
förmögenhetsskatten har beräknats inbringa 30 miljoner kronor mot 23
miljoner kronor enligt den av utskottet förordade skalan. Under förutsättning
att dessa våra förslag vinna riksdagens bifall skulle man beträffande finansieringen
av budgeten för budgetåret 1936/1937 kunna följa den väg, som
Kungl. Majit i proposition nr 267 angivit. Detta innebär, att man för balansering
av allmänna skattebudgeten skulle kunna disponera inkomsten av utjämningsskatten
jämte halva lotterivinstskatten, tillhopa 11.40 miljoner kronor,
samt att uttagningsprocenten för den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten
skulle kunna fastställas till endast 155. Med hänsyn till de av utskottet
åberopade uppgifter angående skatteunderlaget, som erhållits efter
avgivandet av proposition nr 267, synes det oss som om avkastningen av den
ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten skulle vid nämnda uttagningsprocent
kunna beräknas till 157 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera
än vad skatten upptagits till i nyssnämnda proposition.
Med utgångspunkt från det anförda och de uppgifter rörande budgetställningen,
som lämnats utskottet, återstår emellertid för ernående av balans i
budgeten ett belopp å omkring 0.5 miljon kronor att täcka. Enligt vad utskottet
inhämtat har statsutskottet möjlighet att för budgetens balansering
anvisa utväg att finansiera ett underskott av denna storleksordning.
I anslutning till vad sålunda anförts hava vi yrkat,
1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition
nr 267 framlagda förslag angående skaf teprocenten,
besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936 skall
utgå med 155 procent av de i 18 § i förordningen örn statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
samt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.
15
2) att bevillningarna för budgetåret 1936/1937 måtte beräknas
i enlighet med vad utskottet föreslagit, dock att nedannämnda
inkomsttitlar beräknas sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt .... kronor 157,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt » 30,000,000.»