Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

23

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1936 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
viss ändring av gällande bestämmelser örn gift kvinnas
beskattning.

I en inom andra kammaren av herr Aronson m. fl. vackt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 145, har hemställts, »att riksdagen ville besluta
sådan ändring i gällande skattelag att 3 mom. av § 46 kommunalskattelagen
och 2 mom. av § 4 inkomstskatteförordningen måtte utgå».

46 § 3 mom. kommunalskattelagen är av följande lydelse:

»Har gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och under större delen
av beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft inkomst av rörelse
eller av eget arbete, må hon, om och i den mån sådan hennes inkomst
därtill förslår, i hemortskommunen åtnjuta avdrag med 200 kronor.»

Enligt 4 § 2 mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
äger gift kvinna, där sådana förhållanden äro förhanden, som i 46 §
3 mom. kommunalskattelagen angives, även tillgodonjuta avdrag, som där
sägs.

I motionen har framhållits, att det för närvarande syntes råda ett ganska
allmänt missnöje bland vårt folk över den otillbörligt gynnade ekonomiska
ställning, som de äkta makar åtnjöte, vilka båda innehade avlönade befattningar,
var för sig så inkomstbringande, att de beräknats tillräckliga för en familjs
försörjning. Detta missnöje hade starkt fog för sig, särskilt då man
beaktade den för många alltjämt förekommande stora svårigheten att vinna
anställning inom det yrke, för vilket vederbörande utbildat sig. Det syntes med
hänsyn härtill orimligt, att dessa makar ytterligare gynnades i beskattningsavseende.
Det måste snarare anses som mera berättigat, ifall den förmån, som
dylika makar åtnjöte, belädes med extra skatt, än att den ytterligare ökades
genom skattelindring. En skattelindring av denna omfattning hade mycket
ringa örn ens någon betydelse ur synpunkten att uppmuntra till äktenskap.
Och än mindre skäl förefunnes för den förmodan att nativiteten därigenom
skulle främjas. Till sina verkningar vore även skattelindringen inkonsekvent,
i det att den icke komme alla gifta kvinnor tillgodo, som med sitt
arbete bidroge till anskaffning av inkomst för familjens försörjning. Landets
jordbrukarhustrur, av vilka de allra flesta genom sitt arbete franiska -

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

pade en betydande del av den inkomst, varpå familjen skulle hava sin försörjning,
komme exempelvis icke i åtnjutande av skattelindringen.

Utskottet. Befolkningskommissionen har i sitt den 11 december 1935 avgivna betänkande
angående familjebeskattningen bland annat upptagit till övervägande
frågan om förevarande avdrag för gift kvinna. Kommissionen har därvid
föreslagit att detta avdrag skulle utgå med 400 kronor i stället för nu gällande
200 kronor. Då det torde kunna förväntas, att ifrågavarande spörsmål inom
den närmaste tiden kommer att bliva föremål för närmare övervägande, anser
sig utskottet i frågans nuvarande läge icke böra förorda någon ändring i
förevarande bestämmelser.

Utskottet hemställer därför,

att motionen II: 145 av herr Aronson m. fl., om viss ändring
av gällande bestämmelser örn gift kvinnas beskattning,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 juni 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOD. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Hansén, Nilsson i Landeryd,
Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Nylander
i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Anderson i Norrköping, Sjödahl,
Velander, Löfvander, Myrdal, Werner i Hultsfred, Eklund, Mårtensson
och Hammarlund.

367370. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.