Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1936 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om ökat skydd för frukt- och trädgårdsodlingen.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats

l:o) en inom första kammaren av herr Elof Andersson m. fl. väckt motion,
nr 104, vari hemställts,

»A) att riksdagen måtte besluta

dels — eventuellt med upphävande av nu gällande tullar och tilläggstullar
å dessa varor — att följande varuslag skola under angivna tider vara belagda
med nedan angivna tullsatser:

Päron, hänförliga till tulltaxenr 67

Rötter, ätbara, i tullta
färska (stat. nr 103)
Köksväxter, hänförliga
verts, sallad och kro:

per 100
kilogram

tiden

20

kr.

1/6—31/12

35

»

1/7—15/11

35

»

1/6—31/7

. 20

»

1/7—31/12

. 20

)>

1/6—15/1

. 35

»

1/6—31/1

. 50

»

1/11—30/6

. 70

»

hela året,

dels att tiden för gällande tilläggstullar å tomater och gurkor skall utsträckas
att gälla för tomater under 1 maj—15 december och gurkor tiden
15 mars—15 december,

dels ock att beträffande blommor och blomdelar, hänförliga till stat. nr
89:2, skall utöver gällande tull utgå tilläggstull med 500 kronor för 100
kilogram under tiden 1 mars—1 december; eller

B) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utfärdande
av bestämmelser rörande importreglering av ovannämnda varor, så att verksamt
skydd beredes svenska odlare.»

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 38.

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

2:o) en inom andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp m. fl. väckt
motion, nr 254, vars hemställan förutom i nedan angivna delar överensstämmer
med hemställan i motionen I: 104. Olikheterna mellan dessa motioner
hänföra sig till tiden för de föreslagna tullarna å äpplen och päron.
Medan i motionen i första kammaren föreslås, att tullen skall utgå för äpplen
under tiden Vs—15/i och för päron under tiden V,-31/!*, yrkas i motionen
i andra kammaren, att motsvarande tider skola vara för äpplen 1/6—sista
februari och för päron V,—81/i Av

motiveringarna framgår, att motionärerna avsett antingen införande
av de i motionerna berörda tullarna eller vidtagande av importreglerande
åtgärder på förevarande område.

Beträffande motiveringarna, som äro likalydande i båda motionerna, får
utskottet hänvisa till motionerna.

Med avseende å tullbeskattningens storlek enligt gällande grunder och enligt
motionärernas förslag får utskottet hänvisa till efterföljande sammanställning.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

3

Total tullbeskattning, kronor per 100 kg.

Beträffande i tabellen upptagna varuslag med undantag av blommor och blomdelar, gurkor samt
tomater hemställes i motionerna antingen om i kolumnen »Föreslagen tull» angivna tullsatser eller örn
dessa sistnämnda tullsatser med bibehållande av gällande tullar och tilläggstullar.

Tulltaxenr

Varuslag

Nuvarande tull

Föreslagen tull

(Stat. nr)

Grundtull

Tilläggst ull

Grundtull

Tilläggstull

ur 36: 2
(89: 2)

Blommor och blomdelar,
naturliga, avskurna, ej
s. n., till prydnad an-vändbara, andra än mi-mosa och ljung, friska..

500: —

500: —

\s-Vi2

ur 48; ur 49
(103, ur 105)

Rötter, ätbara, ej s. n.,
nyskördade ..........

i1/i-90/e 20: —
V/7-sl/is 10: —

—

7ii-30/6 50:-

—

53 (109)

Lök....................

5: —

—

Ve -al/i2 20: -

—

ur 55 (112)

Gurkor.................

20: —

V*-3% 30: —

Samma som
nuvarande

15/a—ls/ia 30: —

57:1; 57: 2
(114; 115)

Tomater1 ..............

1 15/l2-,5/4 10: —
\ l6/4 -u/ia 15: -

Vs-30/!! 35: —

Samma som

Ve-15/!! 35: -

nuvarande

ur 57: 3
(116: 1; ur
116:2)

Köksväxter, färska eller
enbart kokade, hänförl.
till stat. nr 116, andra
än haricots verts, sallad
och kronärtskockor.. ..

15: —

Blomkål 10: —
Andra 25: —

70: —

64 (127)

Vindruvor1 2 .............

—

—

Ve-31/! 35: —

—

ur 67 (130)

Äpplen.................

10: —

V 7—81/l! 10: —

Motion 1:104
Ve-15/! 20: —
Motion II: 254
Ve-sista fehr
20: —

—

ur 67 (131)

Päron..................

10: -

V7-30/h 10: —

[Motion I: 104

1 V7-31/ia 20: —
i Motion II: 254
l V7-3I/i 20: —

—

ur 67 (ur 132)

Plommon...............

10: —

Vs-31/i 10: —

V7-ls/it 35: —

—

ur 67 (ur 134)

Körsbär ................

10: —

—

Ve-31/7 35: —

1 Den nuvarande grundtullen är endast tillämplig för tiden V9 1935—:n/vi 1936. Den före V» 1935
gällande grundtullen å 15 kronor för 100 kg under hela året återinföres V1 1937, därest den nuvarande
tullsatsens giltighetstid icke förlänges.

2 Tullfriheten för vindruvor gäller endast för tiden Ve 1935—81/i! 1936. Därefter återinföres den
tidigare utgående tullen å 35 kronor för 100 kg, därest icke tullfriheten förlänges.

Rörande importen av vissa i motionerna berörda trädgårdsprodukter får
utskottet hänvisa till vid detta betänkande fogad bilaga.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet i
anledning av motionerna emottagit utlåtanden av medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och kommerskollegium.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Medicinalstyrelsen anför inledningsvis följande:

För vårt lands vidkommande torde såsom allmänt omdöme kunna sägas,
att det ur näringsfysiologisk synpunkt är av stor betydelse, att konsumtionen
av vegetabiliska födoämnen uppmuntras och underlättas. Till grund
för detta uttalande ligger icke allenast dessa födoämnens kalorivärde utan
även deras halt av bland annat olika slag av vitaminer och mineralier, vilkas
betydelse ur näringsfysiologisk synpunkt är allmänt erkänd.

Detta allmänna omdöme är emellertid otillräckligt för ett vägledande uttalande
rörande verkan från näringsfysiologisk synpunkt av ökat tullskydd
för nu ifrågavarande varuslag, lök, plommon, körsbär, päron, äpplen, vindruvor,
rötter och köksväxter, tomater och gurkor.

Styrelsen framhåller, att för ett sådant uttalande kräves en omfattande utredning
och undersökning av vart varuslag för sig. I avsaknad av tekniskthygieniskt
laboratorium kan emellertid styrelsen icke göra en dylik undersökning
och sålunda icke fatta ståndpunkt till det komplex av frågor, som
sammanhänger med motionernas yrkanden.

Styrelsen yttrar slutligen:

Är det åter för utskottet av vikt att erhålla yttrande från medicinalstyrelsen
rörande vissa varuslag, som uteslutande eller till väsentlig del importeras,
såsom bananer, apelsiner och vindruvor, får styrelsen anföra, att genom
denna import kvalitativt sett inga kända näringsämnen införas, som
icke förut finnas inom landet. Kvantitativt sett åter betyder denna import
i fråga om apelsiner en sådan förbättring av näringstillförseln, att en avsevärd
nedgång i apelsinimporten alltid måste vara en för folkhälsan allvarlig
sak. I fråga örn bananer och vindruvor, vilkas näringsvärde jämfört
med vissa svenska varuslag icke sätter dem i sådan särklass som apelsinerna,
torde motsvarande omdöme näppeligen kunna fällas.

Vad slutligen angår valet mellan säsongtullar och importreglering vid
åstadkommande av produktionsskydd, synes medicinalstyrelsen produktionsskydd
genom säsongtullar åtminstone för närvarande vara att föredraga såväl
från producent- som konsumentsynpunkt. Styrelsen ifrågasätter, om
icke vid införande av sådana tullar rättighet borde medgivas regeringen att
i fall av oförutsedd minskning i den svenska skörden tillfälligt suspendera
sådana skyddstullar.

Lantbruksstyrelsen hänvisar till ett styrelsens utlåtande bifogat,
ur den i juni 1935 utgivna boken »Trädgårdsodlingen i Sverige» hämtat särtryck
angående dels några statistiska uppgifter örn trädgårdsodlingen i Sverige,
dels försök till beräkning av den svenska trädgårdsodlingens produktionsvolym.
I detta tryckalster anföres årsmedeltal av odlarnas partipris å
58 olika trädgårdsprodukter för år 1934 och 1924, varav framgår icke blott
att under nämnda tioårsperiod partiprisnivån sjunkit i medeltal för olika
frukt- och bärslag med 55 procent och för olika köksväxtslag med 64 procent
utan även att den inre konkurrensen mellan odlarna medfört så låga
priser, att konsumenterna, trots jämförelsevis högt tullskydd, icke skäligen
kunna framföra klagomål över prisbildningen på grund av förhandenvarande
tullskydd.

Av följande vid lantbruksstyrelsen yttrande fogad tablå framgår, att medan
importen av olika till trädgårdsalster räknade produkter (dock icke

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

5

svampar, humle, ärter, bönor och tobaksblad) i medeltal för år under treårsperioden
1912—1914 hade ett värde av omkring 13 miljoner kronor, hade
importen av motsvarande produkter år 1935 ett värde av nära 62.4 miljoner
kronor.

I medeltal per år treårs-perioden 1912/14

År 1935

kg

kr.

kg

kr.

Levande och andra växter............

2,242,343

2,156,914

6,995,989

9,550,182

Färska eller enbart kokade köksväxter

1,969,774

561,094

5,891,177

2,227,198

Färska frukter (apelsiner, bananer, citro-ner och vindruvor) ................

8,151,455

2,833,961

50,422,640

21,885,163

Färska frukter, andra................

3,798,192

1,600,484

18.844,783

9,924,339

Torkade eller saltade frukter och bär..

6,607,653

5,595,601

22,525,248

17,731,709

Grönsaks- och fruktkonserver..........

386,630

313,845

1,069,653

1,052,108

Summa

23,156,047

13,061,899

105,749,490

62,370,699

I fråga om ändamålsenligheten av antingen säsongtullar eller importreglering
delar lantbruksstyrelsen motionärernas uppfattning, att säsongtullar
utgöra ett verksamt medel att stärka trädgårdsodlarnas ställning utan oskälig
belastning av konsumenterna. Lantbruksstyrelsen finner vidare säsongtullar
vara att föredraga framför importreglering, enär en importreglering
endast kan taga hänsyn till kvantitetsbehovet och icke såsom tullar — på
grund av prisreglerande inhemsk konkurrens -—• stimulerar en mera planmässig
svensk kvalitetsproduktion. Dessa förhållanden utvecklas närmare
i en utav föredraganden i ärendet upprättad promemoria1 i ämnet.

Vad angår de i motionerna upptagna produkterna var för sig anför lantbruksstyrelsen
i huvudsak följande:

Lök. I yttrande den 12 mars 1935 till bevillningsutskottet förklarade lantbruksstyrelsen
sig på grund av verkställd produktionskostnadsberäkning för
i Skåne odlad lök anse en tullhöjning av 10 öre per kilogram erforderlig, alltså
en höjning från nuvarande 5 till 15 öre per kilogram. Då nu motionärerna
föreslagit en tull under viss tid av 20 öre per kilogram, torde därvid hänsyn
hava tagits även till mellansvenska odlingsbetingelser. Är denna förmodan
riktig, synes sistnämnda tullsats icke för hög, därest skydd skall beredas
jämväl för produktion inom andra områden än de ur odlingssynpunkt
gynnsammaste i Skåne. Avkastningen per ytenhet i skånska lökodlingsdistrikt
blir nämligen i allmänhet större och produktionskostnaden sålunda
lägre än inom för lökodling mindre gynnsamma områden.

I motionerna har föreslagits, att ifrågavarande tull skulle utgå endast under
tiden 1 juni—31 december. Såsom lantbruksstyrelsen i sitt nyssnämnda
yttrande anförde, är denna tidsbegränsning icke tillfyllest. Lök är nämligen
mycket hållbar och bör icke lämpligen föras i marknaden i för stora partier
på en gång för att icke mellanhänderna skola trycka ned odlarnas partipris.
Lantbruksstyrelsen finner därför tiden 1 augusti—31 mars vara mera lämp -

1 Här ej avtryckt.

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38

lig, då det gäller att skydda deri inhemska produktionen av lök, än den av
motionärerna föreslagna.

Plommon. Mot den i motionerna föreslagna säsongtullen kan, främst av
skäl som anföres i det efterföljande under päron, ingen skälig erinran göras
vare sig ifråga om tullens storlek eller tiden för dess tillämpning. I varje
fall lärer för konsumenternas del någon prisförhöjning å plommon icke föranledas
av denna tull, då tillgången på plommon inom södra och mellersta
Sverige i allmänhet är så rik — av södra Sveriges produktion till in i november
— att den inhemska konkurrensen torde medföra skälig prisbildning.
Däremot är det anledning antaga, att produktionen skulle kunna
komma att ökas, bland annat av för konserveringsändamål lämpade högkvalitativa
sorter, som tack vare utpräglat fin smak skulle äga möjlighet
att ur handeln uttränga de visserligen köttrikare men i smak icke så värdefulla
amerikanska persikorna.

Körsbär. I förenämnda yttrande till bevillningsutskottet den 12 mars 1935
framhöll lantbruksstyrelsen, att redan det förhållandet, att konsumtionstiden
för körsbär till följd av tidig import utsträckts att omfatta cirka 8—9 veckor
i stället för tidigare 5 å 6 veckor, i hög grad minskat intresset både för odling
och konsumtion av svenska körsbär, enär importerade bär först föras i
marknaden och då äro jämförelsevis begärliga. Anmärkas må, att, då konsumtionstiden
omfattar endast 5 å 6 veckor, enbart svenska körsbär finnas i
marknaden. Då det givetvis är ett intresse, att den svenska körsbärsodlingen,
som har gamla anor och med stor framgång kan bedrivas inom skilda trakter
av landet, uppmuntras, tillstyrker lantbruksstyrelsen motionerna i denna
del, helst som tulltidens utsträckning till och med 31 juli skulle kunna främja
ytterligare odling av bland annat senmognande, för vissa konserveringsändamål
lämpade, sura sorter.

Päron. Både päron och plommon äro fattiga på C-vitaminer. De sakna
därför — liksom bananer — större betydelse som skydd mot skörbjugg, då
däremot äpplen under vintern näst apelsiner erbjuda det bästa skyddet mot
skörbjugg. Vid sådant förhållande och då päron — liksom plommon och
bananer — icke äro att anse såsom värdefulla livsmedel utan allenast som
njutningsmedel, anser lantbruksstyrelsen den föreslagna säsongtullen i varje
fall icke för hög och den i andra kammarmotionen föreslagna tiden för tullens
tillämpning lämpligt avvägd.

Även om skördekvantiteterna av verkligt senmognande päron från Malmöhus
län ännu icke äro så stora, att skörden därav kan täcka behovet längre
än inemot jultiden, så är det dock möjligt, att genom anlitande av kylhus
utsträcka distributionstiden av vissa efterfrågade sorter och sålunda förhindra
starkt prissänkande koncentration av utbuden. Just i fråga örn päron,
som utan kylning hava en i allmänhet jämförelsevis kort mognads- och
försäljningstid, blir anhopningen ofta sådan, att odlarna nödgas slumpa bort
päronen. Därför är ett effektivt skydd för svenska päron nödvändigt. Den
nuvarande tiden för förhöjd tull blott till 30 november har haft till följd, att
vårt lands egna odlarorganisationer för ernående av skäliga priser icke kunna
i kylhus lagra överskottet av päron. Resultatet av kyllagring av päron
skulle nämligen under nuvarande förhållanden bliva, att ju längre man till
jämförelsevis höga kostnader kyllagrade sådana, dess lägre pris komme de
att betinga som en följd även av upplagringen i frihamnars kylmagasin av
billiga utländska päron.

Äpplen. Från och med den 1 januari (i fråga örn päron från och med 1
december) eller vid övergång från högre till lägre tullsats föras i frihamn lagrade
äpplen (och päron) i marknaden. Detta har visat sig hava till följd,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. ‘

att grossister, som idka handel med såväl svensk som utländsk frukt, icke äro
benägna att binda sig för leverans av svensk frukt efter sistnämnda dagar
eller för leverans under november av päron och december av äpplen annat
än i så små partier, att de med absolut säkerhet kunna hinna avsättas töre
den dag, då utländsk frukt lill lägre tull föres i marknaden. Detta har jämväl
till följd, att vårt lands egna odlarorganisationer för ernående av skäliga
priser icke kunna i kylhus eller på annat sätt lagra överskottet av dessa fruktslag
och träffa avtal örn leverans av päron i november—december och äpplen
frampå nyåret. Resultatet härav skulle nämligen bliva, att, såsom ovan
anförts, ju längre man till jämförelsevis höga kostnader kvllagrade svensk
frukt, dess lägre pris komme den att betinga, detta även i fråga örn all importerad
frukt kvalitativt överlägsna sorter av äpplen, såsom Cox s Orange
och Ribston från södra Sveriges och Åkerö och Gravensteiner från mellersta
Sveriges fruktproduktionsdistrikt.

Priset på svensk frukt pressas ned därigenom, att odlarorganisationernas
utbud på grund av angivna förhållanden måste ske i god tid, för att grosshandeln
överhuvud taget skall vara villig övertaga försäljning av den inhemska
varan. Det har i föredragandens promemoria framhållits, att priset
på den inhemska varan avsevärt influeras av den under oktober—november
starkt ökade importen av vindruvor, sedan tullen därå borttagits. Allt
som allt bliva de svenska odlarorganisationerna av antydda orsaker nödsakade
att företaga en stark prissänkning på den del av fruktproduktionen,
som föres i marknaden under senhösten och fram mot jul. Det har sålunda,
enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat, varit omöjligt för riksförbundet
Svensk Frukt att under sistlidna december månad finna avsättning för resterande
större partier goda svenska äpplen till under slutet av oktober och
hela november gällande priser. Förbundet har fastmera nödgats dels utbjuda
denna frukt till lägre pris än gällande internationell notering och dels
vidtaga åtgärder för utlämnande av vissa partier i konsignation.

Här må vidare framhållas, att äpplet är vårt lands viktigaste fruktslag,
för vars odling de naturliga förutsättningarna flerstädes äro mycket goda,
särskilt i östra Sveriges kusttrakter och runt vissa större sjöar i sydöstra
Sverige. Vid sådant förhållande ävensom med hänsyn till de svenska äpplenas
näringsfysiologiska betydelse anser lantbruksstyrelsen det vara angeläget
att beträffande detta fruktslag åtgärder vidtagas, som kunna anses ägnade
att främja utvecklingen av en ur folkförsörjningens synpunkt målmedveten
produktionsinriktning. I bland annat nyssnämnda delar av landet, i
vilkas steniga terräng med dess jämförelsevis små brukningsdelar spannmålsodling
och animalieproduktion har svårt att föda sin man, har fruktodlingen,
särskilt äppleodling, under de senaste åren tagit sådan fart och
den ekonomiska framgången visat sig så påtaglig, att denna utveckling icke
bör hämmas utan tvärtom genom statsmakternas ingripande ytterligare
stegras.

Den i motionen i första kammaren föreslagna utsträckningen under 14
dagar av en högre tull är utan egentligt värde. Andra kammarmotionen
åsyftar däremot ett mera reellt stöd för den del av äppleproduktionen, som
med hänsyn till sitt näringsfysiologiska värde och nationalekonomiska betydelse
bör avsevärt utvecklas.

Redan för mer än 15 år sedan uppskattade Sveriges pomologiska förening
produktionen av sena äpplesorter till ungefär hälften av den sammanlagda
produktionen. Därefter har en bestämd stegring uti odlingen av senmognande
sorter inträtt. Medan Mälardalens och därmed jämförliga odlingsdistrikts
uppgift bör vara att förse marknaden med tidig och sen höstfrukt,
bör det vara Sydsveriges uppgift att tillgodose behovet av dels i viss ut -

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

sträckning tidiga sommaräpplen, dels och framför allt senhöst- och vinteräpplen.
Sistnämnda uppgift är så mycket betydelsefullare, som enligt hittills
vunna forskningsresultat senmognande sorter visat sig äga högre halt
av C-vitaminer än andra.

Planmässighet i äppleproduktionen allt efter de naturliga förutsättningarna
för tidigt, medeltidigt och senmognande sorters utveckling har sålunda
börjat komma till stånd. Enligt lantbruksstyrelsen mening bör därför det
tullskydd, som föreslås i andra kammarmotionen, kunna ytterligare främja
äppleproduktionens utveckling. Med hänsyn till oundgängligen varierande
skördar synes det för planmässig utveckling av produktionen ändamålsenligare
med en så jämförelsevis låg tull som 20 öre per kilogram under längre
årlig giltighetstid — såsom i andra kammarmotionen föreslås — än en
högre tull med kortare giltighetstid.

Vindruvor. Redan innan förutvarande tull å vindruvor eller 35 öre per
kilogram år 1935 upphävdes, voro importerade vindruvor en under vissa
tider av året jämförelsevis billig och ganska allmän konsumtionsvara. Följden
av denna tulls borttagande har nu blivit, att druvimporten ökat och
starkt inkräktar på avsättningen av andra inom landet odlade fruktslag.
Även om en tull av 35 öre per kilogram icke kan framdriva odling under
glas av vindruvor inom landet och sålunda icke utgör en skyddstull för motsvarande
svenska produkt, har en tull av denna storlek dock ett betydande
inflytande på avsättningen av andra produkter. Borttagandet av denna tull
var därför ur den synpunkt, lantbruksstyrelsen nu har att anlägga, olämpligt.
Mot den i motionerna föreslagna tiden för ifrågasatt tulls tillämpning
har lantbruksstyrelsen ingenting att erinra.

Rötter, ätbara, ngskördade, färska samt köksväxter, färska eller enbart
kokade, hänförliga till stat. nr 116. Vad rötter beträffar är förhållandet det,
att höstens på åkern erhållna skörd av rötter utav olika slag i allmänhet är
tillräcklig för det verkliga konsumtionsbehovet, varför under glas drivna
s. k. primörer av detta slag mera avse att möta en lyxkonsumtion, för vars
fördyrande genom ifrågasatt tull ingen vägande erinran kan göras, helst
som ett skydd härför skulle i viss utsträckning kunna möjliggöra viss arbetspersonals
sysselsättning under november—januari månader, då i allmänhet
personalbehovet i driverierna måste inskränkas. Då därtill kommer,
att dessa produkter kunna odlas i för andra ändamål avsedda växthus, som
efter primörernas skörd tagas i anspråk för andra och viktigare kulturer,
behöver sådan odling icke fördyras genom uppförande av särskilda växthus
för ändamålet. Med hänsyn till befintliga växthus’ fulla utnyttjande
och möjligheten att även under nämnda vintermånader kunna kvarhålla arbetspersonalen,
anser lantbruksstyrelsen visst fog föreligga för den ifrågasatta
tullhöjningen.

Vad anförts örn produkter, hänförliga till stat. nr 103, gäller även i fråga
om till stat. nr 116 hänförliga produkter, såsom dill, persilja och spenat.

De skäl, som ovan anförts i fråga om den ökade möjligheten att genom
bättre effekt av tullar helt utnyttja redan befintliga driverier och därmed behålla
arbetspersonalen under nämnda vintermånader, föreligga även beträffande
odlingen av gurkor och tomater. Någon starkare fördyring annat än
temporärt av gurkor och tomater lärer icke kunna befaras, då erfarenheten
hittills visat, att konkurrensen mellan odlare i södra och mellersta Sverige
ganska snabbt framtvingar sådan rationalisering av produktionen under olika
månader, att för konsumtionen skäliga priser snart uppnås. I tekniskt
avseende har vinterdrivningen av vegetabilier gjort så betydande framsteg,
att svårigheter numera icke möta att alltmera förlänga produktionsperioden.
Lantbruksstyrelsen tillstyrker sålunda även i denna del av motionä -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38, 9

Terna ifrågasatt utsträckning av tiden för tilläggstullen å gurkor och tomater.

Slutligen ifrågasättes i bägge motionerna en tilläggstull å blommor och
blomdelar av 5 kronor per kilogram under tiden 1 mars—1 december. Härmed
avses återinförande viss tid under året av förutvarande med samma belopp
hela året utgående tilläggstull, som borttogs i samband med handelsöverenskommelsen
med Frankrike den 13 mars 1933.

Även i fråga om denna produktion, som avser avskurna blommor och
blomdelar, kunna anföras samma motiv som ovan i fråga om under glas
drivna köksväxter. För kontinuitet i växtdriveriernas produktion, avseende
inom samma växthus olika tider av året odlade blommor, rötter och grönsaker,
fordras viss konstant personal. För full sysselsättning av densamma
måste den ena odlingen avlösa den andra. Möjligheten att genom kontinuitet
i driften öka och förbilliga produktionen av ovannämnda under glas odlade
livsmedel och blommor måste med den i riket nu tillgängliga betydande
växthusarealen (enligt 1932 års jordbruksräkning 2,486,000 kvadratmeter,
därav för växthus 1,288,000 kvadratmeter och för bänkgårdar 1,198,000
kvadratmeter) bliva betydande, i den mån ett ökat tullskydd hinner att verka.
Då kostnaderna för växthusdriften därigenom skulle kunna fördelas på
under olika tider av året förekommande odlingar, måste produktionen kunna
i icke ringa grad förbilligas. Då vidare produktionen inom landet har stora
möjligheter att fylla behovet av blommor särskilt under den tid av året,
1 mars—1 december, som avses i motionerna, torde ifrågasatt tullökning icke
kunna anses medföra olägenheter för konsumtionen men däremot ett avgjort
stöd för ökad rationalisering och förbilligande av produktionen i denna
del. Lantbruksstyrelsen anser sig sålunda kunna förorda ifrågasatt tillläggstull
å blommor och blomdelar.

På grund av vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen, som vid bedömande
av denna fråga icke tagit hänsyn till tullpolitiska förhållanden och
gällande handelstraktater, funnit sig ur synpunkten av de intressen, styrelsen
har att bevaka, böra förorda i andra kammarmotionen framställda förslag
till säsong- och tilläggstullar, under förutsättning likväl att ovan av styrelsen
beträffande lök ifrågasatt jämkning vinner beaktande.

Kommerskollegium har berett handelskamrarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Kolonialvaruengrossisters
Riksförbund tilfälle att avgiva yttranden i ärendet.
Samtliga organisationer med undantag av den sistnämnda ha inkommit med
yttranden, vilka överlämnats till utskottet.

Motionerna lia avstyrkts såväl vad angår de föreslagna tullförhöjningarna
som den ifrågasatta importregleringen av Stockholms handelskammare och
Skånes handelskammare. Handelskammaren i Göteborg har endast yttrat
sig rörande tullfrågorna och avstyrkt de föreslagna höjningarna. Sveriges
Köpmannaförbund har tillstyrkt såväl genomförande av tullförhöjningarna
som införande av importreglering, varvid dock all nödig hänsyn borde tagas
till med främmande makter avslutade handelstraktater.

Kommerskollegium framhåller, hurusom de ifrågasatta tullförhöjningarna
delvis beröra tulltaxepositioner, som för längre eller kortare tid äro bundna
i gällande handelsavtal. Härom anför kollegium i huvudsak följande:

Enligt handelsavtalet med Förenta Staterna den 25 maj 1935 är tullsatsen
10 kronor bunden lör äpplen under tiden 1 januari—30 april och för päron

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Utskottet.

under tiden 1 december—30 april. Avtalet löper för tre år räknat från den
6 augusti 1935. Vad angår vindruvor är tullfrihet tillförsäkrad Spanien
genom avtal den 23 augusti 1935, vilket avtal är gällande intill utgången
av år 1936. Därefter återinföres, därest icke förlängning av tiden för tullfriheten
äger rum, den förut gällande tullen å 35 kronor för 100 kg. Enligt
överenskommelse med Frankrike den 13 mars 1933 är tullen för friska
blommor och blomdelar bunden till grundtullen 500 kronor. Detta avtal
kan frånträdas efter uppsägning två månader i förväg.

Kommerskollegium finner sig bland annat med hänsyn till de angivna
traktathindren icke kunna tillstyrka de föreslagna tullsatserna för äpplen,
päron, vindruvor samt friska blommor och blomdelar. Ur traktatsynpunkt
finnes ej något hinder att — såsom i motionerna yrkas — uttaga tilläggstullen
å äpplen jämväl under juni månad. Emellertid ifrågasätter kollegium,
örn ur den inhemska fruktodlingens synpunkt ett verkligt behov kan föreligga
för höjd frukttull under juni månad, under vilken tid färska svenska
äpplen väl knappast torde kunna saluföras.

Vad angår lök, plommon, körsbär, rötter och köksväxter framhåller kollegium
önskvärdheten av att man av handelspolitiska skäl vid genomförande
av eventuella tullförhöjningar framgår med varsamhet.

Beträffande tomater anmärker kollegium att, enär förberörda 1935 års
avtal med Spanien garanterar frihet från tilläggstull under tiden 15 december—15
april, en eventuell utsträckning av tilläggstullen måste begränsas
till tiden den 1—14 december. Mot en sådan utsträckning synes kollegium
icke ha något att erinra.

Kollegium anför slutligen följande:

Motionerna gå, såsom tidigare är berört, ut på att tullarna, respektive
tilläggstullarna å lök, plommon, körsbär, päron, äpplen och ätbara färska
rötter skulle utgå uteslutande såsom säsongtullar under vissa angivna tider
på året, medan varorna i fråga skulle vara tullfria under övriga delar av
året. Kollegium finner detta uppslag vara av intresse. För frågans bedömande
torde emellertid krävas en närmare utredning, vid vilken även de
statsfinansiella konsekvenserna av en sådan omläggning av tullskyddet torde
böra beaktas.

Redan tidigare har nämnts, att motionärerna såsom alternativ förorda införande
av importreglering, »så att verksamt skydd beredes svenska odlare».
Ur formell synpunkt möta med hänsyn till förberörda handelsavtal med
Förenta Staterna hinder för genomförande av en importreglering bl. a. rörande
äpplen och päron, såvida detta ej sker i samband »med administrativa
åtgärder för reglering eller kontroll av produktion, distribution eller priser
beträffande likartade inhemska varor». Men även frånsett detta hinder, torde
en importreglering, örn den skall tillämpas så att den i mera väsentlig
omfattning begränsar införseln av de ifrågavarande produkterna, lätt kunna
komma att komplicera våra handelspolitiska relationer till vissa länder, på
vilka vi lia betydande exportintressen att tillvarataga. Med hänsyn till vad
sålunda anförts, finner Kollegium motionärernas förslag i nu senast berörda
del ej kunna för närvarande förordas.

Utskottet finner förhållandena inom den svenska frukt- och trädgårdsodlingen
påkalla ett närmare övervägande, huruvida icke åtgärder behöva vidtagas
till denna närings skydd. De förslag, som framlagts i de föreliggande motionerna,
åsyfta att åstadkomma sådant skydd. Såsom av den lämnade redo -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

11

görelsen framgår föreligga dock hinder att genomföra vissa i motionerna
framförda förslag på grund av gällande handelsöverenskommelser med främmande
makter. Sålunda kan för närvarande produktionen av äpplen och
päron icke komma i åtnjutande av ett förhöjt tullskydd i enlighet med motionärernas
förslag, och ej heller kan importen av dessa produkter göras
till föremål för reglering med hänsyn till gällande handelsavtal med Förenta
Staterna. Även där direkta traktatsenliga hinder icke föreligga måste, såsom
särskilt kommerskollegium framhåller, av handelspolitiska skäl viss
varsamhet iakttagas på detta område. Vid en avvägning mellan de intressen,
vartill hänsyn här bör tagas, finner sig emellertid utskottet böra tillstyrka,
att förevarande näringsgren nu i viss omfattning beredes ökat skydd.

När det gäller att avgöra på vad sätt detta skydd skall åstadkommas, genom
tullar eller genom importreglering, ansluter sig utskottet till det förra
alternativet, vilket överensstämmer med den uppfattning, som kommit till
uttryck i de hörda ämbetsverkens utlåtanden. Beträffande de produkter,
som böra komma i åtnjutande av ett högre tullskydd, anser sig utskottet
under förhandenvarande förhållanden böra förorda att lök, gurkor, plommon
och körsbär beredas sådant skydd.

I motionerna har för lök föreslagits en säsongtull av 20 kronor för 100 kg
under tiden Vo—31112 • Utskottet, som finner den nuvarande grundtullen av
5 kronor för 100 kg under hela året böra bibehållas, anser en höjning av
sistnämnda tullsats för tiden Vo—31/12 nied 15 kronor för 100 kg vara lämplig.
Vid ett bifall härtill kommer för årets sju sista månader tullen å lök att
utgå med 20 kronor för 100 kg. För gurkor utgår för närvarande förutom
grundtull en tilläggstull under tiden Vt—30L- Denna föreslås i motionerna
utsträckt att gälla under tiden 15/3—15/i2- I denna del finner sig utskottet
böra tillmötesgå motionärerna såtillvida, att tiden för tilläggstullens giltighet
bestämmes till 15/3—so/d- För plommon utgår nu dels grundtull under hela
året med 10 kronor för 100 kg, dels ock under tiden 1\5—31/i tilläggstull med
samma belopp. Motionärernas förslag att med upphävande av dessa tullar
belägga plommon med en säsongtull av 35 kronor för 100 kg under tiden
V7—1D/n finnér sig utskottet böra biträda. Vad slutligen angår körsbär innebära
förslagen införande av en säsongtull av 35 kronor för 100 kg under
tiden Ve—3L/7 jämte eventuellt bibehållande av den nu för hela året utgående
tullen av 10 kronor för 109 kg. Utskottet finner sig böra tillstyrka motionärernas
förslag på det sättet, att dels den gällande tullen bibehålies, dels ock
säsongtull införes under den föreslagna tiden med 25 kronor för 100 kg
utöver gällande tull.

Såsom framgår av kommerskollegii yttrande kan för närvarande intill utgången
av innevarande år på grund av gällande handelstraktat med Spanien
någon tull icke införas för vindruvor. Den nu gällande tullfriheten för detta
varuslag upphör emellertid automatiskt den 1 januari 1937, varvid den tidigare
gällande tullen av 35 kronor för 100 kg under hela året återinföres,
därest icke en förlängning av tullfriheten äger rum. Utskottet, som uppmärksammat
det stora prisfall å vindruvor, som ägt rum, sedan den förutvarande
tullen upphävdes, och den verkan, som detta prisfall medfört på

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

avsättningen av inhemska frukter och bär, anser ett återinförande av tullen
för vindruvor vara av betydelse som skydd för den svenska frukt- och bärodlingen.
Utskottet vill understryka angelägenheten av att Kungl. Majit, i
händelse fråga uppstår om förlängning av gällande tullfrihet å vindruvor,
ville beakta vad utskottet anfört beträffande skyddet för den inhemska fruktoch
trädgårdsodlingen. Då emellertid odlingens intressen härutinnan icke
torde göra sig gällande under tiden januari—maj, synes ett återinförande av
tullen å vindruvor kunna, därest av hänsyn till andra intressen detta skulle
anses lämpligt, anstå till den 1 juni 1937.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit jämväl i övrigt har uppmärksamheten
riktad på frukt- och trädgårdsodlingens behov av erforderligt stöd samt
att Kungl. Majit, örn anledning därtill gives, vidtager efter omständigheterna
påkallade åtgärder för tillgodoseende härav. Till slut vill utskottet framhålla,
att riksdagen vid behandling av en inom andra kammaren väckt motion,
nr 377, vilken hänvisats till jordbruksutskottet, får taga ställning till vissa
spörsmål, som nära sammanhänga med de frågor, som äro berörda i motionerna
I: 104 och lii 254.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 104
av herr Elof Andersson m. fl. och lii 254 av herr Pehrsson i
Bramstorp m. fl.,

1) besluta, att gällande tulltaxa skall från och med dag,
som Kungl. Majit bestämmer, i nedan angivna delar hava följande
ändrade lydelse:

Tull

lör 100 kg
kronor

5: —
20: —

35: —
fria

35: —
10: —

10: —

Köksväxter, ej särskilt nämnda:
färska eller enbart kokade:
lök:

53: i under tiden 1 januari—31 maj .... T

53: 2 under annan tid.................. T

Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:

66 ------------

plommon:

67: i under tiden 1 juli—15 november .. T

67: 2 under annan tid..................

körsbär:

67: 3 under tiden 1 juni—31 juli........ T

67: 4 under annan tid.................. T

67: s äpplen, päron och andra, ej särskilt

nämnda.......................... T

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

13

2) besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med tillägg till gällande tulltaxa1 skall, i vad angår stat. nr
112, från och med dag Kungl. Majit bestämmer hava följande
ändrade lydelse:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull
för 100 kg
kronor

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

färska eller enbart kokade:

ur 55

112

gurkor, under tiden 15

mars—30 september.. N

—

30: —

3) besluta, att i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med tillägg till gällande tulltaxa1 2 skall vidtagas den ändringen
beträffande kolumnen upptagande tulltaxenr att »ur 67»
ersättes med »ur 67: 5»; och

4) i skrivelse hos Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit
måtte beträffande frågan om tull å vindruvor beakta vad utskottet
anfört rörande avsättningen av inhemska frukter och
bär; ävensom

B) att förenämnda motioner I: 104 och lii 254 måtte, i den
mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet
ovan under A) hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 22 maj 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Hjalmarsson, Björklund,
Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Sjödahl, Berg i Karlskrona,
Löfvander, Larsson i Örbyhus, Hagström, Johansson i Krogstorp, Eklund,
Andersson i Dunker, Lundell och Persson i Undersvik.

Reservation

av herr Björklund.

1 Senaste lydelse av förordningen i förevarande del se Sv. förf. sami. 1934: 90.

2 Senaste lydelse av förordningen i förevarande delar se Sv. förf. sami. 1935: 222 och 472.

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Preliminär uppgift över den månatliga införseln till

Månader

Blommor och blomdelar etc.:
andra än mimosa och ljung:
friska

(Stat. nr 89: 2)

Rötter, ätbara, ej

nyskördade och inkommande

Vi-*/.

(Stat. nr 103)

Kg

Kr.

Kg

Kr.

Januari ....................

6,021

87,913

167

340

Februari ....................

5,854

79,840

19

68

Mars........................

5,300

69,330

450

710

April ......................

3,227

45,989

1,404

1,630

Maj ........................

2,098

32,953

6,627

6,407

Juni........................

1,586

22,942

2,024

1,350

Juli ........................

359

5,479

2

3

Augusti ....................

493

6,674

—

—

September ..................

903

12,344

229

271

Oktober ....................

2,637

35,920

—

—

November....................

3,831

54,217

30

5

December ....................

8,091

129,106

—

—

Summa

40,400

582,707

10,952

10,784

Enhetsvärde kr.

14: 42

0:98

Månader

Köksväxter,

ej särskilt nämnda, färska etc

: andra slag

blomkål

(Stat. nr 114 före >/»)
(Stat. nr 116: 1 efter */«)

andra

(Stat. nr 116 före ''/,)

(Stat. nr 116: 2 efter */,)

Kg

Kr.

Kg

Kr.

Januari ......................

43,855

28,658

10,478

20,499

Februari......................

49,498

37,783

14,263

28,712

Mars ........................

85,590

57,280

13,857

21,929

April ........................

80,364

77,672

2,702

4,355

Maj..........................

87,201

73,855

1,826

* 1,584

Juni ........................

56,123

39,962

1,414

737

Juli..........................

690

362

2

2

Augusti ......................

—

—

94

210

September....................

—

—

87

110

Oktober......................

9

1

416

721

November....................

3,040

1,495

2,825

3,414

December ....................

31,640

22.092

6,129

8,224

Summa

438,010

339,160

54,093

90,497

Enhetsvärde kr.

0: 77

1:67

iHäri ingå 60,269 kg. tomater värda 40,033 kr. inkomna under tiden 15—31 december, stat.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

15

Sverige under år 1935 av nedan upptagna varuslag.

Bilaga.

särskilt nämnda

Köksväxter, ej särskilt nämnda, färska etc.

andra

(Stat. nr 105)

Lök

(Stat. nr 109)

Gurkor
(Stat. nr 112)

Tomater

(Stat. nr 115 före ''/,)

pf1- 7 $}—»

Kg

Kr.

Kg

Kr.

Kg

Kr.

Kg

Kr.

68

70

283,835

41,105

76

415

95,671

72,321

630

350

305,365

47,729

321

1,478

75,786

48,760

852

406

204,633

35,830

51,407

59,826

143,211

98,301

242

125

549,242

96,410

82,231

68,229

226,061

172,722

4,426

609

456,091

83,321

3,683

3,000

184,965

244,466

9,699

1,300

299,709

58,186

6,655

3,512

71,303

66,697

—

—

327,938

59,155

1

2

19,439

11,562

—

—

343,149

58,123

6

8

1,283

1,463

—

—

362,358

48,897

40

20

30,842

15,324

—

—

358,199

48,285

4,740

4,463

40,754

19,646

492

240

260,145

38,294

1,461

2,584

74,143

55,282

475

250

129,508

20,212

578

665

185,264

‘122,232

16,884

3,350

3,880,172

635,547

,151,199

144,202

1,148,722

928,776

0: 20

0:16

0:95

0:81

1

Frukter och bär,

ätbara: färska etc.

vindruvor
(Stat. nr 127

äpplen

(Stat. nr 130)

päron

(Stat. nr 181)

Kg

Kr.

Kg

Kr.

Kg

Kr.

167,171

155,900

744,408

316,328

263,825

129,279

32,867

45,311

1,970,122

823,060

412,775

205,228

48,329

86,560

1,234,780

539,009

425,479

252,233

79,791

114,840

1,438,196

738,740

569,489

327,856

57,626

84,732

2,523,878

1,407,760

520,666

322,933

41,508

56,827

605,163

364,775

289,415

214,556

22,077

40,514

412,538

297,050

55,596

43,642

69,589

101,186

567,898

356,869

391,378

285,202

409,872

295,955

54,331

26,813

49,065

29,886

1,162,953

830,950

94,125

34,584

16,852

9,668

1,496,059

1,087,155

1,345,322

472,444

12!), 209

71,556

1,225,937

876,511

1,871,633

763,651

1,131,964

537,935

4,813,779

3,776,441

12,862,394

6,141,083

4,255,713

2,429,974

0: 78

0: 48

0: 57

nr 114.

16

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 38.

Införsel!! av vindruvor, äpplen och päron för tiden 1912—1935.

(Siffrorna för 1935 preliminära).

År

(medeltal per
treårsperiod)

Vindruvor
(Stat. nr 127)

Äpplen
(Stat. nr 130)

Päron
(Stat. nr 131)

ton

1,000 kr.

medel-värde
per kg
kr.

ton

1,000 kr.

medel-värde
per kg
kr.

ton

1,000 kr.

medel-värde
per kg
kr.

1912/14 ........

364.5

327

0.90

3,108.8

1,222

0.39

575.7

276

0.48

1915/17 ........

306.7

379

1.23

3,221.6

2,596

0.81

171.0

146

0.86

1918/20 ........

466.6

914

1.96

5,125.6

4,642

0.91

828.4

767

0.93

1921/23 ........

571.6

861

1.51

6,809.4

4,532

0.67

2,295.7

1,265

0.55

1924/26 ........

980.5

1,172

1.20

12,969.3

7,064

0.54

3,820.6

1,937

0.51

1927/29 ........

1,432.8

1,778

1.24

19,079.2

10,329

0.54

7,049.4

4,100

0,58

1930/32 ........

1,989.5

2,117

1.06

16,767.7

9,207

0.55

7,579.7

4,207

0.56

1933............

1,670.8

1,663

1.00

9,769.1

5,194

0.53

4,074.4

2,421

0.59

1934 ............

2,217.2

1,989

0.90

12,012.7

5,496

0.46

5,454.6

2,782

0.51

1935............

4,813.8

3,776

0.78

12,862.4

6,141

0.48

4,255.7

2,430

0.57

307194. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.