Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1936 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om skattefrihet för sådana avgifter, som influtit
till idrottsförening vid vissa tävlingar eller uppvisningar.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 254 i
första kammaren av herr Torsten Ström m. fl. och nr 452 i andra kammaren
av herr Holmström m. fl., har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta följande ändring i punkt 1 i de till 19 § kommunalskattelagen
fogade anvisningarna:

till 19 §.

1. Fattigunderstöd, begravningshjälp---inkomst. Detsamma gäl ler

i fråga om till andra föreningar än bostadsföreningar influtna medlemsavgifter
(jfr 24 § sista stycket) ävensom sådana avgifter, som influtit till
idrottsförening vid tävling eller uppvisning i icke-professionell idrott.»

I 19 § kommunalskattelagen hava angivits de för viff v, som icke äro hänförliga
till skattepliktig inkomst. Enligt punkt 1) av anvisningarna till
nämnda lagrum äro fattigunderstöd, begravningshjälp, natura- och andra förmåner,
som utgått till värnpliktig i och för värnpliktstjänstgöringen, underhåll,
som lämnats fånge eller patient å hospital, m. m. dylikt icke att hänföra
till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller även i fråga om till andra
föreningar än bostadsföreningar influtna medlemsavgifter.

I 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen upptagas vissa institutioner, vilka
äro skattskyldiga endast för inkomst av fastighet. Till sådana institutioner
höra bland andra kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra
fromma stiftelser.

I motionerna har framhållits, att frågan om beskattningen av inkomst av
inträdesavgifter vid av idrottsförening anordnade tävlingar genom ett av regeringsrätten
den 8 februari 1935 (/?. A. 1935 ref. nr 8) meddelat utslag lösts
i den riktningen, alt sådana inträdesavgifter ansetts utgöra skattepliktig inkomst.
Genom detta utslag hade fragan om idrottens beskattning kommit
i ett förändrat läge. Tidigare hade nämligen — åtminstone utom i något
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 35.

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35-

enstaka undantagsfall — dylika inträdesavgifter icke betraktats såsom skattepliktig
inkomst. Vidare har framhållits, att ifrågavarande tävlingar icke
vore anordnade i förvärvssyfte, samt att avgifterna uttoges främst för att
täcka de med tävlingarna förenade kostnaderna ävensom, i den mån inkomsterna
överstege de direkta utgifterna, vissa andra med den idrottsliga
organisationen och verksamheten i övrigt förenade utgifter såsom för organisationsarbeten,
underhåll av tävlingsbanor, propaganda m. m. Dessa
kostnader stöde i så nära sammanhang med inkomsterna av tävlingarna, att
dessa sistnämnda icke borde ses isolerade. Härtill komme idrottens utomordentligt
stora allmänna och sociala betydelse. Statsmakterna hade även
beaktat detta intresse och ansloge årligen avsevärda belopp till idrottens
främjande. Motionärerna hava ifrågasatt sådan ändring av 53 § 1 mom. d)
kommunalskattelagen, att idrottsföreningar bleve hänförliga till i detta lagrum
upptagna rättssubjekt (fromma stiftelser med flera). Då motionärernas
avsikt emellertid icke vore att söka åstadkomma någon lindring i idrottsföreningarnas
beskattning utan allenast ett bibehållande av den tillämpning,
som så gott som överallt praktiserats, hava motionärerna endast hemställt,
att avgifter, som influtit vid tävling eller uppvisning i icke professionell
idrott, måtte undantagas från beskattning.

Utekotkt. I likhet med motionärerna anser utskottet den icke professionella idrotten
äga stor betydelse samt vara förtjänt av stöd för sin verksamhet från det
allmännas sida. Utskottet ifrågasätter emellertid lämpligheten av att detta
stöd beredes genom befrielse från skatt för ifrågavarande avgifter. En dylik
skattelindring skulle nämligen huvudsakligen komma de större, i ekonomiskt
hänseende bäst ställda föreningarna till godo, medan däremot de
mindre föreningarna, vilka i regel torde vara i största behov av understöd
för sin verksamhet, skulle erhålla relativt ringa nytta av en lindring i sin
beskattning. Vad härefter angår förslaget ur principiell synpunkt finner
utskottet det vara betänkligt att förorda ändring i ifrågavarande bestämmelser
i punkt 1 av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen beträffande
ett visst rättssubjekts särskilda slag av inkomst. En sådan ändring
kunde lätt föranleda krav på skattebefrielse för viss inkomst från andra
institutioner med samhällsgagneligt syfte, vilka i beskattningshänseende för
närvarande äro likställda med idrottsföreningarna och vilka liksom dessa använda
inkomsten för sin verksamhet. Vid nu angivna förhållanden och då
ifrågavarande spörsmål bör bliva föremål för närmare övervägande efter
en mera ingående undersökning än den utskottet kunnat verkställa, anser
sig utskottet icke kunna biträda motionärernas hemställan. Härvid har utskottet
jämväl beaktat, att Kungl. Maj:t den 24 januari innevarande år
tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa utredning rörande den kommunala
beskattningen jämte därmed sammanhängande frågor. Då det torde
kunna förväntas, att de sakkunniga komma att ägna även nu förevarande
spörsmål den uppmärksamhet, detsamma ur olika synpunkter kan förtjäna,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

3

anser sig utskottet sakna anledning att i frågans nuvarande läge närmare än
som skett uttala sig angående det föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1:254 av herr Torsten
Ström m. fl. och II: 452 av herr Holmström m. fl., om skattefrihet
för sådana avgifter, som influtit till idrottsförening
vid vissa tävlingar eller uppvisningar, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 maj 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande ■'' herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson, Ericson i Göberga,
Nilsson i Landeryd, Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i
Boden, Nylander i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Sjödahl, Larsson
i Örbyhus, Myrdal, Werner i Hultsfred, Andersson i Dunker, Blomquist,
Brännström i Skellefteå och Mårtensson.