Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
1
Nr 32.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1936 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ökat tullskydd för filthattar.
(lia avd.)
I en inom andra kammaren av herr Holmgren m. fl. väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 39, har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att för varor av nedannämnda slag, vilka införas från utlandet, skall utöver
enligt tulltaxan stadgad tull utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:
Stat. nr |
Varuslag |
För 1 stycke |
1194: i |
Hattar, ej av pälsverk eller strumpstolsarbete: andra slag: av annat ämne: av ullfilt.................................. |
1: — |
1194: 2 |
av hårfilt.................................. |
2: — |
1197: i |
s. k- stumpar och capeliner: stumpar................................. |
|
1197: 2 |
capeliner................................ |
—: 25 |
1197: 3 |
andra av ullfilt................................ |
—: 50 |
1197: 4 |
av hårfilt............................... |
1: — |
1198: i, a |
herrhattar: försedda med garnering av varor innehål-lande silke: ofodrade.............................. |
1: — |
1198: i, b |
fodrade ............................ |
1:50 |
1198: i, c |
av hårfilt: ofodrade........................... |
2: — |
1198: i,d |
fodrade ............................ |
2: 50 |
1201: i |
andra av ullfilt........................... |
—: 75 |
av hårfilt.......................... |
1: 75 |
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 32—3i.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Vid behandlingen av motionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
T. Alsén såsom sakkunnig.
De artiklar, vilka avses i motionen, nämligen filthattar samt filtstumpar
och capeliner, voro i 1911 års tulltaxa upptagna med följande tullsatser, nämligen
ogarnerade hattar, filtstumpar och capeliner med 50 öre och andra slag
av hattar med 75 öre, allt per stycke räknat. Till ogarnerade hattar räknas
sådana, på vilka icke nedlagts annat arbete än som fordras för att giva hatten
dess form, för att fästa övertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.
Hattar, på vilka annat arbete nedlagts, hänföras i tulltekniskt hänseende till
»andra slag». Med capeliner avses sådana inom damhattfabrikationen använda
stumpar, som undergått en särskild pressningsprocedur, varvid det
s. k. bandstället markerats. Vid 1923 års riksdag genomfördes i anledning
av de år 1921 beslutade höjningarna av tullsatserna för vävnader och band,
innehållande silke, en höjning av tullen med 25 öre per stycke för hattar med
garnering eller montering av sådana varor, vilken tullhöjning ansågs kompensera
höjningen av tullen å garnerings- och monteringsartiklarna.
I anledning av en vid 1934 års riksdag väckt motion (II: 109) beslöt riksdagen,
på tillstyrkan av bevillningsutskottet (bet. nr 58), vissa tilläggstullar
för ifrågavarande artiklar, nämligen med 50 öre per stycke för ogarnerade
hattar och 75 öre per stycke för andra slag av hattar. Från tilläggstullarna
undantogos emellertid herrhattar; ej heller skulle tilläggstull utgå för stumpar
och capeliner. Motionen avsåg nämligen närmast att vinna en bättre
avvägning av tullsatserna för hel- respektive halvfabrikat inom damhattstillverkningen.
Utskottet uttalade, att behovet av ökat tullskydd gjorde sig
kännbart särskilt i fråga örn fabrikationen av damhattar, samt framhöll, att
viss hänsyn syntes böra tagas till våra handelspolitiska intressen. För det
dåvarande fann sig utskottet därför icke böra förorda höjning av tullsatserna
för herrhattar. De beslutade tilläggstullarna, vilka trädde i kraft den 1 juli
1934, gälla till och med den 30 juni 1937.
De i nu förevarande motion föreslagna ändringarna innebära beträffande
herrhattar, dels att dessa skola uppdelas i två olika kategorier, nämligen
hattar av ullfilt respektive hattar av hårfilt, med högre tull för de sistnämnda,
dels att sådana hattar med garnering av varor, innehållande silke, som äro
fodrade, skola beläggas med högre tull än ofodrade. Beträffande hattstumpar
och capeliner föreslås en uppdelning i två olika klasser alltefter vikt per
dussin med bibehållande av nuvarande tull endast för stumpar, vägande per
dussin högst 1 kilogram. För capeliner under nämnda viktgräns föreslås
tullförhöjning. I övrigt innebär förslaget beträffande stumpar och capeliner,
vägande per dussin mer än 1 kilogram, i likhet med vad som ifrågasatts beträffande
herrhattar, en uppdelning med olika tull, allteftersom varan utgöres
av ullfilt eller hårfilt.
Tullförhöjningarna skulle enligt motionärernas förslag utgå i form av tillläggstullar.
Skillnaden mellan de nuvarande tullsatserna och de föreslagna
framgår av följande sammanställning.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32-
3
Tull för 1 stycke: |
||||
Tull- taxe- nr |
Statis- tiskt nr |
nu- varande |
enligt för-slaget |
|
ur 630 |
ur 1194 |
Hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga: andra slag: av annat ämne: av ullfilt................................ |
-: 50 |
1: 50 |
» 630 |
> 1194 |
av hårfilt............................... |
—: 50 |
2:50 |
> 630 |
> 1197 |
stumpar och capeliner av filt: stumpar.............................. |
—: 50 |
—: 50 |
» 630 |
> 1197 |
capeliner.............................. |
—: 50 |
—: 75 |
• 630 |
> 1197 |
andra: av ullfilt.............................. |
—:50 |
''•1: — |
> 630 |
> 1197 |
av hårfilt............................. |
—: 50 |
1:50 |
» 631 |
> 1198:1 |
med garnering eller montering: ofodrade.......................... |
1: — |
2: — |
» 631 |
» 1198:1 |
fodrade........................... |
1: — |
2:50 |
. 631 |
> 1198:1 |
av hårfilt: ofodrade.......................... |
1: — |
3: — |
. 631 |
> 1198:1 |
fodrade........................... |
1: — |
3:50 |
> 632 |
» 1201 |
andra: av ullfilt............................ |
—.75 |
1:50 |
. 632 |
> 1201 |
av hårfilt........................... |
—: 75 |
2:50 |
På därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet emottagit
ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 24 mars 1936
avgivet gemensamt utlåtande i anledning av motionen. Efter en redogörelse
för tullagstiftningen på förevarande område samt innebörden av motionen
anföra ämbetsverken följande.
Den inhemska tillverkningen. Hattstumpar och capeliner samt herrhattar
av filt tillverkas inom landet vid tvenne företag, nämligen Karlskrona hattfabriksaktiebolag
i Karlskrona och J. A. Forss aktiebolag i Falköping. Tillverkning
av herrhattar har emellertid på senaste tiden även upptagits vid
aktiebolaget Linköpings strå- och filthattfabrik, vilket företag för denna tillverkning
använder importerade filtstumpar. Tre fabriker, vilka tidigare tillverkade
herrhattar, hava numera nedlagts. Den i tillverkningen sysselsatta
arbetsstyrkan, som under de senare åren något minskats, torde för närvarande
uppgå till omkring 250 personer. Den inhemska tillverkningen har
uppgått till nedan angivna antal och värden:
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Å r |
Hattstommar, filtstum-par och dylikt |
Herrhattar av filt |
||
1,000 stycken |
1,000 kronor |
1,000 stycken |
1,000 kronor |
|
1927..................:............... |
292 |
341 |
265 |
1,484 |
1928.................................. |
214 |
238 |
266 |
1,470 |
1929.................................. |
249 |
318 |
241 |
1,434 |
1930.................................. |
199 |
243 |
269 |
1,484 |
1931.................................. |
170 |
180 |
226 |
1,193 |
1932.................................. |
283 |
372 |
196 |
1,087 |
1933.................................. |
186 |
225 |
191 |
968 |
1934.................................. |
161 |
237 |
215 |
1,061 |
I förstnämnda siffror torde ingå någon obetydlighet av artiklar, som falla
utom motionens ram.
Införsel. Att beträffande samtliga de i motionen angivna artiklarna erhålla
en klar bild av införseln under en mera omfattande tidsperiod låter
sig icke göra, enär handelsstatistikens uppdelning under de olika åren icke
varit fullt enhetlig. Först från och med år 1934 äro med sidenvaror garnerade
herrhattar upptagna särskilt för sig.
Till följd av på ifrågavarande områden gällande förhållanden kunna ej
alltför säkra slutsatser dragas beträffande förskjutningarna under olika år
av importen inom de särskilda rubrikerna. Importsiffrorna äro nämligen
starkt påverkade av modets växlingar, vilket särskilt i fråga om damhattar
föranleder förskjutningar i införselsiffrorna. Det för närvarande beträffande
damhattar rådande modet, vilket karakteriseras av stark återhållsamhet
i fråga om montering, har under de senaste åren föranlett ökad import
av ogarnerade hattar och capeliner och motsvarande minskning i importen
av garnerade och monterade hattar, en omständighet som bör tagas i betraktande
vid bedömandet av importsiffrorna för de båda statistiska numren
1194 och 1198. Såsom av det statistiska materialet ytterligare framgår utgör
för närvarande importen av herrhattar med garnering av sidenvaror
omkring 90 procent av hela införseln under detta nummer. Införseln av
ogarnerade filthattar och capeliner torde så gott som uteslutande eller i
varje fall till övervägande del vara att hänföra till damhattarnas område.
Tullen å ogarnerade herrhattar av filt (tulltaxenr 630, statistiskt nr 1194)
har sålunda ej intresse ur annan synpunkt än att förhållandet mellan denna
tullsats och tullen å garnerade hattar avväges så, att marginalen icke inbjuder
till införsel av hattar i ogarnerat i stället för i garnerat skick. Enahanda
är i stort sett förhållandet beträffande filthattar med garnering av
varor, i vilka silke icke ingår (statistiskt nr 1201). Såsom av handelsstatistiken
framgår införas sistnämnda slag av hattar endast i obetydlig omfattning.
Sålunda utgjorde hela införseln år 1935 blott omkring 11,000
stycken. Medelvärdet för införseln av dessa hattar under nämnda år utgjorde
kronor 3.30 per stycke. Även den inhemska tillverkningen lär vara
obetydlig.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
5
Införseln till Sverige av filtstumpar samt capeliner och hattar av filt utgjorde
åren 1926—1935.
Å r v |
S. k. filtstumpar Stat. nr 1197 |
Filthattar t 4 |
||||||
ogarnerade även-som capeliner Stat. nr 1194 |
andra slag |
|||||||
med garnering el. |
andra Stat. nr 1201 |
|||||||
1,000 st. |
1,000 kr. |
1,000 st. |
1,000 kr. |
1,000 st. |
1,000 kr. |
1,000 st. |
1,000 kr. |
|
1926............... |
147 |
293 |
153 |
614 |
899 |
4,944 |
23 |
92 |
1927............... |
271 |
543 |
359 |
1,437 |
970 |
5,337 |
25 |
100 |
1928............... |
309 |
618 |
499 |
1,995 |
1,059 |
5,826 |
23 |
92 |
1929............... |
342 |
646 |
615 |
1,654 |
1,024 |
6,078 |
31 |
179 |
1930............... |
253 |
382 |
681 |
1,651 |
1,209 |
7,272 |
38 |
186 |
1931............... |
133 |
207 |
475 |
1,101 |
1,102 |
6,947 |
29 |
116 |
1932............... |
141 |
281 |
470 |
1,343 |
837 |
5,640 |
41 |
185 |
1933............... |
99 |
170 |
487 |
1,139 |
763 |
4,486 |
35 |
108 |
1934............... |
130 |
209 |
524 |
1,319 |
1 794 |
1 4,547 |
15 |
46 |
1935............... |
165 |
224 |
668 |
1,462 |
2 884 |
» 4,928 |
11 |
36 |
1,000 st. 1,000 kr.
1 Härav herrhattar 716 4,103
2 > > 811 4,528
Värdena äro åren 1926—1928 på grund av gällande värdeberäkningsmetod osäkra. Fr. o. m.
1929 äro värdena antingen deklarerade eller — för varuposter, ink. med post och såsom s. k.
sorteringsgods — beräknade med ledning av den värdedeklarerade införseln.
Införselns fördelning å inköpsländer åren 1926, 1930 och 1935.
Inköpsländer |
S. k. filtstumpar Stat. nr 1197 |
Filthattar |
||||||||||
ogarnerade även-som capeliner Stat. nr 1194 |
andra slag |
|||||||||||
''med garnering el. |
andra Stat. nr 1201 |
|||||||||||
1,000 st. |
||||||||||||
1926 |
1930 |
1935 |
1926 |
1930 |
1935 |
1926 |
1930 |
1935 |
1926 |
1930 |
1935 |
|
Danmark............ |
11 |
18 |
5 |
18 |
102 |
60 |
33 |
22 |
53 |
L |
3 |
0 |
Tyska riket.......... |
81 |
136 |
104 |
86 |
321 |
271 |
491 |
654 |
344 |
11 |
18 |
6 |
Storbritannien....... |
0 |
1 |
2 |
6 |
5 |
7 |
90 |
67 |
137 |
3 |
1 |
2 |
Italien............... |
1 |
25 |
6 |
1 |
39 |
25 |
80 |
50 |
95 |
0 |
0 |
0 |
Österrike............ |
6 |
16 |
4 |
18 |
37 |
21 |
68 |
93 |
84 |
5 |
6 |
1 |
Tjeckoslovakien...... |
23 |
40 |
33 |
10 |
133 |
227 |
52 |
242 |
145 |
1 |
3 |
1 |
övriga länder........ |
25 |
17 |
11 |
14 |
44 |
57 |
85 |
81 |
26 |
2 |
7 |
1 |
Summa |
147 |
253 |
165 |
153 |
681 |
668 |
899 |
1,209 |
884 |
23 |
38 |
11 |
1 Införseln av herrhattar utgjorde 1935 i 1,000 st.: Danmark 50, Tyska riket 293, Storbritannien
132, Italien 95, Österrike 79, Tjeckoslovakien 140, övriga länder 22 = summa 811.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Utförseln av herrhattar av filt uppgick år 1934 till 5,565 stycken med ett
värde av 24,374 kronor.
Pris å herrhattar. Beträffande herrhattar av filt med garnering av varor,
innehållande silke, vilka samtliga äro hänförliga till tulltaxenr 631, statistiskt
nr 1198: 1, hava följande uppgifter å styckepriser meddelats:
Svenskt engrospris enligt motionen kronor |
Tyska pris |
Engelska pris |
||||||
Lägsta kronor |
Mellanpris kronor |
Lägsta kronor |
Mellanpris kronor |
|||||
Mjuk |
ullfilt, |
utan |
foder .. |
3: 47 |
1 2:40 |
3:80 |
2: 85 |
3:40 |
> |
> |
med |
» |
4:02 |
2:90 |
4: 40 |
3: 20 |
3: 90 |
Styv |
> |
utan |
> |
4:33 |
3:50 |
4:75 |
2:55 |
4:55 |
» |
» |
med |
» |
4:88 |
4: — |
5: 25 |
2:90 |
5: 25 |
Mjuk |
hårfilt, |
utan |
» |
7: 11 |
1 5: — |
■5:70 |
5:80 |
7: — |
> |
> |
med |
I |
7:65 |
5:50 |
6:30 |
6:30 |
7: 70 |
Styv |
> |
utan |
» |
7:85 |
förekomma endast i ringa |
5: 60 |
7: — |
|
> |
> |
med |
> |
8: 36 |
utsträckning |
6: 35 |
7:75 |
De utländska prisen äro beräknade utan tull och frakt. Utöver ovanstående
prisuppgifter må anföras, att tyska ullvelourhattar med foder för närvarande
anses betinga ett pris av 4.15 kronor. Hårvelourhattar med foder
uppgivas kosta: av tyskt fabrikat lägst 7.20 kronor, av engelsk tillverkning
8.25 kronor. Velourhattar användas för närvarande icke i större utsträckning.
Beträffande övriga herrhattar har uppgivits, att försäljningen av
styva hattar under de senare åren gått avsevärt tillbaka och att desamma
för närvarande utgöra en mindre del av förbrukningen. Medelvärdet för
importen av herrhattar, hänförliga till statistiskt nr 1198: 1, utgjorde under
åren 1934 och 1935 5.73 kronor respektive 5.58 kronor per stycke.
Ämbetsverken ingå härefter på den i motionen föreslagna uppdelningen av
rubrikerna för filtstumpar och capeliner allt efter olika vikt per dussin samt
av rubrikerna för herrhattar med hänsyn till deras egenskap av fodrade eller
ofodrade. Gentemot förslaget i denna del anföres bland annat, att detsamma
innebär en alltför långt gående specialisering av tulltaxan samt att ämbetsverken
funnit de härför anförda skälen i vissa delar även i sakligt avseende
mindre tungt vägande.
Vidare redogöra ämbetsverken för behandlingen vid 1934 års riksdag av
frågan örn avvägningen av tullskyddet för den inhemska tillverkningen, varvid,
såsom redan inledningsvis framhållits, bevillningsutskottet fann sig för
det dåvarande icke böra förorda höjning av tullsatserna för herrhattar. Ämbetsverken
fortsätta härefter:
De handelspolitiska synpunkter, som riksdagen år 1934 anlade vid bedömandet
av denna tullfråga, torde alltjämt förtjäna visst beaktande. Ämbetsverken
anse sig ej heller nu böra förorda en ökning av tullskyddet i den
utsträckning, som motionärerna föreslå. Även med hänsyn till tullens åter
-
1 Lägsta fastställda exportpris.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
7
verkan på försäljningspriset synes förslaget i dess förevarande form ingiva
vissa betänkligheter. En jämförelse mellan de föreslagna tullsatserna och
inköpsprisen å hattar utvisar nämligen, att förslaget skulle innebära en avsevärd
tullbeskattning av de billigare slagen av hattar, vilka användas av den
mindre köpstarka delen av befolkningen. Däremot synes en högre tull å hårfilthattar
av vissa skäl motiverad.
Av allt att döma är det också i fråga om detta senare slag av hattar, som
den inhemska industrien är i behov av ökat skydd för sin tillverkning. Det
torde vara förklarligt, att denna för vårt land jämförelsevis nya tillverkning
har svårigheter att göra sig gällande i konkurrens med sedan gammalt å den
svenska marknaden väl inarbetade utländska fabrikat. Enligt de upplysningar,
som kommit ämbetsverken tillhanda, äro arbetskostnaderna för hårfilthattar
50 till 100 procent högre än för ullfilthattar. Priserna ligga också
avsevärt högre. Då man finner, att medelvärdet år 1934 för med sidenvaror
garnerade herrhattar av filt under åren 1934 och 1935 utgjorde 5.73
kronor respektive 5.58 kronor samt för ullfilthattar angivits så låga pris som
för ofodrade 2.40—3.50 kronor och för fodrade 2.90—4.00 kronor, torde man
kunna räkna med ett medelvärde för hårfilthattar av 7—8 kronor per stycke.
I detta sammanhang må nämnas, att medelvärdet å införseln från Storbritannien
av med sidenvaror garnerade herrhattar av såväl ull- som hårfilt år
1934 utgjorde 7.37 kronor.
Beträffande hårfilthattar torde sålunda en justering av tullsatserna kunna
vara motiverad på så sätt, att enahanda tilläggstullar, som för närvarande
gälla för damhattar, nämligen 50 öre pr styck för ogarnerade och 75 öre för
garnerade, göras tillämpliga även på herrhattar av hårfilt. Emellertid vilja
ämbetsverken erinra örn de handelspolitiska betänkligheter, vilka, såsom
förut nämnts, vid 1934 års riksdag gjorde sig gällande emot en dylik tullförhöjning.
De handelspolitiska synpunkterna böra givetvis även nu tillmätas
väsentlig betydelse vid frågans slutliga avgörande.
Tilläggstullen å ogarnerade samt med andra än sidenvaror garnerade herrhattar
av filt skulle icke få nämnvärd annan praktisk betydelse än till förekommande
av en införsel av dessa varor i icke sedvanlig form för att ernå
lägre tullbeskattning.
För generaltullstyrelsens vidkommande har den föreslagna uppdelningen
av herrhattar efter deras egenskap av ullfilt- eller hårfilthattar ingivit vissa
betänkligheter beträffande möjligheterna att lösa härmed förenade tulltekniska
svårigheter. Visserligen säges skillnaden vara lätt att konstatera, då
nämligen liårfilten vid strykning mot handen kännes len och silkesartad, ullfilten
däremot strävare. Emellertid förekomma gränsfall, då vissa svårigheter
säkerligen komma att göra sig gällande. Så lär finnas en kvalitet av
hattar, s. k. blandningshattar, som utgöras av ullfilt och böra betraktas såsom
ullfilthattar men vilka under tillverkningsproceduren besprutats med
hår och på grund härav till utseendet starkt erinra örn hårfilthattar. Emellertid
kan hänvisas till att vissa andra länders tullagstiftning på detta område
företer enahanda differentiering av tullskyddet, som här ifrågasättes,
och att därmed förenade svårigheter av tullteknisk natur böra kunna övervinnas
hos oss lika väl som i andra länder. Därest viktigare näringspolitiska
intressen anses kräva en specialisering, som kan vara förenad med vissa
tulltekniska svårigheter, torde betänkligheterna häremot, därest de icke äro
särskilt tungt vägande, böra stå tillbaka för det allmänna intresset. I förevarande
fall anser generaltullstyrelsen sig oaktat vad nu anförts kunna tillstyrka
förslaget i denna del.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Utskottet.
Då tilläggstullarna för damhattar gälla till och med den 30 juni 1937, synes
samma tid böra bestämmas beträffande de föreslagna tilläggstullarna för
herrhattar.
På grund av vad sålunda anförts få ämbetsverken föreslå, att bevillningsutskottet
måtte föreslå riksdagen att besluta införandet av följande tilläggstullar,
att gälla till och med den 30 juni 1937:
Tulltaxe- nr |
Statistiskt nr |
Varuslag |
Tilläggstull kronor |
ur 630 |
ur 1194 |
Herrhattar av hårfilt, även halvfärdiga: |
0:50 |
ur 631 |
ur 1198:1 |
andra slag: försedda med garnering eller monte- |
|
ur 632 |
ur 1201 |
ring av varor, innehållande silke 1 st. |
0: 75 0: 75 |
I anledning av motionen ha skrifter ingivits till utskottet från hattfabrikanter
och från representanter för handeln med hattar. Av dessa skrifter
ha ämbetsverken bereus tillfälle taga del.
Av den i ärendet verkställda utredningen framgår, att behovet av ökat
tullskydd för tillverkningen av herrhattar gör sig särskilt gällande beträffande
hattar av hårfilt, vilka i gällande tulltaxa äro belagda med samma
tull som billigare, av ullfilt tillverkade hattar. Enligt ämbetsverkens uppfattning
skulle genomförandet av en högre tull för förstnämnda slag av
hattar vara motiverad. En sådan differentiering av tullsatserna för dessa
olika slag av hattar gäller i så gott som alla andra länder, där tillverkning
av herrhattar bedrives. Vid bedömandet av denna fråga bör emellertid, såsom
1934 års bevillningsutskott framhållit och ämbetsverken jämväl nu understrukit,
viss hänsyn tagas till handelspolitiska synpunkter. Med beaktande
härav och de särskilda upplysningar, som lämnats utskottet, finnér sig
utskottet i frågans nuvarande läge icke böra förorda höjning av tullsatserna
på förevarande område. Utskottet hemställer därför,
att motionen II: 39 av herr Holmgren m. fl., om ökat tullskydd
för filthattar, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 8 maj 1936.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Hansén, Nilsson i Landeryd,
Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge, Björklund,
Nylander i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Sjödahl, Berg
i Karlskrona, Löfvander, Werner i Hultsfred, Brännström i Skellefteå, Mårtensson
och Hagberg i Malmö.