6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23-

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1936 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
åtgärder för begränsning av importen av gädda
och gös.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren av herrar Lundqvist och Thorell väckt, till
bevillningsutskottet hänvisad motion, nr 21, har hemställts, »att riksdagen
hos Kungl. Majit måtte anhålla om utredning rörande vilka åtgärder som
böra vidtagas för begränsning av importen av gädda och gös».

I motionen har framhållits, hurusom den svenska fiskarebefolkningen hårt
drabbats av den senaste krisen. Vad som framför allt vållade det nödläge,
vari våra fiskare råkat, vore det starka prisfallet på saltvattensfisk av olika
slag. Söt- och brackvattensfisk såsom gädda, gös och sik m. fl. slag hade
däremot tämligen väl hållit sig uppe i pris. Under de senaste åren hade
emellertid prisen även å dessa fiskslag hastigt sjunkit. Huvudsakliga orsaken
därtill vore utan tvivel den fullkomligt hejdlösa import särskilt av gädda
och gös, som numera ägde rum från Finland och Estland. Beträffande motiveringen
i övrigt för motionärernas förslag får utskottet hänvisa till motionen.

Rörande Sveriges in- och utförsel av gädda och gös samt partipriserna å
samma varor under senare år får utskottet hänvisa till inom lantbruksstyrelsen
upprättade tabeller, vilka äro intagna i en vid detta betänkande fogad
bilaga.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1935 har chefen för jordbruksdepartementet
tillkallat fem sakkunniga, som antagit benämningen
1935 års fiskeriutredning, för verkställande av utredning rörande åtgärder
till främjande av fiskerinäringens avsättningsmöjligheter. Utredningen har
i en till chefen för jordbruksdepartementet ställd, den 22 januari 1936 dagtecknad
framställning föreslagit tillskapandet av en särskild organisation av
fiskhandeln i syfte att åstadkomma rättelse i de beträffande avsättningen av
vissa slag av fisk rådande missförhållandena. Fiskeriutredningen har funnit
det vara lämpligast, att alla frågor rörande den ifrågasatta organisationen
av fiskhandeln skulle handläggas av en särskild nämnd, förslagsvis benämnd
statens fiskerinämnd. Till nämnden borde enligt utredningens
mening även hänskjutas frågor av prisreglerande art. Fiskeriutrednin -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. •

gen har vid utarbetandet av sitt förslag närmast åsyftat en reglering av handeln
med färsk torsk och sill ävensom rödspätta, skrubba och sandskädda
(slätta) i Skåne och Blekinge, men utredningen har hållit för sannolikt, att
en dylik reglering av fiskhandeln i fråga örn vissa fiskslag skulle medföra
gagn även inom andra områden av landet. Utredningen har därför givit det
förslag till förordning, som av utredningen utarbetats, en sådan allmän form,
att Kungl. Majit med stöd därav skulle äga att förordna, att densamma under
viss tid och inom visst område skall tillämpas i fråga om visst eller vissa
fiskslag. Fiskeriutredningens förslag har remitterats till åtskilliga myndigheter
och sammanslutningar.

Mälarens fiskareförbund har i framställning till Kungl. Majit hemställt, att
Kungl. Majit ville låta verkställa utredning angående vilka åtgärder, som
från statsmakternas sida borde och kunde vidtagas i syfte att bereda landets
insjöfiskare behövligt skydd mot den betungande konkurrens med importerad
fisk, som vore rådande, ävensom vidtaga de åtgärder, som på grund av
denna utredning kunde befinnas ändamålsenliga och av omständigheterna
påkallade.

Lantbruksstyrelsen har i ett den 20 februari 1936 avgivet utlåtande över
sistnämnda framställning anfört i huvudsak följande:

Såsom sökandeförbundet framhåller, har importen av särskilt gädda och
gös men också av abborre avsevärt ökat under senare år. Av gädda importerades
under tiden närmast före världskriget årligen cirka 400,000 kilogram,
medan motsvarande siffra år 1935 var närmare 870,000 kilogram.^ Huvudparten
av gädda införes från Finland. Importen av gädda under åren 1932
—1934 fördelade sig med i medeltal 91.7 procent på Finland, 5.2 procent på
Danmark och 3 procent på Estland. Vad beträffar gös var importen före
världskriget helt obetydlig, endast några hundra kilogram per år. Under efterkrigsåren
började emellertid gös att importeras i större utsträckning, och
den successiva ökningen har här varit betydligt hastigare än beträffande gädda
eller från 269,571 kilogram år 1932 till 539,450 kilogram år 1934. 1935

var importen något lägre. Gösimporten har huvudsakligen skett från Estland
och Finland med för åren 1932—1934 i medeltal respektive 45.6 och
50.6 procent av totalimporten. Mindre kvantiteter hava kommit från Danmark
och Tyskland och vissa år även från andra länder.

Om mot dessa siffror ställas exportsiffrorna för motsvarande fiskslag,
framgår, att exporten av gädda och gös närmast före världskriget spelade
en ingalunda obetydlig roll med utförselkvantiteter år 1913 för gädda av
266,295 kilogram och för gös av 84,049 kilogram. Under efterkrigsåren
nedgick emellertid denna export kraftigt och har sedermera ytterligare decimerats
till numera mycket obetydliga kvantiteter.

Enligt den tidigare förda officiella statistiken över sötvattensfisket fångades
i medeltal årligen ungefär 1.3 miljoner kilogram gädda och 300,000
kilogram gös. På grund av nyare utredningar över sötvattensfiskets avkastning
synes man vara berättigad antaga, att dessa siffror, för att komma
de nuvarande årliga fångstsiffrorna närmare, böra höjas med cirka 50
procent eller till respektive 1.9 miljoner och 450,000 kilogram. Härtill
kommer beträffande gäddan fångsten vid kusten, som i medeltal uppgår
till cirka 600,000 kilogram per år. Den årliga gäddfångsten torde därför *
kunna beräknas till cirka 2.5 miljoner kilogram.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

För såväl gädda som gös hava partipriserna under de senaste åren
sjunkit. Nedgången är störst under åren 1925—1931 men i allmänhet även
märkbar under åren därefter. Denna genomgående tendens mot fallande
priser synes hava varit oberoende av, huruvida utgångspriset inom de
upptagna orterna i stort sett varit högt eller lågt. Beträffande gäddan
och gösen har partipriset vid kusten och i Stockholm åren 1925—1929 varit
högre, de senaste åren däremot lägre än vid Vänern. Vid Mälaren har
priset genomgående varit högre vid den västra än vid den östra delen, varjämte
priserna vid östra delen av Mälaren legat avsevärt under stockholmsoch
kustpriserna. Under 1935 märktes på vissa håll en svag höjning.

Det här berörda prisfallet på gädda och gös torde dels hava sammanhängt
med en allmän nedgång i prisläget, dels stått i samband med den
samtidigt ökade importen av nämnda fiskslag. Den omnämnda svaga
höjningen i priserna år 1935 och beträffande gädda i Stockholms län år
1934 torde sammanhänga därmed, att priserna å kött och andra livsmedel
ökat under åren 1934—1935.

Medelpartipriset å gös är lägst under våren och försommaren. Även å
gädda är priset denna tid på året lägst, men därjämte kommer en mindre
nedgång i priserna under hösten. Orsaken till denna variation i priserna
under olika delar av året ligger givetvis i en motsvarande ojämn tillförsel
av ifrågavarande fiskslag. Tyvärr lämnar den svenska statistiken inga
uppgifter över fångsten för olika månader. Av de från lantbruksstyrelsens
s. k. fiskeribokföringsstationer erhållna statistiska journalerna framgår
dock, att fångsterna äro störst under våren och försommaren i samband
med lekfisket men att mycket stora fångster göras jämväl under eftersommaren
och hösten. Vad importen angår har denna varit, relativt sett, avsevärt
mycket större under våren än under senare delen av året. Det får
alltså antagas, att, jämte det rikligare fisket inom landet, importen i betydande
mån inverkat på prisbildningen under för gäddan maj och juni
månader och för gösen maj—juli månader.

Av det sagda framgår, att priserna å gädda och gös under de senare åren
—- med undantag för år 1935 —- varit fallande, att denna prisnedgång i
allmänhet varit mindre i landets inre, av importen mera oberörda delar,
ävensom att priserna varit lägst under våren och försommaren. Det torde
vidare säkert kunna antagas, att prisnedgången åtminstone till en viss grad
varit beroende på den samtidigt i hög grad ökade importen av nämnda
fiskslag. Under sådana förhållanden är det icke förvånande, att bland
fiskare uppstått tanken, att man genom införande av importrestriktioner
skulle kunna i någon mån höja de inhemska partipriserna för nu ifrågavarande
fiskslag.

I avseende härå vill lantbruksstyrelsen till en början erinra därom, att
liknande spörsmål redan varit föremål för behandling av 1933 års fiskeriutredning.
I sin skrivelse till Kungl. Majit den 28 februari 1935 angående
framställningar om införande av importförbud eller importreglering beträffande
vissa fiskslag ävensom skyddstullar, har emellertid utredningen
med hänsyn till att den svenska in- och utrikeshandeln med färsk fisk beträffande
flertalet länder stöde i en viss växelverkan ävensom att samband
förelåge med utrikeshandeln i övrigt funnit, att sådana restriktioner med
avseende å införseln av färsk fisk och skaldjur, som i framkomna uttalanden
och förslag ifrågasatts, måste, ej minst ur synpunkten av tillgodoseendet
av de svenska fiskarenas egna intressen att avsätta sina fångster
utrikes, giva anledning till sådana betänkligheter i handelspolitiskt hänseende,
att utredningen icke ansett sig i förevarande sammanhang kunna till -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

9

styrka vidtagande av några åtgärder i dylik riktning. Genom beslut den
23 maj 1935 fann Kungl. Majit sistberörda framställningar icke heller föranleda
någon Kungl. Majits åtgärd.

Här må vidare erinras, att svenska ostkustfiskarnas centralförbund i
skrivelse den 3 juni 1935 hemställt om skyndsam utredning angående
vilka åtgärder, som från statsmakternas sida borde och kunde vidtagas i
syfte att bereda ostkustens fiskare största möjliga skydd mot den förödande
konkurrens med importerad fisk, som vore rådande, samt om vidtagande
av de åtgärder, som på grund av denna utredning kunde befinnas
ändamålsenliga och av omständigheterna påkallade. Enligt beslut av
Kungl. Majit den 18 oktober 1935 har ej heller sistnämnda framställning
föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

Vad den nu föreliggande framställningen beträffar må framhållas, dels
att den såtillvida har starkt begränsad räckvidd, som den ej berör det
rena havsfisket, dels att de nämnda fiskslagen för sötvattensfisket och
jämväl för en del av ostkustfisket spela den största rollen såsom fiskeobjekt.
En örn ock ringa förändring av partipriserna på dessa fiskslag
har därför en mycket stor betydelse för sötvattens- och delvis även kustfiskarena.

Vid bedömande av frågan, huruvida i förevarande avseende ett tillgripande
av extraordinära statliga skyddsåtgärder, exempelvis i form av importreglering,
må anses påkallat, synes det lantbruksstyrelsen böra anföras,
att läget ifråga om de grenar av jordbruksnäringen, som ansetts böra på
dylikt sätt stödjas, torde hava varit relativt sämre än för här ifrågavarande
gren av fisket. Detta framgår i viss mån redan därav, att statsmakterna
såsom direktiv för de olika jordbruksregleringarna i allmänhet angivit såsom
eftersträvansvärt ett prisläge för respektive produkter av 75 å 80
procent av medelpriset för åren 1925—1929, medan priserna å berörda
fiskslag, även örn de i vissa fall ligga under, dock i stort sett snarare ligga
över en på samma sätt beräknad prisnivå. Det kan sålunda med hänsyn
härtill anses tveksamt, om i varje fall en så ingripande åtgärd som en
importreglering bör i förevarande fall tillgripas. Man torde vidare icke
böra helt bortse från den eventualiteten, att den höjning av priserna, såväl
i parti- som i minuthandeln, som eventuellt bleve följden av en importreglering,
med hänsyn till de i allt fall relativt höga priserna å gädda och
gös kunde komma att minska allmänhetens lust att köpa dessa fiskslag
med resultat att tillgången bleve större än efterfrågan och sålunda en ny
prissänkning oundviklig.

Det torde emellertid icke vara uteslutet, att utbytet av ifrågavarande
fiske kan i fortsättningen komma att ställa sig sämre än för närvarande,
och frågan om åtgärder för nedbringande av ifrågavarande import, särskilt
under de månader av året, då priserna å motsvarande fiskslag äro lägst hos
oss, därigenom framstå såsom mera trängande.

Lantbruksstyrelsen har icke här ansett sig böra ingå på ett bedömande
av förevarande spörsmål ur handelspolitisk synpunkt, men det synes utan
vidare uppenbart, att icke minst ur denna synpunkt den största varsamhet
är av nöden, något som jämväl starkt betonats av 1933 års fiskeriutredning
i dess förenämnda utlåtande den 28 februari 1935.

Även örn lantbruksstyrelsen sålunda finner skäl tala för att den för fiskarena
kännbara prissänkningen inom landet å gädda och gös är i viss
mån beroende av den samtidigt ökade importen av dessa fiskslag, och att
därför viss begränsning av denna införsel kunde synas försvarlig, synes
det lantbruksstyrelsen dock, att den inträffade försämringen i prisläget, i

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 21—23. 2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Utskottet.

betraktande av statsmakternas inställning till dylika regleringar å andra
näringsområden, knappast för närvarande tillräckligt motiverar ett sådant
ingripande. Därjämte torde ej böra förbises, att i vissa fall en omock
svag förbättring i prisläget inträffat under de sista två åren. Lantbruksstyrelsen
finner sig på ovan anförda skäl icke för närvarande böra
tillstyrka vidtagande av åtgärder i syfte att reglera importen av här ifrågavarande
slag av fisk.

I två likalydande, till jordbruksutskottet för förberedande behandling
överlämnade motioner, nr 36 i första kammaren av herr Petrus Nilsson m. fl.
och nr 105 i andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning
rörande fiskets ekonomiska läge samt angående de åtgärder, som kunna och
böra vidtagas i syfte att höja fiskets ekonomiska bärkraft till förbättrande
av deras ställning, som av fisket hava sin utkomst.

Utskottet finner icke skäl föreligga att hos Kungl. Maj :t med utgångspunkt
från förevarande motion påkalla utredning avseende åtgärder för begränsning
av importen av gädda och gös. Med hänsyn härtill och då riksdagen
senare vid behandlingen av motionerna I: 36 och II: 105 blir satt i tillfälle
att taga ställning till frågan om en mera allmän utredning rörande fiskets
ekonomiska läge m. m., får utskottet hemställa,

att motionen II: 21 av herrar Lundqvist och Thorell, angående
åtgärder för begränsning av importen av gädda och
gös, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under belänkandet nr 21.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23-

11

Bilaga.

Tabell 1. Sveriges import och export av gädda och gös.

Gädda,

G

ö s,

kilogram

kilogram

Import

Export

Import

Export

1913..........................

402,119

266,295

_

84,049

1923..........................

533,295

485

19,193

—

1925..........................

628,989

23,846

72,361

28,768

1927..........................

741,882

28,631

65,712

13,142

1929..........................

525,968

37,718

120,736

7,421

1930..........................

622,967

26,116

198,852

3,911

1931..........................

564,781

16,742

292,312

2,051

1932..........................

721,973

11,123

269,571

2,370

1933..........................

763,085

3,930

407,992

437

1934..........................

846,718

—

539,450

—

11935..........................

867,491

—

471,365

—

Tabell 2. Partipris å gädda.

(Öre /kg.).

Kusten

Stock-holms
stad 2

Mälaren

Göte-

borg5

Kusten 1

av Stock-holms
län1

Östra
delen3

Västra
delen3

Vänern 4

Vättern 2

Skåne2

1925.......

144

140

150

100

143

130

106

118

__

1927.......

139

110

150

90

133

118

103

103

151

1929.......

135

150

150

100

123

109

104

107

103

1930.......

134

140

125

103

115

107

124

106

133

1931.......

113

130

100

105

108

97

96

100

103

1932.......

109

120

100

100

102

100

97

88

119

1933.......

99

110

100

95

100

102

101

85

101

1934.......

93

119

100

85

93

100

93

83

ilo

1935.......

—

—

100

88

95

102

—

93

—

Skillnad
mellan å-priset 1925
och sista
året i pro-cent av
1925 års
pris......

35.4

15.0

33.3

12.0

33.6

21.6

12.2

21.1

27.2

1 Enligt Sveriges officiella statistik.

2 Uppgifter från 1 fiskhandlare.

3 Medeltal av uppgifter från 2 fiskhandlare och fiskare.

* i> » » »3 => » »

6 Vid Göteborgs stads fiskauktion.

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23-

Tabell 3. Partipris å gös.

(Öre/kg.).

Stock-

Mälaren

holms
stad 1

Östra
delen2 3 4

Västra
delen 2

Vänern8

Skåne 1

1925...............................

150

_

160

140

CO

r>.

T—(

1927...............................

150

150

155

133

180

1929...............................

150

—

155

127

162

1930...............................

175

113

140

120

159

1931...............................

125

115

130

117

144

1932...............................

125

105

120

115

140

1933...............................

100

93

115

115

135

1934...............................

100

95

105

112

121

1935...............................

Skillnad mellan å-priset 1925 och

125

95

105

112

125

sista året i procent av 1925 års pris

4 16.7

36.7

34.4

20.0

29.7

1 Uppgifter från en fiskhandlare.

* Medeltal av uppgifter från 2 fiskhandlare och fiskare.

3 > > > >3 > »>

4 En ovanligt kraftig höjning 1935, vilket icke varit fallet annorstädes.

Tabell 4. Medelpartipriset lör gädda
och gös under olika månader.

(öre/kg.).

Månad

Gädda 1

Gös2

Januari...........

144

152

Februari..........

139

153

Mars.............

133

140

April.............

106

136

Maj..............

81

107

Juni..............

94

104

Juli..............

104

114

Augusti...........

112

112

September........

106

120

Oktober..........

108

120

November........

113

129

December.........

120

136

1 Medeltal av uppgifter från 7 fiskhandlare

2 » » » » 8 »

Tabell 5. Månadsimp orten av gädda
och gös i procent av årsimporten.

(Medeltal för åren 1932—1934.)

Månad

Gädda

Gös

Januari...........

7.4

8.8

Februari..........

5.1

9.8

Mars.............

3.7

8.6

April.............

4.3

7.7

Maj..............

16.4

11.6

Juni..............

12.8

18.2

Juli..............

6.4

16.5

Augusti...........

8.1

6.0

September........

9.2

4.8

Oktober..........

10.2

3.3

November........

9.5

1.7

December.........

6.8

2.9

och fiskare.

» »

366723. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.