Riksdagens skrivelse Nr 73—74.

7

Nr 73.

Godkänd av lörsta kammaren den 11 mars 1935.
Godkänd av andra kammaren den 11 mars 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn
anslaq till studielånefonden.

(Statsutskottets utlåtande nr 30.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknado propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1935/1936 har
Kungl. Maj:t (punkt 8 av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning.
Bil. 5» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för studielånefonden
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra godkänna den av departementschefen förordade
utökningen av fondkapitalet med 50,000 kronor, varigenom för fortsatt
utdelning av studielån under år 1935 skulle stå till förfogande samma belopp
som under år 1934 eller cirka 300,000 kronor. Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen såsom kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1935/
1936 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.

Stockholm den 11 mars 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 74.

Godkänd av första kammaren den 11 mars 1935.

Godkänd av andra kammaren den 11 mais 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående avsättning till en fond av medel, som influtit vid försäljning av

sparmarken. (Statsutskottets utlåtande nr 36.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1935 dagtecknad proposition, nr 78,
har Kungl. Majit, under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, framlagt förslag angående avsättning till en fond
av medel, som influtit vid försäljning av sparmärken.

8

Riksdagens skrivelse Nr 74.

Ifrågavarande medel, inemot 90,000 kronor, utgöra överskott på den sparmärkesförsäljning,
som tidigare ägde rum inom postverket. Försäljningen av
sparmärken upphörde nämligen med utgången av år 1922, och det torde ej
vara att förvänta att ännu utelöpande sparmärken skola i någon mera nämnvärd
utsträckning tagas i anspråk för insättningar.

Denna vinst, som hittills ej inräknats bland postsparbankens inkomstmedel,
har uppkommit just på den del av sparverksamheten, som utövats bland de
ekonomiskt svagast ställda. Enligt verkställd uppskattning försåldes cirka 30
procent av dessa tio öres sparmärken, eller för cirka 30,000 kronor för år, bland
skolbarn genom deras lärare eller lärarinnor.

Enligt riksdagens mening kunna goda skäl anföras för generalpoststyrelsens
förslag att avsätta dessa medel till ett ändamål, som direkt sammanhänger
med postsparbankens folkuppfostrande uppgift. Riksdagen har därför ansett
sig böra godkänna förslaget att medlen avsättas till en fond, vars avkastning må
användas för att till skolor, varest skolsparrörelse — genom postsparbanken
eller annan sparbank — finnes anordnad, lämna bidrag, som kunna främja
lärjungarnas fostran eller utbildning, såsom exempelvis för anskaffning av
skioptikon- eller radioutrustning, skolresor, skolbibliotek o. s. v. Tillräckliga
garantier lära kunna vinnas för att ifrågavarande ränteavkastning, högst 3,000—
4,000 kronor för år för samtliga skolor, kan finna en lämplig användning. Enligt
vad som förutsättes skola närmare bestämmelser härom fastställas av Kungl.
Maj :t.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen medgivit att de medel, som till postsparbanken
influtit för avyttrade och ännu utelöpande sparmärken, må, räknat
från och med den 1 juli 1935, avsättas till en under generalpoststyrelsens förvaltning
ställd fond, varav avkastningen skall enligt av Kungl. Maj :t meddelade
bestämmelser användas för att till skolor, varest skolsparrörelse finnes anordnad,
lämna bidrag till ändamål, som avse lärjungarnas fostran eller utbildning och
som icke kunna i annan ordning tillgodoses; med skyldighet dock för generalpoststyrelsen
att av fondens medel gottgöra postsparbanken beloppet av de
sparmärken, som efter nämnda tidpunkt kunna komma att av postsparbanken
inlösas.

Stockholm den 11 mars 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag Stockholm 1935