Riksdagens skrivelse Nr 6.
1
Nr 6.
Godkänd av första kammaren den 25 april 1935.
Godkänd av andra kammaren den 25 april 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen
för budgetåret 1935H936 av utgifterna under riksstatens
sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen
avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 bar Kungl. Maj:t i
avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
(punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen
att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
kommunikationsdepartementet;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936;
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 230,200 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle å extra stat uppföras en
befattning som föredragande i regeringsrätten med placering i lönegraden
B 29 och i samband därmed en vakant förste kanslisekreterartjänst indragas.
Yad sålunda föreslagits har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Övriga av Kungl. Maj:t föreslagna förändringar äro helt föranledda av de
nya grunderna för riksstatens uppställning.
I fråga örn personalförteckningen har riksdagen endast ansett sig böra
vidtaga den formella förändringen, att till densamma fogats anmärkning örn
att den å ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall hållas obesatt,
så länge den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i tjänst. Till
följd härav har viss ändring gjorts även av avlöningsstaten.
Yad angår avlöningsstaten i övrigt har riksdagen ansett det för avlöning
till en extra föredragande i regeringsrätten upptagna beloppet böra inräknas
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 6. 929 35 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 6.
i den under rubriken avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna
posten till grundavlöningar m. m., vilken alltså höjts med 7,000 kronor till
27,000 kronor, varjämte summan av de under nämnda rubrik upptagna
posterna särskilt utförts.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdeparte -
mentet:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
2 kansliråd............................................................................................... B 30
3 förste kanslisekreterare.................................................................... B 26
3 andre kanslisekreterare....................................................................... B 21
1 registrator ............................................................................................ B 15
1 förste expeditionsvakt ........................................................................ B 7
2 kanslibiträden ...................................................................................... B 7
1 expeditionsvakt .................................................................................. B 5
3 kontorsbiträden ................................................................................... B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator ............................................................................................ B 22
1 andre kanslisekreterare........................................................................ B 21
1 expeditionsvakt .................................................................................. B 5
Tjänsteman å extra stat.
1 föredragande i regeringsrätten............................................................ B 29
Anm. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall kållås obesatt, så länge
den å övergångsstat uppförde registratom kvarstår i tjänst.
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Avlöningsstat.
Avlöning till departementschefen.......................................
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis......
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis......
Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis...............
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t.......................................................................................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m............................ kronor 27,000
b. Avlöningsförhöjningarm.m^/örs^ms-.. » 1,500
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis..........................................................
kronor 24,000
» 127,700
» 18,400
* 10,600
» 16,500
» 28,500
» 4,500
Summa förslagsanslag kronor 230,200
Riksdagens skrivelse Nr 6. 3
dels och till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 230,200 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 41,100 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936;
dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/36 anvisa ett förslagsanslag av 348,600 kronor, därav förslagsvis 301,900
kronor att utgå av automobilskattemedel.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
I: 233 och II: 302, i vilka hemställts, dels att riksdagen icke måtte bifalla
det i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda förslaget att under
riksstatens sjätte huvudtitel för avlöning åt befattningshavare i och omkostnader
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponera automobilskattemedel,
dels ock att riksdagen ej heller måtte bifalla vad i statsverkspropositionen
föreslås örn reseersättning till nämndemän vid vägsyn, vilka ersättningar
såsom hittills böra bestridas, i den mån de utgå av statsmedel, av
anslag till rese- och traktamentsersättningar.
Vad först angår byrådirektören G. C. A. Lindencronas placering å övergångsstat,
i samband varmed skulle meddelas föreskrift, att förste revisorstjänsten
i styrelsen skall hållas vakant, så länge Lindencrona kvarstår i tjänst,
har Kungl. Maj:ts i detta avseende framställda förslag ej givit riksdagen anledning
till erinran.
Förslaget örn beräknande av medel för anställande av en telefonist med
avlöning såsom e. o. kontorsbiträde i lönegraden 4 har riksdagen ansett sig
böra godkänna.
Riksdagen har ej heller velat motsätta sig förslaget örn anvisande av medel
för anställande hos vägtrafikinspektören av en assistent med särskilda insikter
i fråga om motorfordon. Härigenom skulle en önskvärd förstärkning av
arbetskrafterna beredas, främst vid fullgörande av styrelsens uppgifter beträffande
bilbesiktningsväsendet och vägdistriktens maskininköp.
I fråga om sättet för täckningen av förevarande anslag vill riksdagen
erinra, att nästlidet års riksdag, som fattade beslut örn styrelsens omorganisation,
biföll Kungl. Maj:ts då framställda förslag, att allenast kostnaderna
för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen skulle bestridas av automobilskatte
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 6.
medel. Den sålunda godtagna principen har synts riksdagen även hädanefter
böra upprätthållas. Riksdagen har sålunda endast ansett sig kunna medgiva,
att automobilskattemedel komma till användning för finansieringen av
anslagen till styrelsen allenast i samma utsträckning, som för nu löpande
budgetår äger rum.
Riksdagen har uppmärksammat, att departementschefen i fråga örn skilda
under sjätte huvudtiteln upptagna byggnadsanslag förutsatt, att anslagen jämväl
skulle få användas för bestridande av statliga administrations- och resekostnader,
föranledda av de olika anslagens ändamål. Det förordade förfaringssättet
synes icke stå i full överensstämmelse med de av riksdagen godkända
nya grunderna för uppställningen av riksstatens utgiftssida, och riksdagen
finner önskvärt, att en förändring i detta avseende tages under övervägande
till ett kommande budgetår.
Med den ståndpunkt, riksdagen intagit till spörsmålet örn finansieringen
av förevarande anslag, har riksdagen ansett lämpligt, att såväl personalförteckningen
som avlöningsstaten för styrelsen uppdelas i två avdelningar, avseende
den ena styrelsens verksamhet i allmänhet och den andra styrelsens
väg-, bro- och vägtrafikinspektion.
Till personalförteckningen har fogats den anmärkningen, att den å ordinarie
stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas obesatt, så länge den
å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst.
Beträffande den avdelning av avlöningsstaten, som avser styrelsens
verksamhet i allmänhet, har den förändringen vidtagits, att det enligt
Kungl. Maj:ts förslag i anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat
inräknade beloppet å 800 kronor till personligt lönetillägg överförts
till anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän. Vidare har arvodet å 600 kronor till den hos styrelsen kommenderade
militärassistenten, vilket arvode i Kungl. Maj:ts förslag inräknats
i den under avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna posten
till grundavlöningar m. m., utbrutits till en särskild anslagspost, benämnd
»Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t».
I avlöningsstaten har för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen upptagits
en förslagsvis beräknad post till dyrtidsti Hägg. Då riksdagen ännu icke
fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare
i statens tjänst, förutsätter riksdagen, att dyrtidstilläggen till hithörande
personal komma att utgå efter samma grunder, som må bliva gällande
för statens befattningshavare i allmänhet.
Kostnaderna för dyrtidstillägg åt de befattningshavare, vilkas löner icke
komma att utgå av automobilskattemedel, böra, i enlighet med vad som i
allmänhet tillämpas i fråga örn sådana kostnader, bestridas av huvudtitelns
allmänna dyrtidstilläggsanslag. Vid sådant förhållande har förevarande av
Kungl. Majit äskade anslag minskats med ett mot dessa kostnader svarande
belopp, 11,700 kronor.
I enlighet med de nu verkställda beräkningarna skulle avlöningskostnaderna
för styrelsen i allmänhet, bortsett från kostnaderna för dyrtidstillägg,
Riksdagms skrivelse Nr 6. 5
uppgå till 215,400 kronor och för styrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion
till 121,500 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma blir alltså 336,900 kronor,
därav 121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ................... —
4 byråchefer ............................................................................................. ® 30
1 maskininspektör............................ .................................. B 28
1 förste byråingenjör ............................................................................ B 26
1 förste revisor ...................................................................................... B 24
1 byråingenjör......................................................................................... B 21
3 revisorer................................................................................................ B 21
1 kansliskrivare ...................................................................vi............... B 11
1 förste expeditionsvakt ........................................................................ B 7
3 kanslibiträden....................................................................................... ® ^
2 expeditionsvakter ............................................................................... **
4 kontorsbiträden .................................................................................. ® 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 byrådirektör......................................................................................... B 28
Tjänstemän å extra stat.
1 assistent åt maskininspektören ......................................................... B 22
1 biträdande hamningenjör .................................................................. B 22
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 byråchef och broinspektor .................................................................. B 30
3 väginspektörer..................................................................................... ® 29
1 förste byråingenjör ............................................................................. ® 26
2 byråingenjörer..................................................................................... ® 21
Tjänsteman å extra stat.
1 vägtrafikinspektör ................................................................................ B 29
Anni. Ben & ordinarie stat upptagna förste revisors^]ansten skall hållas obesatt, så länge
den å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst.
dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
6 Riksdagens skrivelse Nr 6.
Avlöningsstat. Kronor
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.................. 147,200
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .................. 10,600
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis........................ 14,900
4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...................................................... 600
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m....................................................... 33,700
b) Avlöningsförhöjningar m. m„ förslagsvis........................ 2,300 36,000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie oell icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.................................................................................... 6,100
Säger kronor 215,400
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 69,300
2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis........................ .. 10,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m....................................................... 27,500
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis........................ 2,000 29,500
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie oell icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................................................................................... 2,800
5. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................................. 9,300
_Säger kronor 121,500
Summa förslagsanslag kronor 336,900;
dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 336,900 kronor, därav förslagsvis
121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit bar
(punkt 4) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 78,400
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat två likalydande motioner,
I: 233 och II: 302, i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
icke måtte bifalla det i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda
förslaget att under riksstatens sjätte huvudtitel för omkostnader för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen disponera automobilskattemedel.
I anslutning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört har
riksdagen ansett, att, såsom under innevarande budgetår äger rum, resekostnaderna
allenast för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion böra bestridas av automobilskattemedel.
Då Kungl. Majis förevarande förslag i övrigt ej givit riksdagen anleda
7
Riksdagens skrivelse Nr 6.
ning till erinran, har riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 78,400 kronor,
därav förslagsvis 25,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
5:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 5) föreslagit
riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
vägorganisationen i länen;
dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen
i länen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Staten innehåller under rubriken avlöningar en förslagsvis beräknad post
till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg
under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter
riksdagen, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att utgå
efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i
allmänhet.
Kungl. Majits förevarande förslag i övrigt har ej givit riksdagen anledning
till annan erinran, än att summan av de i staten under posten »Avlöningar
till icke-ordinarie personal» angivna beloppen till grundavlöningar
m. m. och avlöningsförhöjningar m. m. synts böra särskilt utföras.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för vägorganisationen i länen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) .................................................. B 28
1 vägingenjör (i Gotlands län).................................................................. B 26;
dels godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 242,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
Grundavlöningar m. m........................................... kronor 240,000
Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.............. » 5,000 245,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis................................................................................... 1,000
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................................. 40,300
Säger kronor 528,300
8
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Kronor.
Omkostnader.
1. Eeseersättningar, förslagsvis .......................................................... 175,000
2. Expenser, förslagsvis........................................................................ 82,000
Säger kronor 257,000
Summa kronor 785,300
Särskilda uppbördsmedel.
Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som verkställts av
vägingengör och deras biträden..................................................... 240,300
Nettoutgift förslagsvis kronor 545,000
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936 anvisat ett
förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
6:o) Reseersättning till nämndemän vid vägsyn. Kungl. Maj:t har (punkt 6)
föreslagit riksdagen att till reseersättning till nämndemän vid vägsyn för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat två likalydande motioner,
I: 233 och II: 302, i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ej
måtte bifalla vad i statsverkspropositionen föreslås örn reseersättning till
nämndemän vid vägsyn, vilka ersättningar såsom hittills böra bestridas, i
den mån de utgå av statsmedel, av anslag till rese- och traktamentsersättningar.
Resekostnaderna för ifrågavarande sedan gammalt i väglagen föreskrivna
förrättningar hava tidigare utgått av vanliga skattemedel. I anslutning till
vad motionsvis framhållits har riksdagen ansett någon ändring härutinnan
icke böra vidtagas. Riksdagen har fördenskull ej funnit sig böra godkänna
Kungl. Maj:ts förslag örn att täckning för anslaget beredes av automobilskattemedel.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till reseersättning till nämndemän
vid vägsyn för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av
8,500 kronor.
7=o) Bidrag till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Med
bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 7) har riksdagen till bidrag till byggande
av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisat
ett reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
8:o) Bidrag till byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Maji har (punkt
8) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enkla bygdevägar för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel.
I fråga örn anslagsbeloppets storlek har riksdagen ansett det utav Kungl.
Maji äskade anslaget av 1,350,000 kronor eller samma belopp som för innevarande
budgetår böra anvisas.
9
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Såväl 1933 som 1934 avslog riksdagen Kungl. Maj:ts förslag att detta anslag
liksom ock anslagen till ödebygdsvägar, enskilda utfartsvägar och tillfartsvägar
till inlandsbanan skulle utgå av automobilskattemedel. Emellertid
synas, på sätt i det följande under punkterna 13:o) och 15:o) närmare omförmäles,
automobilskattemedlen komma att under närmaste tiden inflyta med betydligt
högre belopp än tidigare beräknats. Vid nu angivna förhållande och med
hänsyn till svårigheterna att för närvarande på annat sätt bereda anslagstäckning
har riksdagen ej velat motsätta sig att automobilskattemedlen tagas
i anspråk för ovan angivna fyra anslag liksom även för anslaget till enkel
bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län enligt riksdagens
beslut tillhopa å 4,150,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till byggande av enida bygdevägar
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 1,350,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
9:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län. Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till
bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands
län för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen föreliaft
bland annat två likalydande motioner, I: 135 och II: 268, i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för birdgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
Förevarande anslag avser att bereda kommunikationsmöjligheter åt avlägset
liggande delar av landet, som sakna dylika. Med hänsynstagande
härtill har riksdagen ansett anslagsbeloppet böra bestämmas till vad vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit eller 1,400,000 kronor.
I avseende å finansieringen av anslaget har riksdagen, i anslutning till
vad riksdagen anfört under punkt 8:o), ansett, att anslaget bör utgå av automobilskattemedel.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, till bidrag till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
tåssa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1935/1936 anvisat
ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
10:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har
(punkt 10) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
10
Riksdagens skrivelse Nr 6.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat
bland annat följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, I: 132 och II: 203, i vilka hemställts, att
riksdagen måtte till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservation sanlag av 1,000,000 kronor;
dels två likalydande motioner, I: 133 och II: 290, i vilka föreslagits, bland
annat, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande av enskilda
utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 900,000
kronor;
dels en motion, II: 39, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att
som bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
dels en motion, II: 40, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels ock en motion, II: 44, däri hemställts, att riksdagen ville till bidrag
till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 725,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Såsom departementschefen anfört och motionsvis framhållits fyller förevarande
anslag ett synnerligen beaktansvärt ändamål genom att underlätta
tillkomsten av vägförbindelser för avlägset liggande gårdar och byar. Därjämte
bidrager byggandet av enskilda utfartsvägar till att bereda sysselsättning
inom därav berörda trakter. Riksdagen har därför funnit sig böra tillmötesgå
de motionsvis framställda yrkandena örn anslagets höjning och
ansett sig i sådant avseende böra anvisa ett belopp av 800,000 kronor.
Med hänsyn till vad riksdagen anfört under punkt 8:o) har riksdagen
ansett, att täckning för anslaget bör beredas av automobilskattemedel.
Riksdagen har till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret
1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
ll:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Under åberopande
av vad riksdagen anfört under punkt 8:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) till byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av
500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
12:o) Bidrag till byggande och förbättring av broar. Kungl. Maj:t har
(punkt 12) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande och förbättring
av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat
en motion I: 22, vari hemställts, att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte verka dels för byggande redan nu av en landsvägsbro i stället för
färjförbindelse över Svinesund dels ock för denna bros anläggning så, att
11
Riksdagens skrivelse Nr 6.
den, när tiden är inne, kan sammanlänkas även till en järnvägsbro för den
sedan länge diskuterade kontinentalbanan med sammanknytning omsider av
de båda rikenas statsbanor, ävensom att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen
framlägga de förslag, vartill dessa överväganden kunna föranleda.
Riksdagen delar den i motionen uttalade uppfattningen örn att åtgärder
tarvas för en förbättring av de svensk-norska vägförbindelserna över Svinesund.
Enligt uppgifter, som kommit riksdagens vederbörande utskott tillhanda,
synes gränstrafiken därstädes, såväl persontrafiken som trafiken med
åkdon, vara stadd i jämn ökning, varigenom den nuvarande färjförbindelsens
bristfällighet och otillräcklighet bliver än mer framträdande. Frågan torde
dock ej behöva påkalla någon särskild framställning från riksdagens sida, då
utredningen i samverkan med norska myndigheter redan är anförtrodd särskild
förhandlare, vilken genom beslut den 15 juni 1934 av Kungl. Majit
bemyndigats att öppna förhandlingar örn färjförbindelse, eventuellt anläggande
av broförbindelse mellan Sverige och Norge över Svinesund samt
att inkomma med det yttrande och förslag, vartill förhandlingarna kunde
giva anledning.
Riksdagen har till bidrag till byggande och förbättring av broar för budgetåret
1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att utgå
av automobilskattemedel.
13:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen
att till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Departementschefen har föreslagit, att under nästkommande budgetår
skulle utföras stensättningsarbeten för en kostnad av 5,000,000 kronor.
Detta förslag har föranlett erinran från riksdagens sida endast beträffande
sättet för finansieringen. Enligt statsverkspropositionen skulle ett anslag
av allenast 1,000,000 kronor uppföras på nästa budgetårs stat, medan återstoden,
4,000,000 kronor, skulle avvecklas genom anslag på 1,000,000 kronor
under de närmast följande fyra budgetåren. Någon invändning synes visserligen
ej vara att framställa mot att automobilskattemedlen disponeras för
ifrågavarande stensättningsarbeten. På sätt statskontoret och riksräkenskapsverket
framhållit kan det emellertid ej anses tillfredsställande att uppskjuta
täckningen av en redan verkställd utgift till kommande år. Med hänsyn till
automobilskattemedlens stegring synes också möjligt att undvika en dylik
förskottsanordning. Medan i riksstaten för nu löpande budgetåret 1934/1935
inkomsterna av automobilskattemedel upptagits till 75,000,000 kronor och av
departementschefen för samma tid i årets statsverksproposition beräknats
uppgå till 82,000,000 kronor, anses de numera kunna beräknas i verkligheten
inflyta med 88,000,000 kronor eller alltså 13,000,000, respektive 6,000,000
kronor mer än som tidigare antagits. Under sådana förhållanden har riksdagen
funnit mest lämpligt att Kungl. Majit bemyndigas för ifrågavarande stensättning
av vägar disponera 4,000,000 kronor från 1934/1935 års automobilskattemedel,
medan återstående belopp av 1,000,000 kronor täckes genom
12
Riksdagens skrivelse Nr 6.
det i riksstatsförslaget för 1935/1936 upptagna anslaget på sistnämnda belopp.
Ifrågavarande anslag, 1,000,000 kronor, anser riksdagen emellertid böra betecknas
som reservationsanslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels ock bemyndigat Kungl. Majit att, utan hinder av gällande författningsbestämmelser,
för samma ändamål utanordna ett belopp av 4,000,000 kronor
från landsbygdens andel av de under budgetåret 1934/1935 inflytande automobilskattemedlen.
14:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) får riksdagen
under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkt 8:o) anmäla,
att riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av
100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
15:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar m. m. Kungl. Majit har (punkterna 15—18) föreslagit riksdagen
under punkt 15
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
11,259,240 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels ock antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)
örn fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning
av automobilskattemedel skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:
1 §■
De under —--statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen
till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda
bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen i
länen, dels ock, med undantag av de i tredje stycket avsedda medel, vad i
övrigt i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål
utgå av automobilskattemedel.
13
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla rikets städer för
att användas till dessas gatu- oell väghållning saint åttio procent landsbygden
för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna
samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1934/1935 influtna automobilskattemedlen.
under punkt 16
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar
å landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 45,036,960
kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels ock medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/1936 av
automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst
1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera
betungade vägdistrikt för 1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,
att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn
fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och i
huvudsaklig överensstämmelse med de under föregående punkt angivna
grunderna;
under punkt 17
att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
under
punkt 18
att till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en motion,
H: 19, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till de vägdistrikt,
som utfört vägarbete i förskott d. v. s. med vederbörligt tillstånd utfört
vägarbeten där vägdistrikten förskotterat statens bidrag, utbetala ett räntebidrag
med 4 procent på sådana medel, som upplånats för detta ändamål;
samt att sådana räntebidrag endast måtte utgå till sådana vägdistrikt där
räntorna uppgå till minst ''/5 av influtna vägskattemedel.
Den omdaning av hela landets vägväsen, som pågått under senare tid,
har varit förenad med stora kapitalutlägg, vilka i första hand bestritts av
staten i form av bidrag från allmänna budgeten eller från automobilskattemedel
samt vad nybyggnaderna beträffar i en betydande utsträckning också
från arbetslöshetsan slag. De statsmedel, som i form av arbetslöslietsanslag
nedlagts å allmänna vägarbeten under åren 1918—1934, uppgå sammanlagt
till inemot 180,000,000 kronor. Härtill komma vissa såsom arbetslöshetsarbeten
redan till utförande beslutade allmänna vägarbeten, varå kan beräknas
belöpa en ännu ej utbetalad statlig bidragskostnad av cirka 75,000,000 kronor.
14
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Av automobilskattemedel har intill 1934 års utgång anvisats till vägbyggnadsoch
vägförbättringsarbeten inemot 190,000,000 kronor, och från allmänna
budgeten har under åren 1841—1934 för vägbyggnadsändamål utgått omkring
140,000,000 kronor. Rörande de väghållningsskyldiges anpart i vägbyggnaderna
må meddelas, att på sista åren för vägbyggnads- och förbättringsarbeten
hava i vägskatt utdebiterats cirka 20,000,000 kronor för år.
De lokala bördor, som i form av vägskatt falla på de väghållningsskyldige,
hava dock även de högst väsentligt ökats. Detta gäller ej endast jordbrukarna
utan även vägdistriktens övriga skattebetalare, vilka genom den år 1933
beslutade författningsändringen fått en större del av vägskatten på sig överflyttad.
Möjligheterna att erhålla en rättvisare fördelning av vägväsendets
kostnader utgör i själva verket ett problem, som i hög grad förtjänar att
uppmärksammas. Hithörande frågor hava också på sista tiden varit föremål
för olika utredningar, vilka numera fortskridit så långt, att resultaten
härav torde kunna föreläggas 1936 års riksdag.
I fråga örn vägdistriktens kostnader framstå utgifterna för själva vägunderhållet
som tyngande. Av de totala underhållskostnaderna för landsbygdens
vägnät, cirka 50,000,000 kronor för år, falla visserligen allenast
omkring 10,000,000 kronor på vägdistrikten. Särskilt för de ekonomiskt
svagare ställda distrikten äro dock vägunderliållskostnaderna i hög grad betungande.
Den stegring i bilskattemedlen som under allra senaste tiden inträtt utgör
också en direkt anledning att överväga möjligheterna för att bereda
vägdistrikten en lättnad i fråga örn underhållskostnaderna, i all synnerhet
som detta synes kunna ske utan att föregripa de pågående utredningarnas
resultat. Medan det tidigare av departementschefen räknats med en bilskattemedelsuppbörd
av 82,000,000 kronor för 1934/1935 och 85,000,000 kronor
för 1935/1936, torde numera i själva verket ifrågavarande inkomster kunna
uppskattas inflyta med minst 88,000,000 kronor för vartdera av dessa båda
budgetår, eller alltså vad 1935/1936 beträffar med 3,000,000 kronor mer än
som i statsverkspropositionen förutsatts.
Med hänsyn till dessa förhållanden har riksdagen ansett sig kunna medgiva
en höjning till 50 procent av det vägunderhållsbidrag å 45 procent
som för närvarande utgår vid sidan av det sedan gammalt utbetalade underhållsbidraget
å 30 procent. Inberäknat sistnämnda 30-procentsbidrag skulle
alltså det sammanlagda statliga bidraget till vägarnas underhåll komma att
uppgå till 80 procent mot nuvarande 75 procent. Härvid förutsättes ingen
ändring i de av departementschefen föreslagna grunderna för rätten att utfå
tillfälligt extra tilläggsbidrag. Dylikt bidrag skulle utgå enligt följande
grunder: Vägskatt per vägfyrk |
Extra tillägg |
Sammanlagt bidrag |
28—31 öre........................... |
.................... 2 % |
82 % |
32—35 » ............................ |
.................... 4 » |
84 » |
36—40 » .......................... |
................... 6 » |
86 » |
41—45 » ............................ |
.................... 8 » |
88 » |
över 45 » ............................ |
.................... 10 » |
90 » |
Riksdagens skrivelse Nr 6.
15
I statsverkspropositionen ha kostnaderna för 45-procentsbidraget beräknats
till 24,300,000 kronor. Vid nu medgivna höjning av 50 procent (å verklig
kostnad för år 1935) har nämnda belopp synts böra höjas till 27,000,000
kronor. I övrigt skulle fördelningen av automobilskattemedlen vad nästa
budgetår beträffar gestalta sig på sätt närmare framgår av nedanstående
tabell:
1935/1936 års automobilsJcattemedel.
87,910,000 kr.1)
Vägunderhåll m. ra. enligt Väg- och vatten- Vägorganisa- Övriga
väglagen (30 % å kostnad byggnads- tionon i specialanslag å
för år 19341 styrelsen länen 6:e huvudtiteln
15,000,000 kr. 146,500 kr. 545,000 kr. 13,080,000 kr.
Att fördelas
mellan städer
och landsbygd
59,138,500 kr.
Städernas totala andel (20 %)
11,827,700 kr.
Landsbygdens totala andel (80 %)
47,310,800 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
7,096,620 kr. 40,214,180 kr.
Vägdistriktens direkta Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar
underhållsbidrag (50 % å verklig bidrag för år 1935 11,414,180 kr.
kostnad för år 1935) 1,800,000 kr.
27,000,000 kr.
Vid sidan av kostnaderna för vägunderhållet förtjäna alltjämt uppmärksammas
utgifterna för nyanläggningar, enkannerligen för vägomläggningarna,
vilka icke sällan innefatta en del tekniskt synnerligen vidlyftiga arbeten med
vägarnas Tätning och breddning o. s. v. Dessa företag äro i allmänhet rätt
kapitalkrävande. Trots utgående statsbidrag med även hädanefter i allmänhet
75 procent av kostnaden hava dessa arbeten för de särskilda vägdistrikten ofta
inneburit stora ekonomiska uppoffringar. Vägdistriktens utlägg härför hava
i en avsevärd utsträckning fått bestridas med upplånade medel. Vissa av företagen
äro — på grund av arbetslösheten — igångsatta och genomförda utan
att statsbidrag ännu hunnit utgå, varigenom lånebehovet än mera ökats. I en
i ämnet väckt motion har denna synpunkt framhållits, varvid särskilt erinrats
örn de räntebördor upplåningen medför. Då nu automobilskattemedlen under
närmaste tiden synas inflyta i större utsträckning än man tidigare räknat
med, torde vissa utsikter förefinnas för vägdistrikten att tidigare utfå slutbidrag
för tidigare utförda arbeten och därmed också att minska deras skuldbördor.
På grund av den alltjämt starka utvecklingen på vägväsendets och vägtrafikens
område har departementschefen föreslagit en höjning från 120,000
till 130,000 kronor i årliga anslaget till forsknings- och undersökningsarbeten.
Riksdagen har, örn ock med tvekan, godkänt förslaget.
Den av riksdagen beslutade höjningen av det sammanlagda underhållsbidraget
från 75 till 80 procent medför behov av ändring i 3 § av förordningen
örn fördelningen av automobilskattemedlen. I enlighet med Kungl.
*) 90,000 kr. uppfört under 9:e huvudtiteln som gottgörelse för bensinskatt, erlagd av
fiskare.
16
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Maj:ts förslag bör jämväl lydelsen av 1 § ändras i syfte att en fullständig
uppräkning av de från automobilskattemedlen bestridda anslagen ej vidare
skall behöva förekomma i författningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
antagit följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § och 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)
örn fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj
1930 örn fördelning av automobilskattemedel skola hava ändrad lydelse på
sätt nedan angives:
1 §•
De under — — — statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen
till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda
bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av
kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen
i länen, dels ock, med undantag av de i tredje stycket avsedda medel, vad
i övrigt i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål
utgå av automobilskattemedel.
Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla rikets städer
för att användas till dessas gatu- och väghållning samt åttio procent landsbygden
för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för
den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.
3 §•
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;
och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund---förklaras förverkad.
b) Yad av---särskilda län.
17
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1934/1935 influtna automobilskattemedlen.
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och
vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av
11,827,700 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar ä
landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 47,310,800
kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/1936 av automobilskattemedlen
må disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000
kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade
vägdistrikt för 1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,
att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av
automobilskattemedel utgående bidraget av 50 procent och i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen angivna grunderna;
dels till bidrag till vägunderhållet på landet m. rn. för budgetåret 1935/1936
anvisat ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels
ock till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret
1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
16:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen till bidrag till hamn- och
farledsundersökningar för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
17:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt
20) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och farleder för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
I fråga örn anslagsbeloppets storlek har riksdagen ansett, att för nästa
budgetår bör anvisas samma belopp som för innevarande budgetår eller
300,000 kronor.
Vad angår det väckta förslaget, att som villkor för erhållande av statsbidrag
skulle föreskrivas, att den förrättningsman, som verkställde undersökning
och upprättade arbetsplaner, skulle av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hava förklarats behörig, har riksdagen funnit detsamma ägnat att
göra utredningsarbetet tillförlitligt och underlätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
granskning. Riksdagen godkänner sålunda detta förslag.
Riksdagen får anmiila, att riksdagen till bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
18:o) Underhåll av statens fiskehamnar. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21) har riksdagen till underhåll av statens fiskehamnar för budgetåret
1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 19,800 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 6.
929 35 2
18
Eiksdagens skrivelse Nr 6.
19:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Då Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) icke föranlett någon erinran,
har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 105,200
kronor.
20:o) Byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder. Kungl.
Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande och
underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I anledning härav hava i två likalydande motioner, 1:232 och II: 462,
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av det belopp å 500,000 kronor,
som i statsverkspropositionen är upptaget såsom bidrag till byggande och
underhåll av mindre hamnar och farleder, 200,000 kronor beviljas till fiskodling
i rikets insjöar och vid dess kuster.
Som gottgörelse till fiskerinäringen för bensinskatt, erlagd av dess utövare,
finnes under nionde huvudtiteln anvisat ett anslag av 90,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel. I likhet med departementschefen måste
riksdagen finna rättvist, att viss del av automobilskattemedlen därutöver avsättes
som ersättning jämväl för skatt, erlagd för bensin, som användes i
andra fartyg än fiskebåtar.
Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta avseende stannat vid ett
belopp av 300,000 kronor, har riksdagen ej velat motsätta sig att anslaget
bestämmes till 500,000 kronor.
I samband med denna restitutionsfråga bör utan tvivel beaktas yrkesfiskarnas
intresse av att utöver utgående ersättning för den bensinskatt,
de själva hava att betala, också erhålla gottgörelse för de skador, den
övriga motorbåtstrafiken åsamkar fisket. Enligt vad riksdagen erfarit är
emellertid förevarande fråga föremål för 1933 års fiskeriutrednings uppmärksamhet.
De hamnanläggningar och farleder, som skulle utföras med bidrag
från nu ifrågavarande anslag, lära också i stor utsträckning bliva av sådan
beskaffenhet, att de komma yrkesfisket till godo.
Riksdagen förutsätter, att motionärernas synpunkter beaktas vid de av
departementschefen omförmälda fortsatta utredningarna rörande bensinförbrukningen
genom motorbåtstrafiken.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till bidrag till byggande
och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1935/1936 anvisat
ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Vägtrafikväsendet.
21 :o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(pixnkt 24) har riksdagen till besiktning av motorfordon för budgetåret 1935/1936
anvisat ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.
19
Riksdagens skrivelse Nr 6.
22:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 25) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret
1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
23:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen till bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 20,000
kronor.
24:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bidrag till skjutsentreprenader m. m. för budgetåret 1935/1936
anvisat ett förslagsanslag av 9,000 kronor.
Luftfartsväsendet.
25: o) Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart. Kungl.
Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till biträde vid handläggning
av ärenden rörande luftfart för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 15,400 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till annan erinran,
än att från förevarande anslag ansetts böra bestridas icke blott, såsom departementschefen
förutsatt, utgifterna för avlöningar till befattningshavarna hos
luftfartsmyndigheten utan även övriga kostnader för dessa befattningshavare
såsom reseersättningar och dylikt. Då Kungl. Majit vid beräkningen av
anslaget ej tagit hänsyn till sistnämnda kostnader, har någon jämkning uppåt
av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet synts böra vidtagas. Den
erforderliga förhöjningen har av riksdagen beräknats till 600 kronor. I enlighet
härmed har anslaget uppförts med ett belopp av 16,000 kronor.
Riksdagen har alltså till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 16,000 kronor.
26:o) Understöd av regelbunden luftfart. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 29) har riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för
budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 640,000 kronor.
27:o) Radiotjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 30) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1935/1936 anvisat ett anslag av
40,000 kronor.
28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit
riksdagen att till extra besiktningar av luftfartijg för budgetåret 1935/1936
anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
I anledning av Kungl. Majits förslag vill riksdagen uttala, att från förevarande
anslag böra jämväl bestridas av ifrågavarande extra besiktningar
20
Riksdagens skrivelse Nr 6.
föranledda resekostnader. Med hänsyn härtill har anslaget ansetts böra
givas förslagsanslags natur, varemot någon jämkning i anslagsbeloppet ej
synts erforderlig.
Eiksdagen har till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret 1935/1936
anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
29:o) Bidrag till uppförande av en hangar å Bromma flygplats. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) angående bidrag till uppförande av
en hangar å Bromma flygplats har riksdagen redan i sin skrivelse nr 115
anmält sitt beslut.
Byggnadsväsende^
30:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit
riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
byggnadsstyrelsen;
dels godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
1.
2.
3.
4.
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis......
Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m......................................................
b. Avlöningsförhöjningar m. m. förslagsvis .......................
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis........................................................
kronor 185,700
» 49,100
» 94,100
» 13,900
» 10,000
Säger kronor 352,800
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ kronor 34,300
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., .................................................. » 38,400
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ....................... » 800
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................................................................... » 1,800
Säger kronor 75,300
Summa förslagsanslag kronor 428,100
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 428,100 kronor.
I en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 170,
har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, med ändring av det
Riksdagens skrivelse Nr 6.
21
i statsverkspropositionen under punkt 33 av sjätte huvudtiteln framlagda
förslaget om anslag till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 samt under förutsättning att riksdagen bifaller av Kungl. Majit
i proposition den 15 februari 1935, nr 114, framlagt förslag örn inrättande
av statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen att dels uppföra den
i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under »Byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet» upptagna anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal: a. Grundavlöningar m. m. med 114,100 kronor samt till
följd härav fastställa ej mindre slutsumman av avdelningen Byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet till 372,800 kronor än även avlöningsstatens
slutsumma till 448,100 kronor; dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 448,100 kronor.
Enligt propositionen nr 114, som riksdagen numera bifallit (riksdagens
skrivelse nr 121), skulle administrationskostnaderna för statens allmänna
fastighetsfond bestridas genom anslag under sjätte huvudtiteln. Kungl.
Maj:ts i detta avseende nu i propositionen nr 170 framlagda förslag har
riksdagen ansett sig böra godkänna.
Yad Kungl. Majit i övrigt föreslagit rörande byggnadsstyrelsens avlöningsanslag
har ej heller givit riksdagen anledning till erinran, dock att riksdagen
funnit, att ett belopp å 9,600 kronor till arvoden åt två vedeldningskonsulenter,
som inräknats i den under »Statens bränslekontrollerande verksamhet» upptagna
anslagsposten till »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a. Grundavlöningar
m m.», bör utbrytas till en särskild post, benämnd »Arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit», samt att summorna av
de under anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
angivna beloppen till grundavlöningar m. m. och avlöningsförhöjningar m. m.
böra särskilt utföras.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet |
— |
1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet .......... |
..... — |
4 byggnadsråd .................................................................................... |
..... B 30 |
1 byråchef ........................................................................................... |
..... B 30 |
6 intendenter....................................................................................... |
... B 26 |
1 kamrerare .................................................................................... |
..... B 24 |
1 sekreterare ...................................................................................... |
..... B 24 |
1 kansliskrivare .................................................................................. |
..... B 11 |
1 förste expeditionsvakt...................................................................... |
..... B 7 |
1 kanslibiträde................................................................................... |
..... B 7 |
1 expeditionsvakt ............................................................................ |
B 5 |
2 kontorsbiträden ............................................................................. |
..... B 4 |
22
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å extra stat.
4 assistenter ............................................................................................ B 21
3 byggnadskontrollör........................................................................ B 21
Statens bränslekontrollerande verksamhet:
Tjänstemän å extra stat.
1 byråchef ............................................................................................... B 30
1 inspektör............................................................................................... B 26
1 notarie och revisor .............................................,...,........................ B 21
1 byråingenjör......................................................................................... B 21
dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis...... kronor 185,700
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis ......... » 49,100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m............................ kronor 114,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 13,900 ;> ^ qqq
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......................................................... » 10,000
Säger kronor 372,800
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis ............ kronor 34,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit .................................''.................................................. » 9,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m............................... kronor 28,800
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ■■■ » 800 29 600
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................................................................... » 1,800
Säger kronor 75,300
Summa förslagsanslag kronor 448,100
dels och till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisat
ett förslagsanslag av 448,100 kronor.
31:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 91,900 kronor.
32:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riks
-
23
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dagen att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för
vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
I två motioner, I: 17 och II: 20, har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit i de trakter av landet, där tillgången
på vedbränsle är god och arbetstillfällen behövas, måtte såsom ett
villkor för att statsmedel skall kunna erhållas för uppförande av landstings-
och kommunala byggnader ställa skyldighet för respektive bidragstagare
att inmontera specialbyggda vedeldningspannor i byggnadernas värmecentraler.
Möjligheterna att befrämja avsättningen av det inhemska vedbränslet är
ett spörsmål, som i en alltjämt ökad grad förtjänar statsmakternas uppmärksamhet.
Ett av skogshushållningens viktigare problem är som bekant att
kunna vinna en nyttig användning för ungskogarnas gallringsvirke liksom
ock för avfallsvirket vid timmerdrivningarna. Det är dylikt mindervärdigt
virke, som företrädesvis bör komma till användning för eldningsändamål.
Genom arbetet med vedens utvinning, i all synnerhet gallringsarbetena, kunna
vidsträckta arbetstillfällen inom skogsbruket beredas, vartill kommer gallringarnas
stora betydelse för skogsvården. Att uppnå en vedens ökade användning
som värmeledningsbränsle är särskilt angeläget på grund av den
efterhand skeende övergången från äldre till mera moderna värmesystem.
Under nu angivna förhållanden måste riksdagen finna välbefogat att jämväl
för nästkommande budgetår medel anvisas till upplysningsverksamhet
rörande möjligheterna till inhemskt vedbränsles ökade användning, och riksdagen
har i enlighet med Kungl. Majits förslag ansett sig böra för detta
ändamål bevilja ett anslag av 50,000 kronor.
Anslag till merkostnader, som kunna uppkomma genom inhemskt bränsles
användning vid statliga anläggningar, har riksdagen redan anvisat i annat
sammanhang (riksdagens skrivelse nr 9). I anslutning till de båda i ämnet
väckta motionerna vill riksdagen framhålla vikten av att jämväl landsting
och kommuner uppmärksamma vedeldningsfrågan beträffande dem tillhöriga
eller under deras förvaltning stående byggnader. Enligt vad som från sakkunnigt
håll upplysts, synes en övergång till vedeldning numera i stor utsträckning
vara ekonomiskt möjlig. Detta gäller framförallt, då uppvärmningen
hittills skett medelst kokspannor. Att efter installering av nya
värmeanläggningar av tidsenlig typ själva eldningsarbetet ej anses bliva
mera betungande än vid kokseldning förtjänar uppmärksammas.
Motionernas syfte, nämligen att i möjligaste mån befrämja vedens användning
som bränsle i statsunderstödda kommunala byggnader av olika
slag, torde emellertid kunna tillräckligt beaktas utan särskild framställning
i ämnet från riksdagen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till propagerande och konsulterande
verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
24
Riksdagens skrivelse Nr 6.
33:o) Länsarkitekter. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) angående
omorganisation av länsarkitektinstitutionen m. m. ävensom rörande
propositionen nr 190 i samma fråga kommer riksdagen att framdeles anmäla
sitt beslut.
34:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
35:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad
för innevarande budgetår ägt rum, till mätningar m. m. av kulturhistoriskt
märkliga byggnader för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000 kronor.
36:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit kar
(punkt 39) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, till underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition,
nr 121, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Att det nu äskade anslaget uppföres i riksstaten överensstämmer med de
av riksdagen godkända grunderna för inrättandet av statens allmänna fastighetsfond.
I fråga örn anslagsbeloppets storlek måste riksdagen ställa sig tveksam
rörande departementschefens förslag att särskilda medel icke skulle beräknas
för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar och Läckö slott samt Bohus
fästningsruin. Under förhandenvarande omständigheter har riksdagen emellertid
icke velat framställa någon erinran i förevarande avseende.
Med bifall till Kungl. Majits förslag har riksdagen till underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
37:o) Nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40) har riksdagen medgivit, att till nybyggnad för Kungl.
Majits kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden användas ett belopp av 800,000 kronor.
38:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å
Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till
Riksdagens skrivelse Nr 6. 25
restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å Stockholms slott
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.
Riksdagen har funnit, att ifrågavarande arbeten nu böra komma till utförande.
Den beräknade kostnaden, 192,000 kronor, avsedd att lika fördelas
på tre budgetår, har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen har alltså till restaurering av västra trappuppgången och norra
portiken å Stockholms slott för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag
av 64,000 kronor.
Diverse.
39:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42) angående anslag till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond har riksdagen redan i sin skrivelse nr 121 anmält sitt beslut.
40:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Marits förslag (punkt 43) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret
1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 6,000 kronor.
41 :o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 44) har riksdagen till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag
av 4,780,000 kronor.
42:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen till bidrag
för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1935/1936
anvisat ett reservationsanslag av 180,000 kronor.
43:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Kungl. Majit kar
(punkt 46) föreslagit riksdagen att till bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 500 kronor.
I en inom riksdagen väckt motion, I: 29, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till svenska brandkårernas riksförbund bevilja för budgetåret
1935/1936 ett extra anslag av 2,000 kronor såsom bidrag till förbundets
verksamhet.
Svenska brandkårernas riksförbund har tvivelsutan en betydelsefull uppgift
att fylla. Riksdagen har också tidigare genom anvisande av anslag till
förbundet visat sin uppskattning av förbundets verksamhet. Jämväl för nästkommande
år synes förbundet böra erhålla statsmakternas stöd. För ändamålet
har riksdagen ansett böra anvisas ett anslag av 2,000 kronor eller
samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 6.
929 35 3
26
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1935/1936 anvisat ett anslag av 2,000 kronor.
44:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1935/1936 anvisat ett anslag av 500 kronor.
45:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Majit bär (punkt 48) föreslagit riksdagen att till bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Att motortrafiken medför stora risker för trafiksäkerheten är allmänt bekant
och bestyrkes också av den allmänna olycksfallsstatistiken. Enligt
medicinalstyrelsens berättelse örn allmän hälso- och sjukvård uppgick sammanlagda
antalet vid trafikolyckor skadade personer, som åtnjutit vård å
lasarett eller sjukstugor, ej intagna fall inräknade, under år 1932 till 10,186
och under år 1933 till 10,798. Av dessa olyckor hava det övervägande antalet
förorsakats av motorfordonstrafik. Enligt samma beräkningar utgjorde
antalet å lasarett eller sjukstugor intagna fall av personskada genom motorfordonstrafik,
vilka icke haft döden till följd, år 1921 1,110 och år 1930 3,274.
Antalet dödsolyckor på grund av dylik trafik hade under samma tid ökats
från 92 till 382. Denna starka olycksfallsstegring med därav följande behov
av vård för trafikolyckornas offer drager med sig ökade sjukvårdskostnader.
Beaktas bör också den avsevärda ökning av domstolars och polismyndigheters
arbete, som bilväsendet fört med sig.
Det borde vara för en var uppenbart vilken samhällelig vikt som måste
läggas vid arbetet på upplysning och fostran till ökad trafikkultur från särskilt
motorförarnas men också andra trafikanters sida. Den sammanslutning
som i sådant syfte här bildats måste därför anses förtjänt av statens ekonomiska
stöd.
Enligt vad som upplysts är föreningens verksamhet avsedd att i huvudsak
bedrivas med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Aven örn man har
rätt att räkna med en dylik välvillig medverkan från olika institutioners
och enskildas sida, måste dock ett så vidsträckt lagt propagandaarbete som
det här planerade bli förenat med väsentliga direkta kostnader. Ihågkommas
må, att föreningens främsta syfte är att genom upplysningsarbete söka
hämma den stegring av trafikolyckorna, som motortrafiken framkallat. Det
torde vara motiverat att för ett sådant syfte direkt av automobilskattemedlen
anvisas ett anslag, och riksdagen har ansett sig kunna godkänna departementschefens
i detta avseende här framlagda förslag. Den organisation, föreningen
erhållit, synes också utgöra tillräcklig garanti för att detta av föreningen begärda
understöd skall få en ur olika synpunkter lämplig användning. Det
bör uppmärksammas, att även örn direkt ekonomiskt stöd bör kunna påräknas
från exempelvis städer med särskilt betungande motortrafik och vissa försäkringsbolag,
möjligheterna att på andra vägar skaffa bidrag dock måste bliva
tämligen begränsade.
27
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Med bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till bidrag till
nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1935/1936
anvisat ett anslag av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
46:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har riksdagen till bidrag till vissa internationella
sammanslutningar för budgetaret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag
av 10,000 kronor.
47:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) har riksdagen till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av
70,000 kronor.
48:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51 och 52) angående anslag
till extra utgifter och dyrtidstillägg kommer riksdagen att framdeles anmäla
sina beslut.
Stockholm den 25 april 1935.
Med undersåtlig vördnad.