5
Riksdagens skrivelse Nr 270—271.
ortsgrupperingsarbetet ävensom rörande i samband därmed stående frågor
samt att styrelsen jämväl upptagit frågan örn sättet för markegångssättningen.
Styrelsen har anfört, att fastställandet av markegångstaxorna
vore ett arbete av likartad beskaffenhet med det, som skulle komma
att åligga länsprisnämnder. Enligt socialstyrelsens förslag skulle även
markegångsdeputerade bilda kärnan i länsprisnämnderna. Det har synts
socialstyrelsen naturligt, att sagda nämnder de år, då sammanträden
äga rum, jämväl ombesörja markegångssättningen. Särskilt örn en
moderniserad markegång komme till stånd, kunde länsprisnämndernas
medverkan bliva till stor nytta.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och med framhållande av
lämpligheten av att frågorna örn dyrortsgruppering och markegångssättningen
lösas i ett sammanhang, får riksdagen i anledning av ovanberörda
motion (1:116) anhålla, att Kungl. Maj:t ville i samband med
prövningen av grunder och förfaringssätt för dyrortsgrupperingsarbetet
till prövning jämväl upptaga frågan om revision av gällande markegångsbestämmelser.
Stockholm den 4 juni 1935.
Med Undersåtlig vördnad.
Nr 271.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1935.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda
framställning angående anslag till avlöningar vid häradsrätterna
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 129.)
Till Konungen.
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å andra
huvudtiteln under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Maj:t, under åberopande
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt 19) att
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,
att gälla tills vidare frén och med budgetåret 1935/1936,
dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 1,426,900 krono!''.
6 Riksdagens skrivelse Nr 271.
I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag Ilar riksdagen till
behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner
dels, 1:101, vari hemställts, att riksdagen ville i samband med behandlingen
av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
örn anslag till häradsrätterna anhålla, att tiden för giltigheten
av de i nu gällande domsagostadga av den 26 maj 1933 uti dess 38 § upptagna
övergångsbestämmelser måtte utsträckas att gälla tills vidare och
intill dess den ifrågasatta allmänna processreformen bleve genomförd,
dels ock, 11:6, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Majit ville förelägga nästa års riksdag förslag angående
ändrade grunder för å domsagas kansli anställda rättsbildade
biträdens avlöningsförhållanden.
Vad till en början angår motionen 1:101, vill riksdagen erinra, att 1933
års riksdag i princip uttalat sig för att det tidigare rådande vikariatsystemet
vid häradsrätterna skulle upphöra. Förutsättningen härför var
emellertid, att häradshövdingarna i de större domsagorna finge till sitt
förfogande särskilt kvalificerad arbetskraft, s. k. sekreterare. Då dessa
sekreterare icke kunde omedelbart anställas i alla de domsagor, som därav
vore i behov, erfordrades en övergångstid för genomförandet av den
nya ordningen. I 38 § andra stycket av domsagostadgan den 26 maj
1933 (nr 309) har denna övergångstid fastställts till den 1 juli 1935. Intill
denna dag äger förste eller andre notarie under de förutsättningar och
i den omfattning, som angivas i 24 § av 1925 års domsagostadga, fortfarande
förordnas att förvalta häradshövdingämbete. Under samma övergångstid
må likaledes i domsaga, där sekreterare icke finnes anställd,
häradshövdingen kunna erhålla tjänstledighet i den omfattning, som medgivits
i 19 § av sistnämnda stadga.
I förevarande motion har nu yrkats, att berörda övergångsbestämmelse
måtte utsträckas att gälla tills vidare och intill dess den ifrågasatta allmänna
processreformen bleve genomförd.
Såsom förut framhållits, har Kungl. Majit för nästa budgetår äskat
medel till avlönande från och med 1 januari 1936 av ytterligare 10 sekreterare.
Då för närvarande antalet sekreterare uppgår till 36, skulle från
och med sagda tidpunkt finnas sammanlagt 46 sådana befattningshavare,
vilket antal — enligt vad av statsverkspropositionen framgår — tills
vidare finge anses svara mot behovet av den kvalificerade arbetskraft,
varom här är fråga.
Riksdagen har för sin del ansett sig böra anvisa medel för avlönande
av nämnda antal sekreterare. Vid sådant förhållande har riksdagen
ansett det kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl föreligga folden
i motionen föreslagna utsträckningen av domsagostadgans övergångsbestämmelser.
Sedan en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria, däri
föreslagits, bland annat, att giltighetstiden för övergångsbestäm
-
Riksdagens skrivelse Nr 271.
7
melsén i 38 § andra stycket av 1933 års domsagostadga måtte utsträckas
att gälla till och med innevarande års utgång, varit utremitterad
till vederbörande myndigheter och enskilda sammanslutningar för
yttrande, har riksdagens vederbörande utskott ber etts tillfälle att taga
del av de till Kungl. Majit i ärendet inkomna utlåtandena. Här må allenast
anmärkas, att Svea hovrätt funnit starka skäl tala för en utsträckning
av övergångstiden, på sätt i promemorian föreslagits, men att hovrätten
icke ansett tillräckliga skäl föreligga för en ytterligare förlängning
av nämnda tid. I samma riktning hava rikets övriga hovrätter uttalat
sig. Jämväl flertalet häradshövdingar hava intagit en ståndpunkt
motsvarande hovrätternas.
Den i promemorian ifrågasatta utsträckningen av övergångsbestämmelsen
har riksdagen funnit välbetänkt. Riksdagen förutsätter dock, att, då så
befinnes erforderligt, undantag må medgivas från 1933 års domsagostadgas
bestämmelser örn vikariat för häradshövding, så att vikariatet jämväl
efter den 1 januari 1936 må kunna anförtros i domsaga tjänstgörande
förste eller andre notarie.
Vad härefter angår motionen II: 6, har riksdagen inhämtat, att frågan
örn de å domsagas kansli anställda rättsbildade biträdenas avlöningsförhållanden
är föremål för uppmärksamhet inom justitiedepartementet
samt att densamma upptagits till behandling i förenämnda promemoria.
Sålunda hava uppgifter infordrats rörande, bland annat, det antal biträden
av angivet slag, som hovrätterna efter häradshövdingarnas hörande
funne minst erfordras för behörig skötsel av varje inom dess domvärjo
belägen domsaga. Enligt uttalande i promemorian vore avsikten, att
samtliga de rättsbildade biträden, som oundgängligen krävdes för domsagornas
behöriga skötsel, skulle erhålla avlöning, huvudsakligen utgående
av statsmedel. Då den i motionen berörda frågan sålunda är
under övervägande inom justitiedepartementet, har riksdagen ansett, att
motionen 11:6 ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen har
endast velat uttala, att blivande förslag i ämnet i princip bör så utformas,
att kostnaderna för de nya biträden, som befinnas erforderliga för
domsagornas skötsel utöver dem, som för närvarande finnas anställda,
icke må drabba häradshövdingarna.
Till förslaget örn medel till avlönande av ytterligare sekreterare har
riksdagen redan tagit ställning. Då vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit
riksdagen under förevarande punkt ej givit riksdagen anledning till annan
erinran än att riksdagen funnit sig böra vidtaga viss mindre ändring
av avlöningsstatens uppställning, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
dels
fastställt följande avlöningsstat för häradsrätterna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
8
Riksdagens skrivelse Nr 271—272.
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a) Lön, tjänstgöringspenningar och förvaltningsbi
drag.
................................................... kronor 716,600
b) Ersättning till vissa vikarier för
häradshövdingar, förslagsvis........ » 15,000 kronor 731,600;
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m..................... kronor 687,000
b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis » 26,700 » 713,700
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän ............................................................................ » 96,000
4. Arvoden åt tingstolkar ........................................................ » 4,000
Summa kronor 1,545,300
Särskilda uppbördsmedel.
Bidrag från häradshövdingarna till avlönande av viss icke
ordinarie
personal................................................................... kronor 118,400
Nettoutgift kronor 1,426,900;
dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisat
ett förslagsanslag av 1,426,900 kronor.
Stockholm den 4 juni 1935.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 272.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1935.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner
angående beredande av familjepension åt vissa grupper av
statsanställda.
(Bankoutskottets utlåtande nr 57.)
Till Konungen.
Under åberopande av vad som anförts i bankoutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 57, varav tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen
anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville, i enlighet med vad bankoutskottet
i nämnda utlåtande ifrågasatt, låta verkställa utredning och