Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

1

Nr 241.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1935.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts ''proposition angående lönetursberäkning jör
vissa lärare jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 108.)

Till Konungen.

l:o) Lönetursberäkning för svenska utlandslektorer. I en till riksdagen
avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition (nr 107)
har Kungl. Majit (punkt 1 av det propositionen bilagda utdraget av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit
riksdagen medgiva, att lektor och adjunkt vid allmänt läroverk, högre
lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier må äga att enligt de
närmare villkor, som av Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämmas,
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid han i egenskap
av svensk lektor tjänstgjort vid utländskt universitet.

Riksdagen vill till en början uttala sin anslutning till vad i statsrådsprotokollet
anförts rörande behovet av en bättre ordning beträffande
de svenska lektoraten i utlandet. Särskilt vill riksdagen framhålla önskvärdheten
av att dessa befattningar besättas med så väl kvalificerade
innehavare som möjligt ävensom att tillsättandet — som för närvarande
i regel sker av vederbörande utländska universitetsmyndigheter efter
inofficiella förslag eller privata förfrågningar i Sverige — i så måtto
ställes under svensk ledning och kontroll, att åt någon svensk myndighet
beredes inflytande vid kandidatnomineringen. Riksdagen vill tillika
uttala den förhoppningen, att de fortsatta överväganden av här förevarande
frågor, vilka av ministern för utrikes ärendena och chefen för
ecklesiastikdepartementet ställts i utsikt, med det snaraste må kunna
leda till resultat i av riksdagen antydd riktning.

Vad vidare beträffar förslaget om rätt till lönetursberäkning för de
svenska utlandslektorerna efter förvärvande av svensk läroverkslärar Bihang

till riksdagens protokoll 1986. lif sami. Nr 21/1—243.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

tjänst finner riksdagen de härför anförda skälen övertygande och vill
på grund härav i princip bifalla detsamma.

Riksdagen har emellertid icke kunnat undgå att finna, att här förevarande
befattningshavare vid ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle
kunna komma i en exempelvis i förhållande till docenterna vid de svenska
universiteten och högskolorna — med vilkas tjänstgöring den utländska
lektorstjänstgöringen närmast torde kunna jämföras — väl gynnad
ställning.

I detta hänseende vill riksdagen erinra, att enligt kungörelsen den 23
maj 1919 (nr 300) angående lönetursberåkning för docenter vid statsuniversiteten
samt Stockholms och Göteborgs högskolor samtliga docenter
inom teologiska och filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala
och Lund ävensom samtliga docenter vid Stockholms och Göteborgs
högskolor inom läroområde, motsvarande teologisk och filosofisk
fakultet vid universiteten, äga att för åtnjutande av ålderstillägg såsom
lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarierna
räkna sig till godo den tid, dock ej utöver tre år, de vid
något av nämnda universitet eller högskolor med nit och skicklighet
deltagit i undervisningen. Riksdagen vill vidare erinra, att riksdagen
i skrivelse nr 238 anmält, att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i proposition
nr 103 framlagda förslag, att professorn vid universitetet i
Uppsala G. Rudberg må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid utöver tre år, under vilken han före tillträdandet av sin nuvarande
befattning innehaft professur i Oslo.

Med hänsyn därtill, att de svenska uti andslektorernas tjänstgöring är
och även för framtiden kan antagas bliva av mycket omväxlande art
och omfattning, har riksdagen icke funnit sig böra motsätta sig att,
på sätt i propositionen föreslagits, bemyndiga Kungl. Majit att i
varje särskilt fall bestämma rätten för åtnjutande av ålderstillägg.
Riksdagen utgår emellertid härvid från att de av riksdagen i det föregående
angivna synpunkterna vinna beaktande, så att icke utlandslektorerna
i här förevarande hänseende erhålla en förmånligare ställning,
än som med hänsyn till närmast jämförliga befattningshavare vid svenska
universitet och högskolor kan anses rimligt.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att lektor och adjunkt vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier må äga att enligt de
närmare villkor, som av Kungl. Majit i varje särskilt fall och under
iakttagande av vad riksdagen i det föregående anfört bestämmas, för
åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid han i egenskap av
svensk lektor tjänstgjort vid utländskt universitet.

2:o) Lönetursrätt oaktat avbrott i tjänstgöringen. Kungl. Majit
har (punkt 2) föreslagit riksdagen att

3

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

dels bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av föreskrifterna i kungörelsen
den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser angående
ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst, medgiva sådan
lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,
vilken före den 1 juli 1932 åtnjutit tjänstledighet under högst ett år för
studier, rätt att oaktat det sålunda genom ledigheten uppkomna avbrottet
i anställningen för ålderstillägg tillgodoräkna sin före avbrottet
fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst, i den mån densamma varit av
beskaffenhet att eljest hava fått för ändamålet tillgodoräknas honom;
skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning från och med den 1 juli
1932;

dels ock medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid högre
allmänna läroverket i Luleå Ivan Viking Holmgren, adjunkten vid högre
allmänna läroverket i Skara Enoch Ljunggren samt adjunkten vid Katarina
realskola i Stockholm Tor Alfred Harry Alm icke kunnat beredas
lärarförordnanden, Holmgren och Ljunggren under tiden från och med
höstterminens början till den 3 september 1928, respektive den 1 september
1925 samt Alm under tiden från och med vårterminens början
till den 1 februari 1915, icke må utesluta rätt för dem att — med tillämpning
i vederbörliga delar av de i kungörelsen den 28 juli 1932 (nr
379) angivna grunder — för erhållande av ålderstillägg räkna sig tillgodo
sådan tjänstgöring i statens tjänst, som fullgjorts före omförmälda
avbrott i deras anställning.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna
övergångsanordningen, enligt vilken Kungl. Majit skulle erhålla bemyndigande
medgiva sådan lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter, vilken före den 1 juli 1932 — d. v. s.
den tidpunkt, från vilken särskilda bestämmelser angående avbrott
i sådan anställning, varom här är fråga, trädde i kraft — åtnjutit
tjänstledighet under högst ett år för studier, rätt att oaktat det sålunda
genom ledigheten uppkomna avbrottet i anställningen för ålderstillägg
tillgodoräkna sin före avbrottet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst,
i den män densamma varit av beskaffenhet att eljest hava fått för
ändamålet tillgodoräknas honom. Såsom departementschefen framhållit,
torde det vara anledning att antaga, att berörda medgivande skall komma
att gälla allenast ett mindre antal fall liksom ock att dess betydelse i
statsfinansiellt hänseende skall bliva skäligen ringa.

Vad beträffar de i statsrådsprotokollet omförmälda framställningarna
örn rätt till lönetursberäkning oaktat avbrott i tjänstgöring på grund
av att förordnande icke erhållits i omedelbar följd med ett tidigare, vill
riksdagen framhålla följande. De i berörda framställningar angivna svårigheterna
synas, på sätt lönenämnden framhållit, närmast vara att hänföra
till den säregna anställningsform, som tillämpas i fråga om de statsanställda
icke-ordinarie lärarna. Såsom departementschefen erinrat, är

4

Riksdagens skrivelse Nr 241-

denna fråga för närvarande föremål för närmare utredning, och torde
frågan om en generell lösning av hithörande spörsmål kunna upptagas
till prövning först när resultatet av berörda utredning föreligger. Då
emellertid ett bifall till de av adjunkterna Holmgren, Ljunggren och Alm
gjorda framställningarna, vilka riksdagen funnit behj ärtans värda, icke synes
kunna föregripa det resultat, vartill sagda utredning kan komma, finner
sig riksdagen böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag även i denna del.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Majit att, utan hinder av föreskrifterna i
kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser angående
ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst, medgiva
sådan lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda
läroanstalter, vilken före den 1 juli 1932 åtnjutit tjänstledighet under
högst ett år för studier, rätt att oaktat det sålunda genom ledigheten
uppkomna avbrottet i anställningen för ålderstillägg tillgodoräkna sin
före avbrottet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst, i den mån densamma
varit av beskaffenhet att eljest hava fått för ändamålet tillgodoräknas
honom; skolande vad sålunda beslutats äga tillämpning från och
med den 1 juli 1932;

dels ock medgivit, att den omständigheten, att adjunkten vid högre
allmänna läroverket i Luleå Ivan Viking Holmgren, adjunkten vid högre
allmänna läroverket i Skara Enoch Ljunggren samt adjunkten vid Katarina
realskola i Stockholm Tor Alfred Harry Alm icke kunnat beredas
lärarförordnanden, Holmgren och Ljunggren under tiden från och
med höstterminens början till den 3 september 1928, respektive den 1
september 1925 samt Alm under tiden från och med vårterminens början
till den 1 februari 1915, icke må utesluta rätt för dem att — med
tillämpning i vederbörliga delar av de i kungörelsen den 28 juli 1932
(nr 379) angivna grunder — för erhållande av ålderstillägg räkna sig
tillgodo sådan tjänstgöring i statens tjänst, som fullgjorts före omförmälda
avbrott i deras anställning.

3:o) Rätt att för lönetur tillgodoräkna tjänstgöring vid kommunala
skolor. Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen medgiva,
att adjunkten vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg
Joel Wulff Furstenberg må för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna
den tid, varunder han å kommunens stat tjänstgjort såsom extra
lärare vid högre allmänna läroverket i Ystad.

I likhet med departementschefen finner riksdagen, att de av departementschefen
under här förevarande punkt inledningsvis omförmälda
framställningarna om rätt att för ålderstillägg tillgodoräkna tjänstgöring
vid kommunala och enskilda skolor icke nu böra föranleda någon statsmakternas
åtgärd, då ett bifall till sagda framställningar torde kunna
innebära ett föregripande av pågående utredning i ämnet.

5

Riksdagens skrivelse Nr 21+1.

Vad härefter beträffar den av departementschefen redan nu till behandling
upptagna framställningen av adjunkten Furstenberg vill riksdagen
framhålla följande:

fz. Vid flera av de tidigare kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna
utgingo till de vid dem anställda extralärarna särskilda lönetillägg, vilka
bland annat måste hava ansetts innebära en kompensation för den förlust
i lönetursberäkning, som en anställning vid nämnda gymnasier eller
gymnasielinjer medförde. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott
inhämtat, hava dylika lönetillägg jämväl i viss utsträckning utgått till
de kommunalt avlönade icke-ordinarie ämneslärarna vid högre allmänna
läroverket i Ystad. Av nämnda utskott gjorda undersökningar synas
emellertid giva vid handen, att Furstenberg av någon anledning icke
kommit i åtnjutande av dylikt lönetillägg. Detta förhållande synes
riksdagen styrka vad rektor vid högre allmänna läroverket i Ystad
anfört därom, att Furstenberg icke haft anledning misstänka, att han
icke hade samma rättigheter som örn han varit anställd i statens tjänst.
Vidare var Fiirstenbergs tjänstgöring under den tid, varom nu är fråga,
förlagd till realskolan, alltså till statens läroverk. Nu angivna omständigheter
finner riksdagen i likhet med departementschefen vara av den
beskaffenhet, att ett ställningstagande till framställningen redan nu icke
kan anses föregripa den pågående utredningen på förevarande område.
Med hänsyn till nu angivna särskilda förhållanden finner riksdagen sig
därför kunna bifalla här förevarande framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att adjunkten
vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg Joel Wulff Furstenberg
må för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna den tid, varunder
han å kommunens stat tjänstgjort såsom extra lärare vid högre allmänna
läroverket i Ystad.

4:o) Rätt att för lönetursberäkning vid tekniskt läroverk tillgodoräkna
docenttjänstgöring vid statsuniversiteten samt Stockholms
och Göteborgs högskolor. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkten 4
gjorda framställning angående rätt att för lönetursberäkning vid tekniskt
läroverk tillgodoräkna docenttjänstgöring vid statsuniversiteten
samt Stockholms och Göteborgs högskolor får riksdagen anmäla, att
riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, beslutat, att vad i kungörelsen
den 23 maj 1919 angående lönetursberäkning för docenter vid
statsuniversiteten samt Stockholms och Göteborgs högskolor föreskrivits
beträffande lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarium skall äga motsvarande tillämpning jämväl å lärare
vid tekniskt läroverk.

5:o) Rätt för vissa småskollärarinnor att för lönetursberäkning
tillgodoräkna tjänstgöring vid privatläroverk. Kungl. Majit har
(punkt 5) föreslagit riksdagen medgiva,

6

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

dels att nedannämnda småskollärarinnor må äga att — utan hinder
av föreskrifterna i kungörelsen den 29 april 1932 (nr 96) om tjänstårsberäkning
för småskollärarinnor, som varit anställda vid privatläroverkens
förberedande klasser — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig,
småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Estrid Gurli Maria
Linder tio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande
klasser vid Brummerska skolan och Sofi Almquists samskola i Stockholm,
småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Ingeborg Laura
Barbara Löfgren fem år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i
förberedande klasser vid Sofi Almquists samskola i Stockholm, samt
småskollärarinnan i Umeå stads skoldistrikt Gerda Karolina Bergman
sex och ett halvt år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande
klasser vid Skara högre flickskola och Umeå elementarläroverk
för flickor;

dels ock att småskollärarinnan i Arvika stads skoldistrikt Stina Amalia
Lidström må äga att — med tillämpning av föreskrifterna i kungörelsen
den 29 april 1932 (nr 95) angående rätt för ämneslärarinna vid allmänt
läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig
nio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Arvika elementarskola
för flickor.

Då riksdagen finner billighetsskäl tala för bifall till de föreliggande
framställningarna och då vidare ett dylikt bifall icke torde kunna medföra
några mera kännbara konsekvenser av ekonomisk art för statsverket,
finner riksdagen sig böra bifalla Kungl. Maj:ts under här förevarande
punkt gjorda framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit
dels att nedannämnda småskollärarinnor må äga att — utan hinder
av föreskrifterna i kungörelsen den 29 april 1932 (nr 96) om tjänstårsberäkning
för småskollärarinnor, som varit anställda vid privatläroverkens
förberedande klasser — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig,
småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Estrid Gurli Maria
Linder tio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande
klasser vid Brummerska skolan och Sofi Almquists samskola i Stockholm,
småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Ingeborg Laura
Barbara Löfgren fem år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i
förberedande klasser vid Sofi Almquists samskola i Stockholm, samt
småskollärarinnan i Umeå stads skoldistrikt Gerda Karolina Bergman
sex och ett halvt ar av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande
klasser vid Skara högre flickskola och Umeå elementarläroverk
för flickor;

dels ock att småskollärarinnan i Arvika stads skoldistrikt Stina Amalia
Lidström ma äga att med tillämpning av föreskrifterna i kungörelsen
den 29 april 1932 (nr 95) angående rätt för ämneslärarinna vid allmänt

7

Riksdagens skrivelse Nr 2/+1:

läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig
nio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Arvika elementarskola
för flickor.

6:o) Rätt att för lönetur tillgodoräkna tjänstgöring såsom ickeordinarie
lärarinna vid landstingsseminarium. Kungl. Majit har
(punkt 6) föreslagit riksdagen medgiva, att ordinarie övningsskollärarinnan
vid småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må — utan hinder
av bestämmelserna i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 503) angående
avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier
m. lii. — äga att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den
tjänstgöring, hon under läsåren 1926—1933 fullgjort vid Skaraborgs läns
landstingsseminarium i Skara.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 507), vari hemställts, att ordinarie övningsskollärarinnan
vid småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må äga att
för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig såväl den tjänstgöring,
hon under läsåren 1917—1926 fullgjort vid lektor L. A. Cederboms småskoleseminarium
i Skara, som den tjänstgöring, hon under läsåren 1926—
1933 fullgjort vid Skaraborgs läns landstingsseminarium i Skara.

I likhet med myndigheterna och departementschefen finner riksdagen
billighetsskäl tala för att Ebba Åkerström erhåller rätt att för uppflyttning
i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tjänstgöring, hon under läsåren
1926—1933 fullgjort vid Skaraborgs läns landstingsseminarium i
Skara. Riksdagen bifaller fördenskull Kungl. Maj:ts härom gjorda framställning.

I motionen II: 507 har, i anslutning till av skolöverstyrelsen gjord
framställning, yrkats, att Ebba Åkerström skulle för uppflyttning i högre
lönegrad få tillgodoräkna sig jämväl den tjänstgöring, hon under läsåren
1917—1926 fullgjort vid L. A. Cederboms småskoleseminarium i Skara.
Som skäl härför har i motionen erinrats örn en annan lärarinna vid statens
småskoleseminarium i Skara, som fått tillgodoräkna sig alla föregående
tjänstår vid småskoleseminarium.

Beträffande denna lärarinna har riksdagens vederbörande utskott inhämtat
följande. Ilon hade under tiden den 1 januari 1909—vårterminen
1923 tjänstgjort vid G. V. Uléns småskoleseminarium i Borås. Den 1
juli 1923 hade hon tillträtt ordinarie tjänst vid Älvsborgs läns landstings
småskoleseminarium, som trätt i stället för Uléns småskoleseminarium.
Ilen 24 november 1923 förklarade Kungl. Majit henne berättigad att för
uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig berörda tjänstgöring vid
Uléns småskoleseminarium. Sedan hon den 1 juli 1933 erhållit ordinarie
anställning vid statens småskoleseminarium i Skara, avgjorde skolöverstyrelsen
den 28 december 1933 frågan örn hennes lönegradsplacering,

8 Riksdagens skrivelse Nr 24-1.

varvid hon fick tillgodoräkna sig jämväl tjänstgöringen vid det Ulénska
seminariet.

Såvitt riksdagen kunnat finna, är skillnaden mellan Ebba Åkerströms
och den i motionen II: 507 omförmälda lärarinnans tidigare tjänstgöringsförhållanden
den, att sistberörda lärarinna före övergången till det statliga
seminariet innehade ordinarie befattning vid landstingsseminarium,
under det att Ebba Åkerströms anställning vid dylikt seminarium icke
var ordinarie, ehuru hon hade full tjänstgöring och uppbar avlöning med
belopp, som till fullo motsvarade ordinarie övningsskollärarinnas lön i
fjärde lönegraden. Skolöverstyrelsen har emellertid framhållit, att det
förhållandet, att Ebba Åkerström icke erhållit ordinarie befattning vid
landstingsseminariet, torde hava berott därpå, att seminariet med hänsyn
till den redan då aktuella frågan om omorganisation av lärarutbildningen
vid småskoleseminarierna under hela sin tillvaro tillerkänts statsbidrag
för allenast ett halvt år i sänder. Riksdagen finner billighetsskäl
tala för att icke den omständigheten, att Ebba Åkerström på grund av
den väntade omorganisationen av småskoleseminarierna icke kunnat erhålla
ordinarie anställning vid dylikt seminarium, bör bringa henne i
ekonomiskt ogynnsammare ställning än den i motionen II: 507 omförmälda
lärarinnan. Slutligen vill riksdagen framhålla att, enligt vad
riksdagens vederbörande utskott inhämtat, ett bifall till den motionsvis
gjorda framställningen knappast kan komma att medföra några nämnvärda
ekonomiska konsekvenser. Av nu anförda skäl finner sig riksdagen
kunna bifalla vad i motionen II: 507 yrkats.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda
motion (II: 507), medgivit, att ordinarie övningsskollärarinnan
vid småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må — utan hinder av
bestämmelserna i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 503) angående avlöningsförmåner
för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier m. m.
— äga att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tjänstgöring,
hon fullgjort under läsåren 1917—1926 vid L. A. Cederboms småskoleseminarium
i Skara samt under läsåren 1926—1933 vid Skaraborgs
läns landstingsseminarium i Skara.

Stockholm den 25 maj 1935.

Med undersåtlig vördnad.