Riksdagens skrivelse Nr 237.
1
Nr 237.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1935.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Majds proposition till riksdagen med förslag till lag
örn kommunalstyrelse i Stockholm ävensom i anledning
av propositionen väckta motioner.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.)
Till Konungen.
Genom en den 1 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 184, kar Eders
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn kommunalstyrelse i
Stockholm.
I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft i
anledning av propositionen väckta motioner.
Under åberopande av vad konstitutionsutskottet anfört i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 19, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen,
1) med förklarande att Eders Kungl. Majits förevarande proposition icke
kunnat i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen för sin del antagit
följande:
a) Lag
om koni in mull styrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas som följer:
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
Stockholms stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt
stadgat.
Kåder osäkerhet beträffande gränsen för kommunens område, förordnar
Bihang till riksdagens protokoll 1035. 14 sami. Nr 237—240. 1278 85 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 237.
Konungen angående gränsens rätta sträckning. Om ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
2 §•
Medlem av kommunen är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var
oell en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger
eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt att
utgå till staden.
3 §•
Kommunen äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer annan.
Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
är särskilt stadgat.
4 §•
Yad staden samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma
behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter av
sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller eljest,
skall anses såsom inkomst till täckande av stadens gemensamma utgifter.
5 §•
För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av stadens utgifter, äger kommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
6 §''
Om utfärdande för staden av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden
och brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt
stadgat.
7 §■
Kommunens beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige. Ej må stadsfullmäktige
med verkställighetsåtgärder av något slag eller med förvaltning av
penningar eller andra tillgångar för kommunens räkning samfällt och omedelbart
sig befatta.
Förvaltning och verkställighet tillkomma, under överinseende av Överståthållarämbetet
och ledning av stadskollegiet, stadens nämnder (styrelser, direktioner,
utskott) eller för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda personer.
2 kap. Om stadsfullmäktige.
8 §•
Stadsfullmäktiges antal är etthundra.
Riksdagens skrivelse Nr 237.
3
9 §•
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven
man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Yarje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt må dock ej utövas av den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera
än två av dessa år; eller
e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.
Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är från
dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer den
andra maken.
10 §.
Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan
stadgas i kommunala vallagen.
11 §''
Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom
staden och uppnått tjugufem års ålder.
Stadsfullmäktig kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) häftar för honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning
under något av de tre sistförflutna kalenderåren;
e) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till
påföljd, som nu är sagd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: överståthållaren, underståthållaren
och polismästaren, annan ämbetsman, tjänsteman eller betjänt vid
Överståthållarämbetet, stadsfogde och hans biträden samt allmän åklagare i
staden, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel
eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.
Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara stadsfullmäktig än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller
4
Riksdagens skrivelse Nr 237.
d) vid valet den som de fyra senaste tjänstgöringsåren, det år då valet
sker inberäknat, tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.
12 §.
Stadsfullmäktige väljas för fyra år (tjänstgöringsår), räknade från och med
den 1 april det år, då valet skedde.
Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
13 §.
För val av stadsfullmäktige skall staden indelas i valkretsar. Valbarhet
är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal
motsvarande en hundradel av stadens folkmängd; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling,
där så ske kan, lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än
två kretsar; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån det utan
olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.
Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av magistraten uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning
hos Överståthållarämbetet. Utan föregående framställning må Överståthållarämbetet
förordna örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsarskall
meddelas senast två månader före ingången av kalenderåret näst före
det, under vilket val skall enligt indelningen äga rum.
14 §.
Val av stadsfullmäktige skall förrättas i mars månad å dag, som magistraten
utsätter.
Kallelse till valförrättningen skall utfärdas av magistraten och kungöras
minst åtta dagar förut genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens
införande i den tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. I kallelsen skola, jämte antalet av dem som skola väljas inom
varje valkrets, dagen och tiderna för valet angivas samt, särskilt för varje
valdistrikt, valstället noggrant utsättas.
Örn valdistrikt samt vals förrättande och avslutande så ock örn förfarandet,
när stadsfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, stadgas i kommunala vallagen.
15 §.
Stadsfullmäktige välja varje år vid första sammanträdet bland sig en ordförande
samt en förste och en andre vice ordförande för tjänstgöringsåret.
Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,
skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet för intagande
i ämbetets kungörelser.
5
Riksdagens skrivelse Nr 237.
Äro både ordföranden och vice ordförandena hindrade att inställa sig vid
stadsfullmäktiges sammanträde, äga stadsfullmäktige utse annan ledamot att
för tillfället föra ordet.
Den tillstädesvarande stadsfullmäktig, som längsta tiden innehaft uppdraget,
eller, där två eller flera stadsfullmäktige lika länge tjänstgjort i befattningen,
den av dem, som är till levnadsåren äldst, för ordet, till dess
ordförande blivit vald.
16 §.
Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas i stadshuset eller å annat ställe,
som för sådant ändamål blivit av stadsfullmäktige särskilt bestämt.
17 §.
Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas i april månad
å första helgfria dag samt i övriga månader med undantag av juli och
augusti å dag, som fullmäktige äga bestämma.
Vid sammanträde i december månad fastställes stadens utgifts- och inkomststat
och anställas val till de befattningar inom kommunen, vilka vid
årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och, där så finnes erforderligt,
revisorssuppleanter.
Extra sammanträde hålles, när Överståthållarämbetet därom förordnar
eller stadskollegiet eller de flesta av stadsfullmäktige sådant äska eller ordföranden
finner det nödigt.
18 §.
Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden eller vid
hinder för honom av förste eller, örn jämväl han är hindrad, av andre vice
ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas skriftligen och innehålla bestämd
uppgift örn tid och ställe samt, såvitt möjligt är, även örn överläggningsämnen
för sammanträdet, skall senast söckendagen före sammanträdet
delgivas envar stadsfullmäktig.
En vecka före sammanträdet eller, örn saken ej tål sådant uppskov, senast
söckendagen förut bör tillkännagivande örn sammanträdet, med uppgift
å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den tidning, vari överståthållarämbetets
kungörelser vanligen intagas. Den omständigheten, att
tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.
Överståthållarämbetet skall särskilt skriftligen underrättas om sammanträde.
19 §.
Stadsfullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i 51 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör
ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av stadsfullmäktige godkänt
6
Riksdagens skrivelse Nr 237.
hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till stadens kassa två
kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de
närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
2° §.
Varje stadsfullmäktig äger en röst.
Tid stadsfullmäktigsammanträde äger överståthållaren eller, vid hinder
för honom, underståthållaren att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl revisor vid granskning av
den av honom avgivna revisionsberättelsen.
Borgarråd skall, ändå att han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges
sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes, föreligg61''!
och äger därvid att deltaga i överläggningarna och framställa förslag
samt få sin mening i protokollet antecknad, men ej att deltaga i besluten.
21 §.
Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen meddela
yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre myndighet
eller av magistraten hänskjuta till dem.
Det tillkommer ock stadsfullmäktige att meddela beslut i ärenden, som
av stadens nämnder blivit på grund av deras uppdrag underställda fullmäktiges
prövning, ävensom i fråga, som väckts genom motion av borgarråd
eller fullmäktig.
22 §.
De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av stadskollegiet och den stadens nämnd, dit
ärendet efter sin beskaffenhet hör, samt, örn ytterligare beredning prövas
erforderlig, av en eller flera särskilt utsedda personer.
Där ärende, som beretts annorledes än av drätselnämnden, avser avhändande
eller inköp av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet
eller eljest är av särskild vikt för stadens ekonomi, skall tillfälle lämnas
nämnden att avgiva yttrande däröver, innan ärendet företages till avgörande
av stadsfullmäktige.
Val må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.
Fordrar ärende skyndsam handläggning, är beredning ej heller nödig beträffande
förslag, i vilket samtliga tillstädesvarande fullmäktige instämma.
23 §.
För varje stadsfullmäktigsammanträde upprättas och anslås i sammanträdesrummet
en föredragningslista, som upptager främst de frågor, örn vilka
Konungen infordrat fullmäktiges yttrande; därnäst de ärenden, som uppskjuta
från ett föregående sammanträde; vidare de av Överståthållarämbetet
eller magistraten framställda förslag; och slutligen övriga på fullmäktiges
handläggning eller beslut ankommande ärenden, i den ordning ordföranden
Riksdagens skrivelse Nr 237. 7
med avseende å ärendenas vikt eller behovet av deras skyndsamma avgörande
finner skäligt bestämma.
Uppstår fråga örn visst ärendes föredragande i annan ordning än den på
listan angivna, gäller därom vad stadsfullmäktige besluta.
24 §.
Kan ärende, som handlägges'' å stadsfullmäktigsammanträde, icke å den
utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag.
Örn sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kallelse
i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kallelse, har ordföranden
att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
tid för det fortsatta sammanträdet.
Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom,
skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma
och i vanlig ordning kungöra.
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.
25 §.
Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde framställa ärendena
till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande
än de som finnas angivna i kallelsen till sammanträdet.
Fråga, som fordrar skyndsam handläggning och vars upptagande samtliga
närvarande fullmäktige medgiva, må, ändå att den ej angivits i kallelsen,
med iakttagande av vad i 22 § är stadgat företagas till avgörande å
sammanträdet.
26 §.
1 mom. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja
eller nej.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.
Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val
ske öppet. Där ej för särskilda fall annorledes stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika
meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men verkstiilles i övriga
fall ny omröstning med slutna sedlar, varvid, före dessas öppnande, en sedel
avlägges, för att, där rösterna även nu bliva lika, bestämma beslutet. Vid
omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.
Vägrar ordföranden att framställa proposition å gjort yrkande, skall han,
såvida någon ledamot det äskar, till stadsfullmäktiges avgörande hänskjuta
frågan, om yrkandet må till prövning upptagas.
“ Riksdagens skrivelse Nr 237.
Om val av stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande stadgas i
15 §, örn val av borgarråd i 39 §. Val i stadsfullmäktige av övriga ledamöter
i stadskollegiet, jämte ersättare för dem, samt av ledamöter och suppleanter
i drätselnämnden eller i annan stadens nämnd, för vilken sådant är
särskilt föreskrivet, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter, som avses
i 51 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden,
som skola företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal delas med siffran för det
antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan, tomtindelning eller stomplan;
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nvtt men för
vilket under aret näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, därest
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för
skattekrona;
d) höjande av visst under året närmast före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, därest högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona;
2) mera än femton procent av föruvarande anslaget, därest högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona;
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, därest högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller
g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder, där fråga ej är örn antagande
av ackord.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av stadsfullmäktige eller av kyrkofullmäktige elier församlingsdelegerade.
3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
27 §.
Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må, där fråga ej är örn antagande
av ackord, av stadsfullmäktige beslutas allenast där, efter prövning
av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.
Riksdagens skrivelse Nr 237.
9
28 §.
1 mom. Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande äro icke i
denna sin egenskap berättigade att uppbära arvode eller ersättning för andra
med uppdraget förenade kostnader än för sådana, som förorsakas av representationsuppgifter,
där dylik ersättning finnes erforderlig och av stadsfullmäktige
medgives. Stadsfullmäktige må för ett år i sänder besluta, att ersättningen
skall utgå med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med
hänsyn till beräkneliga kostnader av nämnda art.
2 morn. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,
att annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd, ävensom vald ledamot av
drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av beredning, så ock revisor
skola för deltagande i sammanträde eller förrättning inom staden i stadens
angelägenhet åtnjuta gottgörelse av stadens medel i form av dagtraktamente
med högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige
må ock besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant
kräva och väglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes-
eller förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning
skall utgå till ledamoten eller revisorn. Denna ersättning må icke
överstiga hälften av belopp, beräknat efter lägsta avgift för automobil eller
hästskjuts, där icke järnväg, spårväg eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet
begagnas, ej heller överstiga avgiften för tredje klass plats på järnväg
eller plats i spårvagn eller omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel
finnes, eller för salongsplats på fartyg, där resan såmedelst sker.
Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages
utom staden av person, som sägs i första stycket, må, om stadsfullmäktige
så besluta, utgå efter annan grund, än nu är sagt.
3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., må efter stadsfullmäktiges
bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode till
annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd ävensom till ledamot av drätselnämnden
eller annan stadens nämnd eller av beredning, där han efter särskilt
uppdrag utför arbete av väsentligt större omfattning än övriga ledamöter,
så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år
i sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och
art kan anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av
tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande
går förlustig.
4 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode
eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.
29 §.
Framställningar och utlåtanden, vilka från stadsfullmäktige avgivas till
Konungen, skola insändas till Överståthållarämbetet, som dem, åtföljda av
eget utlåtande, vidare befordrar.
10
Riksdagens skrivelse Nr 237.
30 §.
Finna stadsfullmäktige sig vid behandlingen av något ärende vara i behov
av upplysningar från andra myndigheter inom staden än stadens nämnder
eller beredningar, må fullmäktige vända sig till Överståthållarämbetet med
begäran örn sådana upplysningars meddelande eller infordrande.
31 §.
Stadsfullmäktige skola antaga sekreterare, vilkens åligganden bestämmas
i de föreskrifter, som fullmäktige för honom utfärda.
32 §.
Vid stadsfullmäktigsammanträde skall föras protokoll, av vilket framgår,
vilka fullmäktige varit närvarande, och som upptager för varje ärende överläggningsämnet
och beslutet, med angivande huruvida och i vilken ordning
omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,
av ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige
utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige
antingen genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives,
med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen
eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet
närvarande ledamöter.
Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen
uppläsas.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola bevaras på sätt
och å ställe, som fullmäktige bestämt, med iakttagande av föreskrifterna i
arkivstadga, som utfärdas av Konungen.
33 §.
Den som vid stadsfullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende
äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas
innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas
skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.
34 §.
Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas Överståthållarämbetet. För övrigt äger envar att taga avskrift av
protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.
35 §.
Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda
dörrar.
Riksdagens skrivelse Nr 237.
11
Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt
kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller
sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger
han upplösa sammanträdet.
3 kap. Om stadskollegiet och stadens nämnder.
36 §.
I staden skall finnas ett stadskollegium.
37 §.
Stadskollegiet tillhör att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen av
stadens angelägenheter. För sådant ändamål har stadskollegiet:
att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla dess grenar;
att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige
eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härvid befinnas påkallade;
att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden eller
beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade erforderlig
utredning, ävensom att till föredragning i stadsfullmäktige bereda
dylika ärenden och däri avgiva yttranden; samt
att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges beslut.
Stadskollegiet äger att från stadens nämnder, beredningar eller tjänstemän
infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande
erfordras, och tillse, att sådana utan onödigt dröjsmål avgivas, ävensom
att hos Överståthållarämbetet göra framställning örn upplysningars meddedelande
eller infordrande på sätt för stadsfullmäktige är i 30 § medgivet.
Instruktion för stadskollegiet fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige
därtill uppgjort förslag.
38 §.
Stadskollegiet utgöres av
a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,
b) minst tre, högst sex borgarråd samt
c) ytterligare nio ledamöter.
39 §.
Borgarråden väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex år. Till borgarråd
må allenast utses personer med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala
förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv. Skola samtidigt flera
borgarråd tillsättas, anställes, där så äskas eller omröstning begäres, särskilt
val av varje borgarråd.
Begäres omröstning, skall sådan verkställas, och är den vald, som därvid
erhållit minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Uppnår ej någon
sagda rösttal, skall valet uppskjutas till en följande dag. Vid den nya
omröstning, som då anställes, må endast ifrågakomma de två, som vid
första omröstningen erhållit de flesta rösterna, eller, örn flera än två er
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 237.
hållit högsta rösttalet eller jämte den, som fått de flesta rösterna, flera
än en erhållit näst högsta rösttalet, samtliga dessa, och är den vald, som
vid den nya omröstningen erhållit flesta rösterna; mellan lika rösttal avgör
lotten.
Avgår borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen
så snart ske kan återbesättas; för tiden intill dess nytt val skett
ävensom vid tjänstledighet för borgarråd åge stadskollegiet utse någon bland
sina ledamöter att uppehålla tjänsten.
Borgarråd åtnjuter årsarvode, som av stadsfullmäktige bestämmes. Med
befattningen såsom borgarråd må icke utan stadsfullmäktiges medgivande
förenas annan befattning i statens eller kommunens tjänst eller annat jämförligt
allmänt eller enskilt uppdrag.
De i 38 § c) omförmälda ledamöterna av stadskollegiet jämte lika många
ersättare för dem skola stadsfullmäktige årligen bland sig välja å första
sammanträdet i april månad för tiden intill nästa val. Sker ej valet proportionellt,
skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola inkallas
till tjänstgöring.
Örn skyldighet för borgarråd och i 38 § c) omförmälda ledamöter av
stadskollegiet att vid varaktigt förfall avgå samt örn ersättares inkallande
gäfle vad i kollegiets instruktion är stadgat.
40 §.
Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva i denna
egenskap enahanda befattningar i stadskollegiet.
Överståthållaren eller, vid hinder för honom, underståthållaren äger övervara
stadskollegiets sammanträden och deltaga i överläggningarna, men ej i
besluten.
Den hos stadsfullmäktige anställde sekreteraren tjänstgör i sådan egenskap
jämväl hos stadskollegiet.
41 §.
Borgarråden föredraga i stadskollegiet de ärenden, som på kollegiets
handläggning ankomma; dock må kollegiet, där särskilda omständigheter
föranleda undantag beträffande visst ärende eller viss grupp av ärenden, bestämma
annan ordning för föredragningen. Angående ärendenas fördelning
mellan borgarråden gäfle vad i stadskollegiets instruktion stadgas. Att
borgarråd utses till ordförande i vissa nämnder sägs i 43 §.
42 §.
I staden skola finnas en drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd; genom
instruktioner, som fastställas av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill
uppgjort förslag, bestämmes för dessa nämnder antalet ledamöter och
suppleanter.
För annan stadens nämnd skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat,
förslag till instruktion upprättas av stadsfullmäktige och underställas Överståthållarämbetet®
prövning.
Riksdagens skrivelse Nr 237. 13
Nämnd åligger att i avseende å sitt verksamhetsområde lämna Överståthållarämbetet
sådana upplysningar, som av ämbetet äskas.
43 §.
1 mom. Stadskollegiet utser bland borgarråden ordförande i drätselnämnden
och fattigvårdsnämnden samt, där ej annat är föreskrivet, i övriga
stadens nämnder.
Till ordförande i drätselnämnden och fattigvårdsnämnden utses de borgarråd,
vilkas föredragningsskyldighet skall omfatta de till dessa nämnder
hörande ärenden. Yid val av borgarråd till ordförande jämväl i övriga
nämnder skall stadskollegiet taga hänsyn till stadgad fördelning av borgarrådens
föredragningsskyldighet. Den som jämlikt 39 § blivit av stadskollegiet
utsedd att i borgarråds ställe uppehålla hans tjänst utövar jämväl hans
befattning såsom ordförande i nämnd.
Borgarråd, som av stadskollegiet valts till ordförande i nämnd, tjänstgör
i sådan egenskap den tid han innehar borgarrådsbefattningen eller den
kortare tid, som kollegiet må hava vid valet bestämt.
2 mom. De ledamöter i nämnd, vilka icke utses av stadskollegiet efter
ty i 1 mom. sägs, ävensom fastställt antal suppleanter skola, där ej i nämndens
instruktion eller eljest är annorlunda stadgat, väljas av stadsfullmäktige.
De av stadsfullmäktige valda ledamöternas eller suppleanternas tjänstgöringstid
är två år, räknat från och med den 1 januari. Avgående ledamot
eller suppleant kan återväljas.
44 §.
I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i nämnd ävensom beträffande
obehörighet och rätt till avsägelse skall, där ej annat är föreskrivet
i lag eller särskild författning eller i nämndens instruktion, vad örn stadsfullmäktige
är stadgat äga motsvarande tillämpning.
45 §.
Närmare föreskrifter i fråga örn föremålen för nämnds verksamhet, dess
befogenhet samt ordningen och sättet för ärendenas behandling m. m. meddelas
i nämndens instruktion.
46 §.
Örn stadens drätsel samt örn revision och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i 4 kap.; örn debitering och uppbörd av kommunalskatt stadgas
i 5 kap.
4 kap. Om stadens drätsel.
47 §.
Kommunen skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det
nästföljande kalenderåret.
A statens utgiftssida skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
14
Riksdagens skrivelse Nr 237.
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutits för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även
ett anslag för oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på
annan grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp,
som ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Kommunen må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning
enligt avslutade räkenskaper uppgått.
48 §.
Förslag till utgifts- och inkomststat skall före november månads utgång
varje år uppgöras av stadskollegiet. För detta ändamål skola stadens
nämnder inom tid, som stadskollegiet utsätter, dock senast den 15 oktober
till stadskollegiet ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för
det nästföljande året.
Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna specialförslag
företagas till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen
inhämtas från drätselnämnden.
49 §.
Stadskollegiets statförslag upptages till granskning och fastställelse på
stadsfullmäktigsammanträde i december månad. Därvid skola de anslag,
som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande frågor
särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.
Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till stadskollegiet,
som för deF i 57 § angivna ändamål överlämnar utdrag av densamma
till Överståthållarämbetet.
50 §.
Stadens räkenskaper skola föras för kalenderår.
Närmare föreskrifter örn stadens kassa- och räkenskapsväsen meddelas i
särskilt reglemente, som fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige
därtill uppgjort förslag.
51 §.
Av stadsfullmäktige skola årligen utses revisorer och, där så finnes erforderligt,
revisorssuppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av stadskollegiet eller av någon stadens
nämnd eller eljest är redovisningsskyldig till staden, må icke väljas till
revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning, för vilken
han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor eller revisorssupp
-
Riksdagens skrivelse Nr 237. 15
learit för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av
granskningen.
Över verkställd revision skall berättelse avgivas så tidigt, att ärendet
efter inhämtande av vederbörandes förklaringar och utlåtanden kan företagas
senast vid det ordinarie sammanträdet i november månad.
52 §.
Närmare bestämmelser örn revisionen meddelas i revisionsstadga, som
fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill uppgjort förslag.
53 §..
På beslut av stadsfullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning
skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga
åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å
den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen
framlades å stadsfullmäktigsammanträde, skall så anses, som örn ansvarsfrihet
blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan
föras på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
avsett även den handlingen.
5 kap. Om uttaxering och uppbörd.
54 §.
För täckande av stadens medelsbehov, i den mån det ej fylles genom
andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och
skogsaccismedel enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt
och lagen örn skogsaccis. Vad därutöver erfordras skall fyllas
genom uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor
och skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast
fastställda taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.
55 §.
1 mom. Ar i lag eller författning stadgat, att skatt till staden skall utgå
efter andra grunder än i 54 § angivas, gäller till efterrättelse vad sålunda
är förordnat.
Stadsfullmäktige äga ej i annan mån än i 2 mom. medgives besluta avvikelse
från de i lag eller författning föreskrivna grunderna för kommunalskatts
utgörande.
2 mom. Skulle i andra fall än dem, som i 1 mom. bestämmas, hos stadsfullmäktige
väckas förslag, att viss utskyld skall till staden utgöras efter
annan än den i 54 § angivna allmänna grund, skall först avgöras, huruvida
ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande av personlig eller
efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare prövning. Skall
sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan det av stadsfullmäktige
företages till slutligt avgörande, överlämnas till stadskollegiet,
som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.
16
Riksdagem skrivelse Nr 237.
56 §.
De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till
utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras
av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till staden, anses
för det löpande årets utskylder.
57 §.
Överståthållarämbetet åligger att på grund av den fastställda utgifts- och
inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering, som enligt lagen örn församlingsstyrelse
i Stockholm delgivas ämbetet genom kyrkoråd, skolråd eller
biblioteksstyrelse, oförtövat låta genom sin avdelning för uppbördsärenden
förrätta debitering ävensom verkställa uppbörden i enlighet med reglemente,
som av Konungen fastställes för uppbördsverket i Stockholm.
58 §.
De utskylder, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda, låter vederbörande
uppbördsman i laga ordning uttaga. Vid indrivandet av sådana
medel uttages därutöver en avgift av tre öre å varje full krona av det oguldna
utskyldsbeloppet, dock ej mindre än tjugufem öre. örn användningen av
dessa medel stadgas särskilt.
De utskyldsbelopp, som under uppbördsstämma ingå eller sedermera
indrivas, skola insättas i bank enligt närmare bestämmelser i reglementet
för uppbördsverket i Stockholm.
59 §.
Förmenar någon, att utskyld blivit genom fel vid debiteringen obehörigen
eller med oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse hos
Överståthållarämbetet genom besvär, vilka inom natt och år efter det utskylden
blivit klaganden avfordrad skola till ämbetets avdelning för uppbördsärenden
ingivas; dock må klaganden på eget äventyr med posten till
avdelningen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.
Drätselnämnden samt kamreraren vid överståtliållarämbetets avdelning
för uppbördsärenden äga hos Överståthållarämbetet göra framställning örn
rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits eller skett
till för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till Överståthållarämbetet
under kalenderåret näst efter det, vars utskylder debiteringen
avser.
Den som hos Överståthållarämbetet klagat över sin debitering är icke dess
mindre pliktig att i stadgad ordning gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,
med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få
det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.
60 §.
Har, efter det den allmänna debiteringen blivit förrättad, sådan taxering,
som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden, blivit
verkställd, ändrad eller undanröjd, skall Överståthållarämbetet låta genom
17
Riksdagens skrivelse Nr 237.
sin avdelning för uppbördsärenden göra därav föranledd ändring i debiteringen,
utan hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft,
och njuter skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han äger
återbekomma såsom för mycket erlagt.
Beträffande åtgärd av Överståthållarämbetet, som nu är sagd, äger 59 §
första stycket motsvarande tillämpning, skolande tiden för besvärs anförande
räknas från det klaganden erhållit vetskap örn åtgärden.
61 §.
Skola efter det att den allmänna debiteringen blivit förrättad utskylder
påföras skattskyldig, åligger det Överståthållarämbetet att låta genom sin
avdelning för uppbördsärenden tillställa de skattskyldiga deras debetsedlar.
Uppbörd må ej förrättas tidigare än trettio dagar efter det debetsedel kommit
den skattskyldige till handa. Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 58 §
äga motsvarande tillämpning.
62 §.
1 mom. Avkortning av kommunalutskylder, beslutade av stadsfullmäktige,
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade, skall verkställas av Överståthållarämbetet
:
a) då vederbörande i laga ordning beslutit efterskänka påförda utskylder
eller då, utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd
av ackord i konkurs eller i ackordsförhandling utan konkurs icke längre
föreligger, eller
b) då någon genom ändring i taxering eller debitering vunnit nedsättning
i eller befrielse från honom påförda utskylder.
Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas
indrivande icke vidare företagas.
2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder, som i 1 mom. avses, må
beslutas av Överståthållarämbetet:
a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas
gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta
icke kan äga rum,
b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas
eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade
upplysningar antagits uppehålla sig, eller
c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna
på den grund ej förefinnes.
Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår
den skattskyldiges betalningskyldighet. I händelse framdeles anledning
föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola
åtgärder å nyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.
3 mom. Över utskylder, som avkortats eller avskrivits, skall Överståthållarämbetet
vid varje års slut upprätta och vederbörande tillställa särskild
avkortnings- och avskrivningslängd med angivande tillika av avkortnings-
eller avskrivningsorsaken.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 237—240.
1278 35 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 237.
6 kap. Om underställning och besvär.
63 §.
För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas
Konungens prövning och fastställelse, då de angå:
a) avhändande eller pantförskrivning av sådan staden tillhörig fastighet,
som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit staden
genom gåva eller testamente, eller som till bestridande av något bland stadens
allmänna behov blivit bestämd, ävensom överenskommelse, som medför
ändring i någon stadens rättighet till sådan fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att
underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av stadens utan underställning skedda upplåning överstiger skillnaden mellan,
å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet av de skattekronor
och skatteören, varefter stadsutskylder skolat utgöras för sistförflutna året,
och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits skola i staden
anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda summa icke inräknas de
belopp, som avse folkskoleväsendet; eller
c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av
de platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda
till dess betjänande.
Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till
Överståthållarämbetet, som har att överlämna handlingarna, jämte eget yttrande,
till Konungen.
64 §.
Overståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande kraft åt
beslut, vilka:
a) avse ersättning eller arvode enligt 28 § 1 eller 3 morn., där beslutet
ej allenast innefattar förnyande av dylikt för nästföregående år fattat, lagligen
gällande beslut;
b) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år; eller
c) avse åläggande enligt 55 § 2 mom. av ny kommunalskatt, att utgå
efter annan än den i 54 § bestämda allmänna grund.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.
65 §.
Finner Överståthållarämbetet, att av stadsfullmäktige fattat beslut icke
tillkommit i laga ordning eller att det står i strid mot allmän lag eller författning
eller annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet,
eller att underställning, där den bort äga rum, uraktlåtits, är Överståthållarämbetet
pliktigt att förbjuda verkställighet av samma beslut.
Riksdagens skrivelse Nr 237.
19
66 §.
Medlem av kommunen, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges beslut, äger,
där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse däri genom besvär, örn
beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till Överståthållarämbetet
före klockan tolv å fjortonde dagen efter den dag, då stadsfullmäktiges
protokoll offentligen upplästes, dagen då det skedde likväl oräknad.
Det åligger klaganden därjämte att vid besvären foga bevis örn dagen, då
sådan uppläsning ägde rum.
67 §.
Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller
att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, och finnas besvären böra godkännas,
vare lag, som i 65 § sägs.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för
den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes
strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då
Överståthållarämbetet må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.
68 §.
För besvärs anförande mot stadskollegiets eller någon stadens nämnds
beslut i sådana mål och ärenden, vilka stadskollegiet eller nämnden på
grund av föreskrifter i särskilda författningar har att handlägga, gäller vad
i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, med iakttagande av vad i tredje stycket föreskrives, medlem
av kommunen, vilken ej nöjes åt stadskollegiets eller stadens nämnders
beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, äga däröver
anföra besvär, och skall därvid vad i 66 och 67 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning, dock att tiden för anförande av besvär skall räknas från
det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad.
Kan enligt särskilda av Konungen meddelade föreskrifter beslut, varom
nu är sagt, överklagas hos stadskollegiet eller hos nämnd, må besvär hos
Överståthållarämbetet anföras allenast över beslut, som i anledning av sådant
överklagande meddelas. Anföras sådana besvär, vare det klaganden obetaget
att, i den mån anledning därtill finnes, till stöd för sina besvär åberopa
jämväl, att förstnämnda beslut icke tillkommit i laga ordning eller att det
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller kränker hans enskilda rätt eller
eljest vilar på orättvis grund.
20
Riksdagens skrivelse Nr 237.
69 §.
Överståthållarämbetets utslag i mål, varom i 65, 66 eller 68 § sägs, utgives
efter anslag, som skall vara två dagar förut anslaget å dörren till dess
kansli oell senast samma dag, då utslaget utgives, meddelas i den tidning,
där överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.
I utslaget må, där icke för vissa frågor annorlunda är stadgat, ändring
sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde dagen efter den,
då utslaget gavs, dagen då det skedde likväl oräknad.
70 §.
Finner Överståthållarämbetet vid prövning av besvär eller framställning
av drätselnämnden eller kamreraren vid ämbetets avdelning för uppbördsärenden
rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen
verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger Överståthållarämbetet,
efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse i
debiteringen. Jämväl må, örn någon av Överståthållarämbetet befrias från
honom påförda kommunalutskylder på den grund, att annan person bort
uppföras till utgörande av desamma, Överståthållarämbetet, efter vederbörandes
hörande, överflytta debiteringen på denne.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.
Genom denna lag upphäves förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) örn
kommunalstyrelse i Stockholm, tillika med alla de särskilda stadganden,
vilka innefatta ändring av vad nämnda förordning innehåller eller tillägg
därtill, så ock vad i övrigt finnes i lag eller i särskild författning stridande
mot denna lags bestämmelser.
Denna lag äger tillämpning i avseende å val av stadsfullmäktige samt
ledamöter och suppleanter i stadens nämnder för tid, som helt och hållet
infaller efter den 31 december 1935, men föranleder ej rubbning i beståndet
av sådana val som eljest företagits före samma dag.
Revisorer för granskning av kommunens förvaltning under år 1936 samt
suppleanter, där det finnes erforderligt att utse sådana, skola med tillämpning
av de nya bestämmelserna utses under år 1935.
I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1936, samt angående sökande av ändring i
sådant beslut så ock i fråga örn debitering, uppbörd och indrivning av kommunalskatt
för tidigare år än 1936 samt besvär i anledning därav skola förut
gällande föreskrifter tillämpas.
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till stadgande,
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna bestämmelse i
stället tillämpas.
Riksdagens skrivelse Nr 237.
21
b) Lag
om ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsendet
i Stockholm den 15 maj 1903 (nr 58).
Härigenom förordnas som följer:
3§-
1 mom. Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande, av minst
nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms stads konsistorium,
en, tillika ordförande, av stadskollegiet i Stockholm bland borgarråden,
samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval
röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder och icke jämlikt
11 § andra stycket lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm sakna behörighet
att vara stadsfullmäktige.
2 mom. Den av stadskollegiet utsedde ordföranden i direktionen tjänstgör
under den tid, han tillhör kollegiet, eller den kortare tid, som kollegiet
må hava vid valet bestämt. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen,
avgår före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet,
skall den, som jämlikt 39 § lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm blivit
av stadskollegiet utsedd att i borgarrådets ställe uppehålla hans tjänst, utöva
jämväl hans befattning såsom ordförande i direktionen.
Övriga ledamöter utses för en tid av två år, räknat från den 1 januari.
Avgår sådan ledamot under den tid, för vilken lian blivit utsedd, väljes
annan ledamot för den tid, som återstått för den avgångne.
3 mom. Konsistorium utser suppleant för den av konsistoriet valde
ledamoten, varjämte stadsfullmäktige må utse suppleanter för övriga ledamöter
till det antal, som anses erforderligt, allt för en tid av två år, räknat
från den 1 januari.
Ledamöter och suppleanter kunna omväljas.
4 mom. Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så
stort antal som staden finner lämpligt, av stadsfullmäktige och direktionen
sålunda, att stadsfullmäktige välja det antal ledamöter, som är närmast
under hälften, och direktionen övriga ledamöter. För ledamöter i särskild
fortsättningsskolestyrelse må ock fullmäktige och direktionen utse erforderligt
antal suppleanter. Vid val av ledamöter och suppleanter i sådan styrelse
skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig
mån i styrelsen företrädda.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.
Denna lag äger tillämpning i avseende å val av ledamöter och suppleanter
i folkskoledirektionen för tid, som helt och hållet infaller efter den 31 december
1935, men föranleder ej rubbning i beståndet av sådana val som
eljest företagits före samma dag.
22
Riksdagens skrivelse Nr 237.
2) anhålla
a) att Eders Kungl. Majit måtte föranstalta om särskild utredning av
frågan örn stadsfullmäktigevalens i Stockholm förläggande till september
månad samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen giver
anledning;
b) att Eders Kungl. Majit i anslutning till riksdagens i skrivelser åren
1930 (nr 330) och 1934 (nr 292) gjorda uttalanden efter verkställd allsidig
utredning av frågan örn fullgjord skattebetalning såsom villkor för valbarhet
och behörighet till kommunala förtroendeuppdrag måtte för 1936 års
riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser i ämnet.
Stockholm den 25 maj 1935.
Med undersåtlig vördnad.