Riksdagens skrivelse Nr 222.
3
Nr 222.
Godkänd av första kammaren den 15 maj 1935.
Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående omorganisation av länsar
kitektsinstitutione?i m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 98.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1935/1936
har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 36 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till länsarkitekter för
budgetåret 1935/1936 beräkna ett förslagsanslag av 108,000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935
dagtecknad proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för sistnämnda
dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli
1935 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,
dels medgiva, att till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor
utförd granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner
m. m., vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift
enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder,
dels godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän ä extra stat
10
biträdande länsarkitekter .................................................................. B 24;
dels godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
4
Riksdagens skrivelse Nr 222.
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit: Kronor Kronor
a. Arvoden till 14 länsarkitekter....................................... 168,300
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis........................ 8,100 176,400
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis......... 76,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.................................................... 135,200
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.................... 4,200 139 400
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis............................................................................. 1,500
Summa förslagsanslag kronor 394,000;
dels besluta att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i
fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av
departementschefen förordats;
dels till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 394,000 kronor;
dels till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 58,200 kronor;
dels till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor;
dels medgiva, att Kungl. Majit må, örn och i den mån omständigheterna sådant
påkalla, meddela anstånd med den av departementschefen förordade
länsarkitektsorganisationens genomförande;
dels bemyndiga Kungl. Majit att för bestridande av kostnader för länsarkitektsorganisationen
i det eller de länsarkitektsdistrikt, där ett anstånd
med den nya organisationens genomförande medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departemenschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder
taga i anspråk de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen
utgående anslag;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utförda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser
i övrigt, som vid genomförandet av förenämnda organisation
må erfordras.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat
bland annat två likalydande motioner, I: 303 och II: 529, i vilka
hemställts, att riksdagen, för den händelse förslaget örn omorganisation av
länsarkitektsinstitutionen kommer att helt eller delvis vinna riksdagens bifall,
ville besluta, att till länsarkitektsinstitutionen knuten befattningshavare
endast med Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd må åtaga sig uppdrag, hänförliga
till institutionens verksamhetsområde.
Här föreslagna omorganisation av länsarkitektsinstitutionen har närmast
nödvändiggjorts av den nya stadsbyggnadslagstiftningen. Denna avser som
5
Riksdagens skrivelse Nr 222.
bekant att skapa möjligheter till kontroll över den alltjämt fortgående livliga
bebyggelsen i och kring städer och stadsliknande samhällen, allt i syfte att
förebygga en olämplig markexploatering samt en oordnad och planlös utveckling
av de hastigt växande småsamhällena. Genom denna nya lagstiftning
hava länsstyrelserna fått sig pålagd en synnerligen vittomfattande tillsyn
över byggnadsväsende! med skyldighet bland annat att övervaka ej endast,
att de olika samhällena erhålla lämpliga stads- respektive byggnadsplaner
och byggnadsordningar, utan också att dessa sedermera efterlevas.
Redan med hänsyn till de stora ekonomiska värden, som dessa planläggnings-
och bebyggelseärenden innefatta, är det uppenbarligen en fråga av stor
samhällelig vikt att undanröja de starkt påtalade brister, som vidlåda den
nuvarande länsarkitektsinstitutionen. Skola hithörande ärenden kunna snabbt
och praktiskt avgöras, erfordras, att länsstyrelserna i nödig utsträckning äga
tillgång till tekniskt förfarna medhjälpare.
Såvitt riksdagen kunnat finna måste här framlagda förslag betraktas som
en godtagbar lösning av frågan att kunna inom en begränsad kostnadsram
tillgodose länsstyrelsernas behov av dylika, av stadsbyggnadslagstiftningen
närmast betingade tekniska hjälpkrafter. Såsom departementschefen framhållit
är organisationen ej avsedd att redan nu definitivt fastlåsas. En viss
prövotid är förutsatt, varför de personalförordnanden, som nu utfärdas, endast
skulle omfatta en tid av tre år.
Den föreslagna förstärkningen och omorganisationen av länsarkitektväsendet
skulle ej medföra några nämnvärt högre kostnader än de nuvarande.
Samtidigt har dock vunnits, att länsarkitekterna liksom deras medhjälpare
skulle helt ägna sin arbetskraft åt tjänsten. Den nuvarande dubbelställningen
såsom å ena sidan enskilt praktiserande arkitekter och andra sidan
granskande och kontrollerande tjänstemän skulle alltså upphöra. Av kostnadsliänsyn
har visserligen antalet länsarkitekter måst begränsas till 14.
Vid var och en av de övriga 10 länsstyrelserna skulle dock vara fast stationerad
en biträdande länsarkitekt, som skulle arbeta under ledning av länsarkitekten
inom distriktet, men som erhåller en sådan löneställning att rätt
höga krav på duglighet och självständigt omdöme kunna ställas på honom.
Finansieringen av den nya organisationen har visserligen måst byggas på
att merkostnaderna för densamma skulle till ungefär hälften täckas av granskningsavgifter
och till hälften av inkomster från arkitektverksamhet, driven
för statens räkning.
Sammanlagt har därvid i granslcningsavgifter beräknats inflyta 190,000
kronor för år. Även med utgångspunkt från en sådan inkomstsumma torde
granskningstaxorna kunna så avvägas att de ej bliva för vederbörande samhälle
eller enskilde betungande. Enligt det framlagda taxeförslaget — vari
Kungl. Majit synes böra äga att efterhand i mån av vunnen erfarenhet vidtaga
erforderliga ändringar och jämkningar — skulle exempelvis för granskning
av en stadsplan eller byggnadsplan örn 50 hektar utgå en avgift av 105
kronor. För granskning av förslag till tomtindelning för kvarter, omfattande
högst tre tomter, har avgiften satts till 10 kronor med en tilläggs
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 222.
avgift av 2 kronor för varje tomt därutöver. Redan det skydd, som granskningen
medför mot en olämplig bebyggelse, och den ökade trygghet, som
densamma, klokt och sakkunnigt utövad, bör innebära även för vederbörande
intressent, synas utgöra tillräckligt stöd för dessa avgifters uttagande.
Ifrågavarande avgiftssystem har för övrigt redan för närvarande
sin motsvarighet i de taxor, som tillämpas inom vissa städer vid byggnadsnämndernas
granskning av byggnadsritningar m. m.
Den arkitektverksamhet, som vid sidan av granskningsarbetet skulle bedrivas,
har uppskattats lämna en inkomst av sammanlagt cirka 210,000 kronor för år. Å
vart och ett av de 24 länsarkitektkontoren räknat innebär detta ett belopp av
8,750 kronor, en inkomstsumma som ej bör kunna berättiga till farhågor för en
alltför stark konkurrens med de privata arkitektkontoren, vilka i allmänhet lära
räkna med intäkter av helt annan storleksordning. De arkitektuppdrag, som
skulle utföras på länsarkitektkontoren, hava förutsatts i huvudsak bliva av
den art, att endast statliga eller kommunala myndigheter kunde förekomma
som uppdragsgivare. I vissa trakter av landet, där annan sakkunnig hjälp
ej finnes att tillgå, måste det vara av stort värde, att byggnadsnämnder och
andra kunna hänvända sig till länsarkitektkontoren för erhållande av erforderlig
teknisk hjälp. Enligt vad av utredningen framgår skulle däremot
enskildas byggnadsföretag i stort sett ligga utanför länsarkitekternas arbetsområde.
Enligt propositionen skulle länsarkitekt ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd
äga utom tjänsten åtaga sig arkitektuppdrag, som äro av beskaffenhet att
kunna bliva föremål för egen eller annan länsarkitekts handläggning i tjänsten
eller befinnas inverka liinderligt för tjänstgöringen. Biträdande länsarkitekt
och assistent skulle endast få åtaga sig dylika enskilda uppdrag efter medgivande
av byggnadsstyrelsen. Riksdagen har ej funnit anledning till annan
erinran mot detta förslag än att riksdagen i anslutning till väckta motioner
ansett, att Kungl. Maj:ts medgivande bör inhämtas jämväl i fråga örn biträdande
länsarkitekts enskilda arkitektuppdrag.
Riksdagen, som alltså i huvudsak funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli
1935 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av
departementschefen angivits,
dels medgivit, att till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor
utförd granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner m. m.,
vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift enligt de
av departementschefen angivna grunderna,
dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:
Riksdagens skrivelse Nr 222. 7
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å extra stat.
10 biträdande länsarkitekter .................................................................... B 24;
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit: Kronor Kronor
a. Arvoden till 14 länsarkitekter.................................... 168,300
b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis.................... 8,100 176,400
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis...... 76,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m................................................ 135,200
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 4,200 139,400
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis...........................................................................1.500
Summa förslagsanslag kronor 394,000;
dels beslutat att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i
fråga om uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av
riksdagen godkänts;
dels till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
anvisat ett förslagsanslag av 394,000 kronor;
dels till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1935/1936
anvisat ett förslagsanslag av 58,200 kronor;
dels till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för budgetåret
1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor;
dels medgivit, att Kungl. Majit må, örn och i den mån omständigheterna
sådant påkalla, meddela anstånd med den nja länsarkitektsorganisationens
genomförande;
dels bemyndigat Kungl. Majit att för bestridande av kostnader för länsarkitektsorganisationen
i det eller de länsarkitektsdistrikt, där ett anstånd
med den nya organisationens genomförande medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen angivna grunderna taga i anspråk
de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen utgående anslagen
;
dels ock bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser
i övrigt, som vid genomförandet av förenämnda organisation
må erfordras.
Stockholm den 15 maj 1935.
Med undersåtlig vördnad.