Riksdagens skrivelse Nr 213.
1
Nr 213.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1935.
Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående understöd till svensk
luftfart m. m. jämte tvä i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 97.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition, nr
162, Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels bemyndiga Kungl. Majit att med aktiebolaget Aerotransport träffa
avtal örn regelbunden luftfart efter utgången av år 1936 i huvudsaklig överensstämmelse
med det av föredragande departementschefen förordade, såsom
bilaga 3 vid statsrådsprotokollet fogade förslaget;
dels till tecknande av aktier i aktiebolaget Aerotransport, sedan dess bolagsordning
ändrats i huvudsaklig överensstämmelse med det vid nämnda
avtalsförslag såsom bilaga B fogade förslaget, under Utgifter för kapitalökning
och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 .anvisa
ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 1,250,000 kronor;
dels höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken
»F. Lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel» med motsvarande
belopp;
dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov
tillhandahålla medel för inlösen av aktier i bolaget, vilka tillhöra annan än
staten.
I anledning av propositionen hava i två likalydande motioner, I: 296 och
II: 518, hemställts,
a) att i avtalet mellan statsverket och aktiebolaget Aerotransport andra
paragrafen, första stycket, erhåller den formulering, som föreslagits av luftfartsutredningen:
»Statsunderstöd utgår under förutsättning, att regelbunden
luftfart upprätthålles i minst den utsträckning, som angives i härvid såsom
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 213—215.
1149 85
2
Riksdagens skrivelse Nr 213.
bilaga A fogade trafikprogram med de ändringar uti detsamma, örn vilka
Kungl. Majit och bolaget må tid efter annan enas», samt att § 15 i samma
avtal får följande: »Statsverket är berättigat att vid avtalstids utgång inlösa
bolagets tillliörigheter och trafikmateriel med belopp, som bestämmes
av fem gode män, av vilka Kungl. Majit utser två och bolaget två, varefter
de fyra sålunda valda tillkalla den femte. Inlösningsbeloppet får högst utgöra
summan av bolagets skulder och övriga förbindelser samt aktiekapitalets
nominella belopp»;
b) att riksdagen, i anledning av de uttalanden, som förekomma i Kungl.
Majits proposition nr 162 till årets riksdag, under rubriken »Postflygning»
ville framhålla, dels att det synes riksdagen lämpligt, att med vanligt utomlandsporto
frankerad brevpost alltjämt flygbefordras enligt hittills tillämpade
principer, dels ock att riksdagen finner det angeläget, att nattpostflygningarna
utökas till att pågå året runt, så snart tekniska hinder för en sådan åtgärd
icke längre föreligga;
c) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam
utredning beträffande upprättande av en flygled till Norrland; samt
d) att riksdagen ville såsom sin åsikt uttala, att Kungl. Majit vid fastställande
av taxor för den inrikes lufttrafiken måtte i möjligaste män beakta
de i motionerna anförda synpunkterna.
Alltsedan år 1925 har statssubvention utgått till aktiebolaget Aerotransport.
Redan år 1918 hade emellertid riksdagen framställt begäran örn utredning
rörande förutsättningarna för en »reguljär lufttrafik». De förväntningar,
som riksdagen då och senare vid olika tillfällen uttalat beträffande
detta nya trafikmedels betydelse för samfärdseln, äro numera på god väg
att förverkligas. Den europeiska liksom den amerikanska kontinenten är
redan genomdragen av ett stort antal flyglinjer med en regelbunden, året
örn pågående trafik, som är i starkt tilltagande. Yad den nordiska trafiken
beträffar må erinras, att rörelsen vid Malmö flyghamn redan nått ett omfång
av 22 ankommande eller avgående flygplan per dag. Genom förening
av tåg- och flygförbindelse föreligger innevarande sommarhalvår möjlighet
till dagpassagerarbefordran Stockholm—Paris, respektive London och vice
versa. Helsingfors är likaledes — över Kiga — förenat med sistnämnda
båda städer genom dagflygförbindelse. Såsom ytterligare belysande för den
alltjämt tilltagande hastigheten på flyglinjerna må anföras, att Malmö
numera kan på dagen nås från så avlägsna platser som Kom och Atén.
Även den transkontinentala lufttrafiken är stadd under utveckling. Engelska,
franska och holländska flygföretag upprätthålla flygförbindelser till
Indien med sammanlagt fem turer i veckan. Med Zeppelinluftskepp upprätthålles
passagerarfart varannan vecka mellan Tyskland och Sydamerika.
Mellan Europa och Sydamerika finnas dessutom två luftpostturer per vecka,
därav en fransk och en tysk. Aven befordringen över Atlanten sker med flyg.
Engelska postverket överväger för närvarande att mot vanligt porto transportera
flygpost över hela det brittiska imperiet.
Riksdagens skrivelse Nr 213.
3
Den i propositionen framlagda planen för den svenska luftfarten under
åren 1937—1942 innebär, att helårstrafik skulle bedrivas dels å kontinentlinjerna
Stockholm—Malmö—Berlin, London oell Paris, dels ock å de skandinaviska
linjerna Oslo—Göteborg—Malmö och Stockholm—Helsingfors—
(Tallinn). Därjämte skulle nattpostflygning äga rum året runt i sådan omfattning,
att brevpost kunde åtminstone under sex veckodagar befordras från
Stockholm, respektive Göteborg till London, respektive Paris och vice versa
på en natt med avgång alltså på aftonen och utdelning följande morgon.
Por detta trafikprograms genomförande förutsattes dels ett statligt engångsutlägg
för aktieteckning i det ombildade aktiebolaget Aerotransport på
2,500,000 kronor — att utgå av lånemedel — dels ock en årlig subvention
med följande belopp1), nämligen:
1937 ......................................................... kronor 1,050,000
1938 ........................................................ » 975,000
1939 ....................................................... » 900,000
1940 ....................................................... » 825,000
1941 ......................................................... » 750,000
1942 ......................................................... » 675,000
Läggas härtill de årliga merntgifter på cirka 900,000 kronor som post -
flygningen beräknas medföra stiga de statliga utläggen för ifrågavarande
linjeluftfart till avsevärda summor.
Vid den föreliggande frågans bedömande bör dock beaktas, att flygtrafiken
alltjämt är att betrakta som ett nytt transportmedel, som ej ännu uppnått
sin självständiga bärighet. I likhet med ett stort antal främmande nationer
lära de svenska statsmakterna böra medverka till att göra en fortsatt insats
för flygtrafikens utveckling. Erinras må, att även det svenska järnvägsväsendets
genombrott på sin tid skedde med liknande stora uppoffringar, varvid
den relativa betydelsen av andra transportmedel, enkannerligen den inrikes
sjöfarten samtidigt kom att minskas. Belysande är ett av 1887 års taxekommitté
gjort uttalande, att när järn vägsbyggandet på 1850-talet tog sin
början »regering och riksdag mindre torde haft till ögonmärke detta företags
avkastningsförmåga än tidens krav på förbättrade och snabba kommunikationsmedel».
En jämförelse, som härvidlag också förtjänar åberopas, äro
de stora utlägg, som under 1800-talet ända fram till Sassnitzfärjomas tillkomst
år 1909 från postverket erfordrades i form av stora ångbåtssubventioner
och på annat sätt för att tillgodose behoven av tidsenliga och allt
snabbare postförbindelser med kontinenten.
På grund av sitt allmänna geografiska läge och särskilt som genomfartsland
för den norska och finska trafiken har Sverige betydande intressen att
tillvarataga vid det slutliga fastställandet av de framtida internationella flyglinjerna.
Ett framtidsintresse är också utvecklingen av de inhemska flyglederna.
*) Av dessa belopp innehållas 100,000 kronor som ränta å statens kapitalinsats, 2,500,000
kronor, i aktiebolaget Aerotransport.
4
Riksdagens skrivelse Nr 213.
Med dessa utgångspunkter kar riksdagen ansett sig böra godkänna de
föreliggande förslagen till ombildning av aktiebolaget Aerotransport ock till
ökning av dess kapital samt i samband därmed örn en årlig subvention till
bolaget. Att understödsbeloppet årligen minskas förtjänar särskilt uppmärksammas,
och förslaget härutinnan får betraktas som ett uttryck för hysta
förväntningar att kunna uppnå ett efterhand förbättrat ekonomiskt resultat
på de nu tillsvidare statssubventionerade linjerna.
Beträffande den framtida taxepolitiken har departementschefen anslutit
sig till luftfartsutredningens uttalande örn att biljettprisei''iia å de inrikes
stödda linjerna böra »örn ej särskilda omständigheter påkalla undantag»
hållas över priset å l:a klass järnvägsbiljett, inberäknat sovplatsavgift, där
sovvagn brukar användas.
Transportavgifternas lämpliga avvägning måste utan tvivel betraktas som
en särskilt ömtålig sak, då fråga är örn ett nytt transportmedel sådant som
flyget. Till viss ledning synas dock kunna tjäna redan vunna erfarenheter
från utländska trafiklinjer. I varje fall måste riksdagen finna angeläget, att
luftfartens utveckling ej hämmas genom alltför högt satta taxenormer. Detta
synes ej minst böra gälla, då fråga är örn att tillvarataga det svenska flygets
framtidsmöjligheter inom det egna landets gränser.
De årliga nettokostnaderna för postjlygningen uppgå för närvarande till
inemot 600,000 kronor. Postverket har då med flygplan befordrat även icke
luftfrankerad post, ett förfaringssätt, som jämväl av främmande postförvaltningar
i en alltjämt ökad utsträckning börjar tillämpas. Med nattflyg har
emellertid posten hittills transporterats allenast under fem månader Stockholm—Malmö—Hannover.
Skall, såsom generalpoststyrelsen funnit motiverat,
nattpostflygning försiggå året runt och både från Stockholm och Göteborg,
ökas kostnaderna till cirka 900,000 kronor på sätt framgår av följande
inom generalpoststyrelsen uppgjorda beräkning:
Kronor.
Dagflygningar........................................................................................ 290,000
Nattflygningar........................................................................................ 1,140,000
Vidarebefordring å utländska flyglinjer, omkring.............................. 240,000
Lokala transporter och personalkostnader, omkring ........................ 85,000
Summa kronor 1,755,000
Härifrån avgå Kronor.
Luftportoinkomster (beräknade) ............................................. 125,000
Lufttransitinkomster (av danska, finska, norska m. fl. postförvaltningar),
omkring....................................................... 630,000
Inbesparade land- och sjötransitavgifter, omkring.............. 110,000 865,000
Nettokostnad kronor 890,000
Denna summa av i runt tal 900,000 kronor förefaller hög men kan vara
motiverad med hänsyn till postflygets alldeles särskilda betydelse för Sveriges
del, främst på grund av vårt avlägsna läge i förhållande till London och
5
Riksdagens skrivelse Nr 213.
Paris samt andra kultur- och kandelscentra. Av stor betydelse är även, att
Sverige kan bibehålla och utveckla samarbetet med Danmark, Finland och
Norge beträffande postbefordran.
Bland åtgärder, som lämpligen kunna komma i fråga för kostnadernas
begränsning och som i propositionen diskuteras, synes en måttlig höjning
av vårt för närvarande relativt låga utlandsporto erbjuda en nära tillhands
liggande lösning.
I detta sammanhang måste uppmärksammas, att de kalkyler, som ligga
till grund för beräkningen av den årliga allmänna subventionen till aktiebolaget
Aerotransport, grundats på en bolagets årsintäkt av post, transporterad
med dagflyglinjerna, till belopp av 265,000 kronor.
Yad angår avtalet med aktiebolaget Aerotransport anser riksdagen en
ändring påkallad beträffande § lo. Enligt departementschefens förslag har
denna paragraf följande lydelse: »§ 15. Statsverket är berättigat att vid avtalstidens
utgång inlösa bolagets tillhörigheter och trafikmateriel med belopp,
som bestämmes av fem gode män, av vilka Kungl. Majit utser två och
bolaget två, varefter de fyra sålunda valda tillkalla den femte. Inlösningsbeloppet
får bestämmas högst till aktiekapitalets nominella belopp.» På sätt
motionsvis erinrats skulle emellertid denna formulering leda till att även
örn värdet av bolagets tillhörigheter vid en framtida likvidation motsvarade
ej endast aktiekapitalet utan även bolagets skulder dessa tillhörigheter dock
skulle av statsverket betalas med allenast en summa motsvarande aktiekapitalets
nominella belopp och alltså utan hänsyn till skulderna. Da, såsom
skäligt synes vara, även skulderna böra få inräknas i lösesumman, anser
riksdagen, att nämnda paragrafs sista stycke bör givas följande lydelse:
§ 15.
Statsverket är berättigat---den femte. Därest bolagets tillhörig
heter
och trafikmateriel i värde överstiga summan av bolagets aktiekapital
och skulder, får inlösningsbeloppet likväl icke bestämmas högre än som kan
beräknas erforderligt för att aktieägarna vid likvidation av bolaget skola
erhålla vad som motsvarar aktiernas nominella belopp.
Yad departementschefen anfört beträffande flygleder och övrig markorganisation
liksom ock i fråga örn luftfartsmyndighetens överflyttning från kommunikationsdepartementet
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föranleder
ingen särskild erinran från riksdagens sida.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med aktiebolaget Aerotransport träffa
avtal örn regelbunden luftfart efter utgången av år 1936 i huvudsaklig överensstämmelse
med det av chefen för kommunikationsdepartementet föroidade
förslaget;
dels till tecknande av aktier i aktiebolaget Aerotransport, sedan dess
bolagsordning ändrats i huvudsaklig överensstämmelse med det vid nämnda
avtalsförslag såsom bilaga B fogade förslaget, under Utgifter för kapitalök
-
6
Riksdagens skrivelser Nr 213—214.
Ding ock rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisat
ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor, att utgå av lånemedel;
dels ock beslutat, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov
tillhandahålla medel för inlösen av aktier i bolaget, vilka tillhöra annan
än staten.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomstposten »Övriga
lånemedel» kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
Stockholm den 14 maj 1935.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 214.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1935.
Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag till vissa ombyggnadsarbeten
vid centralfängelset i Norrköping
saint till nya arbetslokaler m. m. vid centralfängelset
i Växjö.
(Statsutskottets utlåtande nr 93.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1935 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t bland utgifter för
kapitalökning, bilaga 1, under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond»,
punkterna 2 och 3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, för budgetåret 1935/1936 beräkna
reservationsanslag dels å 37,000 kronor till vissa ombyggnadsarbeten
vid centralfängelset i Norrköping dels ock å 95,000 kronor till anordnande
av nya arbetslokaler m. m. vid centralfängelset i "Växjö.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935
dagtecknad proposition, nr 138, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiepartementsärenden samma dag, föreslagit riksdagen
-