Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till sockerbetsodlingens
uppehållande; given Stockholms slott den 1
februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Skold.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,
Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Till sockerbetsodlingens stödjande hava statsmakterna under de fem
senaste åren, vid sidan av gällande tullskydd, vidtagit särskilda åtgärder.
Åren 1930 och 1931 hade dessa åtgärder formen av direkt subvention sålunda,
att från för ändamålet å riksstaten uppförda extra förslagsanslag
utbetalades tillägg till det betpris, som utgick enligt ett mellan sockerfabriksaktiebolagen
och betodlarna för femårsperioden 1927—1931 ingånget
betodlingskontrakt. Från och med 1932 har emellertid en annan form för
stödåtgärder tillämpats (1932: prop. nr 76, bevilln.-utsk. betänkande nr 10,
R. skr. nr 46; 1933: prop. nr 75, bevilln.-utsk. betänkande nr 6, R. skr. nr 53;
1934: prop nr 78, bevilln.-utsk. betänkande nr 4, R. skr. nr 46). Den nya

Dihang till riksdagens protokoll 19,‘15. 1 sami. Nr 79- 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

ordningen innebär i huvudsak, att sockerfabriksaktiebolagen — svenska,
sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag
— tillförsäkrats ensamrätt till införsel av socker mot det att bolagen enligt
närmare bestämmelser i kontrakt mellan bolagen och staten förbundit sig
att vid inköp av betor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna
priser och bestämmelser.

Av statsmakterna 193i beslutade åtgärder till sockerbetsodlingens

stödjande.

Genom förordningen den 23 februari 1934 (nr 21) har förordningen den
22 februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken
förordning trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt förordning nr
50/1933 skulle gälla till och med den 28 februari 1934, givits förlängd giltighet
för tiden till och med den 28 februari 1935. Enligt förordningen nr
30/1932 får socker (tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av
annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt.
Detta stadgande har dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager
och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik
samt viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Majit överlåter införselrätt,
äger att lämna annan tillstånd till införsel av vara, som avses i förordningen.
Vara, som på grund av bestämmelserna i förordningen icke
får införas, må, därest densamma icke är att enligt lagen örn straff för
olovlig varuinförsel anse såsom olovligen införd, åter utföras under de
villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Med svenska sockerfabriksaktiebolaget har ingåtts följande kontrakt,
vilket undertecknats den 21 februari 1934:

»Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.

1 §.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan än
bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall äga laglig
rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd
sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes
i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet
för varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen
än den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal
träffats före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

1932 blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 §
andra stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget
äga tillämpning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående
sockerbetsodling under år 1934 i enlighet med mellan bolaget och Skånes
betodlares centraltörening överenskomna grunder samt under iakttagande
tillika, att grundpriset för 109 kilogram sockerbetor med 16 procent
sockerhalt icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 §
andra stycket, understiga 2 kronor 25 öre. Benna bolagets förbindelse
medför icke förpliktelse för bolaget att mottaga teckning av högre sockerbetsareal
än sammanlagt 40,000 hektar.

3 §.

Bolaget åtager sig att bestrida 41.5 procent av kostnaderna för den i 6 §
omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller
övertaga betodlingskontrakt för 1934 innehållande bestämmelse örn det
i 2 § angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre, med mindre betodlaren
avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär1,
angående betarbetarlönerna 1934 och bestridande av vissa kostnader.
Samtliga sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på
anfordran, överlämnas till den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall
bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sådana innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning
till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på
ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 $.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)
skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda
sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å
K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills
efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30
öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 $.

Bolagets verksamhet, ''i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara
underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd
äv tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen
meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser
icke stå i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bo 1

Här uteslutet.

4

Kungl. May.ts proposition nr 79.

laget detta samt, om rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle
yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden
fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget
att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga
för kontrollens utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela
närmare föreskrifter.

7 §.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att
inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser
å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under
nämnda tid införes accis å socker.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1934 till och med den
28 februari 1935.»

Med mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag har ingåtts ett kontrakt,
undertecknat den 21 februari 1934, av i huvudsak samma innehåll
som det nu återgivna.

Bestämmelserna i kontrakten äro i allmänhet av samma lydelse som
motsvarande stadganden i 1933 års kontrakt. Den viktigaste olikheten är
upptagandet i 1934 års kontrakt, 3 §, örn föreskrift angående skyldighet för
bolagen att betala viss del av kostnaderna för statens sockernämnd samt
att avfordra betodlarna i nyssnämnda paragraf omförmäld förbindelse rörande
betarbetarlöner och bestridande av vissa kostnader. Vad kostnaderna
för sockernämnden beträffar innebära bolagens åtaganden — mellersta
Sveriges sockerfabriksaktiebolags utfästelse på denna punkt avser
8.5 procent av sagda kostnader — att de skola, i proportionen 83:17, sammanlagt
betala hälften av kostnaderna i fråga. Enligt den förbindelse,
som jämlikt kontraktens bestämmelser skall avfordras betodlare, åligger
det sådan odlare dels att vid användning under 1934 av lejd arbetskraft
för sockerbetors skötsel eller upptagning, där ej gällande kollektivavtal
örn dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest
av betodlaren erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade
bestämmelser, tillämpa vissa i förbindelsen angivna arbetslöner,
dels ock att till täckande av kostnader, som sockernämnden har att
bestrida, till nämnden erlägga en avgift av — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
— intill 2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens
sockerodling. Nyssnämnda arbetslöner hava i förbindelsen bestämts sålunda,
att för sommarskötseln skall därest den omfattar fyra arbetsmoment
(gallring och tre hackningar), betalas ett ackord av minst 51 kronor
per tunnland, samt att för upptagningen skall betalas ett ackord av minst
64 kronor per tunnland. Helackordet skall alltså vara minst 115 kronor
per tunnland. Omfattar sommarskötseln blott tre arbetsmoment (gallring
och två hackningar), skall ackordet minskas med 8 kronor per tunn -

5

Kungl. Majlis proposition nr 79.

land. Det nu sagda skall dock ej gälla beträffande alla betodlare. För
betodlare utanför Skåne, som. tecknar betodlingskontrakt med råsockerfabrik
i Skåne eller Blekinge, samt för betodlare, som tecknar betodlingskontrakt
med Borna eller Mörbylånga råsockerfabrik, har ackordet bestämts
till lägre belopp. I förstnämnda fallet skall ackordet sålunda utgöra
för sömm arskötsel med fyra arbetsmoment 48 kronor per tunnland
och för upptagning 59 kronor per tunnland eller tillhopa 107 kronor per
tunnland samt, örn sommarskötseln blott omfattar tre arbetsmoment, ett 7
kronor lägre belopp per tunnland. Beträffande sistnämnda betodlare
åter äro motsvarande belopp upptagna till respektive 49 kronor, 56 kronor,
105 kronor och 8 kronor.

Den avgift av högst 2 kronor 50 öre, som betodlare har att erlägga för
varje uppmätt hektar av sin sockerodling, avses skola användas — förutom
till täckande av hälften av kostnaderna för sockernämnden — till bestridande
av vissa kostnader, som betodlingen i gemen kan hava gagn av,
såsom för kontroll vid betleveranser, försöksverksamhet på sockerbetsodlingens
område och dylikt. Genom beslut den 21 september 1934 har Kungl.
Maj:t fastställt avgiftsbeloppet för 1934 till maximum, 2 kronor 50 öre.

I brev till generaltullstyrelsen den 23 februari 1934 angående sockerbetsodlingens
stödjande (Sv. förf. sami. nr 22) har Kungl. Maj:t tillkännagivit,
att Kungl. Maj:t genom ifrågavarande kontrakt å de båda sockerbolagen
överlåtit sådan införselrätt, varom förmäles i förordningen nr 30/1932.

I instruktion för statens sockernämnd den 27 april 1934 (nr 85) hava meddelats
närmare bestämmelser angående nämndens uppgifter med avseende
å sockerregleringens tillämpning. Med avseende å omförmälda i kontrakten
angivna förbindelse angående betarbetarlöner och bestridande av
vissa kostnader är i instruktionen stadgat skyldighet för nämnden att där
betodlare finnes icke hava till betarbetare utbetalt denne enligt förbindelsen
tillkommande ersättning för utfört arbete vidtaga de åtgärder, som
äro erforderliga för utbekommande av det belopp, betodlaren enligt förbindelsen
har att för sådant fall utgiva samt, sedan beloppet uppburits av
nämnden, utbetala till betarbetaren vad honom tillkommer. Tillika har
föreskrivits, att vid behandlingen av dylikt ärende skola i nämnden deltaga
två av Kungl. Majit utsedda extra ledamöter.

Sockerbetsodlingen 1934.

I överensstämmelse med de på angivet sätt bestämda villkoren för 1934
års betodling ingicks under våren samma år odlingskontrakt mellan sockerbolagen
och betodlarna. Den på grund härav erhållna betarealen utgjorde
beträffande den till svenska sockerfabriksaktiebolaget hörande odlingen
45,049 hektar och beträffande det mellansvenska bolaget 5,521 hektar
eller tillhopa 50,570 hektar. Till jämförelse må nämnas att rikets sockerbetsareal
under åren 1928—1933 uppgått till respektive 42,760, 27,409,

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

36,718, 35,107, 40,650 och 50,572 hektar. Betarealerna 1933 och 1934 voro sålunda
i det allra närmaste lika stora.

Fjolårets betskörd per hektar blev hög, ehuru ej så stor som de båda
närmast föregående åren. Hektarskörden för det större bolaget 1934 uppgick
sålunda till 365 deciton. Motsvarande siffror för 1932 och 1833 voro
386 och 372 deciton. År 1931 åter utgjorde hektarskörden för nämnda bolag
allenast 254 deciton, vilket var osedvanligt lågt, då en normal avkastning
i södra Sverige plägat uppskattas till 278 deciton per hektar. Den
totala betskörden 1934 utgör 1,861,929 ton, en ovanligt stor skörd, vilket
belyses därav att totalskörden 1933 uppgick till 1,838,000 ton samt åren
1930—1932 utgjorde respektive 1,209,778, 872,043 och 1,547,814 ton. Ökningen
1934 kommer på det mindre bolagets del. Medan för sistnämnda bolag den
totala betskörden 1933 uppgick till 123,000 ton, utgjorde den 1934 216,558
ton. Det större bolaget uppvisar däremot en sänkning, nämligen från
1,715,000 ton till 1,645,391 ton.

Sockerhalten i betorna var under 1934 i medeltal för det större bolaget
16.39 och för det mindre bolaget 16.40 eller lägre än den som normal ansedda
sockerhalten, 17.2 procent.

Råsockermängden av 1934 års betskörd uppskattas till närmare 273,000
ton, vilken myckenhet vid nuvarande sockerkonsumtion väl torde täcka
landets sockerbehov under ett konsumtionsår.

Betpriset har såsom nämnts, genom de statliga stödåtgärderna varit
fastställt till 2 kronor 25 öre per deciton sextonprocentiga betor. Till detta
pris kommer emellertid tillägg för högre sockerhalt än 16 procent, utgörande
för det större sockerbo]agets del i medeltal 5.48 öre. I följande sammanställning
lämnas uppgifter örn betpriset under de senaste åtta åren
beträffande sistnämnda bolags odling.

Betpris i öre per deciton

Kampanjår

grundpris

tillägg för
sockerhalt

summa

1927/1928

......................... 281.66

6.46

288.12

1928/1929........................

........................... 244.2 3

7.41

251.64

1929/1930

......................... 211.6 1

16.89

228.50

1930 1931

........................... 2*5.00

12.21

257.21

1931/1932............................

209.57

21.88

231.45

1932 1933............................

230.oo

14.6 6

244.6 6

1933/1934.............................

........................... 225.oo

30.23

255.23

1934,1935............................

........................... 225.00

5.4 8

230.4 8.

Sockei''priset samt bolagens försäljning av raffinad.

Under hela den tid nu gällande kontrakt varit i kraft har bolagens priskurantpris
per kilogram krossmelis utgjort 30 öre, med undantag för de
första 6 dagarna eller 1—6 mars 1934, då krossmelispriset med begivande

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

av statens sockernämnd utgjorde 31 öre per kilogram. Därest fri prisbildning
varit rådande, torde krossmelisnoteringen under ifrågavarande
tid hava gestaltat sig i huvudsak sålunda:

1— 6 mars........................

7—15 mars........................

16 mars—20 september ..
21 september—20 oktober
21 oktober—........................

31 öre per kilogram

30 » » »

29 » » »

28 » » »

27 » » »

Nämnda priser motsvaras av ett sannolikt genomsnittspris för hela nuvarande
regleringsperiod av ungefär 28.26 öre.

Bolagens försäljningar av raffinerat socker hava under 1934 uppgått till
sammanlagt 252,445 ton. Till jämförelse må nämnas följande siffror utvisande
bolagens tillhopatagna expedition av raffinerat socker under tillverkningsåren
1 september 1929—31 augusti 1934:

1929/1930
1930/1931
1931/1932
1932 1933
1933/1934

..... 214,203 ton

..... 213,801 »

..... 224,594 »

c:a 233,000 »
..... 253,409 » .

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen under 193L

Det mellan svenska lantarbetsgivarnas centralförening och skånska
lantmännens arbetsgivareförening, å ena sidan, samt svenska lantarbetareförbundet
och dess skånedistrikt, å andra sidan, den 18 mars 1933 ingångna
kollektivavtalet rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor
m. m. har varit gällande även under 1934. Avtalet innehåller, utöver
vissa bestämda priser för sommarskötselns olika arbetsmoment och för
upptagningen, särskilda bestämmelser örn tillägg eller avdrag med hänsyn
till plantantalet vid gallringen samt örn kvantitetstillägg vid upptagningen.
Angående kollektivavtalets bestämmelser må i övrigt lämnas följande
redogörelse.

För sommarskötseln är fixerat ett grundpris (34 öre för gallringen, 20.4
öre för första liackningen och 12.7 öre för varje av arbetsgivaren påfordrad
annan hackning, allt per 100 sträckfamnar), till vilket tillägg kan utgå
och från vilket avdrag kan göras med hänsyn till det plantantal, som gallringsarbetet
givit till resultat. Tillägget utgår med 1 krona per 6,400
sträckfamnar för varje 1,000-tal plantor utöver 38,000 stycken upp till
46 000 plantor. Avdrag sker per 6,400 sträckfamnar och varje 1,000-tal
plantor, dels för plantantal understigande 38,000 stycken med 1 krona
för vartdera av de tre första tusentalen och därefter med 2 kronor per
tusental, dels för plantantal överstigande 46,000 stycken med 1 krona per
1,000-tal. — För upptagning av sockerbetor utgår ersättning per 400 sträckfamnar
med 3 kronor 75 öre under oktober och 4 kronor 25 örn under no -

8

Kungl. Maj:ts pr (/position nr 79.

vember, dock att totalersättningen om arbetaren fullgjort upptagningen
utgör 4 kronor, vartill kommer ett s. k. kvantitetstillägg av 6 öre per 400
sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å
egendomen överstiger 280 deciton betor per hektar. — I avtalet, i fråga
örn sommarskötseln, angivna 6,400 sträckfamnar motsvara vid ett radavstånd
örn 45 centimeter ett tunnland. Sistnämnda ytenhet motsvaras, då
fråga är örn upptagningen, av 16 enheter (rutor) örn 400 sträckfamnar.
Med utgångspunkt härifrån ernås vid tillämpning av kollektivavtalets
ackordspriser ungefärligen följande arbetsförtjänster. Därest sommarskötseln
omfattat fyra arbetsmoment, giver ackordet per 6,400 sträckfamnar
(= 1 tunnland) 51 kronor. Förekommer ej den tredje hackningen, blir
ackordet för sommarskötseln 43 kronor per tunnland. Upptagningen skulle
vid ett medelpris av 4 kronor per 400 sträckfamnar betalas med 64 kronor
per 6,400 sträckfamnar. Inalles borde alltså erhållas en arbetsförtjänst
av 115 kronor per tunnland. Denna arbetsförtjänst kan dock, som
nämnts, ökas dels genom att gallringen utföres så att önskat plantantal
erhålles, dels örn skörden ökas.

På sätt framgår av vad tidigare anförts hava under året de betodlare,
vilka ej tillämpat kollektivavtalets bestämmelser, enligt särskild i kontrakten
mellan staten och bolagen omförmäld förbindelse åtagit sig att
för lejd arbetskraft vid sockerbetornas skötsel och upptagning ej betala
lägre ersättning än vissa bestämda fasta ackord. Enligt vad jag inhämtat
av statens sockernämnd, som i första hand har att avgöra tvister rörande
tillämpningen av berörda förbindelse, har denna i ett stort antal
fall av betarbetarna misstolkats därhän, att odlarna skulle vara skyldiga
att utöver det fasta ackordet betala vissa tillägg enligt kollektivavtalets
bestämmelser. Frånsett på dylik felaktig uppfattning örn förbindelsens
innebörd grundade misshälligheter hava ett tjugutal tvister angående
tillämpningen av förbindelsens betalningsföreskrifter uppstått. Av dessa
hava flertalet kunnat biläggas under hand. De övriga, 6 till antalet, äro
alltjämt beroende på nämndens prövning.

Läget å den internationella socker marknaden.

Liksom under tidigare år hava under 1934 priserna i den internationella
sockerhandeln varit föremål för betydande växlingar. Prisrörelsen har
dock gestaltat sig väsentligt olika i de båda viktigaste avsättningsområdena
Amerika och Europa.

Prisbestämmande för socker i förstnämnda område är noteringen å
råsocker c & f New-York. Denna befann sig ännu i början av februari uppe
i över 1.40 cents för skålpund. Under senare hälften av månaden inträdde
ett prisfall, som under loppet av ett par månader bragte ned noteringen
under 1 cent för skålpund. På denna nivå höll sig noteringen sedan
till början av juni, då en häftig prisstegring inträdde. I slutet av juni
var sålunda noteringen uppe i 1.70 cents för skålpund. Prisstegringen
fortsatte och i början av oktober översteg noteringen 2 cents för skålpund.

9

Kungl. Marits proposition nr 79.

Under senaste tid har en avmattning skett. Höjningen av New-Yorknoteringen,
vilken avser Cubasocker oförtullat, under tiden juni—oktober
sammanhänger delvis med att tullen i Förenta Staterna å dylikt socker i
början av juni sänktes från 2 cents till 1.5 cents samt — i samband med
att nytt handelsavtal mellan Cuba och Förenta Staterna träffades i
början av september nedsattes ytterligare till 0.90 cents för skålpund.

Prisutvecklingen å den europeiska rasockermarknaden under 1934 har
varit väsentligt ogynnsammare än å den amerikanska. Londonnoteringen
för råsocker har sålunda alltsedan februari till slutet av november
befunnit sig i stort sett i oavbrutet sjunkande. Vid sistnämnda tidpunkt
låg den under O.oo cents för skålpund. Därefter har dock en mindre
återhämtning skett och noteringen utgjorde i mitten av januari 1935 cirka
1 cent för skålpund (8.4 öre för kg.).

Priset å konsumtionssocker i den fria europeiska marknaden har i stora
drag följt Londonnoteringen för råsocker. Priset å tjeckoslovakiskt »Feinkorn»,
vilket under normala förhållanden är prisbestämmande jämväl å
den svenska marknaden, har sålunda under tiden februari—november
1934, örn undantag göres för månaderna juli—augusti, varit fallande. Mot
ett pris å Feinkorn fob Hamburg i början av februari av 15.4 öre för kilogram
svarade ett pris i slutet av november av 11.2 öre för kilogram.
Sedan dess har en mindre förbättring skett i det sagda pris i mitten av
januari 1935 uppgick till 11.4 öre för kilogram.

Försämringen av priset å den europeiska sockermarknaden under det
gångna året har delvis föranletts av att raffinerat amerikanskt socker
försålts till underpriser. Visserligen hava dessa försäljningar icke varit
stora — exporten till Europa från Förenta Staterna under 1934 beräknas
icke hava överstigit 50,000 ton — men med hänsyn till den ringa omfattningen
av de alltjämt öppna marknaderna i Europa hava försäljningarna
verkat i hög grad störande. De olika ländernas strävanden att tillgodose
sitt sockerbehov genom inhemsk produktion hava nämligen under det
gångna året ytterligare skärpts, och som följd därav hava svårigheterna
att vinna avsättning för det i fria marknaden befintliga sockret ökats.
Enligt uppgift försäljas numera endast mellan 2 och 3 miljoner ton socker
i den fria marknaden, varav den ojämförligt största delen utgöres av råsocker.

Läget å den internationella sockermarknaden torde ock för närvarande
i viss mån präglas av ovisshet, huruvida det s. k. Chadbourne-avtalet, vilket
för de deltagande europeiska staternas del utlöper under innevarande
år, kommer att förnyas. Särskilt för sockerindustrien å Java, som alltjämt
innehar betydande sockerlager trots att dess produktionskapacitet
under senare år endast utnyttjats till mellan 20 och 30 procent, är läget
bekymmersamt. Cubas sockerindustri intager i detta hänseende en starkare
ställning, då den särskilt numera, sedan tullen å cubanskt råsocker i
Förenta Staterna sänkts, äger en säker avsättningsmarknad i sistnämnda

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

land. Men även för den cubanska sockerindustrien hava avsättningsmöjligheterna
beskurits.

För den europeiska sockerindustrien äro förhållandena vida gynnsammare,
då dessa i regel hava sin hemmamarknad skyddad mot konkurrens
utifrån. Av de sockerproducerande länderna i Europa är det för
närvarande endast Tjeckoslovakien och Polen, som exportera socker i
någon större omfattning, men för båda dessa länder är dock utförseln
numera av mindre betydelse i förhållande till avsättningen inom det egna
landet. Exporten från Tjeckoslovakien under konsumtionsåret 1933/1934
uppgick sålunda till endast 175,000 ton, medan samtidigt den inhemska
konsumtionen var över 400,000 ton. För Polen voro motsvarande siffror
cirka 160,000 ton och 325,000 ton. Till jämförelse kan nämnas, att exporten
från nämnda båda länder för några år sedan (1929/1930) översteg 600,000
respektive 400,000 ton.

Den starka inskränkningen i exporten har kunnat ske endast genom
att en betydande begränsning av sockerbetsarealen vidtagits under senare
år. Under 1934 har dock en utvidgning av densamma skett i såväl Tjeckoslovakien
som Polen. Som följd härav väntas produktionen i båda länderna
under innevarande konsumtionsår komma att stiga rätt avsevärt.
Liknande tendens har gjort sig gällande även i åtskilliga andra länder,
särskilt Tyskland. För hela Europa med undantag av Sovjetunionen beräknas
produktionsstegringen till nära 650,000 ton. I vad mån denna
stegring kommer att motsvaras av en ökning i konsumtionen kan givetvis
ännu ej bedömas. Framhållas må dock att sockerförbrukningen under
det senaste konsumtionsåret i Europa varit något högre än under året
dessförinnan.

De priser, sockerkonsumenterna hava att betala, framgå av följande
sammanställning, utvisande detaljpriset i svenska kronor per kilogram
socker i flertalet europeiska länder den 15 oktober 1934.

Schweiz ..............

Kronor

0.33

Litauen

Kronor

0.88

Sverige ..............

0.36

Frankrike .....................

0.90

England.............

0.36

Polen .............................

0.95

Danmark

...................... 0.37

Spanien .........................

0.96

(D. Kr. 0.4 3)

Österrike........................

0.9 7

Belgien

...................... 0.45

Tjeckoslovakiet.............

1.05

Estland ..............

...................... 0.48

Bulgarien ....................

1.11

Finland ..............

...................... 0.6 0

Tyskland .....................

........... 1.21

Irland..................

...................... 0.61

Holland

........... 1.27

Norge..................

...................... 0.61

Danzig

........... 1.44

Grekland

...................... 0.64

Ungern .........................

1.50

Portugal..............

...................... 0.75

Italien.............................

........... 2.17

Lettland

0.81

11

Kungl. May.ts proposition nr 19.

Det låga priset å den internationella sockermarknaden oell sagda marknads
osäkra läge synas nödvändiggöra fortsatta åtgärder från statsmakternas
sida för den inhemska sockerbetsodlingens stödjande. De hittills
vidtagna anordningarna i sådant syfte torde hava fyllt sitt ändamål pa
ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Någon anledning att söka nya former
för stödåtgärdernas anbringande lärer alltså ej föreligga utan synes
ett fortskridande böra ske på den väg, varå man under de senaste åren
slagit in. Ett nytt avtal, avseende 1935 års sockerbetsskörd, torde sålunda
höra träffas mellan staten och sockerbolagen. Jag har för detta ändamål
med bolagen haft överläggningar, vilka resulterat i att preliminära överenskommelser
ingåtts. Tillika hava förhandlingar förts med styrelsen för
Skånes betodlares centralförening samt ombud för betodlare i Blekinge,
Halland, Östergötland, på Gotland och på Öland.

Nu gällande avtal, vilket upphör med utgången av februari 1935, företer,
såsom förut nämnts, bland annat den olikheten, jämfört med de tidigare
sockeravtalen mellan staten och bolagen, att betodlare, som önskar
komma i åtnjutande av det garanterade betpriset, 2 kronor 25 öre per deciton,
vid tecknandet eller övertagandet av betodlingskontrakt skall avlämna
en till statens sockernämnd ställd förbindelse att tillämpa lägst
vissa fastställda betarbetarlöner. Denna bestämmelse föranleddes av en
önskan att hindra tidigare förekommande fall av underbetalning till betarbetarna
jämsides med att betodlarna genom statens ingripande tillförsäkrades
viss prisgaranti. Enligt förbindelsen, sådan den 1934 utformades,
står det odlaren fritt att välja mellan de i förbindelsen stadgade lönerna
och att tillämpa gällande kollektivavtal angående ifrågavarande
slag av arbete, detta sistnämnda vare sig han är direkt ansluten till kollektivavtalet
eller frivilligt betalar samma löner, som de däri bestämda.
Mellan de i förbindelsen angivna lönevillkoren och kollektivavtalets bestämmelser.
härutinnan består väsentligen den olikheten, att enligt kollektivavtalet
skall utöver ett fast ackord per tunnland till betarbetaren betalas
visst s. k. kvantitetstillägg för upptagningen vid en betskörd å egendomen,
som överstiger 280 deciton per hektar. I fråga örn betodlare utanför
Skåne, vilka leverera betor till råsockerfabrik i Skåne eller Blekinge,
samt betodlare, som avsätta betor till Roma eller Mörbylånga råsockerfabrik,
gäller därjämte den olikheten, jämfört med kollektivavtalet, att
det fasta ackordet enligt förbindelsen för dessa odlare bestämts till något
lägre belopp än enligt avtalet. Anledningen till de för olika betodlare
skilda bestämmelserna ligger dels däri, att kollektivavtalet endast gäller
i Skåne, dels ock däri att redan tidigare olika löner tillämpats inom olika
delar av landet.

På sätt jag förut anfört har förbindelsens innehåll av betarbetarna i
ett flertal fall misstolkats sålunda, att de skulle vara berättigade till arbetslöner
helt i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser. Bortsett
härifrån är det tämligen tydligt, att i de orter, där kollektivavtalet gäl -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

ler, olikheten mellan förbindelsens och avtalets lönestadganden innebär
ett irritationsmoment, som kan leda till mindre önskvärda följder. Det
har för den skull varit mig angeläget att åstadkomma en utjämning i förevarande
hänseende. En dylik utjämning har synts höra för Skånes vidkommande
ske sålunda, att betodlare, som ej äro anslutna till kollektivavtalet
eller ändock tillämpa dess bestämmelser, åtaga sig att för lejd
arbetskraft vid betornas skötsel och upptagning lägst betala ej blott samma
fasta ackord som enligt avtalet utan jämväl det i avtalet för upptagningen
stipulerade kvantitetstillägget. Liksom hittills är fallet torde
samma bestämmelser som för Skåne böra gälla beträffande betarbetarlönerna
i Östergötland och Västergötland.

En böjning på angivet sätt av betarbetarlönerna inom nu berörda distrikt
bör naturligtvis föranleda viss lönehöjning även för övriga båtarbetare.
Detta lärer lämpligen kunna ske på så sätt, att, med bibehållande
av nuvarande bestämmelser rörande grundackorden, jämväl sistnämnda
båtarbetare tillförsäkras kvantitetstillägg, då skörden överstiger viss storlek.
Med hänsyn därtill att medelskördarna per hektar regelmässigt torde
vara lägre i nu förevarande distrikt än i Skåne, torde tilläggsbestämmelserna
för nämnda distrikt böra träda i tillämpning redan vid lägre hektarskörd
än den för Skåne i detta hänseende normgivande. Medan sålunda i
Skåne kvantitetstillägg skall utgå vid en betskörd å egendomen överstigande
280 deciton per hektar, synes motsvarande tal för bär ifrågavarande distrikt
kunna fastställas till 250. Å andra sidan bar jag vid sådant förhållande
funnit hänsyn böra tagas till framställningar från representanterna
för vederbörande betodlare, att även kvantitetstilläggets belopp borde
sättas något lägre än för Skåne.

I anslutning till det nu anförda hava uppgjorts förslag till förbindelser
angående betarbetarlönerna att på samma sätt som föregående år av betodlarna
avlämnas till bolagen för vidarebefordran till sockernämnden. I
fråga örn betodlarnas skyldighet att bestrida vissa sockernämndens kostnader
m. m. bar någon ändring i de enligt nuvarande förbindelser gällande
reglerna icke ansetts böra ske. Beträffande förbindelsernas närmare
utformning torde jag få hänvisa till den vid statsrådsprotokollet fogade
bilagan Aa.

Vad angår bestämmelserna örn betarbetarlönerna framhöll jag föregående
år, att fall givetvis kunde förekomma, som ej uttryckligen reglerades
genom förbindelsernas bestämmelser. Jag anförde, att det sålunda
säkerligen understundom komme att inträffa, att vissa arbetsmoment av
sommarskötseln fördelades å olika arbetare, att upptagningen endast avsåge
del av tunnland eller att själva lösgörandet av betorna skedde genom
betodlarens direkta försorg etc. I dylika fall borde, erinrade jag, ackordsbeloppet
uppenbarligen kunna få enligt skäliga grunder jämkas efter de
för banden varande särskilda omständigheterna. Dessa mina uttalanden
torde äga tillämpning även i fortsättningen. Möjlighet till jämkning, som

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

nyss nänmts, bör även föreligga för exempelvis det fall, att å någon egendom
sockerbetsskörden blivit så misslyckad, att det med hänsyn till det
ringa plantantalet skulle vara uppenbart oskäligt, att fulla löner utginge
för upptagningsarbetet. Det nu föreslagna stadgandet örn kvantitetstilllägg
får ej heller utgöra hinder för att, där så förut plägat ske, en sådan
bestämmelse stipuleras, att en förutsättning för dylikt tillägg skall vara.
att betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent.

Vid förhandlingarna med sockerbetsodlarnas representanter hava dessa
samtyckt till, att betarbetarlönerna på angivet sätt reglerades. En förutsättning
härför har emellertid varit, att det garanterade priset å sockerbetorna,
nu 2 kronor 25 öre för deciton, höjdes så, att den av de ökade arbetslönerna
föranledda merkostnaden för odlarna kunde beräknas bliva i allmänhet
täckt. I sådant hänseende har ett tillägg till sagda betpris av
minst 4 öre för deciton ansetts erforderligt. Soekerbolagen hava medgivit
att för 1935 års skörd betala detta belopp, därvid de emellertid yrkat, att
detsamma icke inlades i grundpriset för betorna utan räknades såsom ett
särskilt tillägg vid sidan av det egentliga betpriset. Beträffande betodlingsvillkoren
i övrigt har svenska sockerfabriksaktiebolaget med Skånes
betodlares centralförening träffat direkt uppgörelse, innebärande i huvudsak
samma villkor som de för de sista tre årens odlingar tillämpade.

Tydligt torde vara, att tillämpningen av bestämmelserna örn kvantitetstillägg
till betarbetarnas fasta ackordslöner vid betupptagningen kan
komma att förorsaka sockernämnden, vilken enligt omförmälda förbindelser
har att i första hand pröva tvister rörande arbetslönernas riktiga
utgörande, ökat arbete. Med hänsyn till arten av dylika tvister synes
nämnden böra äga att i förekommande fall för undersökning av förhållandena
i den mån så finnes nödigt anlita särskilda sakkunniga personer,
vilka kunna å ort och ställe utreda tvistefrågan och sålunda underlätta
nämndens avgörande. Det torde ej kunna undvikas, att nämndens kostnader,
vilka hittills uppgått till jämförelsevis små belopp, härigenom
komma att stiga.

Enligt gällande kontrakt är svenska sockerfabriksaktiebolaget icke
skyldigt att mottaga teckning av högre sockerbetsareal än 40,000 hektar.
Emellertid har, på sätt jag redan nämnt, bolagets betareal för 1934 uppgått
till över 45,000 hektar. Beträffande 1935 års odling har bolaget medgivit,
att den minimiareal, bolaget kontraktsenligt skall vara pliktigt mottaga,
bestämmes till 42,000 hektar. Från bolaget inhämtade uppgifter tyda
dock på, att arealen icke kommer att av bolaget begränsas till sistsagda
siffra, utan att bolaget för 1935 kommer att mottaga teckning av ungefär
samma totalareal som nästföregående år, vilken areal understeg 1933 års
med cirka 1,000 hektar. Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags betareal,
vilken 1934 utgjorde över 5,500 hektar, torde däremot med hänsyn
till de senaste årens stora skördar av sockerbetor i landet enligt mellan

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

bolagen träffad överenskommelse komma att i år minskas något eller till
5,000 hektar.

Vid förhandlingar mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och Skånes
betodlares centralförening har bolaget förklarat sig vilja vid fördelningen
av årets totala betareal beakta dels att egendomar, vilkas betodling
endast på grund av särskilda omständigheter under någon följd av år varit
inställd, åter må kunna erhålla en i förhållandet till arealen lämplig sådan
odling dels ock att örn för möjliggörande härav reduktion måste ske
av tecknad areal för egendomar med kontinuerlig odling, reduktionen i
första hand drabbar odlare, vilkas betodling är oproportionerligt stor i förhållande
till deras totalareal, dock att mera obetydliga odlingar icke härav
skola beröras.

Med anledning av från småbrukarhåll gjorda framställningar har
svenska sockerfabriksaktiebolaget vidare förklarat sig villigt att öka möjligheterna
för inom sockerbetsdistrikten bosatta mindre jordbrukare, vilka
av en eller annan anledning icke tidigare odlat sockerbetor, att erhålla rätt
till dylik odling genom att, utöver nyssnämnda i kontraktet stipulerade
areal av 42,000 hektar, mottaga teckning av viss betareal. Bolagets förklaring
är av följande innehåll.

Bolaget förbinder sig att oberoende av sin övriga areal mottaga teckning
till odling av sockerbetor för en areal av intill 500 hektar, vilken
skall fördelas på mindre jordbrukare inom bolagets egentliga fabriksdistrikt.
Vid fördelningen skall i främsta rummet tillgodoses odlare, vars
totala areal odlad jord icke överstiger 10 hektar med företräde för odlare
med mindre areal, vilken för sin utkomst är väsentligen beroende av sitt
jordbruk. Betarealen skall stå i lämpligt förhållande till odlarens totalareal
med hänsyn till föreliggande omständigheter.

Beträffande sockerprisen ifrågasättes ej någon ändring i nu gällande
bestämmelser.

Förslag till nya kontrakt mellan staten och bolagen upprättade i enlighet
med de grunder, jag i det föregående angivit, torde få såsom bilagor
fogas till statsrådsprotokollet. Bolagen hava förbundit sig att, därest förslagen
oförändrade godkännas av statsmakterna, sluta avtal med staten i
enlighet med samma förslag.

Liksom föregående år förutsätter jag, att de uttalanden, vilka vid behandlingen
av förevarande spörsmål 1933 gjordes rörande sockerimportörers
inköpsrätt hos sockerbolagen samt rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen
skola hava avseende jämväl å den nya avtalstiden.

För kontraktens giltighet fordras riksdagens samtycke. Vidare förutsättes,
att riksdagen beslutar, att för tiden från och med den 1 mars 1935
till och med den 29 februari 1936 rätt att till riket införa socker icke skall
tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter
sådan rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter torde ankomma
på Kungl. Maj:t. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen
lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje styckena av kontrakten

Kungl. Maj:ts proposition nr 79. 15

avsedda fall samt beträffande i sagda paragrafs fjärde stycke avsedda fall
regleras på där angivet sätt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars
1935 till och med den 29 februari 1936 rätt att till riket
införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av
Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma
annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit
överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare
föreskrifter, som må erfordras för upprätthållande av
nu angivna ensamrätt;

dels ock godkänna de såsom bilagor A och B tili
detta protokoll fogade förslagen till kontrakt mellan
staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget samt
mellan staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!
Rune Thygesen.

16

Kungl. Martts proposition nr 79.

Bilaga A.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.

1 i

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan
än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall äga
laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager
upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall
meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i
föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes
i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet
för varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen
än den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal
träffats före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars
1932 blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 §
andra stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget
äga tillämpning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående
sockerbetsodling under år 1935 i enlighet med mellan bolaget och Skånes
betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande
tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent
sockerhalt icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 §
andra stycket, understiga 2 kronor 25 öre. Utöver det betpris, som bolaget
med tillämpning härav skall erlägga, betalar bolaget ett särskilt tillägg
av 4 öre per 100 kilogram sockerbetor. Denna bolagets förbindelse medför
icke förpliktelse för bolaget att mottaga teckning av högre sockerbetsareal
än sammanlagt 42,000 hektar.

3 $.

Bolaget åtager sig att bestrida 41.5 procent av kostnaderna för den i 6 §
omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller
övertaga betodlingskontrakt för 1935, innehållande bestämmelse örn det
i 2 § angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre eller det i nämnda para -

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

graf omförmälda tillägget av 4 öre, med mindre betodlaren avlämnar en
vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär,1 angående
betarbetarlönerna 1935 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga
sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas
till den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall
bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning
till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på
ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)
skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda
sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å
K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills
efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30
öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara
underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd
av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen
meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser
icke stå i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget
detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget berette tillfälle
yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden
fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget
att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga
för kontrollens utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela
närmare föreskrifter.

7 $.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att
inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser
å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under
nämnda tid införes accis å sockel’.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1935 till och med dea.
29 februari 1936.

1 Se bilaga Aa.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. fir 79.

2

18

Kungl. May.ts proposition nr 79.

(Se nolen
här nedan)}

Bilaga Aa.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1935 och bestridande av vissa på
statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gent emot
statens sockernämnd att vid användning under 1935 av lejd arbetskraft för
sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal örn
dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller
ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga
följande:

11. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment
gallring och tre hackningar), betalas ett ackord av minst 51 kronor per

1 I följande fall må § 1 mom. 1 i stället hava nedan angivna lydelse,
nämligen beträffande

betodlare utanför Skåne, som tecknar
betodlingskontrakt med råsockerfabrik
i Skåne eller Blekinge:

»För sommarskötseln skall, därest
denna omfattar fyra arbetsmoment
(gallring och tre hackningar); betalas
ett ackord av minst 48 kronor per
tunnland. — För upptagningen skall
ackordet vara minst 59 kronor för
tunnland. Härutöver skall för upptagningen
betalas ett kvantitetstilllägg
av 4 öre per 400 sträckfamnar
för varje 1,000-tal kilogram per hektar
(cirka 500 kilogram per tunnland),
varmed skörden å egendomen
överstiger 250 deciton betor per hektar.
— Helackordet skall alltså vara
minst 107 kronor per tunnland jämte
kvantitetstillägg i förekommande fall.

— Omfattar sommarskötseln blott
tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller
den tredje hackningen), minskas
ackordet för sommarskötseln liksom
helackordet med 7 kronor per tunnland.
»

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt
med Roma råsockerfabrik
eller med Mörbylånga råsockerfabrik
:

»För sommarskötseln skall, därest
denna omfattar fyra arbetsmoment
(gallring och tre hackningar), betalas
ett ackord av minst 49 kronor per
tunnland. — För upptagningen skall
ackordet vara minst 56 kronor per
tunnland. Härutöver skall för upptagningen
betalas ett kvantitetstilllägg
av 4 öre per 400 sträckfamnar
för varje 1,000-tal kilogram per hektar
(cirka 500 kilogram per tunnland),
varmed skörden å egendomen
överstiger 250 deciton hetor per
hektar. — Helackordet skall alltså
vara minst 105 kronor per tunnland
jämte kvantitetstillägg i förekommande
fall. — Omfattar sommarskötseln
blott tre arbetsmoment (d.
v. s. bortfaller den tredje hackningen),
minskas ackordet för sommarskötseln
liksom helackordet med 8
kronor per tunnland.»

19

Kungl. May.ts proposition nr 79.

tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara minst 64 kronor per
tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av
6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka
500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 280
deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 115 kronor
per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Omfattar
sommarskötseln blott tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller den tredje hackningen),
minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet med 8
kronor per tunnland.

2. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i mom. 1,
är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockemämnd förelagd
tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter anmodan
av nämnden, utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen
jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt av
Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens
sockernämnd har att bestrida, till nämnden erlägga en avgift av intill
2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling 1935.
Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, må på nämndens
begäran innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av
hektar reduceras avgiften i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri
inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt
§ 1 mom. 2 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag örn skiljemän,
med iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen
för Skånes betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet
samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Maj:t.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Bilaga B.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriks aktiebolag.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag, i det följande benämnt bolaget, är följande
•överenskommelse träffad.

1 §.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid, att annan
än bolaget och svenska sockerfabriksaktiebolaget ej skall äga laglig rätt
att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
retnrförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmäld vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd
sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

1 egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för
varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än
den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal träffats
före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars 1932
blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra
stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget äga
tillämpning.

2 $.

Bolaget förbinder sig att i kontrakt angående sockerbetsodling under år
1935 i avseende å beräkningen av betpriset intaga bland annat följande bestämmelser.

Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram
krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant vid
försäljning till engrossister under tiden från och med den 1 mars 1935 till
och med den 29 februari 1936, sedan därifrån dragits den i noteringen ingående
grossistrabatten 4 procent. Det sålunda framräknade effektiva
krossmelispriset utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram
sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgör priset 7 gånger ovannämnda
grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris icke må, med
undantag som följer av bestämmelserna i 3 § andra stycket, understiga

2 kronor 25 öre.

För varje */10 procent ökning eller minskning i medelsockerhalten röner
betpriset ett tillägg eller avdrag av Vibo av grundpriset.

Utöver det betpris, som bolaget med tillämpning härav skall erlägga,
betalar bolaget ett särskilt tillägg av 4 öre per 100 kilogram sockerbetor.

Dessutom åtager sig bolaget även beträffande 1935 års sockerbetsodling
att lämna särskilt fraktbidrag till betodlarna enligt samma grunder som
för 1931.

21

Kungl. Maj.-ts proposition nr 79.

3 $.

Bolaget åtager sig att bestrida 8..r) procent av kostnaderna för den i 6 §
omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga
betodlingskontrakt för 1935, innehållande bestämmelse örn det i 2 §
angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre eller det i nämnda paragraf omförmälda
tillägget av 4 öre, med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen
underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär,1 angående betarbetarlönerna
1935 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana
underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till
den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall
bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning
till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt
sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags priskurantpris å krossmelis
(KM) skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget
saluförda sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset
å KM åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å KM bestämmes enligt samma grunder som hittills efter
läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30 öre per
kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 i

Bolagets verksamhet, i vad den ber öres av detta kontrakt, skall vara
underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd
av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen
meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå
i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget detta
samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig
besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall
omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran,
till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens
utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare
föreskrifter.

7 §.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att
inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatsor
å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under
nämnda tid införes accis å socker.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1935 till och med den 29
februari 1936.

1 Se bilaga Aa.

Bihang tili riksdagens protokoll 1935. i sand. Nr 7.9.

3