Kungl. Majlis proposition nr 63.

1

Jir 63.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott
den 25 januari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt under punkterna l:o—13:o.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hana
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 januari
1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronooegendomar m.m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

l:o.

Bergshamra nr 1 och Sveden nr 1 inom Stockholms stad.

Sedan förslag utarbetats angående omläggning av vägen Stockholm—
Norrtälje å, bland annat, sträckan Riksmuseet—Ålkistekanalen inom Stockholms
stad, har stadens fastighetskontor i skrivelse den 20 oktober 1934
hos domänstyrelsen gjort framställning örn att för stadens räkning få förliihang
till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 63. 1

2

Kungl. May.ts proposition nr 63.

värva för vägomläggningen erforderlig, kronan tillhörig mark. Domänstyrelsen
har sedermera fört underhandlingar med stadens myndigheter rörande
villkoren för marköverlåtelsen. Sedan de av domänstyrelsen uppställda
villkoren godkänts av Stockholms stads fastighetsnämnd, har domänstyrelsen
i skrivelse den 31 december 1934 underställt försäljningsfrågan Kungl.
Marits prövning.

Av domänstyrelsens skrivelse framgår, att de markområden, som erfordras
för omförmälda vägomläggning, utgöra delar av de till en del inom
Stockholms stad belägna kronoegendomarna Bergshamra nr 1 och Sveden
nr 1, vilka egendomar delvis äro utarrenderade, huvudsakligen i bostadslotter.
Vid sin skrivelse har domänstyrelsen fogat en planritning över ifrågavarande
vägsträcka, å vilken ritning de erforderliga markområdena utmärkts
med heldragna blå gränslinjer. Å ritningen har vidare med blå
färg markerats ett område, som erfordras för utläggning till gata enligt en
av Kungl. Majit den 24 augusti 1934 fastställd stadsplan för fastigheten
Ekhagen inom stadsdelen Vetenskapsstaden i Stockholm. Av de markområden,
som erfordras för omförmälda omläggning av vägen Riksmuseet—
Älkistekanalen, utgöra, enligt vad i domänstyrelsens skrivelse uppgivits,
omkring 1,550 kvadratmeter del av en för tiden den 14 mars 1913 — den
14 mars 1953 utarrenderad lägenhet, benämnd Åminne, omkring 3,400 kvadratmeter
del av en för tiden den 14 mars 1934 — den 14 mars 1944
utarrenderad lägenhet, benämnd Norra Anneberg, och omkring 1,300 kvadratmeter
del av lägenheten Montebello, vilket område icke är utarrenderat.
Samtliga nu nämnda lägenheter lyda under kronoegendomen Bergshamra
nr 1. I de för vägomläggningen nödiga markområdena ingå, enligt vad
domänstyrelsen vidare upplyst, av nyssnämnda kronoegendom ytterligare
omkring 1,050 kvadratmeter, därav omkring 409 kvadratmeter icke äro
utarrenderade och återstoden är upplåten på arrende till den 14 mars 1935
till koloniträdgårdsföreningen Torphagen u. p. a. Av kronoegendomen
Sveden nr 1 ingå, enligt domänstyrelsens skrivelse, i de till försäljning
ifrågasatta markområdena omkring 1,950 kvadratmeter, som utgöra en del
av parken å den nämnda kronoegendomen tillhörande andelen i lägenheten
Torphagen och icke äro utarrenderade, samt omkring 2,800 kvadratmeter,
som ingå i en till den 14 mars 1935 utarrenderad trädgårdslott. De ifrågavarande
markområdena omfatta tillhopa omkring 12,050 kvadratmeter.

Domänstyrelsen har förordat, att områdena måtte upplåtas på följande
villkor. För marken skall staden erlägga en ersättning av 6 kronor för
kvadratmeter. Staden skall till ägarna av byggnader, som måste borttagas
för vägens omläggning, för byggnaderna utgiva skälig lösen. Vidare skall
staden förbinda sig att ansvara för de ersättningsanspråk för skada och
intrång m. m., som till följd av markupplåtelsen för återstående del av nu
löpande arrendeperioder kunna komma att framställas av vederbörande
arrendatorer ävensom av innehavare av sådana andra särskilda rättigheter
i avseende å markområdena, som upplåtits, innan marken tagits i anspråk,

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

3

att icke avverka den å den överlåtna marken växande skogen, förrän denna
i vederbörlig ordning utstämplats, samt att, därest avverkad skog icke
lämpligen kan tillvaratagas för domänverkets räkning, inlösa träden till
värde, som av vederbörande jägmästare kommer att fastställas till gängse
pris. Slutligen skall det åligga staden, att, där till följd av vägomläggningen
och utläggningen av gata erfordras igenfyllning av befintliga diken,
upptagning av nya sådana, flyttning eller uppförande av hägnad, omläggning
av väg eller annan åtgärd för anknytning av sådana tillfartsvägar,
som för kronan erfordras, utföra och bekosta dylika arbeten.

I skrivelse till domänstyrelsen den 20 december 1934 har Stockholms
stads fastighetsnämnd meddelat, att nämnden i skrivelse till Stockholms
stadsfullmäktige samma dag hemställt, att fullmäktige måtte för stadens
del godkänna omförmälda villkor ävensom uppdraga åt nämnden att på
grundval av dessa villkor sluta erforderligt avtal rörande markförvärvet.

Jag tillstyrker ifrågavarande markområdens överlåtande å Stockholms Departements dl stad

på de av domänstyrelsen föreslagna villkoren. För en dylik överlåtelse
torde emellertid erfordras riksdagens samtycke.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att omförmälda områden, med en sammanlagd areal
av omkring 12,050 kvadratmeter, av kronoegendomarna
Bergshamra nr 1 och Sveden nr 1 må på i huvudsak
de av domänstyrelsen angivna villkor för förut nämnt
ändamål överlåtas till Stockholms stad.

2:o.

Solvalla nr 5 i Stockholms län.

Kronoegendomen 3A mantal Solvalla nr 5 i Faringe socken av Stockholms
län är till Erling Zelin utarrenderad för tiden 14 mars 1933—14 mars
1940 mot en årlig avgäld, utgående med dels 155 kilogram smör, 16 hektoliter
vete och 20 hektoliter havre att lösas med penningar efter senast
för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver
550 kronor.

Sedan Zelin i en till domänstyrelsen ingiven ansökning anhållit att få
förvärva kronoegendomen, vilken ansökning tillstyrkts av vederbörande
domänintendent, har på föranstaltande av domänstyrelsen under november
månad 1933 hållits uppskattningsförrättning å egendomen. Av
handlingarna i ärendet, däribland det vid uppskattningsförrättningen
förda protokollet ävensom en över egendomen år 1924 av distriktslantmätaren
John Svärdson upprättad karta med beskrivning, inhämtas i
huvudsak följande.

4

Kungl. Maj:ts -proposition nr 63.

Egendomen, fördelad i två skiften, huvudgården samt Vittenstensskiftet
— detta senare förut i jordregistret upptaget såsom särskild fastighet
men numera genom kammarkollegii den 9 april 1918 meddelade beslut
ur nämnda register avfört — är belägen intill allmänna landsvägen Husby—Faringe,
6.2 kilometer från Faringe järnvägsstation. Egendomen
innehåller, med frånräknande av de från densamma försålda och avsöndrade
lägenheterna Mossvik och Karlstugan, den senare belägen å Vittenstensskiftet,
en areal av 128.705 hektar, därav 53.266 hektar tomt och åker,
75.361 hektar skogsmark och O.ots hektar impediment. Åkern och skogsmarken
äro av ordinär beskaffenhet. Kronan tillhöriga, å egendomen
befintliga byggnader äro knappt medelgoda. Ladugårdens utrymme är
otillräckligt. Nödiga arbetarbostäder saknas. Egendomen är delaktig i
ett vattenavledningsföretag, som avser Olandsåns upprensning.

Vid uppskattningstillfället meddelade arrendatorn Zelin, att han med
sin ansökning avsett förvärvande av allenast huvudgården, och att han
således icke önskade inköpa Vittenstensskiftet.

Uppskattning snämnden har, under framhållande av dels egendomens
underhaltiga och otillräckliga byggnadsbestånd, dels dess ringa jordbruksvärde,
förordat, att egendomen med undantag av Vittenstensskiftet, som
nämnden ansåge böra tillsvidare bibehållas i kronans ägo, skulle försäljas
till arrendatorn Zelin. Försäljningslotten, som skulle omfatta de å
förberörda karta med I och II i rödkrita betecknade ägoområdena med
en areal av 75.993 hektar, därav 40.690 hektar tomt och åker, 35.246 hektar
skogsmark och O.059 hektar impediment, har av nämnden åsatts ett värde
av 18,250 kronor, därav för skog och skogsmark 5,725 kronor.

Domänintendenten har upplyst, att egendomen värderats i befintligt
skick, och hade vid saluvärdets bestämmande hänsyn tagits till, att
Kungl. Majit jämlikt brev den 9 maj 1930 befriat en förutvarande arrendator
av egendomen, Karl Johan Alm, från honom åliggande skyldighet
att gälda egendomen åbelöpande andel, 2,535 kronor 84 öre, i lån från statens
avdikningslånefond samt tillika bemyndigat domänstyrelsen att inlösa
berörda lån för att sedermera täckas med den förhöjning i arrendeavgälden
för egendomen eller, i händelse av försäljning, i dess saluvärde,
som uppkomme genom avdikningsföretaget. Uppskattningsnämnden hade
vidare icke funnit skäl att för försäljningen föreskriva särskilda villkor
rörande egendomens användning eller att förbinda försäljningen med
förbehåll örn återköpsrätt för kronan. Därest dylika villkor eller förbehåll
skulle anses erforderliga, hade nämnden förordat en nedsättning i
det åsätta saluvärdet med 10 procent.

Arrendatorn Zelin har förklarat sig villig att för den till försäljning
föreslagna delen av egendomen erlägga en köpeskilling motsvarande det
av nämnden åsätta värdet, IS,250 kronor, samt därjämte förbundit sig
att på villkor, som angåves i ett av domänstyrelsen uppgjort förslag till
kontrakt, arrendera den del av egendomen, som icke komme att ingå i
försäljningen, eller sålunda Vittenstensskiftet, intill den 14 mars 1940.

Överlantmätaren har icke funnit hinder föreligga mot en uppdelning
av egendomen på sätt uppskattningsnämnden föreslagit. Vid en blivande
avstyckningsförrättning borde emellertid lämpligast det område, som
kronan skulle komma att behålla, avstyckas, varefter återstoden borde
försäljas såsom hemmanet med bibehållande av dess mantal.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningen av
den utav uppskattningsnämnden föreslagna delen av egendomen.

Kungl. Majlis proposition nr 63. 5

Domänstyrelsen har i skrivelse den 24 juli 1934 meddelat, att styrelsen
biträdde det av nppskattningsnämnden framlagda uppdelningsförslaget
med försäljning av huvudgården till Zelin mot åsatt saluvärde
av 18,250 kronor. Lotten borde försäljas i befintligt skick och
bland köpevillkoren inryckas bestämmelser örn att köparen skulle vara
skyldig svara för egendomen åbelöpande andel i lån från avdikningslånefonden
för verkställighet av förberörda vattenavledningsföretag ävensom
att han icke skulle vara berättigad till ersättning av kronan för
verkställd sådd, trädesbruk och höstplöjning.

Mot försäljningsförslaget bar jag intet att erinra. Vid det förhållandet,
att Zelin såsom innehavare av arrendet allenast sedan den 14 mars
1933 icke är hembudsberättigad enligt 1929 års försäljningsgrunder, torde
ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3/4 mantal Solvalla nr 5 1
Faringe socken av Stockholms län ovanberörda, med
I och II betecknade lott må mot ett saluvärde av 18,250
kronor försäljas till Erling Zelin under villkor i
övrigt, att lotten försäljes i befintligt skick med tillträde,
räknat från den 14 mars 1935, vid vilken tidpunkt
det med Zelin upprättade arrendekontraktet
skall upphöra att gälla, att Zelin avstår från den honom
i hans egenskap av arrendator tillkommande
rätten till ersättning av kronan för verkställd sådd,
trädesberedning och höstplöjning, att Zelin ansvarar
för egendomen Solvalla nr 5 åbelöpande andel i lån
från avdikningslånefonden för verkställande av upprensning
av Olandsån, att köpeskillingen för lotten
erlägges i enlighet med bestämmelserna i 21 § och
22 § mom. A förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., samt att beträffande köpet i övrigt skola i tilllämpliga
delar gälla bestämmelserna i berörda förordning.

3:o.

Väsby nr 3 i Stockholms län.

Landsfiskalsbostället 3/4 mantal Väsby nr 3 i Ska socken av Stockholms
län har genom kammarkollegii och statskontorets den 17 mars 1927
meddelade gemensamma beslut indragits till statsverket från den 14 mars
samma år.

Departement»-

chefen.

6

Kungl. Majds proposition nr 63.

Egendomen Ilar sedermera av domänstyrelsen utarrenderats under kortare
perioder till den 14 mars 1935. Årliga arreudeavgälden för tiden från
den 14 mars 1929 Ilar utgjort 1,000 kronor. För tiden till den 14 mars
1929 har avgäl den utgjort 680 kronor per år.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid mppskattningsförrättningen
fört protokoll och en av distriktslantmätaren Herman Lindahl år 1927 upprättad
karta med beskrivning inhämtas bland annat:

Egendomen, som är belägen strax intill Skå kyrka och på ett avstånd av
15 kilometer från Drottningholm, innehåller en areal av 44.2910 hektar, därav
29.4270 hektar åker och tomt, 2.6530 hektar äng, 12.0590 hektar avrösningsjord
och O.1520 hektar impediment.

Åkern ligger i två skiften, hemskiftet och utskiftet, samt består till större
delen av lermylla av god beskaffenhet. Ängen är delvis odlad; den icke
odlade delen utgöres av dikes- och åkerrenar av ringa värde. Kultiverad
betesmark saknas. Hagmarken användes till bete. Skogsmarken är obetydlig.

Kronans å egendomen befintliga byggnader äro med undantag av boningshuset,
som är i gott skick och rymligt, otillräckliga, bristfälliga och
i stort behov av modernisering.

Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter.

Egendomen har del i ett samfällt område örn cirka 7,000 kvadratmeter,
beläget i närheten av Skå kyrka. Samfälligheten är utan värde.

Egendomen är delaktig i torrläggningsföretaget Ekenäsån. Den årliga
avgälden för år 1931—1954 belöper sig till 259 kronor 13 öre, varjämte arrendatorn
är skyldig deltaga i den med vissa års mellanrum återkommande
upprensningen av ån.

Skå och Sånga elektriska distributionsförening har ledning framdragen
över egendomens byggnadstomt.

På grund av åkerns delade belägenhet, byggnadernas otillräcklighet och
läge i ena hörnet av egendomsfiguren samt egendomens även i fullbyggt
skick otillräckliga räntabilitet bär uppskattning snämnden föreslagit
egendomens försäljning och därvid åsatt densamma ett saluvärde av
25,700 kronor, varav för skog och skogsmark 3,500 kronor.

Vid värderingens verkställande har hänsyn tagits till utskiftets avlägsna
belägenhet och till den egendomen åvilande skulden för torrläggningsföretaget,
för vilken skuld köparen skulle övertaga betalningsansvaret utan
avdrag å värderingssumman.

Det åsätta värdet avser egendomen i befintligt skick och med skyldighet
för köpare att ersätta avgående arrendator för höstsädessådd, vallsådd
och höstplöjning.

Nämnden har icke ansett nödigt föreskriva särskilda villkor rörande
egendomens användning eller örn återköpsrätt för kronan. Skulle föreskrifter
härutinnan anses erforderliga, borde egendomens köpeskilling, enligt
vad domänintendenten meddelat, nedsättas med 15 %.

Egendomens arrendator, Hugo Lindén, som brukat egendomen på
eget arrende från den 14 mars 1929 och året dessförinnan som förvaltare
för dåvarande arrendatorn, har skriftligen förklarat sig villig att till det av
uppskattningsnämnden åsätta saluvärdet förvärva egendomen, varvid han
jämväl meddelat sig vilja dels ersätta avgående arrendatorn för höstsådd,

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

vallsådd och höstplöjning, dels övertaga betalningsansvaret för egendomen
åbelöpande odlings- och dikningslån.

överjägmästaren, som hörts i ärendet, har icke haft något att erinra
mot egendomens försäljning.

Med skrivelse den 9 oktober 1934 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsnämndens förslag att till åsatt saluvärde
försälja egendomen vid nu löpande arrendeperiods utgång. Upplåtelsen
borde ske med full och oinskränkt äganderätt.

Egendomens arrendator, Hugo Lindén, hade icke innehaft egendomen
under så lång tid, att han jämlikt gällande författning vore berättigad
till hembud. Styrelsen ansåge likväl, att hembudsrätt borde beredas honom,
varjämte vid försäljningen i övrigt borde tillämpas de i 1929 års förordning
lämnade föreskrifter.

Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget finner jag mig
kunna biträda. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att krouoegendomen 3/4 mantal Väsby nr 3 i Skå
socken av Stockholms län må i befintligt skick och
med ett saluvärde av 25,700 kronor försäljas jämlikt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt
räknad från den 14 mars 1935 samt med
hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen för Hugo Lindén,
skolande vid försäljningen blivande köpare förpliktas
att övertaga betalningsansvaret för egendomen
åvilande lån från avdikningslånefonden samt,
därest Lindén förvärvar egendomen, i köpehandlingen
inryckas bestämmelse, att Lindén skall avstå
från alla anspråk mot kronan för höstsådd, vallsådd och
höstplöjning.

4 io.

Säby nr 1 i Uppsala län.

Kronoegendomen 1 V» mantal Säby nr 1 i Dalby socken av Uppsala län
är jämlikt domänstyrelsens den 20 augusti 1915 upprättade kontrakt utarrenderad
för tiden 14 mars 1916—14 mars 1936 mot en årlig avgäld av
800 kronor.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1933.

Av det över förrättningen förda instrumentet med tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren M. Mörtsell år 1912 upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat i

Departements chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Egendomen, förlagd i ett skifte, är belägen invid Mälaren, 19 kilometer
från Uppsala stad och 9 kilometer från Navestabro järnvägsstation samt
innehåller en areal av 57.5960 hektar, därav 38.2ooo hektar åker och tomt,
5.3120 hektar äng och 14.0840 hektar avrösningsjord.

Åkern består till övervägande del av styv, något stenbunden lerjord.
Angen, som i huvudsak utgöres av sjöland, är delvis vattensjuk. Å egendomen
förefintlig skog är obetydlig. Å egendomen finnas inga torp.
Egendomen har del i Hagunda häradsallmänning.

Uppsala segelsällskap har å en i Mälaren utskjutande udde, den så kallade
Säby klint, uppfört klubbhus jämte tillhörande ekonomibyggnader
ävensom båtbrygga.

Uppskattning snämnden har föreslagit, att fyra, å en ärendet bilagd,
av t. f. distriktslantmätaren Olof Erasmie år 1934 upprättad specialkarta
med roda gränslinjer utmärkta och med litt. a, b, c och d betecknade områden
. skulle försäljas. Nämnden hade ursprungligen tänkt sig saluvärdermg
av hela egendomen för dess försäljning i en lott. Nämnden
hade emellertid sedermera funnit sig böra frångå denna plan och inskränkt
sig till angivna försäljningsförslag, enär det saluvärde, som
skulle hava kommit att asättas egendomen, skulle på grund av egendomens
lämplighet för tomtupplåtelser och den jämförelsevis livliga efterfrågan
å dylika komma att ställa sig jämförelsevis högt och för närvara11™3,
^?en utsikt förelåge att erhålla en till detta saluvärde uppgående
köpeskilling.

De till försäljning föreslagna lotternas arealer och saluvärden framgå
av följande tabell.

;

Salulott

Areal

hektar

--

Salnvärde i
kronor

åker

äng

avrösnings-

jord

summa

a ..............................

0.13 50

—

0.8950

1.0300

3,090

b ..............................

—

0.7390

0.73 90

2,220

c ..............................

—

O.0660

0.2 760

0.34 20

1,025

d ..............................

—

__

1.1100

1.1100

3,330

Nämnden har föreslagit, att lotterna skulle försäljas, lotten litt. a till
egendomens arrendator, G. G. Hellman, lotten litt. b till fabrikören Sixtus
Jansson i Uppsala, lotten litt. c till lektorn Magnus Lemoine, likaledes i
Uppsala, och lotten litt. d till Uppsala segelsällskap.

Såväl Hellman, Jansson och Lemoine som ock Uppsala segelsällskap
hava förklarat sig vilja förvärva ifrågavarande områden ävensom erbjudit
sig erlägga köpeskillingar, motsvarande åsätta saluvärden.

Lotterna äro, enligt vad domänintendenten meddelat, saluvärderade i
befintligt skick.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot de föreslagna försäljningarna,
även örn han ansett det önskvärt, att förslag framlagts rörande
försäljning av egendomen i dess helhet.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga mot avstyckning
av de föreslagna lotterna.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 23 november 1934 underställt
ärendet Kungl. Majlis prövning och därvid anfört, att styrelsen för egen
del biträdde uppskattningsnämndens förslag till försäljning. I likhet med
nämnden funne styrelsen sålunda försäljning av egendomen i dess helhet
icke för närvarande höra ske. Mot de försäljningslotterna åsätta saluvärdena
hade styrelsen ingen erinran.

Några särskilda föreskrifter örn försäljningslotternas användning eller
örn återköpsrätt funné styrelsen icke erforderliga, utan borde lotterna
försäljas med full och oinskränkt äganderätt till de av nämnden föreslagna
personerna. Lotterna borde tillträdas den 14 mars 1936.

Köpeskillingarna för lotterna litt. b och c syntes lämpligen böra erläggas
kontant av köparna vid lotternas tillträde. I fråga örn erläggandet
av köpeskillingarna för lotterna litt. a och d borde bestämmelserna i 21 §
och 22 § B i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. vinna tillämpning. Bestämmelserna i
berörda förordning torde för övrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse
vid försäljningen av samtliga fyra lotter.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och Departem»nt>
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, ekefen att

av kronoegendomen 1V* mantal Säby nr 1 i Dalby
socken av Uppsala län förberörda, å den av t. f. distriktslantmätaren
Olof Erasmie vid ägomätning år
1934 upprättade kartan angivna och med litt. a—d betecknade
lotter må med angivna områden och med tilltr
ädesrätt den 14 mars 1936 i befintligt skick försäljas,
lotten litt. a till arrendatorn av egendomen, G. G.

Hellman, mot en köpeskilling av 3,090 kronor,
lotten litt. b till fabrikören Sixtus Jansson, Uppsala,
mot en köpeskilling av 2,220 kronor,
lotten litt. c till lektorn Magnus Lemoine, Uppsala,
mot en köpeskilling av 1,025 kronor och
lotten litt. d till Uppsala segelsällskap mot en köpeskilling
av 3,330 kronor,

därvid köpeskillingarna skola för lotterna litt. b och
c erläggas kontant vid tillträdet och för lotterna litt. a
och d i enlighet med bestämmelserna i 21 § och 22 § B
förenämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176), skolande
i övrigt beträffande försäljningarna bestämmelserna
i sagda förordning i tillämpliga delar lända till
efterrättelse, samt lotterna försäljas med rätt att över
stamfastigheten för utfart till allmän väg taga väg
på sätt, som framgår av den utav Erasmie upprättade
kartan.

10

Kungl. Mårds proposition nr 63.

5:o.

Vånga nr 1 i Södermanlands län.

Genom kammarkollegii beslut den 11 oktober 1929 förordnades, att landsfiskalsbostället
3/« mantal Vånga nr 1 i Toresunds socken av Södermanlands
län skulle från och med den 14 mars 1930 indragas till statsverket.

Egendomen är till den 14 mars 1935 mot en årlig avgäld av 1,200 kronor
utarrenderad till Nils Pettersson.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
år 1932 besiktigat egendomen; och har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida
efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Härjämte har å egendomen
den 7 november 1933 hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig
ordning. Av det över förrättningen uppgjorda instrumentet jämte en av
distriktslantmätaren Osear Thorén år 1930 över egendomen upprättad
karta med tillhörande beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen cirka 12 kilometer från Strängnäs, har en
areal av 143.3530 hektar, därav 29.3000 hektar åker och trädgård, I.1390 hektar
tomt, O.1755 hektar äng, 107.6275 hektar skogsmark, 1.9580 hektar annan avrösningsjord
och 3.1530 hektar impediment.

Av kronans byggnader å egendomen äro huvudbyggnaden i medelgott
och två flygelbyggnader i mindre gott skick men stall, ladugård, loge och
vissa andra byggnader av så dålig beskaffenhet, att de måste ombyggas.
Egendomens åkerjord består huvudsakligen av lermylla på knappast medelgod
botten. Kronoegendomen är delaktig i Selebo härads allmänning,
varifrån de sista åren utdelats 35 kronor per mantal. Statens vattenfallsverk
och Toresunds elektriska distributionsförening hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

Egendomen är åsatt ett taxeringsvärde av 25,900 kronor.

Av det i kammarkollegium förvarade exemplaret av jordeboken för Toresunds
socken har inhämtats, att jämlikt länsstyrelsens i länet utslag
den 24 februari 1917 egendomen skulle erlägga för vart och ett av åren
1921—1945 19 kronor 50 öre samt för år 194617 kronor 74 öre till återgäldande
av ett enligt Kungl. Maj :ts brev den 29 maj 1914 för torrläggning av vattenskadade
marker, tillhörande, förutom andra fastigheter, ifrågavarande
kronoegendom, beviljat låneunderstöd å tillhopa 6,530 kronor, samt att
Kungl. Majit genom resolution den 11 mars 1921 tillåtit Toresunds norra
elektriska distributionsförening u. p. a. eller dess rättsinnehavare att under
förbehåll av enskild rätt utföra vissa högspänningsledningar och nyttja
desamma under en tid av 40 år ävensom under samma tid hava ledningarna
framdragna över mark, tillhörande kronoegendomen och annan fastighet.

Egnahemsnämnden har anfört, att fastigheten vore bebyggd med en
mängd hus av dålig eller mindre god beskaffenhet. Uppförande av ny ladugård
och logbyggnad behövde omedelbart företagas, vilket måste med -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

föra en utgift å minst 8,000 kronor. Med hänsyn därtill torde det för kronan
vara mest ekonomiskt, att den för jordbruk använda marken jämte
nödig utmark försåldes. Upplåtelse till egnahems- eller åbolägenheter
från egendomen kunde icke lämpligen ifrågakomma.

Domänintendenten har, före uppskattningstillfället, föreslagit, att
kronoegendomen försåldes.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört, att med hänsyn till egendomens
i huvudsak svaga men likväl i stort sett tillräckliga åbyggnader
och åkerjordens bristande torrläggning egendomen lämpligen torde böra
försäljas i en lott, samt att den skogsmark, som icke erfordrades för lotten,
borde bibehållas i kronans ägo.

Upp skattning snämnden har anfört bland annat: För ombyggande av
egendomens byggnader beräknades ett belopp av cirka 13,000 kronor. Med
hänsyn därtill och då egendomen ur jordbrukssynpunkt knappast kunde
anses medelgod samt kronan ej hade intresse att behålla jordbrukslotten,
föresloges, att sagda lott jämte därför behövlig utmark försåldes. Övrig
del av utmarken borde bibehållas i kronans ägo, vilket kunde ske utan
olägenhet, då det i grannskapet i socknen funnes andra kronan tillhöriga
skogslotter.

Kronoegendomen borde uppdelas i följande, å förenämnda karta med
röda linjer avgränsade ägolotter, nämligen
litt. A med en areal, enligt en av förut omförmälde Thorén uppgjord
arealbeskrivning, av 55.0410 hektar, därav 23.8920 hektar tomt och åker, O.iosn
hektar äng och odlingsmark, 28.2500 hektar avrösningsjord och 2.79io hektar
impediment,

litt. B med en areal enligt sagda beskrivning av 6.9870 hektar, därav
4.6655 hektar tomt och åker, 0.0675 hektar äng och odlingsmark, 2.0470 hektar
avrösningsjord och O.2070 hektar impediment, samt

litt. C med en areal enligt samma beskrivning av 81.3250 hektar, därav
0.7425 hektar tomt och åker, 80.4275 hektar avrösningsjord och O.1550 hektar
impediment.

Härav borde litt. A och B försäljas i en lott och litt. C bibehållas i kronans
ägo.

De till försäljning föreslagna ägolotterna litt. A och B åsattes ett saluvärde
av tillhopa 20,400 kronor, varav 5,925 kronor för växande skog
och 500 kronor för delaktighet i berörda allmänning. Vid saluvärderingen
hade avvikelse från en av vedbörande jägmästare verkställd skogsvärdering
skett på så sätt, att beträffande 1,644 kubikmeter virke värdet
per kubikmeter sänkts från 4 kronor 50 öre till 4 kronor. _

Försäljning borde ske med tillträde den 14 mars 1935 i det skick, salulotten
då befunne sig, med skyldighet för köpare att till avträdaren av
egendomen utgiva ersättning för sådd och plöjning. Kronan borde vid
försäljningen förbehålla sig rätt till utfartsvagar över de till försäljning
ifrågasatta ägolotterna från den i kronans ägo kvarvarande delen av
egendomen. Häremot funnes icke anledning att förbehålla kronan atei köpsrätt.

„ _ ,

Arrendatorn Pettersson hade på arrende innehaft egendomen sedan den
1 maj 1920 och därunder städse väl vårdat densamma, varför nämnden
föresloge, att försäljningslotten liembjödes honom. Skulle emellertid lotterna
icke komma att försäljas, borde egendomen, enligt nämndens förslag,
ånyo utarrenderas på 20 års tid. därvid egendomen åsattes ett arrondevärde
av 1,000 kronor.

Departements chefen.

12

Kungl. Majlis proposition nr 63.

Pettersson har i särskild avgiven förklaring förmält sig vilja köpa
fastigheten i fråga för en köpeskilling av 20,400 kronor
Jägmästaren har förklarat, att han efter att på platsen hava besiktigat
sa ulotten icke hade något att erinra mot den av uppskattningsnämnden
skogö ^ sänknmgen i den av honom verkställda värdeberäkningen av

över jägmästaren har anfört, att han icke hade något att erinra mot
förevarande försäljningsförslag och värdeberäkning, samt att i kronans
ago kvarvarande utmark borde tilläggas kronoparken Kolsundet.

Överlantmätaren har anfört: Något laga hinder för den fastighetsbildning,
förslaget avsåge, torde icke föreligga. Det förefölle dock som om
avgränsningen av området litt. B vid Nyckelberga väl mycket beskure
området och tillika bleve onödigt oregelbunden. Det torde icke vara uteslutet,
att Nyckelberga förr eller senare gjordes till en självständig lägenhet
enar den åkerareal den omfattade kunde anses tillräcklig för ett arbetarsmåbruk.
Att lägenheten därvid skulle vinna på en något större
skogsmarksareal torde vara obestridligt. Det kunde därför ifrågasättas,
örn icke gränsen borde dragas såsom överlantmätaren förslagsvis med
blyerts utmärkt pa kartan, eventuellt med motsvarande minskning av
skogsmarksarealen för området litt. A. Vid den området litt. B angränsande
vägen syntes, oavsett det av överlantmätaren anförda, styckningsgränsen
böra erhålla sådan sträckning, att lotten litt. C erhölle tillräckligt
utrymme för tillträde till vägen.

Slutligen har domänintendenten, från vilken förnyat yttrande inhämtats
i anledning av vad överlantmätaren anfört, vidhållit försäljningsförslaget
samt därvid bland annat förmält, att den omständigheten att
avgränsningen av området litt. B bleve oregelbunden vore helt beroende
av den bergiga terrängen och behovet att på områdets västra sida ordna
lämplig utfartsväg från lotten litt. C.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 20 november 1934 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört:

Styrelsen hade icke. något att erinra mot det av uppskattningsnämnden
upprättade försäljningsförslaget och däri angivna värden.

I det för egendomen gällande arrendekontraktet stadgades bland annat,
att som arrendatorn mottoge kronoegendomen utan utsådd höstsäd
och höstplöjning, han finge lämna den på samma sätt, men att, då han
vid arrendets början lämnat ersättning för trädesbruk och frösådd, han
skulle i sin ordning vid avträdet bekomma ersättning för det trädesbruk
och den frösådd, han visade sig hava verkställt. Då saluvärderingen av
ifrågavarande, områden skett under förutsättning att desamma överlätes
i befintligt skick men med rätt för avträdaren att, då områdena överlätes
till annan, utfå ersättning för sådd och plöjning, syntes emellertid
till saluvärdet böra läggas det belopp, vartill kostnaderna för trädesbruket
och frösådden kunde uppskattas.

Jag biträder upppskattningsnämndens, av domänstyrelsen förordade förslag.
dill frågan örn dispositionen av den ej till försäljning ifrågasatta
delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut
i försäljningsfrågan fattats. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

att av kronoegendomen 3A mantal Vånga nr 1 i
Toresunds socken av Södermanlands län lotterna litt.
A och B, vilka å förenämnda av distriktslantmätaren
Oscar Thorén upprättade karta utmärkts med röda
linjer, må försäljas enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m., med ett saluvärde av 20,400 kronor
jämte det belopp, vartill kostnaderna för vid tillträdet
verkställda trädesbruk och frösådd å lotterna
kunna uppskattas samt med hembudsrätt jämlikt 9 §
sagda förordning för Nils Pettersson,

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att
lotterna försäljas med tillträdesrätt för köpare räknat
från den 14 mars 1935, att lotterna försäljas i det skick,
vari de vid tillträdet befinnas, att endast kronan tillhöriga
bus eller anläggningar ingå i försäljningen,
att förbehåll göres för de jämkningar i gränser, som
kunna komma att bestämmas vid blivande avstyckningar
av lotterna, att köpare skall respektera av
Kungl. Majit medgivna rättigheter att hava elektriska
ledningar framdragna över egendomen, att kronoegendomen
ålagd återbetalningsskyldighet med avseende
å ett genom Kungl. Majits brev den 29 maj 1914 för
torrläggning av vattenskadade marker tillhörande,
förutom andra fastigheter, kronoegendomen beviljat
låneunderstöd å tillhopa 6,530 kronor skall åvila de
försålda ägolotterna, samt att kronan förbebålles rätt
att för återstående, i kronans ägo kvarvarande del av
kronoegendomen taga erforderliga utfartsvägar över
ägolotterna.

6:o.

Brestorp nr 3 Östergården i Jönköpings län.

Kronoegendomen V» mantal Brestorp nr 3 Östergården i Hässleby socken
av Jönköpings län är genom domänstyrelsens den 23 juli 1927 meddelade
kontrakt utarrenderad för tiden 14 mars 1929—14 mars 1936 mot en
årlig avgäld, utgörande dels 9 hektoliter råg och 48 kilogram smör att i
vederbörlig ordning lösas med penningar, dels därutöver 257 kronor
50 öre.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933. Av
handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Carl E. Sie -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

werl år 1933 översedd karta över egendomen jämte en till nämnda karta
hörande beskrivning, framgår bland annat följande.

Egendomen är belägen 3 kilometer från Mariannelunds köping samt
innehåller en areal av 92.2m hektar, därav 9.6660 bektai tomt och åker,
3.4360 hektar äng, 78.5424 hektar skogs- och betesmark samt 0.5G80 hektar impediment.

Av denna areal ingå i köpingens planlagda område 8.8544 hektar, därav
0.46io hektar, åker, .0.0070 hektar äng och 8.3864 hektar avrösningsjord. Beträffande
dispositionen av ifrågavarande område har Kungl. Majit genom
beslut den 16 oktober 1923 förordnat, att området skulle, uppdelat i
tomter, försäljas.

Egendomens åker och äng äro av medelgod beskaffenhet, den förra dock
mycket stenbunden. Betesmarken är otillräcklig. Skogsmarken är god,
den därå växande skogen riklig. Vissa delar av egendomen begränsas av
ett vattendrag, den så kallade Bruzaån, vars vatten och vattenkraft torde
vara uppdelad efter en vid mitten av ån gående rågång på de å åns ömse
sidor liggande skifteslagen. Egendomen har del i tre samfällda ägolotter,
motsvarande de med ägofigurerna nr 173—175 å omförmälda karta angivna
ägolotter. Egendomen har icke del i härads- eller sockenallmänning.
Ä egendomen finnas inga torp eller lägenheter. Kronans å egendomen
befintliga byggnader äro knappt medelgoda.

Genom resolution den 20 november 1908 har Kungl. Majit medgivit
Stenkvill-Klinte kraftaktiebolag, numera Smålands kraftaktiebolag, rätt
att över egendomen hava framdragna elektriska ledningar.

.Då .egendomens jordbruk är av mindre omfattning och särskild anledning
icke förefinnes att bibehålla inägoområdet, har uppskattning snämnden
föreslagit, att detta område med tillägg av nödig skogsmark skulle
försäljas.

övriga delen av egendomen d. v. s. vad som återstår av egendomen efter
frånräknande av dels den till försäljning föreslagna lotten, dels ock
egendomens inom Mariannelunds köping planlagda område liggande
mark, örn vars disposition Kungl. Majit redan förordnat, ansåg nämnden
skulle i kronans ägo bibehållas och förvaltas såsom kronopark.

Det av uppskattningsnämnden till försäljning föreslagna området, utlagt
i två skiften, har å den i ärendet företedda, av distriktslantmätaren
Siewert upprättade kartan utmärkts med röda gränslinjer och omfattar
enligt en av Siewert samtidigt uppgjord beskrivning 28.1200 hektar, därav
8.8120 hektar åker, 1.9080 hektar äng och 17.4ooo hektar avrösningsjord.

Försäljningslotten har av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal
11,200 kronor, därav för skog 2,550 kronor.

Uppskattningsnämnden har förordat hembudsrätt för arrendatorn av
egendomen, Karl Edvin Frode, som förklarat sig villig att för salulotten
erlägga köpeskilling, motsvarande det av uppskattningsnämnden lotten
åsätta saluvärdet.

Värderingen av försäljningslotten är verkställd under förutsättning,
att lotten överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i
nu gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn av egendomen överlämnas.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående lottens
användning eller återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan
anses böra ifrågakomma, har nämnden förordat en nedsättning i
saluvärdet med 10 procent.

Kungl. Martts proposition nr 63.

15

Vid lottens försäljning borde förbehåll göras om rätt för framtida ägare
att fritt använda utfartsväg från skiftet vid Bruzaån över egendomens
mark till allmänna vägen.

överjägmästaren i Östra distriktet bar icke haft något att erinra mot
uppskattningsnämndens försäljningsförslag.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för salulottens
avstyckning. Vid avstyckningen borde dock, enligt vad överlantmätaren
meddelat, utredning verkställas, huruvida det till Brestorps by, i vilket
skifteslag kronoegendomen ingår, hörande vattenområdet vore delat på
de olika fastigheterna i skifteslaget, och i så fall borde den del av kronoegendomens
område i Bruzaån, som vore belägen framför salulottens
andra skifte, lämpligen tilläggas nämnda lott.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 6 november 1934 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen för egen del
biträdde uppskattningsnämndens dispositionsförslag. Den till försäljning
avsedda lotten borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt. Under
den av överlantmätaren angivna betingelsen syntes det framför salulottens
utmed Bruzaån liggande skifte förefintliga vattenområdet böra
medfölja vid försäljningen. På förfrågan av styrelsen hade nämligen
domänintendenten meddelat, att berörda vattenområde vore av obetydligt
värde och att genom ett tillägg av detsamma höjning i lottens saluvärde
icke vore erforderlig. Skulle däremot det Brestorps by tillhörande
vattenområdet icke vara skiftat, funne styrelsen lämpligast, att den till
försäljning föreslagna lotten upplätes utan andel i skifteslagets vattenområde.

Därjämte borde vid försäljningen iakttagas, att väg bereddes för det
i salulotten ingående, utmed Bruzaån liggande skiftet fram till allmänna
landsvägen över den i kronans ägo kvarvarande del av egendomen, som
läge mellan skiftet och berörda väg.

Arrendatorn Frode, vilken av nämnden föreslagits till erhållande av
hembud å salulotten, hade icke innehaft egendomens arrende under så
lång tid, att han på grund av gällande författning kunde tillerkännas
hembudsrätt. Styrelsen ansåge emellertid, att sådan borde medgivas
honom.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag till egendomens Departements
disposition. Sedan riksdagen fattat beslut i försäljningsfrågan torde jag chefen.
få återkomma till frågan örn dispositionen av den del av fastigheten, som
är avsedd att bibehållas i kronans ägo.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Vs mantal Brestorp nr 3 Östergården
i Hässleby socken av Jönköpings län det å
den av distriktslantmätaren Carl E. Siewert år 1933
översedda och i ärendet företedda kartan med röda
gränslinjer utmärkta området må med areal och till

16

Kungl. May.ts proposition nr 63.

saluvärde, sorn förut angivits, försäljas med tillträdesrätt
den 14 mars 1936 jämlikt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med liembudsrätt jämlikt 9 § förordningen
för Karl Edvin Frode,
skolande vid försäljningen iakttagas, dels att salulotten
tillerkännes rätt till väg från det lotten tillhörande
utmed Bruzaån liggande skiftet fram till landsvägen
över den del av egendomen, som ligger mellan ifrågavarande
landsväg och berörda skifte, vilken del skall
i kronans ägo bibehållas, dels att, för den händelse
uppdelning skett på de i skifteslaget ingående fastigheterna
av det Brestorps by tillhörande vattenområdet,
den utanför lottens skifte vid Bruzaån varande
delen av kronoegendomens vattenområde skall medfölja
lotten utan förhöjning av dennas saluvärde men
att, därest sådan uppdelning icke skett, lotten skall
försäljas utan andel av vattenområdet vid Bruzaån,
dels att, därest lotten beröres av Smålands kraftaktiebolag
tillhörande ledning, blivande köpare av lotten
förpliktas respektera bolagets rätt att å lotten hava
ledningarna kvarstående, dels ock att, därest Frode
förvärvar lotten, i blivande köpehandling örn densamma
skall inryckas bestämmelse örn att såväl
Frode som kronan skola avstå från de dem på grund
av gällande arrendekontrakt rörande egendomen
tillkommande anspråk gentemot varandra i fråga örn
ersättning för trädesbruk, höstplöjning, sådd och husröta.

7:o.

Flenshult nr 1 i Jönköpings län.

Kronoegendomen 3/4 mantal Flenshult nr 1 i Karlstorps socken av Jönköpings
län är jämlikt domänstyrelsens den 12 december 1924 utfärdade
kontrakt utarrenderad till den 14 mars 1936 mot en årlig arrendeavgäld
av 640 kronor.

Egendomen har under år 1932 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Å egendomen har vidare den 5 oktober 1933 hållits uppskattningsförrättning.
Av det över förrättningen uppgjorda instrumentet med
därtill hörande handlingar, däribland en av Elam Mebius år 1897 över
egendomen upprättad samt av distriktslantmätarna Edw. Ekberg år 1918
och Anders Oldenburg år 1933 kompletterad karta, inhämtas bland annat
följande.

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Egendomen, som är belägen omkring 40 kilometer från Vetlanda stad
och 11 kilometer från Lönneberga järnvägsstation, innehåller en areal
av 271.goio hektar, därav 14.7380 hektar åker, 2.9gi>o hektar äng och 253.9010
hektar avrösningsjord.

Den till egendomen hörande åkerjorden består av medelgod eller lättare
sandmylla på alv- och jätterbotten, delvis mycket stenbunden samt besvärad
av rör. På en del ställen går berggrunden i dagen. Ängen är av
ringa värde. Betesmarken lämnar icke tillräckligt bete för husbehovet.
Skogsmarken är däremot av god beskaffenhet. Kronans byggnader vid
egendomen äro i mindre gott eller, i vissa fall, bristfälligt skick. Egendomen
har ej del i någon allmänning eller annan samfällighet. Taxeringsvärdet
å inägorna uppgår till 12,500 kronor.

Jämlikt Kungl Maj:ts resolution den 28 juli 1933 har Brusafors-Hällefors
kraftaktiebolag medgivits rätt att hava elektriska kraftledningar
framdragna över egendomen. Ledningarna ifråga beröra dock icke i det
följande nämnda, till försäljning föreslagna områden.

Kronojordstyckningssakkunniga hava förordat, att egendomen med dess
obetydliga inägor och mindre geda uthusbyggnader måtte försäljas i en
lott.

Uppskattning snämnden har föreslagit, att, då anledning icke förelåge att
i kronans ägo bibehålla egendomens inägor, dessa ägor med erforderlig
skogsmark borde försäljas i en lott. Såsom ytterligare skäl för försäljningen
har framhållits, att nya uthusbyggnader nödvändigtvis måste
inom den närmaste framtiden uppföras å egendomen.

Den av nämnden till försäljning föreslagna lotten, vilken å nyssberörda
karta redovisats under litt. Db, omfattar följande ägofigurer å kartan.
nämligen nr 1—56, av 57, av 58, 59—61 och 110. Lotten innehåller en
areal av 47.6870 hektar, därav IO.7410 hektar tomt och åker, I.1610 hektar äng
och odlingsmark samt 35,7850 hektar skogsmark, och har av nämnden åsatts
ett saluvärde av 13,150 kronor, därav 3,400 kronor för växande skog. Arrendevärdet
har uppskattats till 500 kronor. Värderingen har verkställts
under förutsättning, att lotten överlåtes i det skick, vari den på grund av
bestämmelserna i det örn egendomen gällande arrendekontraktet skall av
arrrendatorn avlämnas.

Några särskilda villkor i fråga örn lottens användning eller bestämmelser
örn återköpsrätt för kronan har uppskattningsnämnden icke funnit erforderliga.
För den händelse stadgande örn användningen eller återköpsrätt
likväl skulle anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet nedsättas
med tio procent.

Egendomens nuvarande arrendator, D. Hedmar, har icke själv brukat
egendomen utan har haft densamma upplåten till en underarrendator,
K. O. V. Jonsson. Jonsson har brukat egendomen sedan år 1921. Hedmar
har trots upprepade påtryckningar från domänintendentens sida icke
kunnat förmås överlåta arrendet till underarrendatorn. Uppskattningsnämnden
har ansett, att Hedmar icke borde tillerkännas hembudsrätt vidi
försäljningen. Jonsson, som under mer än tio år brukat egendomen och
därvid städse väl hävdat densamma, borde däremot erhålla hembudsrätt
till lotten jämlikt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.

Jonsson har under åren 1926—1928 gäldat de å egendomen belöpande
kostnaderna för iståndsättaudet av en allmän väg med 668 kronor 73 öre.
Då Jonsson vid arrendetidens slut icke kunnat tillgodogöra sig en mot

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sand. Nr 03. 2

Departements chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

sina utlägg därutinnan svarande nytta samt saluvärdet å försäljningslotten
beräknats med hänsyn till det förbättrade skick, vari egendomen
befunne sig, har nämnden ansett, att lottens saluvärde vid hembud till
Jonsson borde nedsättas med 445 kronor.

Jonsson, vilken erhållit del av förslaget, har förklarat sig villig att inköpa
lotten på angivna villkor.

Vidare har arrendator Hedmar skriftligen förklarat sig icke hava något
att invända mot att lotten hemb judes Jonsson.

överjägmästaren har icke haft något att erinra mot det av uppskattningsnämnden
framlagda förslaget.

Överlantmätaren har framhållit, att egendomen gränsade mot sjön Flen.
Huruvida denna sjö vid det år 1783 verkställda storskiftet å byn Flenshult
delats med stranden framginge icke av i lantmäterikontoret förvarade
kartor och handlingar. Därest emellertid vattnet i sjön skulle befinnas
vara delat, borde tagas under övervägande, huruvida icke till försäljningslotten
borde läggas det område av sjön, som av överlantmätaren förslagsvis
utmärkts med blyerts å kartan. Av överlantmätarens yttrande
inhämtas vidare, att hinder icke torde komma att möta mot det till försäljning
föreslagna områdets avskiljande till särskild fastighet.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 11 december 1934 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört:

I likhet med kronojordstyckningssakkunniga och uppskattningsnämnden
ansåge styrelsen, att egendomens inägor jämte erforderlig stödskog
borde försäljas. Mot det av uppskattningsnämnden framlagda förslaget
till försäljningslottens omfattning hade styrelsen icke något att erinra.
Ej heller i övrigt hade uppskattningsnämndens förslag givit styrelsen anledning
till erinran. För att försäljningslotten skall kunna försäljas till
Jonsson fordrades emellertid, då Jonsson icke själv innehaft arrendet, riksdagens
medgivande.

Under den av överlantmätaren angivna förutsättningen syntes det utanför
lottens strand belägna vattenområdet i sjön Flen böra medfölja vid
försäljningen. Någon anledning att höja saluvärdet å lotten till följd av
att vattenområdet inginge i försäljningen syntes icke förefinnas. Skulle
däremot vattnet i sjön icke vara skiftat, ansåge styrelsen lämpligast, att
lotten försåldes utan andel i skifteslagets vattenområde.

De i kronans ägo behållna områdena av egendomen borde ställas under
skogsstatens vård för att förvaltas enligt de för förvaltning av kronoparker
gällande grunder.

Jag har ej erinran att göra mot domänstyrelsens förslag. Till frågan örn
dispositionen av de i kronans ägo kvarvarande delarna av kronoegendomen
eller litt Da och litt. D torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i
försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen s/4 mantal Flenshult nr 1 i
Karlstorps socken av Jönköpings län den å förberörda
karta med litt. Db betecknade lotten örn 47.6870 hektar
må med ett saluvärde av 13,150 kronor försäljas enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försälj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

19

ning i vissa fall av kronoegendom m. m. till K. O. V.
Jonsson med rätt för Jonsson att, därest lian förvärvar
egendomen, erhålla avdrag å saluvärdet med 445 kronor
samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes med
tillträdesrätt för köparen den 14 mars 1936, att lotten
försäljes i det skick, vari den enligt bestämmelserna i
gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas,
att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningen, att förbehåll göres för de jämkningar
i lottens gränser och areal, som vid blivande utbrytningsförrättning
kunna komma att visa sig erforderliga,
samt att, för den händelse uppdelning skett på de i
Flenshults bys skifteslag ingående fastigheterna av den
skifteslaget tillhörande sjön Flen, den utanför lottens
strand varande delen av kronoegendomens vattenområde,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
av överlantmätaren utmärkts å berörda karta, skall
medfölja lotten utan förhöjning av saluvärdet men
att, därest sådan uppdelning icke skett, lotten skall
försäljas utan andel i vattnet i sjön.

8:o.

Nyaby nr 4 Lillegård i Jönköpings län.

Kronoegendomen V* mantal Nyaby nr 4 Lillegård i Alseda socken av
Jönköpings län är utarrenderad för tiden 14 mars 1916—14 mars 1936 mot
en årlig avgäld av 555 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid nämnda förrättning fört protokoll
samt en av distriktslantmätaren Anders Oldenburg år 1933 kompletterad
karta över egendomen jämte tillhörande beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som har ett otillgängligt läge med lång och backig utfartsväg,
ligger 20 km. från Vetlanda stad och 8 km. från Alseda järnvägsstation
samt innehåller en areal av 124.7980 hektar, därav 16.85io hektar
tomt och åker, 5.5620 hektar äng och 102.3850 hektar avrösningsjord.

Åkern är stenbunden och delvis bergig men med god sandmylla på lerbotten.
Ängen är medelgod. Betesmarken lämnar icke tillräckligt bete
för gårdens behov. Skogsmarken är god; den därå varande skogen är riklig.

Å egendomen finnes ett vid laga skifte undantaget, för vederbörande
skiftesdelägares gemensamma behov avsett lertag. Lertaget, som icke inlagts
å skifteskartan, torde ligga å skogsmarken å den del av egendomen,
som å den nu i ärendet företedda kartan betecknats med ägofig. nr 89. Som
samfälld mark har vid skiftet jämväl undantagits »vägen till Olofstorp»,

Departements chefen.

20 Kungl. Majds proposition nr 63.

i huvudsak motsvarande den å nyssberörda karta med ägofig. 115 betecknade
vägen. För övrigt har egendomen icke del i någon samfällighet.

Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter. Kronans hus å egendomen
äro, ehuru för egendomens behov tillräckliga, i mindre gott skick.
Boningshuset tarvar ombyggnad.

Uppskattning snämnden har, särskilt med hänsyn till egendomens otillgängliga
läge och nödvändigheten av att vid en förnyad utarrendering nybygga
boningshuset, förordat försäljning av egendomens inägoområde
med tillägg av nödig skogsmark. Egendomen i övrigt skulle i kronans ägo
bibehållas.

Försäljningslotten, vars gränser å förenämnda karta utmärkts med blåa
strecklinjer samt betecknats med litt. Ca, skulle komma att omfatta öO.osoo
hektar, därav lö.isoo hektar tomt och åker, 5.5470 hektar äng och odlingsmark
samt 29.3230 hektar avrösningsjord. Lotten har av nämnden saluvärderats
till 17,300 kronor, därav för skog 5,100 kronor.

Under framhållande av att den nuvarande brukaren av egendomen, Gustaf
Elias Karlsson, vilken likvisst icke innehaft arrendet längre tid än
från februari 1931, vore en synnerligen driftig och intresserad jordbrukare,
har nämnden förordat honom till erhållande av hembud vid lottens
försäljning. Karlsson har förklarat sig villig att till det åsätta saluvärdet
inköpa lotten.

Värderingen har verkställts under förutsättning att salulotten överlätes
i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i nu gällande arrendekontrakt
skulle av arrendatorn av egendomen överlämnas. Nämnden har
icke funnit skäl föreslå särskilda villkor för lottens användning eller återköpsrätt.
Skulle likväl föreskrift härutinnan anses böra ifrågakomma,
har nämnden föreslagit, att saluvärdet skulle nedsättas med 10 %. Vid försäljningen
borde förbehåll göras örn rätt för kronan att använda över försäljningslotten
ledande vägar.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag.

Överlantmätaren har förklarat hinder för avstyckning icke föreligga.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 6 november 1934 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del förklarat, att styrelsen
biträdde uppskattningsnämndens dispositionsförslag.

Mot det försäljningslotten åsätta saluvärdet hade styrelsen ingen erinran.
Lotten borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt. Likaledes
hade styrelsen icke något att erinra mot att arrendatorn Karlsson,
ehuru han icke innehaft arrendet under så lång tid att han jämlikt gällande
författning kunde tillerkännas hembudsrätt å försäljningslotten,
erhölle sådan.

Jag har ej erinran att göra mot uppskattningsnämndens av domänstyrelsen
biträdda förslag. Till frågan örn dispositionen av den i kronans
ägo kvarvarande delen av kronoegendomen torde jag få återkomma, då
riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Majlis proposition nr 63.

21

att av kronoegendomen V* mantal Nyaby nr 4 Lillegård
i Alseda socken av Jönköpings län lotten litt.
Ca må till åsatt saluvärde och med tillträdesrätt den
14 mars 1936 försäljas jämlikt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 §
sagda förordning för Gustaf Elias Karlsson,
skolande vid försäljningen iakttagas, dels att den i
kronans ägo kvarvarande delen av egendomen tillförsäkras
rätt till väg över salulotten fram till samfällda
vägen från Skäggenäs till Nyaby Södergård eller
den väg, som å distriktslantmätare Oldenburgs karta
betecknats med ägofig. nr 115, dels ock att, därest arrendatorn
Karlsson inköper lotten, i blivande köpehandlingar
inryckes bestämmelse örn att varken Karlsson
eller kronan äga på grund av gällande arrendekontrakt
örn kronoegendomen framställa några anspråk
på ersättning för höstplöjning, trädesberedning, gräs-,
frö- och höstsädessådd eller husröta.

9:o.

Torestorp nr 1 i Jönköpings län.

Kronoegendomen Yi mantal Torestorp nr 1 i Svartorps socken av Jönköpings
län är utarrenderad för tiden 14 mars 1916—14 mars 1936 mot en
årlig avgäld av 1,080 kronor.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1933. Av handlingarna
i ärendet, däribland en av extra lantmätaren Hilding Segerpalm år
1933 kompletterad karta med tillhörande beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, belägen 29 kilometer från Jönköping och 22 kilometer från
Huskvarna, ligger i ett skifte samt innehåller en areal av 73.4ioo hektar,
därav 24.6700 hektar tomt och åker, 15.6iso hektar äng, 30.99oo hektar skogsoch
betesmark och 2.1320 hektar annan avrösningsjord.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet och består till större delen av
lermylla å lerbotten. Till en mindre del utgöres åkern av mossodling.
Ängen är jämförelsevis god men översvämmas vid kraftigare nederbörd.
Betesmarken är av god beskaffenhet, likaledes skogsmarken, som dock är
jämförelsevis obetydlig. Kronans å egendomen varande byggnader äro
knappt medelgoda. Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter. I
den i egendomens nordvästra gräns framflytande ån bedrives kräftfiske.
Stenkvill-Klinte kraftaktiebolag, numera benämnt Smålands kraftaktiebolag,
har den 31 januari 1919 medgivits rätt att hava elektriska högspänningsledningar
framdragna över egendomen.

Uppskattningsnämnden har förordat egendomens försäljning särskilt av

22

Departements chefen.

Kungl. Martts proposition nr 63.

det skäl, att egendomens skogsmark är av så ringa omfattning, att den
utöver egendomens husbehov icke lämnar någon nämnvärd virkesavkastning.
Nämnden har föreslagit egendomens försäljning i en lott och har
egendomen av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal 28,800 kronor,
varav för skog 4,325 kronor. I skogsvärdet har inräknats värdet av en å
rot stående utstämplad skogskvantitet örn 317 kubikmeter.

Saluvärderingen är verkställd under förutsättning, att egendomen överlåtes
i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i nu gällande arrendekontrakt
skall av arrendatorn överlämnas. Nämnden har icke funnit
skäl föreslå särskilda villkor angående lottens användning samt återköpsrätt.
Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,
har nämnden förordat en nedsättning i saluvärdet med 10 %. Nämnden
har föreslagit, att egendomen skulle hembjudas egendomens nuvarande arrendator,
Johan Isaksson, som innehaft egendomen på arrende av kronan
från år 1927 och som förklarat sig vilja förvärva densamma till det av
nämnden åsätta saluvärdet.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningen.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 17 oktober 1934 underställt ärendet
Kungl Majlis prövning, därvid styrelsen förklarat sig biträda uppskattningsnämndens
förslag att försälja egendomen, som borde upplåtas med
full och oinskränkt äganderätt. Försäljningen borde ske enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176).

Ehuru nuvarande innehavaren av egendomen, Johan Isaksson, icke innehaft
arrendet under så lång tid att han på grund av berörda författning
vore att anse såsom berättigad till hembud, syntes likväl hembudsrätt böra
tillerkännas honom. Egendomen borde tillträdas den 14 mars 1936.

Då jag intet har att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Torestorp nr 1 i
Svartorps socken av Jönköpings län må med ett saluvärde
av 28,800 kronor och med tillträdesrätt den 14
mars 1936 försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § 1 mom. för Johan
Isaksson, samt under villkor i övrigt, att köpare
skall respektera den Smålands kraftaktiebolag medgivna
rätten att över egendomen hava framdragen
elektrisk kraftledning samt, därest Isaksson förvärvar
egendomen, att varken han eller kronan skall äga
framställa några som helst ersättningsanspråk gent
emot varandra på grund av det nu rörande egendomen
gällande arrendekontraktet i fråga örn ersättning
för trädesbruk, höstplöjning, sådd eller husröta.

Kungl. May.ts proposition nr 63.

23

10:o.

Kronoparken Ängelholm i Kristianstads län.

I framställning den 25 augusti 1926 anhöll förre läroverksadjunkten A.
Trollér, att den av honom arrenderade lägenheten Håradal nr 6 å den så
kallade Haradalsplanteringen under kronoparken Ängelholm i Rebbelberga
och Barkåkra socknar av Kristianstads län måtte till honom upplåtas under
åborätt. Länstyrelsen avstyrkte ansökningen, med hänsyn till att Haradalsskiftet
icke vare sig till storlek eller belägenhet lämpade sig för bildande
av sådana jordbruksfastigheter, som i åborättslagen avsåges. Genom beslut
den 8 april 1927 fann Kungl. Majit ej skäl bifalla Trollérs framställning.

Sedan domänstyrelsen den 12 oktober 1928 förklarat en av Trollér gjord
framställning örn tillstånd att med äganderätt förvärva lägenheten Håradal
nr 6 för det dåvarande ej föranleda någon styrelsens vidare åtgärd, anhöll
Trollér i skrivelse den 12 augusti 1930, att den inom Rebbelberga socken
liggande delen av sagda lägenhet med tillägg av angränsande del inom
samma socken av Haradalsplanteringen måtte med äganderätt upplåtas till
honom. Med överlämnande av denna ansökan ävensom vissa andra framställningar
rörande förvärv av Haradalsplanteringen anförde domänstyrelsen
i skrivelse den] 22 februari 1932 bland annat, att vägande skäl torde tala
mot att med gällande fastighetsvärden vidtaga åtgärder för försäljning av
ifrågavarande mark inom Rebbelberga socken. Genom beslut den 16 september
1932 fann Kungl. Majit framställningarna icke för det dåvarande föranleda
någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

I skrivelse den 10 maj 1933 har nu Trollér hos Kungl. Majit hemställt
örn tillstånd att få inköpa den del av lägenheten Håradal nr 6, som vore
belägen i Rebbelberga socken.

Sedan på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits
i vederbörlig ordning har styrelsen den 4 januari 1935 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet och har styrelsen därvid överlämnat ärendet tillhörande
handlingar, varibland ett vid förrättningen fört protokoll samt två kartor,
upprättade den ena av E. Sökjer-Petersen den 19 juni 1933 och den andra
i Kristianstads läns lantmäterikontor den 10 december 1934. Av handlingarna
i ärendet inhämtas bland annat:

Lägenheten är belägen norr örn staden Ängelholm, mellan Rönneå och
allmänna vägen Ängelholm—Skälderviken, omkring 2.5 kilometer från stadens
centrum och 0.6 kilometer från stadsgränsen.

Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1935 utarrenderad till Trollér
mot ett årligt arrende av 180 kronor och med skyldighet för arrendatorn
att betala lägenheten åvilande skatter. Arrendet omfattar omkring 2.50
hektar, varav en mindre del — omkring 0.3 5 hektar — är belägen i Barkåkrs>
socken»

Vid uppskattningsförrättningen, som avsåg den i Rebbelberga socken be -

24

Kungl. Majrts proposition nr 63.

lägna delen av lägenheten, hava särskilda värden åsatts ett till tomt och
trädgård använt område, kallat tomtområdet, och återstående del av lägenheten,
kallad akeromradet. Tomtområdet omfattar den del av lägenheten,
som enligt den av E. Sökjer-Petersen upprättade kartan är belägen söder
örn en å kartan med blå färg markerad linje. Gränsen mellan områdena
är avsedd att gå 0.5 meter norr om och jämnlöpande med en häck, som nu
utgör gräns mellan trädgården och åkern.

Tomtområdet. Arealen omfattar omkring I.17 hektar tomt m. m. Å
området finnas boningshus och uthusbyggnader, vilka tillhöra kronan. Byggnaderna
äro i försvarligt skick. Området närmast byggnaderna, vilka äro
belägna i lägenhetens sydöstra del, utgöres av en välordnad prydnadsträdgård
med rabatter, träd och buskar. Därefter vidtager köks- och fruktträdgård,
som — frånsett en areal i områdets mitt av omkring O.17 hektar,
vilken för närvarande är kal men avsedd att jordförbättras och planteras
med fruktträd sträcker sig ut mot områdets västra spets. Sluttningen
mot Rönneå är delvis skogbeväxt. Jorden utgöres av sand, som genom
påförande av dy- och mulljord m. m. avsevärt förbättrats. Hävden är mycket
god. Saluvärdet har uppskattats till 15,500 kronor. Arrendevärdet bär
beräknats utgöra 130 kronor under förutsättning att arrendatorn betalar
skatterna för området.

Åkerområdet. Arealen omfattar omkring 0.9 8 hektar. Omkring 0.2 6
hektar beräknas komma att avsättas till väg. Området, som är obebyggt,
utgöres huvudsakligen av åker jämte någon ängsmark. Jorden består av
lätt sandjord av svag beskaffenhet. Hävden är mycket god. Saluvärdet
har uppskattats till 5,000 kronor. Arrendevärdet har beräknats utgöra 50
kronor, därest arrendatorn betalar skatterna.

Trollér, som arrenderat lägenheten sedan år 1911, har under arrendetiden
nedlagt ett mycket stort arbete och stor kostnad på förbättring av tomtområdet.
Han har nästan fullständigt ombyggt boningshuset, anlagt trädgården,
anskaffat samtliga prydnadsträd och fruktträd m. m., täckdikat hela
området, anordnat brunnar samt pålat det sänka området utmed åstranden.

Förrättningsmannen har tillstyrkt, att tomtområdet försaljes enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1935 och
med .hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen för Trollér. Då sådana omständigheter
ej vore för handen, att Trollér kunde medgivas hembudsrätt
enligt bestämmelserna i sagda förordning, borde ärendet underställas riksdagens
prövning. Med hänsyn till under arrendetiden verkställda förbättringar
borde, därest Trollér använde sig av hembudsrätten, saluvärdet nedsättas
med 5,500 kronor till 10,000 kronor. Anledning förelåge ej att vid
försäljningen föreskriva särskilda villkor angående områdets användning
samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,
borde saluvärdet minskas med tio procent.

. Beträffande åkerområdet, varå Trollér ej nedlagt några större förbättringsarbeten,
tillstyrkte förrättningsmannen, att detsamma utarrenderades
till Trollér under en tid av tio år, räknat från den 14 mars 1935. Eventuell
försäljning av detta område borde ske genom utbud enligt 13 § i berörda
förordning.

Trollér har förklarat sig villig inköpa tomtområdet till ett pris av 10,000
kronor att erläggas kontant och med skyldighet för köparen att bekosta
avstyckning och övriga med köpet förenade utgifter. Han har dock samtidigt
meddelat, att han helst önskade inköpa hela den del av lägenheten,

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

som är belägen i Eebbelberga socken, och att han ansåge de föreslagna
saluvärdena vara för höga.

Jägmästaren och över jägmästaren hava tillstyrkt, att tomtområdet försäljes
till Trollér på föreslagna villkor. De hava icke haft något att erinra
mot områdena åsätta saluvärden.

öv er lantmätaren har meddelat, att lägenheten, varmed han avsåge det å
Sökjer-Petersens karta upptagna området, utgjorde del av hemmanet Eebbelberga
10 , att vatten och grund utanför lägenhetens strand i Eönneå sannolikt
tillhörde hemmanet, att lägenheten gränsade intill ett område, för vilket
Kungl. Majit beslutat, att vissa föreskrifter skulle tillämpas med avseende
å byggnadsverksamheten (byggnadsordning), att länsstyrelsen beträffande
nämnda område förordnat, att, innan avstycknings- eller byggnadsplan blivit
upprättad, avstyckning icke finge ske utan särskilt av länsstyrelsen meddelat
tillstånd (avstyckningsförbud), att enligt över lantmätarens mening
jorddelning och bebyggelse inom lägenheten borde ske i anslutning till de
reglerande bestämmelser, som kunde förutses bliva gällande för det angränsande
området, att länsarkitekten i Malmöhus och Kristianstads län
upprättat förslag till byggnadsplan för en del av Eebbelberga socken, vilken
plan avsåge dels den del av nyss berörda område, inom vilket byggnadsordning
och avstyckningsförbud gällde, dels ock lägenheten Härndal, att
enligt förslaget nära 1 hektar (åkerområdet) av lägenheten skulle disponeras
för gatuändamål och såsom öppen plats, under det att återstoden (tomtområdet)
med en areal av omkring 1.2 hektar skulle med vissa inskränkningar
vara upplåten för öppen bebyggelse och att överlantmätaren ansåge länsarkitektens
förslag i denna del lämpligt, varför hinder ej borde möta mot
fastställelse å avstyckandet av tomtområdet efter vissa av överlantmätaren
angivna gränser, vilka överensstämde med förslaget till byggnadsplan men
något avveke från det förslag, som åskådliggjorts å Sökjer-Petersens karta.
Överlantmätaren har föreslagit, att försäljningen skulle avse det tomtområde
av hemmanet Eebbelberga 10'', som å den i lantmäterikontoret upprättade
kartan utmärkts med litt. b, och vilket bestode av dels ovan Eönneåns
vattenyta belägen mark, som vid preliminär arealberäkning befunnits innehålla
1.2 hektar, dels grund och vatten i Eönneån utanför områdets strand
i den mån dessa hörde till hemmanet, samt att med tomtområdet skulle följa
rätt att för vägändamål nyttja den mark, som å samma karta betecknats
med litt. a. Överlantmätaren har därjämte uttalat, att genomförandet av
den föreliggande byggnadsplanen och avstyckandet i enlighet med denna
utav det nu ifrågakomna tomtområdet givetvis komme att i synnerlig grad
påverka värdet av det i lägenheten ingående åkerområdet.

Domänstyrelsen har i sitt utlåtande den 4 januari 1935 anfört följande.

Domänstyrelsen hade i skrivelse till länsstyrelsen i länet den 4 september
1933 anhållit örn förordnande för vederbörande distriktslantmätare att över
den inom Eebbelberga socken belägna delen av Haradals plantering upprätta
sådan karta, som erfordrades för sagda områdes intagande i stadsplan.
I enlighet härmed hade distriktslantmätaren upprättat karta med handlingar,
vilka den 28 maj 1934 överlämnats till Eebbelberga kommunalnämnd
under anhållan, att å kartan angivet område måtte medtagas i
stadsplanen för angränsande område. Av överlantmätarens yttrande framginge,
att länsarkitekten i Malmöhus och Kristianstads län upprättat ett
den 30 oktober 1934 dagtecknat förslag till byggnadsplan för del av Eebbelberga
socken och att berörda förslag avsåge jämväl lägenheten Håradal.

Departements chefen.

26 Kungl. Martts proposition nr 63.

Med sin förutnämnda skrivelse den 22 februari 1932 angående ifrågasatt
försäljning av samt dispositionsrätten till Haradals plantering hade styrelsen
överlämnat ett av kammarkollegium den 24 november 1930 i ärendet
avgivet utlåtande. Kollegiet hade beträffande Haradalsplanteringens Rebbelbergadel
uttalat, att kronan torde vara oförhindrad att försälja området
men att försiktigheten bjöde, att kronan därvid förbehölle sig frihet från
annan hemulsskyldighet än köpeskillingens återbärande.

Lägenheten Håradal hade ett gynnsamt läge i en tätt bebyggd trakt.
Det torde kunna förväntas, att lägenheten framdeles erhölle ökat värde
såsom tomtmark. Vägande skäl talade därför emot en försäljning av lägenheten
med nuvarande fastighetsvärden. Med hänsyn till det betydande
arbete, som Trollér nedlagt å tomtområdet, ansåge sig styrelsen dock böra
tillstyrka försäljning till honom av sagda område. Åkerområdets framtida
användning syntes vara nära beroende av den byggnadsplan, som torde
komma att fastställas. På grund härav borde åkerområdet tillsvidare bibehållas
i kronans ägo och utarrenderas för kort tid.

Emot det saluvärde, som åsatts tomtområdet, och övriga av förrättningsmannen
föreslagna villkor för områdets försäljning hade styrelsen i huvudsak
icke något annat att erinra än att, därest Trollér förvärvade lägenheten,
varken kronan eller arrendatorn skulle äga framställa fordringsanspråk
på grund av det rörande lägenheten nu gällande arrendeavtal.

Mot försäljningsförslaget, sådant det blivit av domänstyrelsen förordat,
har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att av hemmanet Rebbelberga 101 under kronoparken
Ängelholm i Rebbelberga socken av Kristianstads län
det tomtområde, som å en i länets lantmäterikontor
upprättad, den 10 december 1934 dagtecknad karta utmärkts
med litt. b och som består av dels ovan Rönneåns
vattenyta belägen mark, som vid preliminär arealberäkning
befunnits innehålla 1.2 hektar, dels ock grund
och vatten i Rönneån utanför områdets strand i den
mån dessa höra till hemmanet, må med ett saluvärde
av 15,500 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med tillträdesrätt för köpare räknat från
den 14 mars 1935 och med hembudsrätt jämlikt 10 §
förordningen för arrendatorn, förre läroverksadjunkten
A. Trollér; skolande, därest Trollér begagnar sig av
hembudsrätten och förvärvar området, dels Trollér äga
erhålla avdrag å saluvärdet med 5,500 kronor, dels
ock varken kronan eller Trollér äga framställa fordringsanspråk
gent emot varandra, på grund av det rörande
lägenheten Håradal nu gällande arrendeavtal i
fråga örn ersättning för trädesbruk, höstplöjning, sådd
eller husröta;

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

27

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att området
överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet befinnes,
att i köpet jngå endast kronan tillhöriga, å området
befintliga byggnader och anläggningar, att med
området följer rätt att för vägändamål nyttja den mark,
som å förenämnda i länets lantmäterikontor upprättade
karta betecknats med litt. a, samt att kronan förbehåller
sig frihet från annan hemulsskyldighet än köpeskillingens
återbärande.

ll:o.

Kronoparken Granvik i Skaraborgs län.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av lägenheterna Källarnäset, Bocksjö
och Orretorp under kronoparken Granvik i Undenäs socken av Skaraborgs
län, hava på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättningar
hållits i vederbörlig ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid förrättningarna förda protokoll
och en av distriktslantmätaren A. F. Lindeman 1932 upprättad karta
jämte avstyckningshandlingar, inhämtas i huvudsak följande.

Salulotterna, som numera avstyckats, hava i jordregistret betecknats
Bocksjö l3, l4 och l5. De bilda ett sammanhängande område, beläget invid
allmän väg, 35 kilometer från Askersund och 25 kilometer från Karlsborgs
järnvägsstation.

Lägenheten Källarnäset (Bocksjö l3).

Arealen omfattar 20.96 hektar, varav omkring 3.oa hektar åker, 0.99
hektar äng, 14.35 hektar skogsmark och 2.60 hektar impediment.

Å lägenheten befintliga byggnader, vilka samtliga tillhöra kronan, äro
i stort sett i försvarligt skick samt för lägenhetens behov tillräckliga.
Åkerjorden är av medelgod och ängen av svag beskaffenhet. Hävden är
god. Virkesförrådet har uppskattats till 443 kubikmeter.

Lägenheten har för tiden till den 14 mars 1934 varit utarrenderad till Anders
August Svensson mot ett årligt arrende av 90 kronor. Svensson har
brukat lägenheten sedan år 1883, då han övertog arrendet av sin svärfader,
som brukat lägenheten under 50 år. Lägenheten är numera för tiden
till den 14 mars 1935 utarrenderad till Svenssons måg Karl Erhard Söderlund.

Saluvärdet har uppskattats till 3,850 kronor, varav omkring 1,275 kronor
belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra
90 kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra
150 kronor 2 öre.

Lägenheten Bocksjö (Bocksjö V).

Arealen omfattar 104.534 hektar, varav omkring 44.48 hektar åker, 0.25
hektar äng, 51.79 hektar skogsmark, 5.13 hektar fastmarksimpediment och
2.88 hektar vatten.

Å lägenheten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro för lägen -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

hetens behov för stora samt i stort sett i dåligt skick. Åkerjorden är av
svag beskaffenhet. Iiävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till
2,118 kubikmeter.

Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1937 utarrenderad till Axel
Leander Johansson mot ett årligt arrende av 1,285 kronor. Johansson
har brukat lägenheten sedan år 1917. Den har städse skötts väl.

Saluvärdet har uppskattats till 21,650 kronor, varav omkring 6,750 kronor
belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra
1,300 kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning
utgöra 837 kronor 94 öre.

Lägenheten Orretorp (Bocksjö B).

Arealen omfattar 26.03 hektar, varav omkring 7.09 hektar åker, 1.43 hektar
äng, 17.16 hektar skogsmark och 0.35 hektar impediment.

Å lägenheten befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i stort sett
i försvarligt skick samt för lägenhetens behov tillräckliga. Åkerjorden
är av mycket svag och ängen av svag beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet
har uppskattats till 253 kubikmeter.

Lägenheten är för tiden till den 14 mars 1935 utarrenderad till Erik
Pettersson mot ett årligt arrende av 250 kronor. Pettersson och före honom
hans svärfader hava brukat lägenheten sedan år 1895. Den har städse
skötts väl.

Saluvärdet har uppskattats till 4,600 kronor, varav omkring 1,000 kronor
belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 250
kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra
176 kronor 36 öre.

Uppskattning snämnden har föreslagit att lägenheterna måtte försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1934 och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för vederbörande
brukare. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna
föreskriva särskilda villkor angående lägenheternas användning samt
återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,
borde saluvärdena minskas med 15 procent. Vid försäljning av
lägenheten Bocksjö l4 borde förbehåll örn rätt att nyttja vägarna, ägofigurerna
n:ris 62 och 133 å den i ärendet företedda kartan, göras för följande
i kronoparken Granvik ingående fastigheter, nämligen Vs mantal
Granviken nr 1, V* mantal Djeknetorp nr 1, K mantal Hanefjäll nr 1,
''A mantal Hult nr 1, Vs mantal Humlegårdsliden nr 1, I/s mantal Ottersjötorp
nr 1, Vt mantal Spåndalen nr 1, Vs mantal Friskelstorp nr 1, Vs mantal
Gärdstorp med Kärret nr 1, 7,A av L mantal Uggletorp nr 1, 2 mantal
Gäddviken och Dammen nr 1, l7/s mantal Kvarnbacken nr 1, Vio mantal
Ösjönäs nr 3, lägenheterna Liderna och Dalen, åbohemmanen i Spåndalen,
lägenheten Sörängen (Hindrikstorp) och kronans del av */8 mantal
Moen nr 1.

Arrendatorerna av lägenheterna Bocksjö och Orretorp hava förklarat
sig villiga inköpa respektive lägenheter på föreslagna villkor. Anders
August Svensson, som vid tiden för uppskattningsförrättningens hållande
innehade arrendet av lägenheten Källarnäset, har meddelat, att han önskade
överlåta hembudsrätten till sagda lägenhet å sin måg, nuvarande arrendatorn
Karl Erhard Söderlund, vilken förklarat sig villig inköpa
lägenheten på föreslagna villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningarna.
Jägmästaren har föreslagit, att jakträtten å lägenheter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63. 29

na borde förbehållas kronan, samt framhållit angelägenheten av att
transport av virkesprodukter från kronoparken ej hindrades genom uppsättande
av grindar över den å kartan med ägofigur nr 62 betecknade
vägen. Enligt överjägmästarens mening vore det av stor betydelse för
kronoparken, att fri och obehindrad utfart erhölles över sagda väg. Köparen
av lägenheten Bocksjö, inom vars gränser vägen vore belägen, borde
därför förbinda sig att över vägen ej uppsätta grind. Det men, som
härigenom uppkomme för lägenheten, uppskattade överjägmästaren till
375 kronor, med vilket belopp saluvärdet borde minskas. Saluvärdet
skulle således utgöra 21,275 kronor. Arrendatorn Söderlund borde medgivas
hembudsrätt till lägenheten Källarnäset. Tillträdesdagen för samtliga
lägenheter borde framflyttas till den 14 mars 1935.

Arrendatorn Johansson har meddelat, att han vore villig inköpa lägenheten
Bocksjö på de ändrade villkor, som av överjägmästaren föreslagits.

Med skrivelse den 24 september 1934 har domänstyrelsen överlämnat
ärendet till Kungl. Maj:t samt därvid anfört i huvudsak följande.

För egen del hade styrelsen icke något annat att erinra mot uppskattningsnämndens
förslag med däri av överjägmästaren förordade ändringar
än att, dels, enär vägarna n:ris 62 och 133 vore samfällda för stamfastigheten
och styckningslotterna, förbehåll örn rätt för kronan att använda
nämnda vägar samt till fri och obehindrad utfart över vägen nr 62
borde göras jämväl beträffande lägenheterna Källarnäset och Orretorp,
dels vid försäljning av lägenheten Bocksjö till annan än arrendatorn tillträdesdagen
borde bestämmas till den 14 mars 1937, då nu gällande arrendekontrakt
upphörde att gälla, dels ock, därest arrendatorerna begagnade
sig av hembudsrätten, varken kronan eller arrendatorerna skulle äga
framställa fordringsanspråk på grund av gällande arrendeavtal. Då årliga
arrendet av lägenheten Bocksjö överstege 1,000 kronor, torde frågan
örn försäljning av nämnda lägenhet ej kunna avgöras utan riksdagens
medverkan. Ärendet syntes därför böra i sin helhet underställas riksdagens
prövning.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant det blivit av domänstyrelsen
förordat. Det torde böra åligga vederbörande köpare att återgälda
kronan förut omförmälda avstyckningskostnader. Av skäl, domänstyrelsen
anfört, synes ärendet i dess helhet böra underställas riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Granvik i Undenäs socken av
Skaraborgs län må enligt bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas

a) lägenheten Källarnäset (Bocksjö l3) med ett saluvärde
av 3,850 kronor och med tillträdesrätt för köpare
räknat från den 14 mars 1935 samt med hembudsrätt
jämlikt 9 § förordningen för Karl Erhard Söderlund
;

b) lägenheten Bocksjö (Bocksjö 1’) med ett saluvär -

Departementschefen.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

de av 21,275 kronor och nied hembudsrätt jämlikt 9 §
förordningen för Axel Leander Johansson samt med
tillträdesrätt för Johansson, därest han begagnar sig
av hembudsrätten, räknat från den 14 mars 1935, och
för annan köpare den 14 mars 1937; samt
c) lägenheten Orretorp (Bocksjö l5) med ett saluvärde
av 4,600 kronor och med tillträdesrätt för köpare
räknat från den 14 mars 1935 samt med hembudsrätt
jämlikt 9 § förordningen för Erik Pettersson;

ägande varken kronan eller arrendatorerna, för det
fall att de sistnämnda förvärva lägenheterna, framställa
fordringsanspråk gent emot varandra på grund
av gällande arrendeavtal i fråga örn ersättning för
trädesbruk, höstplöjning, sådd eller husröta;

och skall vid försäljningarna därjämte iakttagas,
att lägenheterna överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet
befinnas, att i köpen ingå endast kronan tillhöriga,
å vederbörande lägenhet befintliga byggnader
och anläggningar, att kronan såsom ägare av följande
i kronoparken Granvik ingående fastigheter förbehålles
rätt att använda de å den i ärendet företedda
kartan med ägofigurerna n:ris 62 och 133 betecknade
samfällda vägarna, nämligen Vs mantal Granviken
nr 1, Vs mantal Djeknetorp nr 1, Yi mantal Hanefjäll
nr 1, K mantal Hult nr 1, Vs mantal Humlegårdsliden
nr 1, Vs mantal Ottersjötorp nr 1, Yi mantal Spåndalen
nr 1, Vs mantal Friskelstorp nr 1, Vs mantal Gärdstorp
med Kärret nr 1, V32 av Yi mantal Uggletorp nr 1,
2 mantal Gäddviken och Dammen nr 1, l7/s mantal
Kvarnbacken nr 1, Vis mantal Ösjönäs nr 3, lägenheterna
Liderna och Dalen, åbohemmanen i Spåndalen,
lägenheten Sörängen (Hindrikstorp) och kronans del
av 3/s mantal Moen nr 1, att kronan såsom ägare av
fastigheten 1 mantal Bocksjö nr 1 jämte samtliga
förenämnda i kronoparken Granvik ingående fastigheter
förbehalles rätt till fri och obehindrad utfart för
all framtid å den med ägofigur nr 62 betecknade vägen,
varför köparna skola tillförbindas att icke å densamma
uppföra grindar eller andra anordningar, som
kunna hindra trafiken; ägande kronan att till säkerhet
för beståndet av sagda utfästelser angående rätt
till väg erhålla inteckning i lägenheterna, samt att
köparna betala av kronan förskotterad kostnad för

31

Kungl. Martts proposition nr 63.

avstyckning av lägenheterna, utgörande 150 kronor 2
öre för Bocksjö l3, 837 kronor 94 öre för Bocksjö l4 och
176 kronor 36 öre för Bocksjö l5.

12 :o.

Kroppstad nr 2 i Värmlands län.

Kronoegendomen 1h mantal Kroppstad nr 2 i Ny socken av Värmlands
län var för tiden 14 mars 1928—14 mars 1933 utarrenderad i tre olika lotter,
huvudgården mot en årlig avgäld av 650 kronor, Kvarnbråten mot en
årlig avgäld av 210 kronor och den kronoegendomen tillhörande s. k.
Åmotsforsen med utmål mot en årlig avgäld av 1,750 kronor. I avvaktan
på egendomens framtida disposition har densamma efter den 14 mars
1933, fortfarande uppdelad i angivna lotter och mot enahanda avgälder,
upplåtits på ettåriga arrenden, senast till den 14 mars 1935.

Uppskattningslörrättning har hållits å egendomen under år 1932. Av
handlingarna i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen upprättat
instrument och en av förste lantmätaren Sv. Aug. Odquist år 1903
upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 24 kilometer från Arvika stad och 3 kilometer
från Å molsfors järnvägsstation, innehåller en areal av 135.15 hektar,
därav 25,65 hektar tomt och åker, 4.oo hektar ängsmark och 105.50 hektar
avrösningsjord. Å egendomen finnas torpen Flottbråten på 1 kilometers
avstånd från huvudgården och Kvarnbråten, beläget 2 kilometer väster
örn huvudgården. Torpen, som äro bebyggda med kronan tillhöriga hus,
brukas, Flottbråten under huvudgården och Kvarnbråten av P. J. Bohlin
från den 14 mars 1928.

För landstormens behov disponerar arméförvaltningen å egendomen ett
tomtområde örn O.128 hektar med därå uppförd förrådsbyggnad. Huvudgårdens
byggnader äro tillräckliga för egendomens behov och jämförelsevis
väl underhållna. Ekonomihusen äro dock gamla och otidsenliga. Husen
å torpen äro dåliga.

Åkerjorden, bestående huvudsakligen av lerjord, är av god beskaffenhet.
Ängen, som utgöres av renar och backar, är mindre god, delvis vattensjuk.
Skogsmarken ingår icke i arrendet. Skogen är av god beskaffenhet.

Genom Kungl. Maj:ts resolution den 11 december 1931 har Åmotsfors
pappersbruksaktiebolag medgivits rätt att hava elektriska högspänningsledningar
framdragna över egendomen.

Uppskattning snämnden har i likhet med kronojordstyckningssakkunniga
föreslagit försäljning av största delen av egendomens inägojord
jämte nödig skogsmark, uppdelad i tre lotter, huvudgården, Flottbråten
och Kvarnbråten. Som en fjärde försäljningslott skulle dessutom tillkomma
egendomen tillhörigt vattenfall med strandrätt, utmål och upplagsplats.
Försäljningslotterna hava å förberörda karta angivits med
röda gränslinjer och betecknats med I—IV.

32

Kungl. Majlis proposition nr 63.

Nämnden har förordat, att lotten I eller huvudgården skulle med åsatt
saluvärde av 19,000 kronor hemhjudas arrendatorn Bertil Olsson, vilken
från den 14 mars 1928 innehaft egendomen. Före nämnda tid hade Olssons
fader brukat egendomen från år 1900.

Vid granskning av förslaget bär domänstyrelsen ansett sig höra biträda
detsamma allenast i vad det avsåge försäljning av huvudgården
och Flottbråten, det senare området uppdelat i lämpligt antal till bostadsbyggande
avsedda tomter. Kronoegendomen i övrigt borde lämpligast
tillsvidare bibehållas i kronans ägo.

I enlighet härmed har på styrelsens föranstaltande genom en den 17
mars 1934 i vederbörlig ordning fastställd förrättning från egendomen
avstyckats sex å särskild karta angivna och med litt. A—F betecknade
lotter. Av dessa, som försetts med registernummer 24—29, motsvarar litt
A den i uppskattningsnämnaens försäljningsförslag angivna lotten I med
utökad skogsmark. Lotterna litt. B—F utgöra å torpet Flottbråtens område
avstyckade bostadstomter.

Lotternas arealer framgå av efterföljande tabell: I

Litt.

Areal i

hektar

Arrende-värde i
kronor

åker

äng

avrösnings-

jord

summa

Jordbrukslott.

A

R:nr

24 huvudgården...

19.7480

4.6050

33.8170

57.5700

750

Bostadslägenheter.

B

25 obebyggd ......

0.29X0

0.0430

0.3160

0.6 500

—

C

»

2e bebyggd.........

0.1960

0.0 9 4 0

0.2 7 00

0.6600

—

D

»

27 obebyggd ......

0.3230

0.0380

0.3090

0.6 7 00

—

E

»

28 »

0.4650

0.02 00

—

0.4850

—

F

»

29 » ......

0.4395

0.0180

—

0.4676

—

I lotten litt. A ingår enligt avstyckningshandlingarna styckningsfastighetens
andel av Nysockens jon utanför ägolottens stränder samt 50 procent
av den till styckningsfastigheten hörande andelen i fisket i samma
sjö. Envar av lotterna bar tilldelats i ägostyckningshandlingarna angivna
andelar i vissa vid förrättningen såsom gemensamma avsatta vägar.

Med hänsyn till de förändringar i avseende å försäljningslotternas
arealer och eljest, som på grund av såväl domänstyrelsens i ärendet intagna
ståndpunkt som vid avstyckningsförrättningen uppkomna nya omständigheter
måst vidtagas i det ursprungliga försäljningsförslaget, har
domänintendenten anfört, att saluvärdet å lotten litt. A borde bestämmas
till 21,200 kronor, därav för skog och skogsmark 6,870 kronor, varjämte
lotterna litt. B—F borde åsättas saluvärden av respektive 650, 1,760, 805,
970 och 915 kronor.

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Över jägmästaren har förklarat sig icke hava något att erinra emot de
föreslagna försäljningarna.

Med skrivelse den 12 juni 1934 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:t prövning samt därvid för egen del anfört följande.

De lotterna åsätta saluvärdena hade styrelsen ansett sig kunna godkänna.

Lotten litt. A. borde försäljas under hand jämlikt stadgandet i 15 §
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176). Visserligen hade uppskattningsnämnden
förordat hembud för arrendatorn Bertil Olsson å denna lott. Då
Olsson emellertid icke innehaft lotten längre än från den 14 mars 1928,
kunde hembud å lotten i författningsenlig ordning icke tillerkännas honom.
Nämndens upplysning, att Olssons fader från 1900 brukat kronoegendomen
hade vid det förhållande att denne skött jordbruket som underarrendator
hos Åmotsfors pappersbruksaktiebolag icke någon inverkan.

Vid försäljning av lotten borde kronan förbehållas rätt dels att som
upplagsplats nyttja det med ägofigur nr 42 å styckningskartan utmärkta
området, dels att tillsvidare och så länge det erfordrades hava det å styckningslotten
för landstormens behov uppförda förrådshuset kvarstående
och nyttja det huset tillhörande tomtområdet, dels oek att över styckningslotten
taga väg fram till nämnda område. Kätt borde ävenledes
förbehållas Åmotsfors pappersbruksaktiebolag att hava sina över sistnämnda
styckningslott framdragna kraftledningar kvarstående.

Lotterna litt. B—F borde upplåtas jämlikt stadgandet i 13 § berörda
förordning.

Vid ärendets föredragning den 27 juli 1934 har Kungl. Maj:t förordnat
örn försäljning, på sätt förslaget innebär, av förberörda fem bostadslägenheter
samt förklarat sig vilja framdeles meddela beslut beträffande dispositionen
av lotten litt. A.

Beträffande sistnämnda lott har arrendatorn Olsson i skrivelse
till Kungl. Majit den 18 juli 1934 förklarat sig villig inköpa densamma
till åsatt saluvärde av 21,200 kronor samt på övriga av domänstyrelsen
föreslagna villkor. Till stöd för att hembudsrätt måtte tillerkänna
honom har Olsson framhållit, att hans fader under åren 1902—1906
i egenskap av underarrendator hos Åmotsfors pappersbruksaktiebolag på
ett av vederbörande domänintendent väl vitsordat sätt skött jordbruket
å ifrågavarande kronoegendoms huvudgård, vilken därefter brukats av
Olsson själv, först som underarrendator intill den 14 mars 1928 och från
nämnda tidpunkt som arrendator. Med skrivelse den 20 augusti 1934 laar
Olsson härjämte ingivit två intyg, det ena av kommunalnämndsordföranden
i Ny socken Joli. Pettersson, utvisande, att Olsson och dennes fader
under av Olsson angivna tider och i av honom uppgiven egenskap brukat
huvudgården till kronoegendomen Kroppstad nr 2, samt det andra
av direktören i Åmotsfors pappersbruksaktiebolag Gösta Schotte av innehåll,
att Olsson såsom arrendator av ifrågavarande fastighet skött densamma
på ett synnerligen förtjänstfullt sätt, varför han vore väl värd
att i första hand ifrågakomma som köpare vid fastighetens försäljning.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sand. Nr 63.

3

Departements chefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Jag finner vägande skäl vara förebragta för försäljning av lotten litt.
A till nuvarande arrendatorn, vilken även av uppskattningsnämnden förordats
till hembud å densamma. Då arrendatorn emellertid icke kan i
författningsenlig ordning beredas hembud, torde frågan få underställas
riksdagens prövning.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen V* mantal Kroppstad nr 2
i Ny socken av Värmlands län lotten litt. A (huvudgården)
med en areal av 57.57 hektar må med ett saluvärde
av 21,200 kronor och med tillträdesrätt räknad från
den 14 mars 1935 försäljas enligt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med hembudsrätt för Bertil Olsson,
samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det
skick, vari den vid tillträdet befinnes, att endast kronan
tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,
att kronan förbehålles rätt att dels såsom upplagsplats
begagna det med ägofigur nr 42 å den i ärendet
företedda avstyckningskartan betecknade området,
dels tillsvidare, så länge det erfordras, hava det å lotten
för landstormens behov uppförda och av försäljningen
ej omfattade förrådshuset kvarstående samt
nyttja det till huset hörande tomtområdet, dels ock taga
väg över den till försäljning föreslagna lotten fram
till sistnämnda tomtområde, samt att köparen skall
respektera den Åmotsfors pappersbruksaktiebolag medgivna
rätten att hava elektriska högspänningsledningar
framdragna över lotten.

13 :o.

Hov nr 1 i Jämtlands län.

Kronoegendomen 2/a mantal Hov nr 1 i Frösö socken av Jämtlands län
har intill den 14 mars 1933 varit utarrenderad mot årligt arrende av 330
kronor. Från nämnda tidpunkt har egendomen sedermera i avvaktan på
lösning av frågan örn dess framtida disposition mot enahanda avgäld
upplåtits på arrende intill den 14 mars 1935.

Med anledning av förestående arrendeledighet har på domänstyrelsens
föranstaltande den 13 augusti 1929 hållits vederbörlig uppskattningsförrättning
å egendomen.

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Av handlingarna i ärendet, däribland det vid nyssnämnda förrättning
förda instrumentet ävensom vidimerat utdrag av en av F. W. Jonsson
vid laga skifte år 1893 upprättad karta över samtliga ägor till »hemmanen
Hof och Prestbordet uti Frösö socken», inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Östersund, ligger i två
skiften, inägo- och hemskiftet samt Brattåsskiftet, av vilka det förstnämnda
skiftet innehåller en areal av 64.164 hektar, varav 26 hektar åker,
7.356 hektar äng, 29.459 hektar skogsmark och 1.349 hektar annan avrösningsjord,
och det andra består av 28.43 hektar skogsmark och annan avrösningsjord.
I nämnda arealer ingå ej fyra med litt. a—d beteckande
lotter örn tillhopa 12.545 hektar, vilka försålts jämlikt beslut den 24 februari
1911. Däremot ingår i inägo- och hemskiftets areal ett område örn O.141
hektar, som jämlikt beslut den 4 mars 1927 försålts till Frösö församling
för utvidgning av skoltomt.

Åbyggnaden är med undantag av kornladan av hög ålder och ganska
bräcklig och i vissa fall i behov av nybyggnad, i synnerhet ladugårdsbyggnaden,
vilken är i det närmaste uttjänad.

Frösö elektriska förening m. h. p. a. bär medgivits rätt att hava över
egendomen framdragna elektriska ledningar, på sätt och under villkor
Kungl. Maj:ts resolution den 25 april 1919 närmare angiver.

Taxeringsvärdet för år 1933 å hela egendomen utgör 28,400 kronor för
inägorna och 6,300 kronor för skogen. Av sistnämnda värde belöpa 3,800
kronor på egendomens hemskogsskifte.

A egendomen finnas tre ättehögar.

Jämtlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har framhållit,
att egendomen ej borde styckas, då det med hänsyn till läget i närheten
av Östersund och där förlagda regementen ur leveranssynpunkt vore
av stor vikt, att några större, produktionskraftiga jordbruk funnes att
tillgå. Efterfrågan på egnahems- och åholägenheter å Frösön vore knappast
märkbar, och förutsättningarna för småbruk mindre goda, enär erforderlig
tillgång till arbetsförtjänst ej funnes.

Uppskattning snämnden har anfört följande. FramställAingar örn förvärv
från kronoegendomen av bostads- eller mindre jordbrukslägenheter hade
ej inkommit till nämnden. Med hänsyn till beskaffenheten av egendomens
åbyggnad och de kostnader, en förbättring av denna skulle medföra,
förordades egendomens försäljning. Nämnden, som delade egnahemsnämndens
åsikt örn egendomens bibehållande ostyckad, ansåge, att
försäljningen borde omfatta egendomens inägojord samt såsom skogsanslag
härtill hemskogsskiftet, beläget omedelbart norr örn inägorna. Den
övriga delen av egendomen borde bibehållas i kronans ägo för att förvaltas
i samband med invidliggande kronoegendomen Stocke nr 2 tillhörande
utmark. Det till försäljning föreslagna området, inägo- och hemskiftet,
saluvärderades till 35,585 kronor, varav 13,677 kronor 50 öre för utmark
med växande skog. Arrendevärdet vore 695 kronor. Lotten borde
försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. och därvid hembjudas egendomens nuvarande
arrendator, kyrkovärden Erik Olofsson, vilken innehaft egendomen på
arrende sedan den 14 mars 1892 och gjort sig förtjänt av hembud vid lottens
försäljning. Nämnden ansåge icke särskilda bestämmelser rörande
egendomens användande eller kronans återköpsrätt behöva ifrågakomma
vid försäljningen, enär egendomens belägenhet icke torde förutsätta

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

någon oförutsedd värdeökning i avsevärd grad. Vid tillämpning av dylik
rätt torde saluvärdet skäligen böra sättas till 30,250 kronor. Därest
egendomen skulle försäljas utan hembud, har uppskattningsnämnden
föreslagit ett saluvärde av 37,085 kronor, vilket utgjorde en höjning av
saluvärdet med 1,500 kronor, motsvarande kostnaden för iståndsättande
av vissa egendomens åbyggnader, särskilt stall- och ladugårdsbyggnaden.
Förbundes försäljningen med villkor örn återköpsrätt för kronan, borde
saluvärdet vid försäljning utan hembud utgöra 31,515 kronor.

Egendomens arrendator, har förklarat sig önska inköpa den till försäljning
föreslagna delen av egendomen för en köpeskilling av 35,585 kronor,
men har ifrågasatt, huruvida saluvärdet å skogen ej kunde nedsättas
något.

Överlantmätaren har ansett en avstyckning av det till försäljning avsedda
området överensstämma med föreskrifterna i 19 kapitlet 3 § i lagen
den 18 juni 1926 örn delning av jord å landet.

Över jägmästaren har tillstyrkt uppskattningsnämndens försäljningsförslag
men har ansett värdet å den till försäljning föreslagna skogen
vara för högt, varför han ifrågasatt, huruvida ej saluvärdet å skog och
skogsmark borde nedsättas till 10,624 kronor. Saluvärdet å hela försäljningslotten
skulle härigenom komma att utgöra 32,527 kronor 40 öre vid
försäljning med hembud för arrendatorn.

Länsstyrelsen har i utlåtande den 3 november 1931 förklarat sig ej hava
annat att erinra mot uppskattningsnämndens förslag, än att saluvärdet å
skogsmark och växande skog borde bestämmas i enlighet med vad av överjägmästaren
anförts. I

I samband med förevarande försäljningsförslag har fråga uppkommit
örn undantagande ur naturskydds- och fornminnessynpunkt av visst område
från försäljningen. Härom må anföras följande.

I ett ärende rörande skyddande av ett å ifrågavarande kronoegendom
beläget område, omfattande bland annat ett gravfält från järnåldern,
vilket skadats genom därå verkställd grustäkt, har ordföranden i Frösö
hembygdsförening i skrivelse den 21 januari 1930 föreslagit, att vid försäljning
av kronoegendomen det därå befintliga gravfältet måtte avsättas
till fornminnes- och naturskyddsområde att användas som en bygdens
minnesrika och vackra mötesplats under hembygdsföreningens vård.

Länsstyrelsen har i yttranden över nämnda förslag funnit lämpligast,
att hela det område, som vore upptaget av fornminnen, överfördes till
förvaltning av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. I varje fall
vore det för områdets skyddande av största vikt, att någon upplåtelse av
detsamma eller rättighet med avseende därå icke medgåves utan i samförstånd
med riksantikvarien ävensom att fornminnesområdet under inga
förhållanden inbegrepes i en eventuell försäljning av hemmanet utan bibehölles
i kronans ägo mot det att skälig jämkning vidtoges i det hemmanet
åsätta saluvärdet.

Riksantikvarien har icke ansett skäl föreligga, att området överfördes
till förvaltning av akademien, men har i likhet med länsstyrelsen framhållit
vikten av att fornminnesområdet icke inbegrepes i en försäljning
eller utarrendering av kronoegendomen utan bibehölles i kronans ägo för
att med nyttjanderätt upplåtas till Frösö hembygdsförening under förutsättning,
att kontrollen av områdets skötsel uppdroges åt länsantikvarien.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

37

Frösö hembygdsförening har härefter föreslagit, att det område, som
funnes angivet å en av länsantikvarien upprättad och i ärendet ingiven
skiss, måtte undantagas från försäljningen samt att ny utfartsväg från
området till allmänna landsvägen måtte anordnas på sätt skissen utvisade.

Länsantikvarien Eric Festin har i yttrande den 2 juni 1931 anfört bland
annat följande. Tillfartsvägarna från landsvägen fram till fornminnesområdet
syntes höra vara två, nämligen dels den av föreningen föreslagna,
som borde utläggas till ganska avsevärd bredd, dels ock den nu använda
(å skissen betecknad »fägata»), vilken från landsvägen ledde fram
till den å skissen utmärkta smedjan.

Vidare förelåge behov av servitut emot bebyggelse i närheten av området
och inom sådant avstånd, att den vore till förfång eller i något avseende
ur fornminnes- eller naturskyddssynpunkter bleve störande för
området. Platsen hade ett ömtåligt läge, och därför borde tillses, att något
av den »världsberömda fjärrsynen» från denna märkliga fornminnesplats
skyddades, så mycket mera som området även avsåges för möten av
ideell natur och hembygdsvårdande syften. Särskilt området åt väster
borde beläggas med dylikt servitut.

Vid årsmöte den 6 december 1931 beslöt hembygdsföreningen, att föreningen
skulle med nyttjanderätt mottaga fornminnesområdet, därest
detta komme att undantagas, men att, då föreningen ej hade någon som
helst ekonomisk nytta men väl utgifter för iordningställande och underhåll
av området, ingen avgift för nyttjandet borde erläggas, eller, örn
detta av formella skäl ej kunde medgivas, avgiften borde sättas så låg
sorn möjligt, exempelvis fem kronor per år.

Ifrågavarande områden hava närmare angivits å en av distnktslantmätaren
Otto K. Berne år 1931 på hembygdsföreningens initiativ upprattad
och i ärendet företedd karta med beskrivning. Härav framgår, att
det område, som för fornminnesändamal borde undantagas vid egendomens
försäljning, å kartan betecknat litt. Ba och begränsat av linjerna
mellan punkterna 1-2-3-4-5-6-7-8-9-1, med undantag av härinom
belägen samfälld väg, i areal innehölle omkring 1.5 hektar, varav O.ocs
hektar åker och 1,435 hektar äng. Enligt beskrivningen borde följande
bestämmelser tillkomma: 1) Stamfastigheten medgåves ratt att tor kringliggande
inägojords brukande använda befintliga brukningsvägar över området
utan att skada därå belägna fornminnesgravar m. m. 2) Med området
skulle följa nyttjanderätt till 4 meter breda utfartsvagar ut till
landsvägen å de å kartan med litt. a och b betecknade omradena. o) Härjämte
skulle med området följa rätt att taga vatten i hallan litt. c. Hembvffdsföreningen
hade dessutom — anföres i beskrivningen — hemställt,
att området mellan linjerna 5—6—7—8 och 10—11 samt området mellan
linjerna 2—3—4 och 12—13 icke finge bebyggas med andra byggnader, an
som för stamfastigheten erfordrades för jordbruksändamål, dock i intet
fall av störande beskaffenhet. Länsantikvarien hade därutöver anhalht,
att hela området mellan styckningsområdet litt. Ba, utfartsvagarna litt.
a och b och landsvägen icke finge bebyggas annat än med nyssnämnda

Sl l7änsantfk var i en bär härjämte framhållit busk värd b Men av att ett område
vid nordvästra hörnet av området litt. Ba, a 1931 års karta angivet
med punkterna 0—I—IT—5, komme att inneslutas i upplåtelsen till Frösö
hembygdsförening.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Arrendatorn har motsatt sig inskränkning i dispositionsrätten till områdena
oster och väster om området litt. Ba samt förklarat, att, därest litt.
Ba komme att undantagas, han vore villig att för egendomen erlägga en
köpeskilling av 30,000 kronor. Till stöd för nedsättningen i köpeskillinarrendatorn
åberopat ett av två personer avgivet intyg av innehall
bland annat, att egendomens saluvärde genom undantagandet av litt
Ba komme att sjunka med omkring 3,800 kronor.

„..H!f?f*er ?mr arrendatorn hemställt, att domänstyrelsen måtte avgöra
, niri®s^''ren<^e^’ sätt domänstyrelsen funne lämpligast, samt anhallit,
att, därest det iiragasatta förbudet mot viss bebyggelse ansåges utgöra
något men för egendomen, hänsyn härtill toges vid bestämmandet
av köpeskillingen, varjämte han framhållit, att de områden, som skulle
undantagas från bebyggelse, utgjorde över 7 hektar.

Länsantikvarien har sedermera med bifogande av en av distriktslantmätaren
Berne den 5 mars 1932 upprättad kartskiss framlagt ett i viss
mån ändrat förslag angående omfattningen av litt, Ba samt de områden,
varå bebyggelse ej skulle få äga rum.

Med utlåtande den 30 juli 1932 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen hade ej något att erinra mot uppskattningsnämndens
försäljningsförslag. Med bifall till överjägmästarens förslag
örn reducering av skogsvärdet ansåge styrelsen emellertid, att egendomens
saluvärde vid försäljning med hembudsrätt för arrendatorn borde
utgöra 32,500 kronor. Angående undantagandet från försäljningen av ett
forntida gravfält för att med nyttjanderätt upplåtas till Frösö hembygdsförening
samt förbud mot bebyggande av vissa områden ansåge sig styrelsen
ej kunna biträda de härutinnan framlagda förslagen, då dylikt undantag
och förbehåll skulle avsevärt minska köpeskillingen för egendo -

men, utan att kronan erhölle en häremot svarande nyttjanderättsavgäld.
Forngravarna vore för övrigt fridlysta redan genom förordningen den 29
november 1867 rörande forntida minnesmärkens fredande och bevarande.

Styrelsen hemställde slutligen, att Kungl. Majit måtte förordna, att
egendomen i övrigt skulle ställas under skogsstatens vård och förvaltning
för att förvaltas som kronopark.

Sedan länsantikvarien Festin i skrivelse till Kungl. Majit den 12
augusti 1934 såväl å egna som å föreningen Heimbygdas vägnar hemställt
örn ytterligare utredning i ärendet, har Kungl. Majit anmodat riksantikvarien
och länsstyrelsen i Jämlands län att — den sistnämnda efter
vederbörandes hörande — i ärendet avgiva nya yttranden, varjämte förnyat
utlåtande infordrats från domänstyrelsen.

Riksantikvarien har vidhållit sin förut i ärendet uttalade mening samt

därutöver framhållit, att det skydd för fornlämningar, som förordningen

den 29 november 1867 skänkte, icke kunde i förevarande fall anses vara
tillfyllest. Med hänsyn till det natursköna läget i närheten av Östersund
vore risken synnerligen stor för att marken omkring gravfältet, sedan
kronoegendomen försålts till enskild person, komme att så småning -

om bliva föremål för tomtstyckning, varigenom detta Jämtlands kanske
märkligaste kultur- och naturminnesområde bleve spolierat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

39

Föreningen Heimbygda har i avgivna yttranden funnit den lämpligaste
lösningen av frågan om fornminnesområdets bevarande vara den, att området
upplätes till föreningen Heimbygda i stället för till Frösö Hembygdsförening.
Föreningen Heimbygda bar föreslagit, att vid kronoegendomens
Hov nr 1 försäljning måtte undantagas området litt. Ba örn cirka
1.6i hektar, å en av distriktslantmätaren Berne den 11 februari 1933 upprättad
och i ärendet företedd kartskiss »Ang. avstyckning från Håv l1 i
Frösö socken» begränsat av linjerna mellan punkterna 1—2—3—18—17—
16—5—6—7—8—9—1, vilket område borde utan vederlag ställas till föreningens
förfogande, helst med äganderätt, att jämväl det å samma kartskiss
utmärkta området litt. A + B örn cirka 1.84 hektar, varå även torde
finnas forntida gravhögar eller rester av dylika, måtte undantagas och
likaledes utan vederlag med äganderätt överlåtas på föreningen, att från
störande bebyggelse måtte friläggas å kartskissen angivna områdena I—V
—12—18—I och 8—7—6—5—10—14—15—19—8, att den vid litt. C å kartskissen
belägna källan såsom intimt börande samman med fornminnesområdet
måtte tillföras detta med äganderätt för föreningen eller, därest
detta ej kunde medgivas, med nyttjanderätt utan vederlag för föreningen
samt, i förstnämnda fall, med rätt för köparen av egendomen att för gårdens
behov fritt taga vatten ur källan, samt att egendomens huvudgård
måtte medgivas rätt, i den mån det kunde anses skäligt och lämpligt, att
för kringliggande inägojords brukande använda befintliga brukningsvägar
över området utan att skada fornlämningar, planteringar eller dylikt,
Därest föreningens förslag godkändes, borde enligt föreningens mening en
skälig jämkning vidtagas i egendomens saluvärde.

Arrendatorn Olofsson bar i skrivelse den 29 november 1933 förklarat sig
i huvudsak icke hava något att erinra mot föreningen Heimbygdas förslag
under förutsättning, att köpeskillingen för egendomen nedsattes med
4,500 kronor eller till 28,000 kronor. Den i förslaget omförmälda källan
borde dock helst icke undantagas från försäljningen. Föreningen medgåves
rätt till utfartsväg från området litt. Ba fram till landsvägen, vilken
utfartsväg borde läggas över det å kartan med 8—7-—6—5—10—14—
15—19—8 betecknade området.

Länsstyrelsen bar i yttrande den 3 mars 1934 för sin del föreslagit, att
områdena litt. Ba och A-f B å kartskissen av den 11 februari 1933 måtte
undantagas från försäljningen av egendomen för att avgiftsfritt, eventuellt
mot en avgift av högst 10 kronor per år, upplåtas till föreningen
Heimbygda, att av föreningen disponeras tillsvidare och så länge de ansåges
böra av föreningen för hembygdsvårdande syften förvaltas, att områdena
mellan punkterna I—Y—12—18—I och 8—7—6—5—10—14—15—
19—8 icke måtte utan samtycke av kronan bebyggas samt att vissa förbehåll
örn rätt till källan vid litt. C ävensom angående rätt till väg måtte
stadgas. Härjämte har länsstyrelsen förordat, att vid bifall till dess förslag
saluvärdet å egendomen borde nedsättas till 28,000 kronor.

40

Departements chefen.

Kungl. Martts proposition nr 63.

I utlåtande den 27 juli 1934 har domänstyrelsen på förut anförda skäl
förklarat sig för sin del icke kunna tillstyrka, att områdena litt. Ba och
A + B undantoges från försäljningen1 av kronoegendomen eller att de två
övriga områdena belastades med servitut. Därest likväl Kungl. Majit,
med hänsyn till vad i ärendet andragits rörande områdenas litt. Ba och
A + B stora kulturhistoriska värde, skulle finna, att nämnda områden
borde undantagas från försäljningen samt de två övriga områdena belastas
med servitut för förhindrande av dessa områdens olämpliga bebyggande,
ville domänstyrelsen förorda, att områdena litt. Ba och A + B med
äganderätt överlätes till föreningen Heimbygda, då det endast skulle medföra
en kostnad för kronan att med äganderätt behålla områdena och med
nyttjanderätt upplåta dem till föreningen utan avgäld eller mot en ringa
sådan. Styrelsen hade intet att erinra emot att köpeskillingen för egendomen
i dylikt fall nedsattes till 28,000 kronor. Därest äganderätten till
områdena litt. Ba och A + B skulle överlåtas till föreningen utan vederlag,
torde ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Jag biträder förslaget örn kronoegendomens försäljning med hembud
för nuvarande arrendatorn. De skäl, vilka förebragts för ett undantagande
från försäljningen av det å kartskissen den 11 februari 1933 med litt. Ba
betecknade fornlämningsområdet, synas emellertid böra godtagas. Området
torde sålunda böra med äganderätt överlåtas till föreningen Heimbygda,
att av föreningen avsättas till och framdeles bevaras såsom fornminnes-
och naturskyddsområde. Vid överlåtelsen, som bör ske utan
vederlag, synes mig förbehåll böra göras örn rätt för kronan att, därest
föreningen brister i nödig omvårdnad örn området eller föreningen upplöses,
vinna området åter. På grund av områdets undantagande från
försäljningen torde egendomens saluvärde böra nedsättas till 30,000 kronor.
Däremot anser jag mig icke kunna tillstyrka, vare sig att området litt.
A + B undantages från försäljningen eller att någon del av egendomen
belastas med byggnadsservitut till förmån för fornlämningsområdet.

Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1935 av den i kronans ägo
kvarvarande delen av egendomen torde avgöras av Kungl. Majit, sedan
riksdagen beslutat i försäljningsfrågan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2/s mantal Hov nr 1 i Frösö
socken av Jämtlands län må
dels, enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., med rätt till hembud för Erik Olofsson försäljas
egendomens inägo- och hemskifte — däri dock ej
inbegripna ett med litt. Ba betecknat område å en av
distriktslantmätaren Otto K. Berne den 11 februari

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

41

1933 upprättad kartskiss »Ang. avstyckning från Håv
l1 i Frösö socken», samt ett år 1927 till Frösö församling
försålt område örn O.m hektar — med ett saluvärde
av 30,000 kronor,

dels ock till föreningen Heimbygda med äganderätt
utan vederlag överlåtas förberörda område litt. Ba jämte
därå befintlig badstubyggnad, med förbehåll örn skyldighet
för föreningen att vårda området såsom fornminnes-
och naturskyddsområde och örn rätt för kronan
att, därest föreningen upplöses eller befinnes
brista i nödig omvårdnad örn området, kostnadsfritt
vinna detsamma åter;

skolande i övrigt gälla, beträffande försäljningen
av inägo- och hemskiftet, att
tillträdet må räknas från den 14 mars 1935, att egendomen
försäljes i det skick, vari den vid tillträdet befinnes,
att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningen, att förbehåll göres för
de jämkningar i gränser, som vid blivande avstyckningsförrättning
kunna komma att föreskrivas, att föreningen
Heimbygda såsom ägare av området litt. Ba
medgives rätt att fritt nyttja den intill området belägna
källan ävensom rätt till erforderliga utfartsvägar
samt att köparen skall respektera den Frösö elekriska
förening m. b. p. a. medgivna rätten att hava
elektriska ledningar framdragna över egendomen,
ävensom beträffande överlåtelsen av lotten
litt. B a, att ägaren av inägo- och hemskiftet
förbehålles rätt att för kringliggande ägors brukande
taga nödiga vägar över området utan att skada fornlämningar,
planteringar eller dylikt.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—13:o härovan antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 63.

4