Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
1
Nr 55.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning; given Stockholms slott
den 16 januari 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
januari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför därefter
följande:
I en till 1932 års riksdag avlåten proposition, nr 100, anförde min företrädare
i statsrådsämbetet beträffande uppkommen fråga örn statligt understöd
till sådana lärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande
klasser och blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling
i samband med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet, följande:
Även örn departementschefen måste i likhet med skolöverstyrelsen och
statskontoret anse det billigt och skäligt, att åtgärder från det allmännas
sida vidtoges för att bereda ifrågavarande lärarinnor något understöd som
ersättning för mistad anställning, ansåge departementschefen sig dock ej
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 55. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
kunna tillstyrka, att förslag till ett mera generellt ordnande av denna angelägenhet
förelädes riksdagen. Lämpligare vore det, att, efter verkställd närmare
utredning, de särskilda fallen bragtes under riksdagens prövning.
I skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av omförmälda proposition
anförde riksdagen, bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen
ansåge lämpligt, att frågan om understöd åt nämnda kategori
av lärare avgjordes från fall till fall.
På förslag av Kungl. Maj:t hava sedermera 1933 och 1934 års riksdagar beviljat
vissa understöd till sammanlagt tre lärarinnor av omförmälda kategori.
I skrivelse den 19 april 1932 avgav skolöverstyrelsen i anledning av en
av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening gjord framställning
utredning och förslag angående understöd åt biträdande lärare vid
folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilka på grund av skolväsendets
omorganisation mist sin anställning.
I häröver den 8 oktober 1932 avgivet utlåtande förordade statskontoret i
anslutning till 1932 års riksdags ovannämnda uttalande beträffande understöd
åt entledigade lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser,
att jämväl frågan örn understöd åt ifrågavarande lärarinnor vid mindre
folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor upptoges till prövning i
enahanda ordning, eller sålunda att varje särskilt fall efter verkställd utredning
bragtes under riksdagens prövning.
Genom beslut den 11 november 1932 fann härefter Kungl. Majit — med
förklarande att Kungl. Majit förutsatte, att skolöverstyrelsen skulle vidtaga
på densamma ankommande åtgärder'' för att understödsfrågor av ifrågavarande
slag från fall till fall bragtes under Kungl. Majits prövning — vad
i omförmälda ärende förekommit icke i dåvarande sammanhang föranleda
någon Kungl. Majits vidare åtgärd.
Sedermera inkommo till Kungl. Majit ansökningar örn understöd från sex
lärarinnor, tillhörande förevarande kategori. Över dessa ansökningar avgåvos
utlåtanden den 22 december 1933 av skolöverstyrelsen och den 25 januari
1934 av statskontoret.
Statskontoret uttalade sig därvid till en början angående omfattningen av
det föreliggande behovet av understöd samt om vilka principiella förutsättningar,
som borde föreligga för understöds beviljande ävensom angående
grunderna för understödsbeloppens beräknande. Härom anförde ämbetsverket
i huvudsak följande:
Statskontoret hade i utlåtande den 8 oktober 1932 uttalat, att det syntes
vara med billighet överensstämmande att sådana lärarinnor, varom nu vore
fråga, i de fall, där verkligt ömmande omständigheter förelåge, finge komma
i åtnjutande av något understöd. Denna uppfattning ansåge sig ämbetsverket
böra vidbliva. Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats, torde den
personalgrupp, som det här gällde, omfatta högst ett femtiotal lärarinnor,
vilka genom de vidtagna organisationsändringarna inom skolväsendet kunde
3
Kungl. Maj.is proposition Nr 55.
beräknas bliva avskedade från sina tjänster. Av dessa torde dock ett större
eller mindre antal kunna förväntas erhålla sin utkomst med annat arbete
inom skolväsendet eller annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att
lämna ifrågavarande lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde
beredas dem, helt utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda
privatläroverk och vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande
klasser redan tillerkänts dylik förmån. A andra sidan borde, såsom
av 1933 års riksdag i skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket
icke lämnade hjälp i andra fall än sådana, där billighetsskäl motiverade ett
ingripande från statens sida.
Såsom allmän förutsättning för understöd borde gälla, att i ekonomiskt
hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen, vilket bland
annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas endast i det
fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore urståndsatt att försörja
hustrun och familjen i övrigt.
För att komma ifråga till understöd borde vidare vederbörande i minst
fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande
lärarinna vid folkskola.
Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå allenast
med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd, men högst
uppgående förslagsvis till ett års avlöning.
För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna
bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis
sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av
intill 15 år med 5/12 av senast åtnjuten årslön,
» 20 » » 6/iä » » » » ,
» 25 » » 7/i2 » » » » ,
därutöver » 8/i2 » » » » .
I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande
1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande
uppnått 60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.
Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis på
riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp eller om årligt understöd.
Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle
mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt,
eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna
för understödets åtnjutande icke längre vore för handen, torde understödet
böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen reduceras. Med
hänsyn härtill syntes den anordningen böra träffas, att, sedan understödet
för första året tillgodonjutits, en årlig prövning av understödsbehovet skulle
äga rum genom skolöverstyrelsen, som, i händelse skäl därtill funnes föreligga,
ägde att förklara, att understöd ej vidare skulle utgå, eller att det
skulle på visst sätt nedsättas. För möjliggörande av sådan prövning borde
vederbörande vara skyldig att, därest fortsatt understöd önskades, före
utgången av varje budgetår till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning
därom, varvid redogörelse borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden
och ekonomiska ställning samt de förändringar däri, som kunde
hava inträtt.
Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds
meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen, i den
mån särskilda omständigheter därtill föranledde.
4
Kungl. May.ts proposition Nr 55.
I anslutning till vad statskontoret sålunda anfört föreslog Kungl. Majit
riksdagen i en den 16 februari 1934 dagtecknad proposition, nr 134, att
medgiva, att från det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid
folkskolor finge under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit
kunde finna skäl fastställa, utgå vissa understöd till omförmälda lärarinnor.
I skrivelse den 1 juni 1934, nr 293, tillkännagav riksdagen, att riksdagen
bifallit propositionen. I skrivelsen anförde riksdagen därvid bland
annat följande:
Riksdagen ansåge samma skäl, som tidigare åberopats för beredande av
understöd åt lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser, vilka
blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling i samband med
genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre
skolväsendet, kunna åberopas för nu ifrågavarande lärarinnor och medgåve
därför, att åtgärder vidtoges i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit.
Liksom när fråga varit örn understöd åt lärarinnor vid privatläroverken
borde här förevarande understödsfrågor bedömas från fall till fall.
Såsom av statsrådsprotokollet framginge, hade statskontoret framlagt vissa
allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid avgörandet av understödsfrågor
av här förevarande art. De sålunda uppdragna riktlinjerna, åt vilka departementschefen
givit sin anslutning, hade synts riksdagen lämpligt avvägda,
och riksdagen medgåve alltså, att desamma lades till grund för frågornas
bedömande. Givetvis skulle, såsom statskontoret framhållit, prövningen av
understödsfrågorna ankomma på riksdagen, antingen fråga vore om engångsbelopp
eller örn årligt understöd.
De understödsbelopp, som av Kungl. Majit föreslagits för de i propositionen
nr 134 omförmälda sex lärarinnorna, hade beräknats med ledning av
berörda riktlinjer och hade ej givit riksdagen anledning till erinran.
Ytterligare ansökningar örn understöd hava nu inkommit från ett antal
lärarinnor, tillhörande ifrågavarande kategori, däribland från förra lärarinnorna
vid Kuggeboda folkskola i Listerby skoldistrikt Armida Axelina Ernby,
vid Spaksjöns mindre folkskola i Svartnäs skoldistrikt Anna Hermania Eriksson,
född Hilmertz, vid Högfallets • mindre folkskola i Södra Finnskoga skoldistrikt
Sigrid Katarina Andersson, född Hurtig, vid Holmsvattnets mindre
folkskola i Bureå skoldistrikt Jenny Maria Häggström, född Hedström, samt
vid Holmsjöns mindre folkskola i Ljusnarsbergs skoldistrikt Olga Naemi
Charlotta Sandberg, född Karlsson.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:
1. Armida Axelina Ernby har hemställt örn det understöd, som må kunna
tillerkännas henne.
Sökanden, som är född den 6 april 1888, har avlagt småskollärarexamen
i Göteborg år 1911. Efter tjänstgöring vid folk- och småskolor inom olika
skoldistrikt under sammanlagt omkring 21 terminer, har sökanden innehaft
anställning såsom biträdande lärarinna vid Kuggeboda folkskola i Listerby
skoldistrikt under tiden den 15 augusti 1923—den 31 december 1925, då
anställningen upphörde med anledning därav att tjänsten förändrades till
ordinarie manlig folkskollärartjänst. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid
5
Kungl. May.ts proposition Nr 55.
utförde då omkring 27 terminer, därav 9 terminer såsom lärarinna vid
mindre folkskola och biträdande lärarinna vid folkskola. Sedermera har
sökanden innehaft tillfälliga vikariat vid folk- och småskolor under tillhopa
omkring 10 terminer. — Kommunalfullmäktiges ordförande i Tossene socken
har intygat, att sökanden icke åtnjuter annan inkomst än 240 kronor
örn året, utgörande hyresinkomst från en av henne ägd mindre fastighet,
samt att’ sökandens hälsotillstånd icke medgiver henne att utföra något ansträngande
kroppsarbete, och att han ansåge ömmande omständigheter i
detta fall föreligga. .
Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning som
biträdande lärarinna vid Kuggeboda folkskola utgjorde för år räknat, grun
lön 1 200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad
och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 524 kronor 40 ore, eller
sammanlagt i avrundat tal 2,324 kronor.
2. Anna Hermania Eriksson, född Hilmertz, har anhållit örn det understöd,
som må kunna beviljas henne.
Sökanden, som är född den 12 juli 1893, har avlagt småskollärarexamen
i Malmköping år 1913. Därefter har hon — så vitt vid ansökningen fogade
tjänstgöringsbetyg utvisa — tjänstgjort dels inom Björkviks skoldistrikt
såsom biträdande lärarinna vid Laggarbols folkskola omkring 5 h
terminer dels ock inom Svartnäs skoldistrikt i egenskap av lärarinna vid
Spaksjöns mindre folkskola från och med den 1 februari 1923 intill dess
denna mindre folkskola den 8 mars 1931 förändrades till folkskola, eller
omkring 16 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid vid nämnda
båda skolor utgjorde sålunda omkring 21 1 2 terminer. Efter frånträdande!,
av tjänsten vid Spaksjöns mindre folkskola har sökanden innehaft vikariat
vid folkskola omkring 2 terminer ävensom ett kortvarigt vikariat vid mindre
folkskola under höstterminen 1932, varefter hon förgäves sökt vinna anställning
vid folkskoleväsendet. — Enligt intyg av pastorsämbetet 1 Karlstad har
sökanden, som är änka, inga andra inkomster än en livränta a 7o0 kronor
om året. Sökanden har även två omyndiga barn att försörja.
Sökandens avlöningsförmåner under det sista året av hennes anställning
vid Spaksjöns mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor ålderstilllägg
300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor;
provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor samt dyrtidstillägg 45o
kronor 61 öre, eller sammanlagt i avrundat tal 2,405 kronor.
3. Sigrid Katarina Andersson, född Hurtig, har anhållit om understöd
med belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt,
Sökanden, som är född den 23 november 1890, har avlagt småskollärarexamen
i Bollnäs år 1910. Efter tjänstgöring vid folk- och småskolor mom
olika skoldistrikt under sammanlagt omkring 16 terminer, har sökanden
innehaft anställning vid Högfallets mindre folkskola i Södra Finnskoga skoldistrikt
18 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde dä
omkring 34 terminer, varav omkring 21 terminer vid mindre folkskola.
Hennes tjänstgöring vid Högfallets mindre folkskola upphörde den 1 januari
1930 på grund av skolans förändring till folkskola av tredje B-formen, varefter
sökanden blott innehaft tillfälliga vikariat. Enligt särskilda intyg
av komministern i Nyskoga samt pastorsämbetena i Ljusdal och Sodra
Finnskoga är sökandens och bennes mans, skogsarbetaren J. Andersson,
6 * Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
ekonomiska ställning mycket dålig, varför sökanden, som även måst anlita
fattigvården om hjälp, anses vara i stort behov av understöd.
Sökandens avlöningsförmåner under det sista året av hennes anställning
vid Högfallets mindre folkskola utgjorde för år räknat: grundlön 1,200 kronor,
ålderstillägg 450 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle
300 kronor, dyrtidstillägg 531 kronor 72 öre samt provisorisk avlöningsförbättring
150 kronor, eller i avrundat tal tillhopa 2,631 kronor.
4. Jenny Maria Häggström, född Hedström, har anhållit om det understöd,
som kan beviljas henne på grund av mistad anställning som lärarinna
vid mindre folkskola.
Sökanden, som är född den 22 oktober 1890, har avlagt småskollärarexamen
i Skellefteå år 1910. Därefter har hon enligt vad handlingarna i
ärendet utvisa tjänstgjort dels inom Skellefteå landsförsamlings skoldistrikt
vid mindre folkskola och småskola sammanlagt omkring 16 terminer, dels
ock inom Bureå skoldistrikt såsom lärarinna vid Holmsvattnets mindre folkskola
20 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde sålunda
omkring 36 terminer, varav omkring 25 terminer vid mindre folkskola.
Från sin tjänst vid Holmsvattnets mindre folkskola blev sökanden entledigad
med utgången av år 1928 på grund av tjänstens förändring till ordinarie
folkskollärartjänst. Efter entledigandet har sökanden uteslutande ägnat
sig at hemmets vård. Enligt intyg av kyrkoherden i Bureå församling
har sökandens man, arbetaren G. Häggström, haft ringa arbetsmöjligheter
och även en längre tid på grund av sjukdom varit urståndsatt att arbeta.
Sökanden själv hade också varit sjuklig. I hemmet hade därför varit rådande
verklig fattigdom och nöd, varför i detta fall mycket ömmande omständigheter
måste anses föreligga. Kommunalnämndens ordförande i Bureå
socken intygar, att makarna Häggström måst under åren 1930 och 1931
för sitt uppehälle anlita fattigvården och att deras ekonomi fortfarande är
mycket svag.
Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning vid
Holmsvattnets mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstilllägg
450 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor
samt dyrtidstillägg 543 kronor 18 öre, eller sammanlagt i avrundat tal
2,493 kronor.
5. Olga Naemi Charlotta Sandberg, född Karlsson, har anhållit om det
understöd, som kan beviljas henne på grund av mistad anställning vid
mindre folkskola.
Sökanden, som är född den 16 oktober 1896, har avlagt småskollärarexamen
i Skara år 1915. Därefter har hon, enligt vad ett för henne utfärdat
tjänstgöringsbetyg utvisar, tjänstgjort vid Salbofalls och Holmsjöns
mindre folkskola i Ljusnarsbergs skoldistrikt sammanlagt 20 terminer. Från
nämnda tjänst blev hon entledigad i juli månad 1926 på grund därav att
skolan indrogs i samband med omorganisation av distriktets skolväsende.
Efter entledigandet har hon tjänstgjort vid småskola och mindre folkskola
under tillhopa omkring 3 terminer. — Enligt ett i Ljusnarsbergs kommunalkontor
utfärdat intyg har varken sökanden eller hennes man, vilken emellertid
är ägare till en mindre jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde av
4,600 kronor, i senaste taxeringslängd upptagits till någon beskattning för
7
Kungl. Marits proposition Nr 55.
inkomst eller kapital. Dessutom intygas, att ingen utsikt finnes för makarna
att i orten kunna förvärva sig någon avsevärd inkomst. Komministern
E. Ihrmark i Ljusnarsberg har den 26 oktober 1934 intygat, att sökandens
man sedan flera år tillbaka är klen och därför ej kan i någon större
mån bidraga till hemmets försörjning samt att sökanden är i största behov
av understöd. Av vid ansökningen fogat läkarbetyg framgår dessutom, att
sökandens arbetsförmåga på grund av nervsjukdom är nedsatt.
Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning som
lärarinna vid Holmsjöns mindre folkskola utgjorde, för år räknat: grundlön
1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad
och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 510 kronor 60 öre, eller sammanlagt
i avrundat tal 2,310 kronor.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen den 23 och den
30 november 1934 samt av statskontoret den 14 december 1934.
Skolöverstyrelsen har i sina utlåtanden anfört i huvudsak följande:
Vid prövning av ansökningarna bade överstyrelsen såsom riktlinjer att
tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande följt de av statskontoret
i utlåtande den 25 januari 1934 framlagda och av riksdagen godkända
riktlinjerna.
Enligt dessa skulle ett av grundvillkoren för erhållande av understöd
vara, att vederbörande i minst 5 år varit anställd vid mindre folkskola
eller såsom biträdande lärare vid folkskola.
Samtliga ifrågavarande sökande uppfyllde detta villkor utom Ernby, som
innehaft sådan anställning under allenast 4 V2 år. Med hänsyn till Ernbys
jämförelsevis långa tjänstetid i övrigt (18 V2 terminer), hennes tämligen
höga ålder (46 år) samt hennes svaga ekonomiska ställning, ville dock överstyrelsen
för sin del förorda henne till erhållande av understöd, varvid överstyrelsen
erinrade därom, att statskontoret vid uppställandet av ovanberörda
riktlinjer jämväl uttalat, att de av ämbetsverket angivna grunderna för
understöds meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen,
i den mån särskilda omständigheter därtill föranledde.
Vid beräkning av understödsheloppens storlek såsom beroende på tjänstgöringens
omfattning hade överstyrelsen liksom tidigare medräknat förutom
vederbörandes tjänstgöring vid mindre folkskola eller såsom biträdande
lärare vid folkskola även övrig av vederbörande fullgjord tjänstgöring vid
folkskoleväsendet före tidpunkten för entledigandet.
Beträffande sökandenas behov av sådant understöd, varom nu vore fråga,
ansåge överstyrelsen för sin del att dylikt behov förelåge för samtliga sökandena.
Vad angår sökanden Anna Hermania Eriksson syntes emellertid, med
hänsyn därtill att hon uppbure en årlig livränta å 750 kronor, det understödsbelopp,
som eljest skulle kunna för henne ifrågakomma, nämligen omkring
1,000 kronor, böra i någon mån reduceras. Då emellertid sökanden,
så vitt handlingarna utvisade, vore för sitt uppehälle helt beroende av dels
ifrågavarande livränta, dels det understöd, som kunde komma att tillerkännas
henne, borde enligt överstyrelsens mening den ifrågasatta reduceringen
icke överstiga ett belopp, motsvarande hiilfteu av den årliga livräntan. Överstyrelsen
föresloge därför, att understödet reducerades med högst 375 kronor.
Överstyrelsen ville slutligen framhålla, att överstyrelsen vid beräkningen
av understödsheloppens storlek icke tagit hänsyn till den sänkning av index
Departe
mentschefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter sökandenas avgång ur
tjänst, och att överstyrelsen sålunda icke heller med hänsyn till nämnda
förhållande vidtagit någon reducering av ifrågavarande belopp.
Med tillämpning av här ovan angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen
kommit till följande resultat i fråga örn de understödsbelopp, som
skulle kunna tillerkännas en var av sökandena, nämligen åt Ernby, med
en sammanlagd tjänstetid av omkring 13 l * * */a år, 5/i2 av 2,324 kronor, eller
968 kronor, Eriksson, med en sammanlagd tjänstetid av omkring 10 Va år,
5/ia av 2,405 kronor, eller 1,020 kronor, som överstyrelsen dock med hänsyn
till hennes innehav av livränta ansett böra reduceras till 645 kronor,
Andersson, med en sammanlagd tjänstetid av 17 år, 6 * * * */12 av 2,631 kronor,
eller 1,315 kronor, Häggström, med en sammanlagd tjänstetid av omkring
18 år, 6/12 av 2,493 kronor, eller 1,246 kronor, samt Sandberg, med en
sammanlagd tjänstgöringstid av 10 år, 5/12 av 2,310 kronor, eller 962 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit täcktes föreslå riksdagen medgiva, att ovannämnda understöd måtte,
under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna skäligt
fastställa, utgå från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Statskontoret slutligen har i två särskilda utlåtanden anfört i huvudsak
följande:
Statskontoret funne i likhet med skolöverstyrelsen sådana förhållanden
vara för handen, att understöd enligt de av riksdagen godkända grunderna
torde böra utgå till nu ifrågavarande sökande.
Mot skolöverstyrelsens beräkningar av understödsbeloppens storlek hade
statskontoret intet att erinra. Att härvid hänsyn tagits jämväl till annan
tjänstgöring inom folkskoleväsendet än vid mindre folkskola eller såsom biträdande
lärare vid folkskola funne även statskontoret rimligt. Ämbetsverket
ansåge emellertid, att understödsbeloppen, i likhet med vad som tidigare
skett, borde bestämmas till avrundade tal, och finge i sådant avseende, då
avrundningen syntes böra ske nedåt, föreslå, att understöden fastställdes till
för Ernby 950 kronor, Eriksson 600 kronor, Andersson 1,250 kronor, Häggström
1,200 kronor och Sandberg 950 kronor för år.
I detta sammanhang har statskontoret liksom föregående år förordat, att
ifrågavarande understöd måtte bestridas från ett för ändamålet i riksstaten
särskilt uppfört anslag.
I likhet med de hörda myndigheterna och i enlighet med förut tillämpade
principer anser jag, att ifrågavarande lärarinnor, som alla mistat sina an
ställningar
vid folkskola eller mindre folkskola på grund av skolorganisa
toriska
åtgärder och numera sakna annat förvärvsarbete, böra beredas
något understöd. Jag vill därvid beträffande storleken av de understöd,
som synas böra utgå, ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende
föreslagit.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i samband med beslut örn
understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser därför
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i sådant avseende föreskrivits i
Kungl. Maj:ts proposition Nr 55. 9 .
fråga om motsvarande tidigare meddelade understöd till lärarinnor av ifrågavarande
kategori.
Vad angår frågan om bestridande av ifrågavarande understöd, vill jag
erinra, att de förra året beviljade understöden enligt riksdagens beslut utgå
från ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, vilket
i det framlagda förslaget till riksstat för nästkommande budgetår motsvaras
av förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. I enlighet
med grunderna för den nya riksstatsuppställningen böra utgifterna för
sådana understöd, varom här är fråga, icke bestridas från sistberörda anslag,
utan för ändamålet bör ett särskilt riksstatsanslag uppföras. Från detta
anslag, vilket bör vara av förslagsanslags natur och lämpligen torde kunna
benämnas »Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets
omorganisation förlorat sin anställning», böra utgå ej blott de nu föreslagna
understöden utan även de av fjolårets riksdag beviljade. Sammanlagda
beloppet av dessa årliga understöd utgör 10,850 kronor, vadan anslaget
ifråga torde böra upptagas med ett avrundat belopp av 10,900 kronor. I
statsverkspropositionen hava särskilda anslagsmedel icke beräknats för ändamålet.
Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat bör emellertid
täckning för det nu ifrågasatta anslaget kunna beredas å riksstatsförslaget.
Jag vill i detta sammanhang slutligen anmäla, att framställning gjorts angående
understöd åt förra lärarinnan vid Ytterviks mindre folkskola i Bureå
skoldistrikt Maria Lovisa Wiklund, född Forsberg. Framställningen, som
förordats av skolöverstyrelsen, har emellertid avstyrkts av statskontoret, som
framhållit, att i detta fall så ömmande omständigheter knappast kunde
anses föreligga, som angivits såsom allmän förutsättning för understöd.
Jag ansluter mig till denna statskontorets uppfattning. I
I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att under de närmare villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna skäl fastställa, må från och
med budgetåret 1935/1936 årligen tillsvidare utgå följande
understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets
omorganisation förlorat sin anställning, nämligen
till
a) förra lärarinnan vid Kuggeboda folkskola i Listerby
skoldistrikt Armida Axelina Ernby 950 kronor;
b) förra lärarinnan vid Spaksjöns mindre folkskola i
Svartnäs skoldistrikt Anna Hermania Eriksson, född Hilmertz,
600 kronor;
c) förra lärarinnan vid Högfallets mindre folkskola i
Södra Finnskoga skoldistrikt Sigrid Katarina Andersson,
född Hurtig, 1,250 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 55.
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 55.
d) förra lärarinnan vid Holmsvattnets mindre folkskola i
Bureå skoldistrikt Jenny Maria Häggström, född Hedström,
1,200 kronor;
e) förra lärarinnan vid Holmsjöns mindre folkskola i
Ljusnarsbergs skoldistrikt Olga Naemi Charlotta Sandberg,
född Karlsson, 950 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor,
som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin
anställning, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av .........................kronor 10,900;
dels ock besluta, att de årliga understöd, vilka må utgå
jämlikt riksdagens i skrivelse den 1 juni 1934, nr 293, anmälda
beslut, skola bestridas från nämnda anslag.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar
Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Lagergrehn.
Stockholm 1935, Ivar Haggström» Boktryckeri A. B.