Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till domstolen för ekonomiska stridsåtgärder; given
Stockholms slott den 16 januari 1935.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 16 januari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning
med chefen för justitiedepartementet:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (V. p. 9—10) har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till domstolen för ekonomiska stridsåtgärder för nästa budgetår beräkna
ett belopp av dels 40,000 kronor för avlöningar, dels 10,000 kronor
för omkostnader.

Sedan Kungl. Majit förut denna dag beslutat till riksdagen avlåta proposition
med förslag till lag örn vissa ekonomiska stridsåtgärder, ber jag att nu
få till slutlig behandling upptaga frågan örn anslag till nämnda domstol.
Bihang till riksdagens protokoll W35. 1 sami. Kr 54.

in sr.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Enligt berörda förslag skola mål, som avse tillämpningen av ifrågavarande
lag, upptagas och avgöras av en för hela riket gemensam domstol,
benämnd domstolen för ekonomiska stridsåtgärder. Domstolen skall hava
sitt säte i Stockholm samt bestå av ordförande och åtta ledamöter, vilka
förordnas av Konungen för viss tid. Ordföranden och en ledamot, vilken
förordnas att vara vice ordförande, skola vara lagkunniga och i domarvärv
erfarna. En ledamot skall äga särskild insikt och erfarenhet i såväl arbetsförhållanden
som ekonomiska förhållanden i allmänhet. Bland övriga ledamöter
skola finnas företrädare för de viktigaste närings- eller yrkesintressen, som
beröras av lagen. För vice ordföranden och övriga ledamöter förordnar Konungen
ersättare. Domstolen sammanträder på kallelse av ordföranden så
ofta det erfordras för måls handläggning. Där så prövas nödigt, må domstolen
sammanträda å ort utom Stockholm. Domstolen föreslås vara domför
med ordförande och fyra ledamöter. Bland de ledamöter och ersättare, som
företräda särskilda intressen, har ordföranden att tillkalla dem, som i det
särskilda fallet äga största sakkunskap, varvid dock skall iakttagas att motsatta
intressen bliva i lika mån företrädda. Vid domstolen skall tillika
vara anställd en eller, därest så erfordras, flere åklagare med uppgift att
föra talan om ansvar för åsidosättande av förbud eller föreskrift, som meddelats
av domstolen. Åklagare förordnas av Konungen.

Enligt förslaget äger ifrågavarande domstol att under vissa förutsättningar
till prövning upptaga jämväl mål enligt lagen örn kollektivavtal.

Den föreslagna lagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1935 och gälla
till och med den 31 december 1938.

Kostnaderna för den nya domstolen torde i stort sett kunna uppskattas
med ledning av förhållandena vid arbetsdomstolen, givetvis med beaktande
av de skiljaktigheter, som påkallas av olikheten i domstolarnas uppgifter
och omständigheterna i övrigt. Viss ledning synes ock kunna erhållas av
erfarenheterna från den år 1933 inrättade norska s. k. bojkottdomstolen,
vilken motsvarar den nu föreslagna domstolen. Jag har därför låtit infordra
vissa uppgifter rörande nämnda domstol. Uppenbart är, att då det här
gäller en för landet helt ny och oprövad verksamhet, vars omfattning icke
låter sig med någon grad av säkerhet på förhand bedömas, stor försiktighet
bör iakttagas vid fastställande av stat för den nya domstolen. Lika klart är
emellertid, att arvodena till domstolens ordförande och ledamöter icke få
tillmätas alltför snävt, örn man för dessa befattningar skall kunna påräkna
de högt kvalificerade krafter, som erfordras för att domstolen skall på ett
tillfredsställande sätt fylla sin grannlaga uppgift samt hos båda parterna förvärva
nödig auktoritet.

Med dessa allmänna utgångspunkter går jag nu att framlägga beräkningar
angående kostnaderna under nästa budgetår för den nya domstolen. I enlighet
med de nya grunderna för riksstatens uppställning torde härvid avlöningskostnaderna
böra beräknas för sig och övriga omkostnader för sig.

Vad då först angår avlöningskostnaderna, torde man, såvitt nu kan be -

3

Kungl. Majus proposition nr 54.

dömas, kunna räkna med, att domstolens samtliga ledamöter, alltså även
ordföranden, skola uppehålla sina befattningar vid sidan av annan verksamhet.
Att på förhand beräkna domstolens arbetsbörda låter sig, som nyss
antytts, av naturliga skäl knappast göra, men till ledning för ett bedömande
härutinnan kan nämnas, att antalet sammanträden under första verksamhetsåret
utgjorde vid arbetsdomstolen 49 samt vid den norska bojkottdomstolen
54, därav 35 med parter och vittnen närvarande. Under andra verksamhetsårets
första kvartal höll sistnämnda domstol emellertid endast 5 sammanträden.

Vid utmätande av arvode åt ordföranden må särskilt beaktas, att den
auktoritet, domstolen kan komma att förvärva, liksom beträffande arbetsdomstolen
i hög grad beror av ordförandens person. Ordföranden bör därför
äga hög juridisk kompetens och besitta förutsättningar att leda en process,
byggd på muntlighets- och omedelbarhetsgrundsatserna. Han bör
tillika äga god kännedom örn förhållandena på arbetsmarknaden och förståelse
för parternas synpunkter. På ordföranden torde även ankomma att
— med biträde av en sekreterare — uppsätta förslag till domstolens domar
och övriga beslut samt övervaka expedieringen av desamma. Med hänsyn
till omöjligheten att på förhand bedöma arbetets omfattning torde avgörande
skäl tala för att ersättningen beräknas utgå med dels ett fast årsarvode,
dels visst arvode för sammanträdesdag. Pastställes det förra till 4,000 kronor
för år och dagarvodet till förslagsvis 100 kronor, skulle med ett genomsnittligt
antal sammanträdesdagar av 45 per år den sammanlagda ersättningen
till ordföranden komma att belöpa sig till 8,500 kronor. En ersättning
enligt dessa grunder synes mig skälig. Till jämförelse må nämnas,
att åt ordföranden i den norska bojkottdomstolen anslagits ett arvode av
7,200 norska kronor per år, dock att ordföranden med hänsyn till en del
extra arbete vid domstolen under första verksamhetsåret uppburit sammanlagt
7,700 kronor.

Jämväl ledamöterna torde, i likhet med arbetsdomstolens ledamöter,
böra erhålla ersättning i form av såväl fast årligt arvode som visst arvode
per sammanträdesdag. Årsarvodet torde kunna bestämmas till 2,000 kronor
för vice ordföranden och 1,000 kronor för envar av övriga sju ledamöter,
medan dagarvodet, i analogi med gällande grunder för arbetsdomstolens ledamöter,
lämpligen kan sättas till 60 kronor för vice ordföranden och dennes
ersättare samt 40 kronor för övriga ledamöter och deras ersättare. Räknas
med ovan angivna antal sammanträdesdagar per år och antages vidare, att
i varje sammanträde deltaga, förutom ordföranden och vice ordföranden, fem
ledamöter, skulle för bestridande av ledamöternas dagarvoden åtgå 11,700
kronor eller i runt tal 12,000 kronor. Lägges härtill det fasta arvodet, skulle
arvodeskostnaderna för domstolens ledamöter (utom ordföranden) och deras
ersättare uppgå till (12,000 + 9,000) 21,000 kronor.

I förenämnda lagförslag förutsättes, att flere åklagare skola kunna anställas
vid domstolen. Det torde emellertid tillsvidare vara tillräckligt att
i domstolens stat uppföra en åklagarbefattning. Med hänsyn till åklagarens

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

begränsade uppgift — att beivra åsidosättande av förbud eller föreskrift, som
meddelats av domstolen — synes man oek kunna räkna med, att denna befattning
åtminstone till en början handkaves såsom bisyssla. Innehavare av
åklagarbefattning vid domstolen bör vara behörig utöva domarämbete och även
någon tid hava tjänstgjort såsom domare eller åklagare vid allmän domstol.
Helst bör han jämväl äga någon kännedom örn förhållandena på arbetsmarknaden.
Jag föreslår, att för arvode till åklagaren tillsvidare beräknas ett
belopp av 200 kronor per månad eller alltså 2,400 kronor per år.

Utom nu nämnda, i lagförslaget upptagna befattningshavare torde — liksom
vid arbetsdomstolen — böra anställas en sekreterare med uppgift att
biträda ordföranden med uppsättande av förslag till domar, föra protokollet
vid sammanträdena samt ombesörja förekommande kansligöromål. Som
regel bör väl även ifrågavarande sekreterare äga domarkompetens, ehuru
det liksom beträffande arbetsdomstolen kan vara onödigt och olämpligt att
föreskriva dylik kompetens som villkor för erhållande av förordnande å befattningen.
Befattningen torde åtminstone tills vidare kunna skötas vid
sidan av annan verksamhet. Arvodet åt sekreteraren anser jag lämpligen
kunna bestämmas till 3,600 kronor per år, motsvarande ungefär hälften av
den avlöning, som för närvarande tillkommer sekreteraren vid arbetsdomstolen.

Å berörda arvoden, vilka torde få fastställas av Kungl. Majit, bör icke
utgå dyrtidstillägg. Något belopp till ersättning för mistade löneförmåner
torde tillsvidare icke vara påkallat.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså för arvoden, bestämda av
Kungl. Majit, upptagas ett sammanlagt belopp av (8,500 + 21,000 + 2,400
+ 3,600) 35,500 kronor.

Liksom vid arbetsdomstolen lärer det ock bliva erforderligt att vid ifrågavarande
domstol anställa en befattningshavare i biträdesgrad med uppgift
att utföra renskrivningsarbete och under sekreterarens ledning sköta expeditionen.
För ändamålet torde i domstolens avlöningsstat böra uppföras en
kanslibiträdestjänst med avlöning enligt 7:e lönegraden i gällande löneplan
för extra ordinarie tjänstemän. Härför erfordras ett belopp av 2,520
kronor per år.

Vidare bör visst belopp avses för ersättning vid vikariat å åklagar-,
sekreterar- och kanslibiträdesbefattningarna samt för vakthållning under
domstolens sessioner. Beloppet torde förslagsvis kunna beräknas till 1,880
kronor. Något belopp för avlöningsförhöjningar torde däremot tills vidare
icke behöva upptagas.

För avlöningar åt icke-ordinarie personal skulle alltså åtgå ett belopp
av (2,520 + 1,880) 4,400 kronor. Posten torde tillsvidare böra upptagas
förslagsvis.

Slutligen bör såsom särskild löneförmån till icke-ordinarie tjänsteman
beräknas ett belopp av förslagsvis 100 kronor, avsett till dyrortstillägg
åt kanslibiträdet.

Hela avlöningsstaten skulle enligt nu angivna beräkningar sluta å (35,500
+ 4,400 + 100) 40,000 kronor.

5

Kungl. Majus proposition nr 54.

Vad härefter angår omkostnaderna, torde man få räkna med att domstolen
i vissa fall kommer att sammanträda å ort utom Stockholm. Vidare lärer
åklagaren stundom behöva göra särskilda resor för verkställande av utredning.
Medel torde ock böra avses för rese- och traktamentsersättning åt ersättare för
domstolens ledamöter vid sammanträde i Stockholm. Under hithörande
resor torde rese- och traktamentsersättning böra utgå enligt allmänna
resereglementets klass I A åt ordföranden, klass I B åt övriga ledamöter
samt klass II C åt sekreteraren och åklagaren. Att på förhand uppskatta
kostnaderna för ifrågavarande resor är givetvis i hög grad vanskligt. Jag
föreslår emellertid, att för ändamålet beräknas ett belopp av 7,000 kronor.

Expenserna torde med ledning av motsvarande utgifter för arbetsdomstolen
kunna uppskattas till 3,000 kronor.

Utgifterna för lokalhyra torde böra bestridas från det i statsverkspropositionen
för nästa budgetår under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Önskvärt är, att ifrågavarande
domstol och arbetsdomstolen inrymmas i gemensamma lokaler. Det
samarbete, som erfordras med hänsyn till att de båda domstolarnas kompetensområden
i vissa fall gripa in i varandra, skulle härigenom i hög grad
underlättas. Vidare skulle domstolarnas expenser kunna något minskas.
Dessutom skulle sekreteraren och kanslibiträdet kunna tagas i anspråk för
utförande av arbete åt arbetsdomstolen, därest domstolen för ekonomiska
stridsåtgärder icke skulle kunna bereda dem tillräcklig sysselsättning. Härigenom
skulle givetvis viss besparing kunna uppnås i arbetsdomstolens
kostnader för ersättning åt extra tjänstemän och övriga biträden. Enligt
upplysning från arbetsdomstolen medgiva emellertid domstolens nuvarande
lokaler ej utrymme jämväl för den nya domstolen. Samtliga lokaler i fastigheten
äro nämligen upptagna för annat ändamål. Därest den ifrågasatta
domstolen för ekonomiska stridsåtgärder kommer att inrättas, torde frågan
om anordnande av gemensamma lokaler för denna och arbetsdomstolen få
upptagas till närmare prövning.

Omkostnaderna för domstolen för ekonomiska stridsåtgärder skulle i enlighet
härmed beräknas sålunda

1. Reseersättningar, förslagsvis................................................... kronor 7,000

2. Expenser, förslagsvis.............................................................. » 3,000

Summa kronor 10,000.

Skilda anslag torde böra anvisas för avlöningskostnaderna och för omkostnaderna.
Avlöningsstat lärer böra fastställas i enlighet med samma grunder,
som i statsverkspropositionen föreslagits för arbetsdomstolen. För användningen
av omkostnadsanslaget torde Kungl. Majit i sinom tid få fastställa
stat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för domstolen för ekonomiska
stridsåtgärder, att tillämpas tillsvidare från och med
budgetåret 1935/1936:

6

Kungl. Majus proposition nr 54.

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 35,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.............................................................. » 4,400

3. Särskild löneförmån till viss icke-ordinarie

tjänsteman, förslagsvis................................... » 100

Summa förslagsanslag kronor 40,000;

dels till Domstolen för ekonomiska stridsåtgärder:

Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av...................................................... kronor 40,000;

dels ock till Domstolen för ekonomiska stridsåtgärder:
Omkostnader för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av................................... » 10,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.