Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

1

Nr 244.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till kostnader
i anledning av avtal med främmande stat örn handräckning
i beskattning särenden; given Stockholms slott den 17 maj
1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1035.

1 samt.

Nr Vih.

2

Kungl. Majlis proposition nr 244.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 maj 1935.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Vid anmälan för Kungl. Maj:t den 10 maj 1935 av förslag till avtal mellan
Sverige och Tyska riket angående handräckning i beskattningsärenden
har jag omnämnt, att vissa kostnader i anledning av det ifrågasatta
handräckningsförfarandet kunna komma att stanna å statsverket. Därvid
avsåg jag bland annat den ersättning, som enligt vad jag anförde
borde utgå till riksbanken, därest mot förmodan kursförluster i anledning
av förfarandet skulle överskrida kursvinster med högre belopp än
1,000 kronor. Även vissa direkta utgifter för statsverket kunna emellertid
tänkas uppkomma på grund av avtalet. Vad angår indrivning av
tyska utskylder i Sverige torde, i den mån kostnaden härför ej uttages
av den skattskyldige och ersättning ej heller enligt avtalet skall utbekommas
från vederbörande tyska myndighet, särskilda utgifter ej åsamkas
statsverket, enär handräckningen lämnas av vederbörande tjänsteman
såsom ett tjänsteåliggande liksom i fråga örn svenska utskylder. Däremot
lärer det kunna tänkas förekomma, att förskott få lämnas av svensk myndighet.
Vid handräckning i Tyskland åt svensk statlig myndighet är, såsom
jag vid min redogörelse för avtalsförslagets innehåll omnämnde,
svenska staten skyldig lämna tysk myndighet ersättning för av handräckningen
föranledd kostnad endast i undantagsfall. Örn någon nämnvärd
kostnad kan det därvid bliva fråga endast i de säkerligen ytterst sällan
förekommande fall, då Kungl. Maj:t för fullföljande av indrivningen givit
tillstånd till anställande av rättegång vid tysk allmän domstol, t. ex. återvinning
i konkurs, och nämnda talan ogillats. Då taxeringsmyndigheterna
begagna sig av avtalet för vinnande av utredning i Tyskland i
svenskt beskattningsärende, torde stundom mindre belopp få utbetalas till
vederbörande tyska myndighet för delgivningskostnader o. dyl.

Ehuru nu berörda kostnader i anledning av avtalet synas bliva av ringa
omfattning, torde ett särskilt anslag för täckande av desamma böra uppföras
å riksstaten för nästkommande budgetår. Anslaget, som torde böra

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

få tagas i anspråk även för kostnader som kunna uppkomma för den händelse
liknande avtal ingås med andra länder än Tyska riket, synes böra
givas karaktär av förslagsanslag och sättas till 1,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av
att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas
utan hinder av att den för propositioners avlåtande till riksdagen
i allmänhet stadgade tid gått till ända får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till kostnader i anledning av avtal med främmande
stat örn handräckning i beskattningsärenden
för budgetåret 1935/1936 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av .............. kronor 1,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet!
R. Borgström.