Kungl. Maj:ts proposition nr g4-2.

1

Nr 242.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld
eller allmän avgift, m. m.; given Stockholms slott
den 17 maj 1935.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller
allmän avgift; samt

2) lag om införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna
utländska utskylder eller allmänna avgifter.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1935.

1 sami. Nr 24g.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 848.

Förslag

till

Lag

angående uttagande i vissa fall av ognlden utländsk utskyld eller

allmän avgift.

Härigenom förordnas som följer:

Ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift må, i den mån Konungen på
grund av överenskommelse med främmande stat därom förordnar, uttagas här
i riket. Föranleder indrivning av sådan utskyld eller avgift talan inför domstol
eller annan myndighet här i riket, skall myndighet, som Konungen förordnar,
äga mottaga stämning samt i svenska statens namn själv eller genom
ombud tala och svara, såsom örn fråga vore örn utskyld till kronan.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Lag

om införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna
utländska utskylder eller allmänna avgifter.

Härigenom förordnas som följer:

Därest på grund av överenskommelse mellan Sverige och främmande stat
indrivning av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter må äga
rum här i riket, äger Konungen under förutsättning av ömsesidighet förordna,
att införsel i gäldenären tillkommande avlöning, pension eller livränta må
kunna meddelas för uttagande av sådana utskylder eller avgifter jämte därå
belöpande ränta samt stadgad indrivningsavgift, uppbördsprovision eller likartad
avgift. Därvid skola de bestämmelser, som i lagen om införsel i avlöning,
pension eller livränta äro meddelade beträffande införsel för oguldna utskylder
eller allmänna avgifter, äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms
slott den 5 april 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för justitiedepartementet anför chefen för finansdepartementet, statsrådet
Wigforss:

Under senare år hava strävandena å den internationella skatterättens område,
vilka förut i främsta rummet inriktat sig på åstadkommandet av överenskommelser
för undvikande av dubbelbeskattning, jämväl omfattat försök att
i möjligaste mån förhindra skatteflykt till utlandet samt att erhålla uppgifter
från utlandet i och för taxering. Då en stats utskylder endast i undantagsfall
— vanligen då efter domstolsprövning — kunnat uttagas i en främmande
stat, har lösningen av frågan örn s. k. rättshjälp eller handräckning staterna
emellan i skatteärenden måst sökas genom avslutande av särskilda överenskommelser.
Dessa omfatta vanligen förbindelser av de avtalslutande staterna
att lämna varandra såväl hjälp med införskaffande av utredning och delgivning
i beskattningsärenden som ock handräckning för uttagande av skatt.

Jämväl för Sveriges vidkommande har frågan örn avslutande av dylika
överenskommelser med främmande stater blivit aktuell. Sålunda hava jämlikt
förbindelse i det numera upphävda handels- och sjöfartsavtalet den 14 maj
1926 mellan Sverige och Tyska riket förhandlingar förts mellan de båda staterna
örn avslutande av ett fullständigt handräckningsavtal. Även i förhållande
till andra främmande stater kunna frågor örn avtal i dylikt hänseende
snart väntas uppkomma.

Enligt den grundläggande principen i avtal av förevarande slag skola exigibla
beslut i beskattningsärenden erkännas såsom gällande i den andra staten
och där verkställas i enlighet med lagstiftningen i sistnämnda stat. Detta innebär,
för det fall att Sverige ingår sådant avtal med främmande stat, att vid
uttagande av ifrågavarande utländska utskylder i Sverige samma utsökningsmöjliglieter
skola stå till buds som vid indrivning av svenska utskylder i Sverige.

Emellertid äro utländska utskylder enligt gällande rätt överhuvud ej exigibla
i Sverige. Att sådana utskylder ej kunnat i Sverige uttagas i administrativ
ordning har ansetts ligga i sakens natur. Försök av utländsk stat eller kom -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

mun att efter stämning å den skattskyldige till allmän domstol i Sverige få
skatteanspråk prövade hava i högsta instans avvisats under motivering, att
anspråken icke vore av beskaffenhet att kunna prövas av domstol här i riket
(se Nytt juridiskt arkiv 1914, sid. 409, och 1924, sid. 635). För genomförande
av ett avtal av ifrågavarande slag lärer det fördenskull vara erforderligt att
genom uttryckligt lagstadgande skapa möjlighet för utländska utskylders uttagande
i Sverige. Inom finansdepartementet har utarbetats ett förslag till
lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän
avgift, i vilken lag ett generellt stadgande lämnas därom, att ogulden utländsk
utskyld eller allmän avgift må uttagas här i riket, i den mån Konungen
på grund av överenskommelse nied främmande stat därom förordnar.
Det torde böra framhållas, att ifrågavarande lag icke är avsedd att lämna
en främmande stat möjlighet att i Sverige erhålla rättsskydd eller exekution
för sina utskylder i annan mån eller i annan ordning än vad avtal med staten
i fråga föranleder. Anvisar avtalet den främmande staten viss väg för
erhållande av handräckning för uttagande i Sverige av oguldna utskylder,
exempelvis —• såsom ifrågasatts — erhållande hos Kungl. Majit av ett administrativt
exeqvatur och därefter indrivning i samma ordning som gäller beträffande
svenska utskylder, är det alltjämt myndighet i den främmande staten
betaget att föra talan vid allmän domstol i Sverige örn utdömande av fordran
på grund av de oguldna utskylderna.

I lagförslaget hava även upptagits vissa processuella föreskrifter. Indrivning
av utländsk utskyld i Sverige kan nämligen — liksom indrivning av
svensk utskyld — på olika sätt föranleda talan vid svensk domstol eller annan
svensk myndighet. Såsom exempel på sådan talan kunna nämnas klander av
utmätning enligt 69 § utsökningslagen samt ansökan om den skattskyldiges
försättande i konkurs. Har konkurs inträffat, blir fråga örn talan vid borgenärssammanträden
inför konkursdomaren eller rättens ombudsman. Vidare
kunna rättegångar uppkomma i anledning av konkurs, såsom mål örn tvistiga
fordringar, talan örn återvinning, klagan över beslut vid borgenärssammanträde,
klander å redovisning eller utdelningsförslag, fastställande av arvoden
m. m. Då ett avtal av förevarande slag förutsattes komma att innebära, att
envar av de båda staterna helt ombesörjer indrivningen av den andra statens
utskylder i den egna staten, synes lagen böra innehålla, att därest indrivning
av ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift föranleder talan inför domstol
eller annan myndighet här i riket, skall myndighet, som Kungl. Majit
förordnar, äga mottaga stämning samt i svenska statens namn själv eller genom
ombud tala och svara, såsom om fråga vore örn årlig utskyld till kronan.
Det är alltså svenska staten som skall vara part i processen, vilket bland
annat medför, att det i förekommande fall blir svenska staten och ej den utländska
staten eller kommunen, som skall förpliktas utgiva ersättning för
rättegångskostnader till motparten. Det är naturligen endast i processuellt
hänseende, som de utländska utskylderna skola behandlas såsom utskylder till
svenska staten. Någon förmånsrätt kan sålunda icke skapas genom den föreslagna
lagbestämmelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr

5

Vid indrivning här i riket av utländska utskylder bör, under förutsättning
av ömsesidighet, stå till förfogande jämväl införselförfarande i samma utsträckning
som beträffande svenska utskylder. En utvidgning av lagen den
14 juni 1917 (nr 380) örn införsel i avlöning, pension eller livränta torde fördenskull
vara erforderlig och har lämpligen synts böra ske i form av en fristående
lag. Enligt utarbetat förslag till lag om införsel i avlöning, pension
eller livränta för uttagande av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter
skall Konungen äga att i anledning av handräckningsavtal med främmande
stat under förutsättning av ömsesidighet förordna, att införsel må
kunna meddelas för uttagande av utländska utskylder, därvid de bestämmelser,
som i införsellagen äro meddelade beträffande införsel för oguldna utskylder
eller allmänna avgifter, skola äga motsvarande tillämpning. Jämfört
med bestämmelserna i 7 § andra stycket samt 21 § införsellagen innebär det
nya stadgandet, att därest införsel beviljats dels för svenska utskylder, dels
för utländska utskylder och dels för underhållsbidrag, varom i 1 § nämnda
lag sägs, skall det belopp, som innehålles, i första hand gå till bidragets betalning,
varefter återstoden fördelas på de olika utskylderna, svenska och utländska,
i förhållande till deras storlek.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över ifrågavarande tvenne lagförslag, av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål
inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Erland Ljungberg.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän

i avgift.

Härigenom förordnas som följer:

Ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift må, i den mån Konungen
på grund av överenskommelse med främmande stat därom förordnar, uttagas
här i riket. Föranleder indrivning av sådan utskyld eller avgift talan inför
domstol eller annan myndighet här i riket, skall myndighet, som Konungen
förordnar, äga mottaga stämning samt i svenska statens namn själv eller genom
ombud tala och svara, såsom örn fråga vore örn årlig utskyld till kronan.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

L a; g

om införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna
utländska utskylder eller allmänna avgifter.

Härigenom förordnas som följer:

Därest på grund av överenskommelse mellan Sverige och främmande stat
indrivning av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter må äga
rum här i riket, äger Konungen under förutsättning av ömsesidighet förordna,
att införsel i gäldenären tillkommande avlöning, pension eller livränta må kunna
meddelas för uttagande av sådana utskylder eller avgifter jämte därå belöpande
ränta samt stadgad indrivningsavgift, uppbördsprovision eller likartad
avgift. Därvid skola de bestämmelser, som i lagen örn införsel i avlöning,
pension eller livränta äro meddelade beträffande införsel för oguldna
utskylder eller allmänna avgifter, äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr SiZ.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 10 april
1935.

N ärvarande:

justitierådet Appelberg,
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Geijer,

Bagge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över finansärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den
5 april 1935, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade
förslag till lag angående uttagande i vissa fall av ogulden utländsk utskyld
eller allmän avgift samt lag örn införsel i avlöning, pension eller livränta för
uttagande av oguldna utländska utskylder eller allmänna avgifter.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av
hovrättsassessorn Martin Lembke.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 maj

1935.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för justitiedepartementet anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet
Wigforss, lagrådets den 10 april 1935 avgivna utlåtande över de den 5 april
1935 till lagrådet remitterade förslagen till lag angående uttagande i vissa
fall av ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift samt lag örn införsel i
avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna utländska utskylder
eller allmänna avgifter.

Under förmälan, att förslagen av lagrådet lämnats utan anmärkning, och
under framhållande av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen
lärer kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlåtande till
riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända hemställer föredraganden, att
förslagen, efter en jämkning av redaktionell natur i det förstnämnda förslaget,
måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
R. Borgström.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

351371