Kungl. Maj:ts ''proposition nr 240.
1
Nr 240.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse
för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld; given Stockholms slott den 10 maj 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj 1.935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn
fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att vid anfordran inlösa
av banken utgivna sedlar med guld och anför därvid:
Tiden för den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten att inlösa
av banken utgivna sedlar med guld bar enligt Kungl. Maj:ts och
riksdagens beslut utsträckts till och med den 31 maj 1935. I skrivelse den
7 maj 1935 hava fullmäktige i riksbanken gjort framställning örn ytterligare
förlängning av tiden för ifrågavarande befrielse.
Beträffande de allmänna riktlinjer, som av statsmakterna uppdragits
för den svenska penningpolitiken, ber jag få hänvisa till dels propositionen
nr 260 år 1933 samt bankoutskottets utlåtande nr 52 samma år, dels
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 2b0—2b1.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
oek propositionen nr 272 år 1934 samt bankoutskottets utlåtanden sistnämnda
år nr 27 och 55.
I förenämnda framställning hava fullmäktige i riksbanken anfört följande:
I
överensstämmelse med beslut av årets riksdag medgav Kungl. Majit
genom kungörelse den 22 februari 1935 (nr 30), att riksbanken finge för
tiden från och med den 1 mars till och med den 31 maj 1935 vara fritagen
från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar
med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena
därtill gåve anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga
inlösningen av bankens sedlar.
När fullmäktige i riksbanken i skrivelse den 26 april 1934 hemställde
örn förlängning av den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, framhöllo fullmäktige,
att valutasituationen utmärktes av en relativ stabilitet. Läget är nu i
viss mån förändrat. Spänningen mellan pund sterling och till pundet anknutna
valutor, å ena, samt å andra sidan de valutor, vilka alltjämt noteras
vid sin tidigare guldparitet, liksom mellan dessa valutor inbördes
har sålunda undergått en skärpning. Fullmäktige vilja i detta sammanhang
erinra, att man i Belgien sett sig nödsakad att nedskriva guldvärdet
hos valutan, medan man i Holland, Schweiz och Italien från
centralbankernas sida i stigande utsträckning ingripit till stöd för den
gamla guldpariteten. Örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden
råder stor ovisshet.
Fullmäktige hava sedan sommaren år 1933 upprätthållit en fast växelkurs
mot pund sterling. Örn den gynnsamma inverkan, denna stabilisering
haft på det svenska näringslivet, synes enighet vara rådande. Det
allmänna konjunkturläget har icke undergått någon förändring, som påkallar
en modifikation i de uttalanden, fullmäktige tidigare gjort i fråga
örn riktlinjerna för penningpolitiken.
Under framhållande tillika, att de skäl, som av fullmäktige i tidigare
framställningar åberopats till stöd för befrielse för riksbanken från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, alltjämt äga giltighet,
hava bankofullmäktige hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen, att riksbanken för tiden till och med den 29 februari 1936 måtte
fritagas från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld
efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena
därtill giva anledning, före sistnämnda dag återupptaga sedlarnas inlösen.
Över bankofullmäktiges framställning har utlåtande den 9 maj 1935 avgivits
av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka förklarat sig ej hava
något att erinra mot bifall till framställningen.
Departements- Såsom av fullmäktige i riksbanken framhållits, råder för närvarande
chefen. stor ovisshet örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden. Spänningen
mellan olika valutor har ökats, och man måste räkna med möjligheten
av förändringar i de värderelationer inom guldblocket och ster
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 240.
linggruppen, som sedan någon tid varit rådande och efter vilka handelsoch
kapitalrörelser under det senaste året i någon mån anpassat sig. Oron
på valutamarknaden är å ena sidan ägnad att öka värdet av ett konsekvent
fullföljande av den hittills från svensk sida förda valutapolitiken
men betyder å andra sidan, att denna valutapolitik kan komma att visa
sig otillräcklig såsom medel att skänka det svenska näringslivet erforderlig
trygghet.
När frågan örn fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att
inlösa av banken utgivna sedlar med guld behandlades av fjolårets riksdag,
uttalade bankoutskottet sin förvissning örn att, för den händelse förutsättningarna
för den dittills förda valutapolitiken väsentligen skulle
ändras, fullmäktige icke skulle underlåta att från det ändrade utgångsläget
till omprövning upptaga frågan örn vilka medel, som lämpligen borde
komma till användning för att nå de uppställda målen för penningpolitiken.
Riksbankens befogenhet och skyldighet att inom ramen för de
givna allmänna direktiven för penningpolitiken modifiera valutapolitikens
utformning med hänsyn till eventuella förändringar i den allmänna
ekonomiska situationen framstår i synnerhet under nyss angivna, ovissa
förhållanden såsom betydelsefull.
I likhet med fullmäktige i riksbanken finner jag ingen anledning att
för närvarande modifiera eller komplettera tidigare uttalanden rörande
de allmänna riktlinjerna för penningpolitiken.
Mot den av bankofullmäktige föreslagna tiden för den fortsatta befrielsen
för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten har jag icke
något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att riksbanken må för tiden från och med den 1 juni
1935 till och med den 29 februari 1936 vara fritagen
från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken
utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt
dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill
giva anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga
inlösningen av bankens sedlar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet!
Elis Lindahl.