Kungl. Majlis proposition nr 232.
1
Nr 232.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till statens
arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet,
statliga och statskommunala reservarbeten
m. m.; given Stockholms slott den 5 april 1935.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms
slott den 5 april 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
> Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning
med chefen för finansdepartementet:
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 18, omnämnde jag,
att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 30 november 1934 anmält,
att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna för
den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 50 miljoner kronor,
därav 1.4 miljoner kronor för kommissionens centrala administrationskostnader,
4.6 miljoner kronor för kontant understödsverksamhet, 3 miljoner kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 232. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
för särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten och 41 miljoner
kronor för statliga och statskommunala reservarbeten. Kommissionens ifrågavarande
skrivelse finnes såsom bilaga fogad vid propositionen den 9 januari
1935, nr 29, angående ytterligare medel för budgetåret 1934/1935 till statliga
och statskommunala reservarbeten.
Jag anförde vidare, att jag vid mitt övervägande av frågan örn medelsbehovets
storlek stannat för att godtaga kommissionens beräkningar beträffande
erforderliga medel för understödsverksamheten och för särskilda åtgärder
i anledning av ungdomsarbetslösheten, medan jag för statliga och statskommunala
reservarbeten, i avvaktan på ytterligare erfarenhet örn det ekonomiska
lägets utveckling, ansett mig kunna begränsa mig till att beräkna ett
anslag av 31 miljoner kronor. Med hänsyn till väntade reservationer å de för
innevarande budgetår anvisade anslagen till bekämpande av arbetslösheten
och särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten, vilka reservationer
icke kunde bestämt fixeras men som i runt tal torde kunna uppskattas
till 5 miljoner kronor, syntes enligt mitt förmenande det totala anslagsbehovet
kunna angivas till 35 miljoner kronor.
På min hemställan har Kungl. Majit därför under punkterna 18, 19 och 20
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1935/1936 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission ett förslagsanslag
av 1.4 miljoner kronor, dels till Kontantunderstödsverksamhet m. m.
ett reservationsanslag av 2.6 miljoner kronor, dels ock till Statliga och statskommunala
reservarbeten ett reservationsanslag av 31 miljoner kronor.
Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga dessa frågor.
Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1933/1934 anvisade anslagen
för arbetslöshetens bekämpande och i samband därmed stående frågor
torde jag kunna hänvisa till de redogörelser, som lämnats i propositionerna
250/1932, 216/1933 och 235/1934.
Kör innevarande budgetår anvisade 1934 års riksdag för den genom statens
arbetslöshetskommission bedrivna verksamheten till bekämpande av arbetslösheten
dels ett reservationsanslag av 46 miljoner kronor till statliga och statskommunala
reservarbeten, dels ett reservationsanslag av 9 miljoner kronor till bekämpande
av arbetslösheten, dels ock ett reservationsanslag av 5.5 miljoner kronor
till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten. Anslaget
till statliga och statskommunala reservarbeten utgår av lånemedel, medan övriga
anslag upptagits å skattebudgeten.
Såsom jag redan antytt, har Kungl. Majit i en den 9 januari 1935 dagtecknad
proposition, nr 29, på min hemställan föreslagit riksdagen medgiva,
att, utöver det för budgetåret 1934/1935 tillgängliga reservationsanslaget till
statliga och statskommunala reservarbeten, finge till bestridande av kostnaderna
för de med anslaget avsedda ändamålen tagas i anspråk ett belopp av
högst 20 miljoner kronor från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter. I skrivelse den 12 februari 1935, nr 19, har
riksdagen anmält, att detta Kungl. Majits förslag bifallits.
Kungl. Maj:ts proposition nr%32.
3
Gällande bestämmelser angående statlig oell statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.
De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den 26
juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid
arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp.
Rörande innehållet av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig
hänvisa till den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till
1934 års riksdag.
Här skall jag endast i korthet angiva de förändringar i sagda bestämmelser,
som beslutats av 1934 års riksdag och som föranlett utfärdandet av kungörelsen
den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse i ämnet.
I 1934 års kungörelse har beträffande kontrollen över tillämpningen
av gällande regler för hjälpverksamheten föreskrivits,
att arbetslöshetskommitté inom kommun, där statsunderstödd hjälpverksamhet
bedrives, är pliktig att, när så påfordras, bereda arbetslöshetskommissionen
eller dess ombud tillfälle att granska kommitténs räkenskaper,
protokoll och övriga handlingar samt att lämna dem tillträde till sammanträden
med kommittén. Kommissionen eller dess ombud äger påkalla sammanträde
med kommittén. Kommittéerna hava vidare ålagts att till kommissionen
insända de handlingar och uppgifter rörande verksamheten, som kommissionen
finner erforderliga (4 §).
Beträffande revision av arbetslöshetskommittés verksamhet har i enlighet
med 1934 års riksdags uttalande föreskrivits, att till revisor må av
länsstyrelsen jämväl utses person, som är bosatt utom den kommun uppdraget
avser (7 §).
Vidare har i överensstämmelse med riksdagens beslut införts den bestämmelsen,
att i revision av sådant statskommunalt reservarbete, som bedrives i landstings
eller vägstyrelses regi, skall deltaga minst en revisor, som efter anmälan
av landstingets förvaltningsutskott eller vägstyrelsen utses av länsstyrelsen
för kalenderår (38 §).
I fråga örn bosättning gällde enligt 1933 års kungörelse, bland annat,
att den omständigheten att sökande vore mantalsskriven inom annan kommun
än den, där ansökan örn arbetslöshetshjälp gjordes, icke skulle utgöra
hinder för bifall till ansökningen. Därest arbetslöshetskommitté vägrade arbetshjälp
åt någon, som vore mantalsskriven i annan kommun, skulle kommittén
hänvisa honom att söka dylik hjälp i den kommun, där han vore mantalsskriven,
samt, efter av arbetslöshetskommissionen meddelat tillstånd, tilldela
honom understöd till bestridande av kostnaden för hans resa till mantalsskrivningskommunen.
Till sådant understöd utgick statsbidrag till halva
beloppet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nrZS2.
Vid 1934 års riksdag beslöts, att sökande, sora enligt lagen om fattigvården
äger hemortsrätt inom annan kommun än den, där ansökan örn arbetslöshetshjälp
göres, må, utan hinder av sagda omständighet, kunna komma i åtnjutande
av arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetshjälp må dock i regel icke tilldelas
sådan sökande, såvida han icke vistats inom kommunen under en tid av minst
nio månader och tillika under denna tid innehaft anställning av mera stadigvarande
beskaffenhet (17 §).
För det fall att arbetslöshetskommitté finner sig icke böra lämna arbetslöshetshjälp
åt sökande, som nyss sagts, gälla samma bestämmelser som tidigare,
dock att mantalsskrivningskommunen utbytts mot hemortskommunen
(18 §).
Vidare har föreskrivits, att kommun, som önskar erhålla sysselsättning för
arbetslösa vid statligt reservarbete, skall lämna uppgift örn det antal hjälpsökande
arbetslösa inom kommunen, som enligt lagen örn fattigvården äga
hemortsrätt inom annan kommun (28 §). Detsamma gäller vid ansökan örn
medgivande att anordna statskommunalt reservarbete (34 §) samt vid ansökan
örn statsbidrag till dagunderstöd och hyreshjälp (39 och 49 §§).
Vid bestämmandet av det antal arbetslösa, som vid varje tillfälle högst må
sysselsättas vid statliga eller statskommunala reservarbeten eller för vilka
statsbidrag till dagunderstöd eller hyreshjälp må beräknas, skall arbetslöshetskommissionen
pröva, huruvida visst antal av de platser eller understödsrum,
som tilldelats kommun, skola förbehållas arbetslösa, som enligt lagen örn fattigvården
äga hemortsrätt inom annan kommun (29, 35, 40 och 49 §§).
Därjämte har föreskrivits, att förhöjt statsbidrag må utgå till de arbetslöner
vid statskommunala reservarbeten samt till det dagunderstöd och den hyreshjälp,
som utbetalats till nu berörda hjälpsökande med hemortsrätt inom annan
kommun (36, 41 och 50 §§).
Beträffande statsbidrag till statskommunala reservarbeten,
gällde enligt 1933 års kungörelse, bland annat, att sådant bidrag
utginge för varje kalendermånad med högst hälften av det belopp, som under
månaden sammanlagt i arbetslöner utbetalats till de arbetslösa, vilka berette
arbete vid visst företag. Bidraget fick, för varje arbetare och hel arbetsdag
räknat, utgöra högst hälften av den för orten fastställda reservarbetslönen,
dock högst 3 kronor.
Då särskilda skäl därtill föranledde, kunde statsbidraget enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande utgå med högre belopp än nyss angivits.
Genom beslut av 1934 års riksdag medgavs, att maximeringen till 3 kronor
finge bortfalla. Vidare gäller enligt beslut vid nämnda års riksdag, att fråga
örn förhöjt statsbidrag underställes Kungl. Maj:ts prövning endast vad angår
statsbidrag med högre belopp än tre fjärdedelar (36 §).
Vad statsbidrag till dagunderstöd och hyreshjälp beträffar,
hava bestämmelser örn förhöjt statsbidrag meddelats, motsvarande
dem, som nyss angivits för statskommunala reservarbeten. Vidare har på
grund av beslut av 1934 års riksdag vidtagits den förändringen, att dagunderstödets
maximibelopp må utgå — förutom såsom tidigare till man och
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
5
hustru — jämväl till ensam person, som lever i gemensamt bo med och huvudsakligen
underhåller föräldrar eller adoptant (41 §).
Beträffande dagunderstödet har därjämte uttrycklig bestämmelse införts i
hjälpkungörelsen därom, att dagunderstödet må utgå med högst de belopp, som
arbetslöshetskommissionen för varje kommun medgiver, dock högst med belopp
motsvarande två tredjedelar av den för orten fastställda reservarbetslönen.
Vidare har föreskrivits, att dagunderstöd icke må utgivas till arbetslös
för tid, under vilken han åtnjuter daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa
(44 §).
Slutligen har i fråga örn ortstillägg meddelats den bestämmelsen, att
sådant tillägg må utgå vid statskommunalt reservarbete enligt regler, motsvarande
dem, som gälla för statliga reservarbeten. Till nu ifrågavarande ortstillägg
utgår emellertid icke statsbidrag (35 §).
Såsom jag förut omnämnt, har 1934 års riksdag med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag anvisat ett anslag av 5.5 miljoner kronor till särskilda åtgärder
i anledning av ungdomsarbetslösheten. Därjämte
har riksdagen i allt väsentligt godkänt de av mig förordade grunderna
för anslagets användning. Jag tillåter mig att beträffande de närmare detaljerna
av ifrågavarande förslag hänvisa till ärendets behandling vid föregående
års riksdag (propositionen nr 265, statsutskottets utlåtande nr 160 och
riksdagens skrivelse nr 420). Här vill jag endast i korthet erinra örn följande.
Den särskilda statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten för unga
arbetslösa, till vilka hänföras arbetslösa i åldern 16—25 år, bedrives under tre
huvudformer, nämligen dels kursverksamhet, anordnad genom vederbörande arbetslöshetskommitté,
dels frivillig arbetstjänst, dels ock ungdomsreservarbeten.
Bestämmelse härom återfinnes i 52 § av kungörelsen nr 434/1934.
Beträffande kursverksamheten gäller, att arbetslös, som åtnjuter dagunderstöd,
är pliktig att efter anvisning av arbetslöshetskommitté samvetsgrant deltaga
i kurs, som av kommittén anordnas för att bereda unga arbetslösa utbildning.
Kursverksamheten åsyftar att låta den arbetslösa ungdomen utfylla arbetslöshetstiden
med en efter den givna arbetslöshetssituationen avpassad undervisning.
Till kursverksamhet må statsbidrag utgå dels med belopp, motsvarande ersättningen
till kursledare och lärare, dels ock med högst hälften av de med
verksamheten förenade utgifterna för undervisningsmateriell. Sistnämnda statsbidrag
utgår endast för sådan materiell, som inköpts för och använts vid
kursen och till vilken statsbidrag icke beviljats i annan ordning. Bidrag utgår
endast för de verkliga, verifierade kostnaderna.
Kurserna äro såväl yrkesbetonade som allmänbildande.
Syftet med den frivilliga arhetstjänsten är att bereda arbetslösa unga personer
sådan sysselsättning, som kan hos dem stärka och vidmakthålla arbetsvilja
och arbetsförmåga samt överhuvud göra dem bättre skickade för deras
framtida arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill inriktas arhetstjänsten dels på så
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 83%.
dant arbete, som kan ge fysisk träning, dels ock på god andlig och kroppslig
vård genom undervisning i allmänbildande och yrkesbetonade ämnen samt
genom systematiskt bedrivna gymnastik- och idrottsövningar. I regel begränsas
kroppsarbetet till 4—6 timmar örn dagen. Till undervisning användes
1—2 timmar och till gymnastik- och idrottsövningar 1—2 timmar.
Frivilliga arbetstjänsten avser närmast arbetslösa i åldern 18—21 år. Emellertid
kan den även omfatta arbetslösa i åldern 16—17 år och i undantagsfall
sådana i åldern 22—25 år.
Deltagarna i den frivilliga arbetstjänsten — arbetseleverna — erhålla bland
annat följande förmåner. Därest de bo i sina hem, utgår dagunderstöd i vanlig
ordning helt eller delvis kontant. Därest de ej kunna bo i sina hem, kunna
de tilldelas kost, logi och en fickpenning av 50 öre per veckodag samt,
därest den frivilliga arbetstjänsten fullgöres på annan plats än hemorten, fria
resor till och från förläggningen — arbetslägret —• vid början och slutet av den
tid av i regel tre månader, för vilken eleven hänvisats till arbetslägret. Samtliga
elever erhålla dessutom fria arbetskläder. Till elever, vilka gjort sig därav
förtjänta, kunna därjämte utbetalas arbetspremier enligt av arbetslöshetskommissionen
fastställda regler, dock högst 50 öre per arbetsdag.
Arbetsläger är antingen statskommunalt (anordnat i arbetslöshetskommittés
regi) eller statligt (anordnat i arbetslöshetskommissionens regi).
Till statskommunalt arbetsläger kan statsbidrag utgå
1) till täckande av hela kostnaden för avlöning åt lägerledare och lärare
samt husmoder eller annan person, som förestår mathållningen vid förläggning,
2) vid öppet arbetsläger (sådant där eleverna bo i sina hem) till dagunderstöd
i vanlig ordning,
3) vid slutet arbetsläger till kommunens verkliga kostnader för kost och
logi samt fickpenningar åt arbetseleverna efter den för dagunderstöd för kommunen
fastställda statsbidragsprocenten, med vissa begränsningar,
4) till täckande av kostnaden för arbetskläder samt för resor i de fall, då
eleverna skola erhålla fria resor,
5) till täckande av högst hälften av kostnaderna för arbetspremier, dock
med högst lika belopp som av kommunen för ändamålet tillskjutits,
6) till kostnaderna för undervisningsmateriell enligt enahanda grunder,
som gälla för kursverksamhet, samt
7) till kostnaderna för vid arbetet erforderlig material, arbetsredskap, transporter
och arbetsledning med högst hälften av det belopp, vartill dessa kostnader
skäligen kunna uppskattas vid kostnadsberäkningarna, dock att därest
de verkliga kostnaderna bliva lägre än de beräknade, viss jämkning skall ske.
Kostnaderna för de statliga arbetslägren bestridas av statsmedel. Emellertid
har arbetslöshetskommitté, som hänvisar arbetslös person till kurs vid
statligt läger, att bestrida den andel i dagunderstödet, som ankommer på kommittén
att betala för person, till vilken enligt kommissionens medgivande dylikt
understöd må utgå.
Ungdomreservarbeten representera en för arbetslös ungdom i åldern 16—21
Kungl. Maj:ts proposition nr £32.
7
år avsedd kombination av reservarbete och kursverksamhet, i stort sett anordnad
efter principerna för den frivilliga arbetstjänsten. Syftet med ungdomsreservarbetena
är dels att såsom vid den frivilliga arbetstjänsten bereda
unga arbetslösa personer sådan sysselsättning, som kan hos dem stärka och
vidmakthålla arbetsvilja och arbetsförmåga, dels ock att bereda dem möjlighet
till självförsörjning. För ungdomsreservarbete gäller i tillämpliga
delar, vad örn statliga och statskommunala reservarbeten och kursverksamhet
är stadgat.
Arbetsobjekten skola till sin art, omfattning och svårighetsgrad vara lampliga
för ungdom. Då åldersgruppen 18—21 år även kan hänvisas till vanliga
statliga reservarbeten, avgöres efter prövning i varje särskilt fall, örn arbetslösa
i denna ålder böra hänvisas till det ena eller andra slaget av reservarbete.
Familjeförsörjare böra ej ifrågakomma vid hänvisning till ungdomsreservarbete.
yid arbetena böra de unga i genomsnitt beredas sysselsättning 8 timmar per
dag, varav minst hälften och högst tre fjärdedelar bör anslås till arbete och
resten till undervisning. Lämpligast böra dock de unga arbetarna sysselsättas
med arbete under en tidsperiod omfattande 2—3 veckor och^ därefter med
undervisning 1—2 veckor. Arbetet bör såvitt möjligt utföras på ackord.
Under de tider, den arbetslöse deltager i undervisning, kan han, därest
arbetslöshetskommissionen så medgiver, uppbära dagunderstöd. Kostnaderna
härför fördelas på stat och kommun enligt vanliga grunder.
Ifrågavarande ungdomsreservarbeten äro antingen statskommunala eller
statliga. . .
Statsbidrag till kostnaderna för ledare, lärare, husmoder och undervisningsmateriel!
utgår för den del av statskommunalt ungdomsreservarbete, som
består av undervisning, enligt bestämmelserna för kursverksamhet. Till arbetslöner,
material, transporter och arbetsledning utgår statsbidrag efter samma
bestämmelser som gälla för andra statskommunala reservarbeten, dock att vid
statskommunalt ungdomsreservarbete utgår statsbidrag till arbetslöner med
50 %, såvida icke högre bidrag medgivits.
Utöver vad som för statliga reservarbeten är fastställt, gäller, att kommun,
som beviljats tillstånd att hänvisa arbetslösa till ungdomsreservarbete, har att
av kostnaderna för detta bestrida andel i eventuellt dagunderstöd.
I fråga örn detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen i augusti
1934 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande hjälpverk
samhet
för arbetslösa».
Ifrågasatta ändringar i direktiven.
Jag övergår härefter till en redogörelse för de ändringar i gällande direktiv,
som ifrågasatts av arbetslöshetskommissionen i skrivelser den 30 november
1934 och den 19 februari 1935 samt i vissa från andra håll till Kungl. Maj :t
inkomna framställningar.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr SSS.
Den statskommunala reservarbetslinjen.
Särskilda utskottet vid 1933 års riksdag uttalade, att de statskommunala
reservarbetena finge anses vara en synnerligen lämplig form för beredande
av hjälp åt arbetslösa. Jämförda med de statliga reservarbetena innebure
de statskommunala enligt utskottets mening bland annat den fördelen, att
arbetarna i större utsträckning kunde förbliva i sina hemorter och därigenom
lättare uppehålla förbindelsen med den normala arbetsmarknaden. Härtill
komme, att statens kostnader nedbringades, samtidigt som det kommunala
intresset stegrades för arbetenas övervakning och rationella ledning.
För åstadkommande av en utvidgning av den statskommunala reservarbetslinjen
föreslog särskilda utskottet, 1) att statsbidrag till utförande såsom
statskommunala reservarbeten av allmänna vägar skulle kunna utgå efter
motsvarande grunder, som äro gällande för vanliga vägarbeten å den öppna
arbetsmarknaden och att statskommunala reservarbeten skulle kunna komma
till utförande — förutom såsom tidigare i kommunernas regi — jämväl genom
vägstyrelser, 2) att statsbidragen till de statskommunala reservarbetena
skuiie utgå efter förmånligare grunder än dittills. Statsbidrag skulle sålunda
jämväl kunna erhållas för materialkostnader.
Särskilda utskottets förslag vann sedermera statsmakternas godkännande.
I sin förut omnämnda skrivelse den 30 november 1934 angående medelsbehovet
för budgetaret 1935/1936, har statens arbetslöshetskommission upptagit
vissa spörsmål rörande statskommunala reservarbeten samt därvid till en
början anfört följande.
De vid 1933 års riksdag beslutade förändringarna beträffande den statskommunla
reservarbetslinjen torde ha möjliggjort en snabbare ökning av arbetsomfattning
än som eljest sannolikt skulle ha kunnat genomföras.
En påtaglig fördel med de statskommunala reservarbetena vore, att kommunerna
bereddes möjligheter att i hemorten åt familjeförsörjarna meddela hjälp
i form av arbete. Man kunde härigenom i viss omfattning undvika att skilja,
mannen från hans familj. Sysselsättande av familjeförsörjare i statskommunala
reservarbeten i hemorten innebure jämväl ur kommunernas synpunkt den
fördelen, att desamma i regel icke behövde utbetala särskilda ortstillägg.
(renon! att de arbetslösa bereddes arbete i hemorten komme de kostnader,
som nedlades på dylika arbeten, den egna kommunen till godo. Genom att
kommunen vidare själv handhade ledningen av arbetet och detta vore beläget
i hemorten, möjliggjordes lättare omplacering av de arbetslösa, varvid den meddelade
hjälpen i de enskilda fallen smidigare kunde avpassas med hänsyn till
det föreliggande hjälpbehovet.
_ Hem statskommunala reservarbetslinjen vore sålunda enligt kommissionen ur
vissa synpunkter en ändamålsenlig hjälpform. Kommissionen hade emellertid
vid flera tillfällen haft anledning konstatera den statskommunala arbetslinjens
begränsade ändamålsenlighet, ävensom vissa påtagliga nackdelar, vilka vore
förenade med densamma och vilka särskilt gjorde sig gällande, då den statskommunala
reservarbetslinjen gåves en, i förhållande till andra hjälpformer,
allt för stor omfattning. Kommissionen anför i detta sammanhang följande:
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
9
Ehuru enligt nu gällande grunder för utväljande av arbetsobjekt för reservarbeten
intet arbete skall, nied vissa särskilda begränsningar, principiellt vara
uteslutet, låge det dock i sakens natur, att såsom reservarbeten icke direkt
borde utväljas sådana arbeten, som eljest skulle kommit till omedelbart utförande
på den öppna arbetsmarknaden. Någon ökning av arbetstillfällena skulle
då icke komma till stånd. Kommissionen ville erinra örn att, enligt vad i
särskilda utskottets utlåtande nr 17/1933 anförts, jämväl beträffande de i
Kungl. Maj :ts proposition nr 211/1933 avsedda beredskapsarbetena syntes
hava förutsatts, att arbetsföretagen icke i annan ordning skulle komma till
utförande. Särskilda utskottet uttalade, att, såvitt utskottet kunnat finna, det
icke förelåge någon konstitutiv skillnad på denna ^punkt mellan beredskapsarbetena
och reservarbetena; avvägningen måste i båda fallen bliva en lämplighetsfråga.
När det gällt utväljande av arbetsobjekt för de statliga reservarbetena,
hade kommissionen i överensstämmelse med nyssnämnda uttalande sökt
undvika sådana arbetsföretag, som vore avsedda att utföras a öppna arbetsmarknaden.
Det låge i sakens natur, att större möjligheter att verkställa ett
ur dessa synpunkter lämpligt urval förelåge för kommissionen än för de enskilda
kommunerna, vilka såsom regel blott hade ett ringa antal arbetsobjekt
att välja på. Det vore jämväl naturligt, att, när en kommun skulle utvälja
ett arbetsobjekt till reservarbete och kommunen i samband härmed iklädde. sig
betydande utgifter, kommunen gärna sökte utvälja sådana arbetsföretag, vilka
för kommunen vöre särskilt aktuella. Kommissionen hade vid flera tillfällen
kunnat konstatera en benägenhet från kommunernas sida att såsom statskommunala
reservarbeten vilja igångsätta arbetsföretag, vilka med sannolikhet
inom en nära framtid skulle kommit till utförande å den öppna marknaden.
Med den statskommunala reservarbetslinjen vore sålunda förenad en viss tendens
till överförande av arbetsobjekt från den öppna marknaden till reservarbetena.
.
Jämsides med denna tendens hade kommissionen jämväl haft anledning konstatera,
att kommuner med hänsyn till de förmånliga statsbidragsbestämmelserna
ofta frestats att igångsätta arbeten av en i förhållande till deras finansiella
resurser anmärkningsvärd storleksordning; stundom hade anledning funnits
antaga, att det mindre varit omvårdnaden om de arbetslösa än en strävan
efter statsbidrag till ett arbete, som föranlett igångsättande av ett dylikt arbete.
Enär möjligheterna att erhålla ett arbete beviljat såsom statskommunalt
reservarbete vore beroende på antalet hjälpsökande, gjorde sig vidare stundom
gällande ett intresse att hålla arbetslöshetens omfattning i kommunerna uppe.
Det låge i sakens natur, att hjälpåtgärderna vid arbetslöshet smidigt måste
kunna avpassas med hänsyn till förändringarna i arbetslösheten. Under tider,
då arbetslösheten vore i nedgående, måste sålunda arbetena förhållandevis
snabbt kunna minskas, därest hjälpbehovet ginge tillbaka. AV särskild betydelse
vore, att en dylik smidig anpassning av hjälpåtgärderna vore möjlig
beträffande sådana arbeten, som startades uteslutande för de arbetslösa inom
viss kommun. Ehuru arbetslösheten i hela landet endast mera långsamt underginge
förändringar, kunde dock ofta för de enskilda kommunerna synnerligen
hastiga variationer i arbetslöshetens omfattning noteras. Återupptagandet av
ett enda nedlagt industriföretag kunde understundom för en kommun innebära,
att arbetslösheten helt eller till stor del försvunne. De statskommunala reservarbetena
erbjöde emellertid för dylika smärre kommuner icke erforderligt stor
anpassningsförmåga. Då arbetslösheten i en kommun ginge tillbaka, och^arbetsstyrkan
vid ett statskommunalt reservarbete med hänsyn härtill måste
minskas, komme arbetet ofta icke att kunna bedrivas på ett tekniskt och ekonomiskt
riktigt sätt, vilket medförde fördyring av arbetet. Örn ett statskommunalt
reservarbete måste nedläggas, innan detta färdigställts, stöde kommu
-
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
nen vidare inför problemet att på egen hand å öppna marknaden färdigställa
detsamma.
För kommunerna förelåge ofta svårigheter att för sina statskommunala reservarbeten
anskaffa tillräckligt kompetent ledningspersonal. Särskilt gällde
detta inom smärre kommuner, som saknade ordinarie arbetsledningspersonal;
vore arbetet nämligen icke av den omfattning, att det motiverade anställandet
av särskild arbetsledare, bleve ledningsarbetet endast ett extraarbete för en på
annat håll sysselsatt arbetsledare. För att kunna bära kostnaden för särskilt
anställd arbetsledning måste nämligen arbetet ha en viss storleksordning. Vid
flera tillfällen hade kommissionen vidare haft anledning konstatera svårigheter
att från kommunerna erhålla utarbetade och fullgoda förslag. En kommun
ville nämligen av ekonomiska skäl icke bekosta utarbetandet av mera detaljerade^förslag,
förrän visshet vunnits, att tillstånd erhölles för arbetets utförande
såspm statskommunalt reservarbete. Sedan arbetet blivit beviljat, ansåge
man sig ofta med hänsyn till angelägenheten att bereda de arbetslösa arbete
icke böra fördröja arbetets igångsättande med ytterligare undersökningar. Vid
den granskning av inkomna förslag, som verkställdes inom kommissionen,
måste det vidare naturligen vara synnerligen svårt att utan särskild undersökning
på platsen — något som enligt sakens natur icke annat än i undantagsfall
vöre möjligt verkställa — bedöma de upprättade kostnadsförslagen och
deras tillförlitlighet.
Den begränsade ram, inom vilken kommunerna i allmänhet hade att utvälja
arbetsobjekt för sina statskommunala reservarbeten, medförde, att dessa såsom
regel erbjöde mindre lämpliga vinterarbeten än de statliga. Detta avspeglade
sig jämväl i de förhållandevis starka variationerna i antalet sysselsatta reservarbetare
vid de statskommunala reservarbetena. Dessa variationer vore nämligen
i relation till arbetsstyrkans storlek väsentligt större än vid de statliga
reservarbetena. _ Den statskommunala reservarbetslinjen medförde sålunda
ofta, att man vintertid i större utsträckning, än eljest skulle vara erforderligt,
måste tillgripa kontantunderstödsverksamhet som komplementär hjälpform.
Slutligen ville kommissionen icke underlåta att framhålla, att kommunernas
strävan att begränsa sina utgifter för de statskommunala reservarbetena understundom
lett till att man endast formellt satt arbetet på ackord men i realiteten
låtit arbetarna arbeta efter daglön; med andra ord man hade underlåtit att till
arbetarna utbetala den del av ackordsförtjänsten, som överskjutit reservarbetslönen;
i gengäld hade denna understundom betraktats såsom garanterad
daglön. En dylik anordning hade givetvis stått i direkt strid mot bestämmelserna
örn att vid ackordsprissättning sådana åtgärder borde undvikas, som kunde
medföra en minskning av arbetsintensiteten. Kommissionen hade också med
skärpa ingripit, då det kommit till densammas kännedom, att man förfarit på
här angivet sätt. Men svårigheter hade visat sig föreligga att åstadkomma
en effektiv kontroll.
Under hänvisning till de nackdelar av de statskommunala reservarbetena,
som kommissionen sålunda påvisat, har kommissionen framhållit, att när numera
begränsningar av hjälpverksamheten med hänsyn till arbetslöshetens
nedgång syntes möjliga att vidtaga, en jämförelsevis större begränsning av den
statskommunala reservarbetslinjen borde genomföras. Denna begränsning syntes
härvid lämpligen böra verkställas på sådant sätt, att sådana arbetsföretag
icke medgåves såsom statskommunala reservarbeten, vilka icke besutte de fördelar,
som i främsta rummet motiverade de statskommunala reservarbetena.
Kommissionen syftade härvid närmast på de i vägstyrelsers och landstings
regi anordnade arbetena.
Kungl. Maj:ts proposition nr 23S.
11
Kommissionen har vidare betonat, att vägstyrelsernas och landstingens
statskommunala reservarbeten ofta saknade den fördel, som eljest karakteriserade
de statskommunala reservarbetena framför de statliga, nämligen att arbetskraften
kunde sysselsättas i hemorten. Vägstyrelsernas och landstingens
statskommunala reservarbeten vore nämligen ofta belägna på sådant avstånd
från arbetarnas hemorter, att arbetarna antingen måste inkvarteras å arbetsplatsen
eller ock företaga tidsödande resor, vilka för de hänvisade arbetarna
bleve en ekonomisk börda, till vilken visserligen kommunerna stundom kunde
lämna bidrag, ehuru skyldighet härtill icke förelåge. Härtill komme, att
kommunen understundom bleve betungad med utbetalandet av ortstillägg, till
vilket statsbidrag icke erhölles.
Under hänvisning till det anförda och då en minskning av hjälpåtgärderna
syntes erforderlig, har arbetslöshetskommissionen hemställt, att sadan ändring
vidtages i gällande kungörelse, att statskommunala reservarbeten icke längre
må utföras i vägstyrelsers och landstings regi.
Såsom jag i det följande får anledning att närmare framhålla, kan jag icke
finna den av arbetslöshetskommissionen för nästa budgetår ifrågasatta mycket
starka begränsningen av de statskommunala arbetena välbetänkt. I detta sammanhang
saknar jag emellertid anledning att inga pa denna sida av
den föreliggande frågan. Då det åter gäller de av vägstyrelser bedrivna statskommunala
arbetena, finner jag goda motiv förebragta för att i nuvarande arbetslöshetssituation
vidtaga inskränkningar i desamma. Jag vill ock erinra, att
1934 års riksdag gav uttryck åt en tankegång liknande den, som uppbär arbetslöshetskommissionens
framställning. Icke minst synes mig svårigheten,
för att icke säga omöjligheten, att bestämt avgränsa vägstyrelsernas reservarbetsobjekt
från den öppna marknadens utgöra ett starkt talande skäl för att
nu återgå till den ordning, som gällde före 1933. Vad däremot angår motsvarande
arbeten i landstings regi, ha efter vad jag inhämtat, sådana arbeten
förekommit i jämförelsevis mycket begränsad omfattning. Av vad kommissionen
anfört har jag icke blivit övertygad därom, att beträffande detta arbetsområde
motsvarande olägenheter, som nyss berörts, gjort sig kännbara. Tillräcklig
anledning synes mig därför icke föreligga att utesluta jämväl dessa
arbetsobjekt. Jag förordar alltså sådan ändring av direktiven, att statskommunala
reservarbeten icke längre må utföras i vägstyrelses regi.
Ortstilläggen.
Jämlikt 30 § i kungörelsen angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet äger kommun, då familjeförsörjare hänvisats till statligt
reservarbete å ort med lägre reservarbetslön än den, som är gällande för
hänvisningskommunen, att bestämma att till denne familjeförsörjare särskilt
s. k. ortstillägg skall utgå, därest någon, i förhållande till vilken den hänvisade
är att anse såsom familjeförsörjare, befinnes vara i behov därav. Sadant
ortstillägg får jämlikt bestämmelserna i samma paragraf icke överstiga
skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och re
-
Departe
ments
chefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr S3Z.
servarbetslönen för deri plats, där arbetet utföres. Då fråga är örn. ogift person,
som har försörjningsplikt mot barn eller adoptivbarn, må ortstillägget utgå
med högst det belopp, som skulle lia utbetalats till barnet vid kontantunderstödsverksamhet
i hänvisningskommunen (s. k. begränsat ortstillägg). Ortstillägg
utbetalas till den behövande genom kommissionen och återgäldas månadsvis
av hänvisningskommunen. För hårt skattetyngd kommun med omfattande
arbetslöshet äger kommissionen på ansökan helt eller delvis meddela
befrielse från återbetalningsskyldighet.
På sätt förut framhållits må jämlikt 35 § i nämnda kungörelse ortstillägg —
dock utan bidrag av statsmedel — kunna utgå jämväl till familjeförsörjare,
som hänvisats till statskommunalt reservarbete.
_ Bestämmelserna örn rätt för kommunerna att till reservarbetares familj utgiva
ortstillägg ha tillkommit i syfte att underlätta arbetslösas hänvisning
från ort med högre reservarbetslön till ort med lägre. Dessa ortstillägg, som
erhöllo sin nuvarande utformning — med undantag för ortstilläggen vid de
statskommunala reservarbetena — år 1922, ersatte de tidigare utgående s. k.
familjetilläggen.
I sin förenämnda skrivelse har statens arbetslöshetskommission anfört följande.
De nuvarande reservarbetslönerna spände mellan området från lägst 2: 80
kronor upp till 8 kronor per 8 timmars arbetsdag. Endast ett förhållandevis
ringa antal kommuner vöre belägna i den lägsta löneklassen. Kommissionens
reservarbetsplatser vore såsom regel belägna i kommuner med en lön mellan
3:20 och 4:40 kronor; så låg lön som 2:80 kronor förekomme icke å någon
statlig reservarbetsplats. Den högsta nu förekommande reservarbetslönen avsage
istockholm. Städerna i övrigt läge i allmänhet mellan 5: 20 och 7:20 kronor-
Det läge i sakens natur, att ortstilläggen väsentligen hade sin betydelse
för statliga reservarbetare fran städerna. Det maximala ortstillägget utgjorde
för närvarande 4:80 kronor per dag. I allmänhet varierade ortstillläggen,
vad städerna beträffade, mellan 80 öre och 4 kronor per dag. För
landskommunerna vöre de såsom regel väsentligt lägre.
Ehuru ortstilläggen i varje särskilt fall enligt bestämmelserna borde avvägas
med hänsyn till föreliggande hjälpbehov, syntes inom flertalet kommuner
den regeln ha utvecklat sig, att kommunerna medgåve ortstillägg uppgående
till detsammas maximala storlek, vilket enligt sakens natur måste bliva för
kommunerna ekonomiskt betungande; inom vissa kommuner avvägdes dock
ortstilläggen alltid i förhållande till hjälpbehovet. En svaghet i systemet
vöre, att ortstilläggen ofta komme att överstiga de belopp, varav vederbörande
arbetslös skulle ha kommit i åtnjutande för sig och sin familj, därest
han hade av kommunen i stället blivit tillerkänd kontantunderstöd. Ovanligt
vore sålunda icke, att det utgående ortstillägget överstege det dagunderstöd,
som familjen skulle erhållit, därest mannen blivit hjälpt genom kontantunderstöd.
Då statsbidrag till ortstillägg jämlikt kungörelsen blott utginge
till av arbetslöshet och skattetryck hårt drabbade kommuner, komme i sådana
tall kostnaderna för ortstilläggen att väsentligt överstiga kostnaderna för
kontantunderstödsverksamhet.
Med hänsyn till det anförda synes det kommissionen önskvärt, att grunderna
rörande ortstilläggen bleve så avvägda, att de skapade ett eget intresse för kommunerna
att ersätta kontantunderstöden med hänvisning till statligt reserv
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
13
arbete. Då kommissionen undersökt möjligheterna för en omläggning av grunderna
för ortstilläggen, hade kommissionen funnit, att följande förslag väsentligen
skulle kunna uppfylla dessa krav på ortstilläggens utformning.
Ortstilläggen graderades med hänsyn till hjälpbehovet i varje särskilt fall,
d. v. s. till storleken av reservarbetarens familj. Ortstilläggen borde icke överstiga
storleken av det belopp, som svarade mot dagunderstöd åt hustru och
hemmavarande minderåriga barn eller föräldrar (adoptant), varvid dagunderstödsbeloppet
till hustrun eller föräldrarna räknades såsom understöd till ensamstående
person och understöden för barnen till samma belopp som det vanliga
barntillägget. I intet fall skulle dock summan av dessa tillägg (åt hustrun
+ barn eller föräldrar) kunna överstiga det nu gällande maximibeloppet, d. v. s.
skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningsko.mmunen och arbetsplatsen.
Ortstilläggen åt ogifta med försörjningsplikt — vilka redan nu graderades
efter liknande principer som de nu föreslagna —• bibehölles oförändrade.
Statsbidrag syntes av kommissionen i likhet med för närvarande böra kunna
medgivas till ortstillägg. Av betydelse vore emellertid, för att uppnå syftemålet
med här förordade förändring, att kommissionen erhölle förhållandevis
stor frihet vid bestämmandet av statsbidragsbeloppen. Enligt gällande bestämmelser
ägde kommissionen att medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet
i fråga örn de nuvarande ortstilläggen endast för hårt skattetyngda kommuner
med omfattande arbetslöshet. Kommissionen torde böra erhålla befogenheter
att även i andra fall medgiva visst statsbidrag, som därvid lämpligen
syntes kunna beräknas på samma sätt som till annan, hjälpverksamhet inom
kommunen. I likhet med för närvarande syntes kommissionen själv böra äga
besluta örn statsbidragens storlek, varvid jämkningar i nyss angiven norm för
statsbidragets beräknande borde kunna av kommissionen medgivas efter i varje
särskilt fall verkställd prövning.
Vid bestämmandet av ortstilläggen för arbetare .sysselsatta vid. statskommunala
reservarbeten, syntes samma grunder böra tillämpas som vid de statliga
reservarbetena. I likhet med vad för närvarande vore fallet, borde, statsbidrag
här icke ifrågakomma. Därest kommissionens förslag rörande viss inskränkning
i den statskommunala reservarbetslinjen vunne statsmakternas
godkännande, skulle emellertid ortstillägg vid statskommunalt reservarbete
endast ifrågakomma i de få fall, då kommun bedreve sadant arbete inom
annan kommun.
Mot kommissionens förslag beträffande omläggning av grunderna för ortstilläggens
beräkning har en av kommissionens ledamöter anfört reservation.
I anledning av kommissionens ifrågavarande förslag har Göteborgs arbetslöshetskommitté
i skrivelse den 27 mars 1935 framhållit, att ett bifall till
detsamma komme att medföra stora olägenheter vid handhavandet av kommitténs
hjälpverksamhet och innebära en betydande försämring av den statliga
och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet.
Med hänsyn till den betydelse ortstilläggen äga såsom bidrag till underhållet
av de arbetslösas familjer vid familjeförsörjarens frånvaro från hemorten
måste man hysa stor betänksamhet emot att rubba de grunder, som hittills gällt
för ortstilläggens bestämmande. I de fall, då ortstilläggen uppnå mera avsevärd
storlek, såsom förhållandet är i de allra största städerna, lära för
övrigt levnadsomkostnaderna vara så höga, att en begränsning av de nu utgående
ortstilläggen endast skulle medföra, att i stället fattigvården fiege
Departe
ments
chefen.
14
Kungl. Majlis proposition nr 232.
inskrida stödjande. Detta förhållande har särskilt understrukits av Göteborgs
arbetslöshetskommitté. Det synes mig också fullt skäligt, att den arbetslöse —
eller i detta fall snarast bans familj — ställes i ett något gynnsammare läge,
då han utför arbete än örn hjälpen lämnas i form av understöd. Jag kan under
dessa omständigheter icke finna tillrådligt att förorda den föreslagna ändringen
i sättet för ortstilläggens beräkning. Däremot har jag intet att erinra
mot det av arbetslöshetskommissionen framställda förslaget rörande jämkning
av grunderna för statsbidragets utgående.
Anmälningsskyldigheten.
Jämlikt 46 § i hjälpkungörelsen skall den, som åtnjuter dagunderstöd, å
för honom av arbetsförmedlingsanstalten föreskrivna tider, minst en gång i
veckan, anmäla sig hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen i orten.
Antalet besök per vecka hos arbetsförmedlingen bestämmes sålunda för varje
kommun av arbetsförmedlingsanstalten.
I en den 19 februari 1935 dagtecknad skrivelse har arbetslöshets]''kommissionen
anfört följande.
oDet läge i hjälpverksamhetens natur, att de hjälpta alltid skulle nära uppehålla
förbindelsen^ med den öppna arbetsmarknaden. Särskilt under tider
med stigande tillgång på arbetstillfällen bleve det emellertid av betydelse, att
denna kommunikation uppehölles på rationellaste sätt. Behovet av anmälningar
hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen syntes emellertid böra
bedömas av den myndighet, som hade att utöva uppsikt över hjälpverksamheten
och sorn jämväl hade att noga följa utvecklingen å arbetsmarknaden. Det
syntes, vidare önskvärt, att direktiven i detta hänseende i och för uppnående av
enhetliga bestämmelser i landets olika delar utfärdades av en central myndighet.
Enligt nu gällande bestämmelser måste emellertid kommissionen för
åstadkommande av ändring i ett visst fall hänvända sig till socialstyrelsen,
som i sin tur hade att hos vederbörande anstaltsstyrelse göra framställning
örn att densamma skulle ålägga vederbörande kommun att föreskriva visst
antal besök hos arbetsförmedlingen.
Före den 1 juli 1933, då kungörelsen den 7 juli 1922 nr 419 reglerade den
statsunderstödda hjälpverksamheten, gällde, att understödstagare vore pliktig
att å därför utsatta tider anmäla sig hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen
i orten. Enligt denna formulering syntes bestämmanderätten
härvid i första hand ha tillkommit vederbörande arbetslöshetskommitté med
rätt naturligen för kommissionen att, därest kommun åtnjöte statsbidrag till
understödsverksamhet för arbetslösa, föreskriva örn ändring av kommitténs
beslut, därest skäl härtill förefunnes. Den ändring, som i jämförelse härmed
genomfördes år 1933, syntes ha motiverats av att i förevarande hänseende
erhålla likartade bestämmelser med dem, som avsåges skola gälla för den vid
riksdagen föreslagna frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Enligt kommissionens.
uppfattning syntes emellertid inga olägenheter uppkomma, därest en
ändring härvidlag genomfördes.
Under hänvisning till det anförda har kommissionen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föranstalta örn vidtagande av sådan ändring i här förevarande
hänseende av bestämmelserna i 46 § i hjälpkungörelsen, att kommissionen må
kunna meddela arbetslöshetskommitté föreskrift rörande antalet anmälningar
per vecka hos den offentliga arbetsförmedlingen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
15
De olägenheter, som, enligt vad arbetslöshetskommissionen framhållit, skulle
vidlåda den nuvarande ordningen för anmälningsskyldighetens fullgörande, synas
mig knappast vara av den allvarliga beskaffenhet, att det med hänsyn till
desamma kan anses påkallat att vidtaga en ändring i gällande bestämmelser.
Såsom kommissionen erinrat, saknas icke möjlighet att, da så av förhållandena
befinnes behövligt, utvidga anmälningsskyldigheten i erforderlig omfattning.
Att därvid medverkan från den offentliga arbetsförmedlingens tillsynsmyndighet
tages i anspråk synes ur arbetsmarknadssynpunkt i och för sig lämpligt.
Jag finner sålunda tillräckliga skäl icke hava anförts för en ändring av hithörande
bestämmelser.
Icke hemortsberättigade unga arbetslösa m. m.
Jag har vidare att till behandling upptaga tvenne framställningar, avseende
vissa kategorier icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka framställningar ingivits,
den ena, dagtecknad den 10 januari 1935, av Förbundet för kristet
samhällsliv och den andra, dagtecknad den 2 februari 1935, av Svenska sjöfolks
förbundet.
Förbundet för kristet samhällsliv anför i huvudsak följande.
Gällande bestämmelser örn arbetslöshetshjälp medförde ofta, att personer,
som saknade hemortsrätt i vistelsekommunen, icke erhölle den hjälp, som
borde tillkomma dem. Ehuru det ur arbetsförmedlmgssynpunkt vore önskvart,
att arbetskraften i möjligaste man vore rörlig i sitt sökande efter arbete,
hade detta, när det gällde frågan örn hjälp till följd av arbetslöshet, icke vunnit
tillräckligt beaktande. Antalet utom hemortskommunen vistande arbetslösa
vore svårt att exakt uppskatta, enär de endast mera sällan medtoges i rapporterna
till arbetslöshetskommissionen. Enligt förbundets uppfattning vore emellertid
detta antal, trots arbetslöshetens tillbakagång, alltjämt stort och särskilt
betänkligt vore, att en mycket stor del av dessa arbetslösa utgjordes av
unga personer. Eör dessa unga innebure gällande bestämmelser den största
faran, enär man riskerade att de genom den påtvingade sysslolösheten bleve
mer eller mindre odugliga till framtida självförsörjning och till ett normalt
levnadssätt. Majoriteten av ifrågavarande arbetslösa hade sin hemort i små
landskommuner, där någon arbetslöshetskommitté icke blivit tillsatt och där
någon hjälpverksamhet för arbetslösa knappast utövades.
Efter erinran, att de åtgärder till underlättande av hjälp åt denna kategori
arbetslösa, som beslötos av 1934 års riksdag, endast i ringa mån kunde anses
hava medfört önskat resultat, fortsätter förbundet.
Eör att möta det behov, som här ovedersägligen gjorde sig gällande, borde
man träffa bestämmelser, genom vilka omhändertagandet av de unga arbetslösa
i vistelsekommunen ytterligare underlättades1. Bestämmelserna rörande
dessa arbetslösas omhändertagande komme nämligen sannolikt icke att bliva
effektiva, så länge vistelsekommunen skulle vidkännas någon egentlig kostnad
för omhändertagandet. Denna borde därför få exempelvis 90 % av lämnat
understöd ersatt.
Huru sedan skulle förfaras med dessa i vistelsekommunen omhändertagna
arbetslösa bleve nästa angelägna fråga. Kontantunderstöd vore som regel icke
den lämpliga formen. Däremot syntes det icke vara ett orimligt önskemål, att
den arbetslöse ynglingen kunde direkt från vistelsekommunen komma till statens
reservarbeten för ungdom eller till ett läger för frivillig arbetstjänst. Att
Departe
ments
chefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 23%.
denna utväg- skulle vara stängd för en viss yngling därför att lian vistades utom
sm hemortskommun eller därför att denna kommun icke hade ett särskilt organ
för arbetslöshetsverksamhet torde icke vara sakligt berättigat. Vidare vöre
önskvärt, att i olika delar av landet kunde, med anslag från de till arbetslöshetens
bekämpande anvisade medlen, startas arbetskolonier och yrkesskolor
med internat, dit ynglingarna kunde hänvisas. Vid sådan hänvisning borde
man dock så vitt möjligt söka få ynglingarna intagna på anstalter i deras
hemtrakt för att de örn möjligt efter vistelsens slut skulle på ett naturligt sätt
föranledas att återknyta bandet med hemorten. Önskvärdheten av att det frivilliga
arbetet här, liksom i fråga örn skyddshemsverksamheten, finge göra sin
insats måste betonas. Kostnaderna för kommunerna för en ynglings vistelse
vid koloni eller yrkesskola borde emellertid icke under några förhållanden bliva
högre än örn ett arbetslöshetskommissionens läger anlitades.
Men örn dessa möjligheter borde öppnas för dem, som befunne sig i blottställd
belägenhet utanför sin hemort, vore det icke mindre angeläget, att de unga, som
ännu ej övergivit hemkommunen, finge den hjälp de behövde. De borde av densamma
understö dja,s kontant eller in natura, örn de hade ett hem att vistas i
och örn sysselsättning i någon form icke kunde beredas dem. I motsatt fall
borde de hänvisas till de förut nämnda förläggningarna eller anstalterna/ Kravet
att ynglingarna skulle komma i arbete borde ej eftersättas.
Såsom lämpliga organ att handhava det arbete, som kommunerna ej förmådde,
hänvisar förbundet till de länskommittéer, vilka tidigare förutsatts skola
tillsättas. Förbundet anser emellertid nödvändigt, att vid dessas sida anställdes
en särskild länskonsulent med uppgift att biträda med de ungas placering vid
yrkesskolor, jordbrukskolonier, arbetsläger o. s. v. Kunde detta ej ske, borde
enligt förbundet dennes uppgifter anförtros åt de nuvarande fattigvårds- och
barnavårdskonsulenterna. Förbundet betonar till sist, att ett tillfredsställande
resultat i förevarande angelägenhet icke kunde vinnas med mindre kommun
bereddes möjlighet till ersättning jämväl för viss del av utgivet understöd
till arbetslös yngling, som icke hade hemortsrätt i vistelsekommunen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer förbundet,
1. att hemkommun, som understöder arbetslös yngling, skall genom länskommittén
kunna få detta understöd till viss del ersatt av landstinget och staten;
2. att vistelsekommun, som ser sig nödsakad understödja arbetslös yngling’
skall få detta understöd till största delen ersatt, även örn ynglingen ej vistats
9 månader i kommunen och där haft fast arbete;
3. att understöd at arbetslös yngling skall företrädesvis utgå i form av arbete
eller utbildning, vare sig hemkommunen eller vistelsekommunen beslutat örn
understödet.
I anledning av framställningen har statens arbetslöshetskommission den 19
februari 1935 avgivit utlåtande. Kommissionen lämnar däri till en början
följande uppgifter rörande hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande
arbetslösa, som sakna hemortsrätt i vistelsekommunen, men som där
vistats en tid av minst nio månader och haft mera stadigvarande anställning.
Månad år 1934 Antal Därav hjälpta:
anmälda Antal I procent
*{uli.................................. 644 475 73,8
.............................. 675 499 73,9
September ............................ 612 4(57 76]3
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
17
Månad år 1934 |
Antal anmälda |
Därav hjälpta: |
|
Oktober ................. |
468 |
65,9 |
|
November ............... |
497 |
58,1 |
|
December ............... |
625 |
65,0 |
Kommissionen anmärker, att antalet anmälda fall av hithörande arbetslösa
motsvarade endast omkring 1 % av hela antalet hjälpsökande arbetslösa samt
att det procentuella antalet hjälpta av ifrågavarande kategori i genomsnitt
varit högre än för samtliga hjälpsökande, för vilka hjälpprocenten vid utgången
av år 1934 utgjort 61. Härefter yttrar kommissionen i huvudsak följande.
Enligt kommissionens statistik syntes sålunda arbetslösheten bland de icke
hemortsberättigade ha varit förhållandevis obetydlig. Anledning funnes emellertid
att antaga, att den verkliga arbetslösheten varit större. Åtskilliga
arbetslösa hade sålunda icke anmält sig såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna;
i vissa fall syntes orsaken ha varit den, att vederbörande arbetslo
shetskommitté icke mottagit anmälan örn arbetslöshetshjälp från personer,
som enligt de regler, som varit gällande inom vederbörande kommun, icke kunnat
komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp. Ehuru kommissionen genom
särskild cirkulärskrivelse till samtliga arbetslöshetskommittéer påpekat de
gynnsammare statsbidragsbestämmelserna för arbetslösa icke hemortsberättigade,
syntes kommunerna icke lia varit benägna att i större utsträckning vidtaga
särskilda åtgärder för här berörda kategori. Den ringa utsträckning, i
vilken denna kategori arbetslösa vore att återfinna bland arbetslöshetskommittéernas
hjälpsökandeklientel, hade ock medfört, att kommissionen i sin verksamhet
icke haft anledning att i större utsträckning begagna sig av de befogenheter.
som infördes år 1934. De fall, där kommissionen meddelat föreskrift
örn att viss hjälp skulle förbehållas icke hemortsberättigade, avsåge väsentligen
vissa större kommuner. Kommissionen ville emellertid erinra att, enligt vad
statistiken utvisade, de icke hemortsberättigade bland hjälpsökandeklientelet
likväl erhållit hjälp i minst samma omfattning som övriga arbetslösa. I förevarande
sammanhang ansåge sig kommissionen böra framhålla en av de svårigheter,
som för kommissionen gjorde sig gällande vid bestämmandet av omfattningen
av hjälpen för denna kategori. Kommissionen ägde icke möjlighet att
pröva hjälpbehovet bland de anmälda hjälpsökande arbetslösa, såvida icke från
vederbörande arbetslöshetskommitté infordrades samtliga förefintliga handlingar
rörande dessa, en åtgärd som emellertid enligt sakens natur kunde ske
endast i undantagsfall. Då rätten att anmäla sig såsom hjälpsökande tillkomme
varje arbetslös, oberoende av hans behörighet till eller behov av arbetslöshetshjälp,
kunde ett föreskrivande av att en del av medgiven hjälp skulle förbehållas
icke hemortsberättigade leda till att arbetslöshetshjälp kunde bliva meddelad
efter olika sträng behovsprövning för de hemortsberättigade och de icke hemortsberättigade.
I anledning av vad förbundet anfört om att unga arbetslösa skulle hänvisas
till särskilda reservarbeten för ungdom och till arbetsläger, erinrar kommissionen,
att den i överensstämmelse med statsmakternas beslut låtit sig angeläget
vara att i allt större utsträckning bereda platser åt unga arbetslösa vid
dylika läger och arbeten. Kontantunderstöd åt unga arbetslösa förekomme
för närvarande — utom i förbindelse med kursverksamhet — blott i obetydlig
omfattning, nämligen åt familjeförsörjare.
Beträffande förbundets hemställan om högre statsbidrag yttrar kommissio -
nen.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 232.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr "232.
Departe
ments
chefen.
Kommissionen kunde vitsorda, att svårigheter emellanåt gjort sig gällande
för unga arbetslösa, som saknat hemortsrätt i vistelsekommunen, att av denna
utverka hjälp i form av hänvisning till arbetsläger på grund av de kostnader,
som dylik hänvisning medförde för vistelsekommunen. Ändamålsenligt syntes
emellertid vara, om en sådan anordning kunde träffas, att hänvisning av dylika
arbetslösa till arbetsläger underlättades. Kommissionen vore för sin del
av den uppfattningen, att staten i förevarande fall borde åtaga sig hela kostnaden
för vistelsen vid arbetslägren. Kommissionen finge vidare, i anledning
av vad förbundet i övrigt föreslagit, tillägga, att kommissionen ej hade något
att erinra mot att kostnaderna för samtliga arbetselevers vistelse vid statliga
arbetsläger helt bestredes med statsmedel. Härigenom skulle bestämmelserna
rörande arbetslägren vidare bringas i närmare överensstämmelse med de för
de statliga reservarbetena gällande. De kostnader, det här vore fråga örn, uppginge
endast till förhållandevis små belopp.
Vad åter anginge förslaget, att arbetslöshetshjälp skulle kunna utgå till icke
hemortsberättigade, oberoende av vistelsetid och tidigare arbetsanställning,
ville kommissionen framhålla, att gällande bestämmelser vore så formulerade,
att de medgåve undantag och att alltså kommun ägde möjlighet att i ömmande
fall meddela hjälp. Med hänsyn härtill och till vikten av att hindra tillströmning
av unga arbetslösa till städerna funne sig kommissionen icke kunna tillstyrka
någon ändring härutinnan. Kommissionen ansåge ock, att för unga arbetslösa
i förevarande*hänseende andra bestämmelser icke borde gälla än för
äldre.
Beträffande den föreslagna konsulenten för ungdomsarbetslöshetsfrågor erinrar
kommissionen, att arbetsuppgifterna för denne, i vad de icke berörde
yrkesskolor, jordbrukskolonier och folkhögskolor, i det närmaste sammanfölle
med den verksamhet, som bedreves av kommissionens ungdomsavdelning. Slutligen
framhåller kommissionen som sin uppfattning, att särskilda åtgärder utöver
redan vidtagna eller här förordade icke för närvarande vore erforderliga.
Kommissionen förklarar sig emellertid beredd att ånyo underrätta arbetslöshetskommittéerna
örn den möjlighet, som förefunnes i fråga örn statsbidrag till
hjälpåtgärder för unga arbetslösa av denna kategori och för kommittéerna understryka
vikten av att hjälpåtgärder vidtoges.
De förhållanden, som i framställningen beröras, äro förvisso värda all uppmärksamhet.
Det måste utgöra ett betydelsefullt intresse att främja de unga
arbetslösas inlemmande i arbetslivet. Otvivelaktigt föreligga också starka
skäl att i möjligaste mån undanröja de av erfarenheten bestyrkta svårigheterna
för särskilt de icke hemortsberättigade av dessa att erhålla snar hjälp
i den ur olika synpunkter mest lämpliga formen. Åtgärder i syfte att för
arbetslöshetskommittéerna klargöra förefintliga hjälpmöjligheter härutinnan
hava emellertid redan vidtagits av kommissionen och kommissionen har därjämte
givit uttryck åt sin redebogenhet att fullfölja upplysningsverksamheten
i detta avseende. Att nu ifrågasätta omläggningar av organisatorisk art,
på sätt i framställningen påyrkats, anser jag mig emellertid icke kunna förorda.
Däremot synes den av kommissionen föreslagna jämkningen i gällande
regler, att staten i fråga örn unga arbetslösa, som genom vistelsekommunen
erhålla hänvisning till statliga arbetsläger, bestrider hela kostnaden, vara
Kungl. Maj:ts proposition nr £8£. 19
välbetänkt. Jag anser mig därför böra förorda, att en dylik jämkning vidtages.
Svenska sjöfolksförbundet framhåller i sin ovannämnda framställning, att
arbetslösheten bland sjömännen alltjämt är av stor omfattning. Vid statens
offentliga arbetsförmedlingsanstalt för sjömän i Göteborg uppgives sålunda
följande antal arbetslösa ha varit anmälda under sista kvartalet år 1934.
Månad |
Antal |
Mantalsskrivna |
|
Oktober ............. |
........... 2 213 |
647 |
1 566 |
November ........... |
........... 2 082 |
609 |
1473 |
December............. |
660 |
1495 |
Efter erinran, att förhållandena vore liknande vid samtliga arbetsförmedlingsanstalter
för sjömän, anför förbundet i huvudsak följande.
Orsaken till att arbetslösheten bland sjömännen alltjämt ägde en sådan omfattning,
oaktat största delen av handelsflottan vore i gång, berodde främst därpå,
att ett stort antal sysslolösa verkstads- och andra industriarbetare, vilka tidigare
haft anställning till sjöss, under senare år sökt och erhållit anställning
som maskinister å fartyg. Det vore sålunda numera vanligt, att halva maskinbemanningen
å fartygen bestode av sådana yrkesarbetare, ett förhållande,
som dock med hänsyn till fartygens nuvarande maskinella utrustning i viss
mån vore naturligt. Till arbetslöshetens storlek hade jämväl bidragit, att rederierna
för nedbringande av sina omkostnader i allt större utsträckning bemannat
fartygen med ynglingar. En hel del mindre nogräknade rederier hade
sålunda påmönstrat så gott som uteslutande jungman, trots att god tillgång
funnits på fullt yrkeskunniga sjömän.
Å andra sidan hade på grund av gällande bestämmelser för arbetslöshetshjälp
sjömännen icke blivit delaktiga av samhällets hjälpverksamhet i samma
omfattning som andra medborgargrupper. Sjömännen vore nämligen för erhållande
av arbete till sjöss i regel nödsakade att uppehålla sig utom hemorten,
företrädesvis då å de större hamnplatserna, där omsättningen av sjöfolk vore
livligare. Vederbörande hamnkommuner vore å sin sida föga benägna att ombesörja
arbetslöshetshjälp åt dessa sjömän med hänsyn till de extra kostnader,
som de därigenom åsamkade sig. Under de senaste två åren hade visserligen
en förbättring härutinnan inträtt, men åtskilliga kommuner ansåge sig fortfarande
icke kunna bestrida den del av kostnaden för arbetslöshetshjälp, som
med nuvarande bestämmelser skulle åvila dem beträffande i kommunen ickehemortsberättigade
arbetslösa. Följden hade blivit att flertalet sjömän icke
kommit i åtnjutande av vare sig kursutbildning eller annan arbetslöshetshjälp.
På grund av vad sålunda anförts hemställer förbundet, att staten måtte
åtaga sig att bestrida hela kostnaden för kontantunderstöd åt arbetslösa sjömän.
över framställningen har statens arbetslöshetskommission den 19 februari
1935 avgivit yttrande. Kommissionen framhåller däri, att såvitt dess statistik
beträffande arbetslösa sjömän och fiskare under år 1934 utvisade, arbetslöshetens
tillbakagång för nämnda kategorier arbetslösa varit minst lika stor som
för övriga grupper inom näringslivet samt att den av sjöfolksförbundet påta
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Departe
ments
chefen.
lade konkurrensen från industriarbetarna sålunda icke syntes kava medfört
någon direkt ökning av arbetslösbeten. Kommissionen erinrar ock, att enligt
gällande bestämmelser statsbidrag till dagunderstöd åt icke-hemortsberättigade
sjömän kan utgå med 75 procent och ävenledes — efter medgivande av
Kungl. Maj :t — med än högre andel av kostnaderna. Någon framställning
om högre statsbidrag än 75 procent hade emellertid icke inkommit till kommissionen.
Härefter yttrar kommissionen följande.
Den förevarande framställningen avsåge utan tvivel ett synnerligen behjärtansvärt
ändamål. Vissa svårigheter uppkomme naturligen för i vistelsekommunen
icke-hemortsberättigade sjömän i fråga örn arbetslöshetshjälp. För
sjömännen torde det nämligen vara förenat med vissa risker att återvända lill
hemortskommunen genom att de i dylika fall icke alltid kunde tillvarataga
arbetsmöjligheterna inom sitt ordinarie yrke. Kommissionen ville emellertid
för sin del icke tillstyrka genomförandet av en sådan anordning, att hela dagunderstödet
skulle ersättas med statsmedel. En dylik anordning skulle kräva
en väsentlig utvidgning och omläggning av nuvarande kontrollanordningar;
överhuvud syntes knappast en kommunal myndighet böra tilldelas rätt att utdela
understöd, vilka helt bestredes med statsmedel. Däremot hade kommissionen
intet att erinra mot att statsbidrag till arbetslösa sjömän utginge — därest
motiv härför kunde anses föreligga — efter förmånligare grunder än till
andra arbetslösa och med högre belopp än för närvarande. En dylik anordning
kunde emellertid, på sätt nyss nämnts, träffas inom ramen av nu gällande
bestämmelser.
Under åberopande härav hemställer kommissionen, att framställningen icke
måtte till någon åtgärd föranleda.
Med hänsyn till vad av arbetslöshetskommissionen anförts rörande möjligheterna
att inom ramen av nu gällande bestämmelser tillgodose hjälpbehovet i
fråga örn arbetslösa sjömän på ett mera effektivt sätt än hittills, anser jag
mig icke böra påkalla någon ändring i nämnda bestämmelser.
Av riksdagen påkallade utredningar.
Utredningar, påkallade av 1933 års riksdag.
I skrivelse den 21 juni 1933, nr 356, har riksdagen hos Kungl. Majit hemställt
örn utredning dels rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga
arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården, dels
beträffande omfattningen av kommunernas lagliga rätt att lämna arbetslöshetshjälp
utan fattigvårds karaktär samt örn behovet och lämpligheten av laglig
reglering av kommunernas verksamhet för arbetslöshetens bekämpande, dels
rörande en rationell planläggning av kommunernas arbeten, därvid jämväl spörsmålet
örn den kommunala fondbildningen borde beaktas, dels och beträffande
ett mera definitivt ordnande av frågan örn centralorganet för den statliga och
statsunderstödda reservarbetsverksamheten samt för den statliga och statsunderstödda
kontanta arbetslöshetshjälpen än som kunde anses ligga i bibehållandet
av statens arbetslöshetskommission i dess nuvarande form och
sammansättning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
21
Vad angår de bägge förstnämnda spörsmålen, lämnade jag vid min anmälan
förlidet år av frågan örn anslag till bekämpande av arbetslösheten m. m.
en redogörelse för de förberedande utredningar, som i denna angelägenhet verkställts
inom socialdepartementet. Jag erinrade därvid bland annat också örn hithörande
frågors nära sammanhang med de utredningsuppgifter, som voro anförtrodda
åt de s. k. organisationssakkunniga. Sedermera hava dessa sakkunniga
den 11 december 1934 avgivit betänkande, vilket för närvarande är föremål
för remiss till olika myndigheter och sammanslutningar. Det synes mig
icke möjligt att taga ställning till de av riksdagen angivna spörsmålen berörande
arbetslöshetshjälpen och fattigvården förrän i samband med den slutliga
prövningen av organisationssakkunnigas förslag.
Vidkommande därefter frågan örn en rationell planläggning av kommunernas
arbeten, uttalade jag förra året, att denna angelägenhet varit föremål för förberedande
utredningar och överväganden samt att i detta sammanhang till behandling
upptagits även spörsmålet örn den kommunala fondbildningen. Med
rätten till fondbildning sammanhör nära frågan om kommunernas underställningsfria
lånerätt, rörande vilket spörsmål riksdagen i skrivelse den 18 februari
1932, nr 42, påkallat viss utredning. Med hänsyn till den reella innebörden
av dessa olika, varandra nära berörande problem, har jag efter ytterligare
överväganden ansett det fortsatta utredningsarbetet böra lämpligen ankomma
på finansdepartementet. Efter vad chefen för detta departement upplyst,
äro åtgärder att förvänta för utredningens igångsättande.
Vad slutligen beträffar ordnandet av frågan örn centralorganet för den statliga
och statsunderstödda reservarbets- och kontantunderstödsverksamheten,
har jag endast att meddela, att detta spörsmål ingår bland de utredningsuppgifter,
som jag, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1934
anförtrott landshövdingen K. Tiselius.
Utredningar, påkallade av 1934 års riksdag.
I skrivelse den 19 juni 1934, nr 433, anmälde riksdagen, att riksdagen, med
bifall till motionerna I: 109 och II: 169 samt i anledning av motionerna I: 352
och II: 616 i nu ifrågavarande hänseende, beslutat hos Kungl. Majit anhålla
örn föranstaltande av skärpt kontroll över tillämpningen genom statens och
kommunernas organ av regler gällande för hjälpverksamhet vid arbetslöshet.
I samband härmed betonade riksdagen angelägenheten av, att de kontrollerande
organen jämväl utövade rådgivande verksamhet.
I de likalydande motionerna I: 109 och II: 169 framhölls bland annat, att
frågan örn hur de medel användas, som anslås till arbetslöshetshjälp, vore av
allra största vikt. Det finge icke förekomma, att kontantunderstöd utbetalades,
trots att tillgång till efter ortens förhållanden skäligt avlönat arbete funnes,
och ej heller att säsongarbetare, som under avsevärd del av året haft
relativt väl betalt arbete, tilldelades kontantunderstöd. Vidare påpekades
vikten av att ej kommunala tillskott till arbetslöshetshjälpen utginge på sådant
sätt, att det bleve fördelaktigare för hjälpsökande att lita till allmän
understödsverksamhet än att skaffa sig uppehälle genom eget arbete. Ett
omsorgsfullt övervakande av att hjälpverksamheten icke urartade, så att en
Departe
ments
chefen.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
demoraliserande understödstagaranda uppammades måste enligt motionärernas
uppfattning vara en ovillkorlig förutsättning för de stora uppoffringar,
som gjordes för att ordna statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet.
I de likalydande motionerna 1:352 och II: 616 anfördes, att erfarenheterna
från den statliga hjälpverksamheten under de senaste krisåren givit vid handen,
att behov förelegat av utvidgad och skärpt kontroll från det centrala organets
sida av de lokala hjälporganens verksamhet. Särskilt underströks
behovet av. en effektivisering av den kontroll, som utövades genom kommissionens
sociala ombud. Kommissionens övervakande uppgifter borde komma
till uttryck genom införandet av särskild bestämmelse härom i 1 § i kungörelsen
rörande den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet.
Med anledning av riksdagens ifrågavarande skrivelse anbefallde Kungl.
Maj :t statens arbetslöshetskommission att avgiva förslag till den ytterligare
kontroll i förevarande hänseende, som kunde anses påkallad.
I skrivelse den 26 oktober 1934 har arbetslöshetskommissionen lämnat en
ingående redogörelse för nuvarande kontrollsystem och de omläggningar av
detsamma, som kunde ifrågasättas för kontrollens effektivisering.
Beträffande nuvarande kontroll genom de lokala organen
har kommissionen i huvudsak anfört följande.
Enligt arbetslöshetskungörelsen skall arbetslöshetskommitté, som medgivits
statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa, noga tillse att hjälpverksamheten
begränsas till vad som av verkligt behov påkallas och iakttaga, att
verksamheten icke kommer arbetsovilliga eller eljest därtill icke berättigade
till godo. Det vore naturligt, att i första rummet den av en statlig myndighet
utsedde ordföranden borde låta sig angeläget vara att noga afpassa verksamhetens
omfattning i överensstämmelse med dessa i kungörelsen angivna
direktiv för hjälpverksamheten för arbetslösa. Beträffande kommitténs revisorer,
av vilka minst en utsåges av vederbörande länsstyrelse, stadgades, att
det ålåge dessa att. granska kommitténs räkenskaper ävensom att kontrollera
att beviljade statsbidrag använts på föreskrivet sätt, att verksamheten bedrivits
i enlighet med bestämmelserna i gällande kungörelse och att av kommissionen
meddelade anvisningar blivit vederbörligen iakttagna.
Besluten rörande omfattningen av den hjälpverksamhet inom kommunen,
till vilken statsbidrag i olika former beviljades av kommissionen, meddelades
kommunerna genom delgivningsbrev, i vilka jämväl vore angivna de särskilda^
villkor, med vilka beviljandet av statsbidrag vore förenade. Vid ansökan
fran kommittén örn utanordnande av statsbidrag till den av kommissionen
medgivna hjälpverksamheten ålåge det vederbörande revisorer att konstatera,
att givna bestämmelser av kommittén blivit vederbörligen iakttagna. Härvid
skulle alltid den av länsstyrelsen utsedde revisorn jämte minst en av de
av kommunen valda revisorerna underskriva den revisionsberättelse, som i
samband med utanordningsansökan skulle ingivas. Ansökningar örn utanordnande
av statsbidrag, avseende såväl kontant understödsverksamhet som statskommunala
reservarbeten, gjordes såsom regel en gång i månaden. Till ledning
för revisorerna hade av kommissionen utarbetats en instruktion. Genom
att revisorerna hade att kontinuerligt granska kommitténs verksamhet, kunde
de förvärva sig en inblick i hjälpverksamhetens skötsel i allmänhet. Den
nyssnämnda instruktionen ålade dem att till kommissionen anmäla de iakttagelser,
som gjorts och som kunde vara av värde för kommissionen vid be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 23%.
23
dömandet av det sätt, varpå verksamheten handhafts av kommittén. Därest
revisorsuppdraget anförtroddes åt för detta fullt kvalificerade personer och dessa
utförde den månatliga revisionen av en kommittés verksamhet med erf°^-derlig noggrannhet, kunde, bland annat med hänsyn till den korta tid, revisionen
vid varje tillfälle omfattade, starka garantier anses föreligga för
att missbruk icke förekomme.
Arbetslöshetsko m missionens kontroll utövas dels av
kommissionens sociala ombud och ingenjörer genom inspektioner hos de lokala
organen, dels ock centralt av kommissionens kansli genom granskning av rapporter,
utanordningsansökningar och övriga infordrade uppgifter. Kommissionen
anför härom i huvudsak följande.
De sociala ombuden besökte de olika kommittéerna och toge härvid del av
de handlingar, som utvisade omfattningen och karaktären av den bedrivna
hjälpverksamheten. Ombuden hade vid flera tillfällen besökt samtliga de
kommuner, inom vilka kontantunderstödsverksamhet bedrivits, ävensom ett
stort antal andra kommuner, där av olika anledningar , man ansett nödvändigt
eller önskvärt att verkställa särskild kontroll. Vid dessa, inspektioner
undersökte de sociala ombuden med ledning av de individuella hjälpansöknmgar,
vilka jämlikt 12 § i arbetslöshetskungörelsen skola avgivas av dem som
vilja komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp, bland annat under vilka, former,
de arbetslösa beretts hjälp och huruvida arbetslöshetskommittérna härvid
förfarit i överensstämmelse med de för verksamheten gällande bestämmelserna.
I egenskap av ombud för kommissionen ägde de sociala ombuden att påkalla
sammanträde med kommittéerna, att där närvara ävensom att granska kommitténs
räkenskaper, protokoll och övriga handlingar. De sociala ombuden
ägde härvid att för kommittéerna eller deras representanter påpeka de brister i
verksamheten, som ombuden vid sina inspektioner kunde finna, ävensom meddela
råd och upplysningar rörande sättet för verksamhetens handhavande, särskilt
med aktgivande på att enhetliga normer för behovsprövningen tillämpades.
Ehuru ombuden icke ägde att meddela föreskrifter at kommittéerna, lage det
dock i sakens natur, att dessa ägnade allvarlig uppmärksamhet åt de påpekanden,
som ombuden såsom representanter för kommissionen funne sig föranlåtna
att göra. Genom att ombuden vidare till kommissionen meddelade de
fall då en kommitté icke ansett sig böra efterkomma av ombuden meddelade
råd’och anvisningar, bragtes dylika frågor under kommissionens omedelbara
prövning, varvid denna hade — eventuellt efter införskaffande^ av de ytterligare
uppgifter, som kunde vara erforderliga att vidtaga de åtgärder, densamma
kunde anse påkallade. Såsom allmänt omdöme torde kunna sagås, att
de olika kommunerna lojalt ställde sig till efterrättelse de råd, som meddelades.
Vid den kontroll, som på nu angivet sätt verkställdes, undersöktes jämväl
huruvida sådana tillskott till arbetslöshetshjälpen av kommunala medel förekomma,
som icke ägde stöd i gällande författning. ....
De angivna åtgärderna avsåge i huvudsak kontrollen över den sociala sidan
av kommittéernas verksamhet. I fråga örn statskommunala reservarbeten utövades
emellertid jämväl särskild kontrollverksamhet. De olika statskommunala
reservarbetsföretagen besöktes av kommissionens inspekterande ingeniörer,
varvid närmast ackordssättningen samt arbetets utförande ur teknisk yell ekonomisk
synpunkt bleve föremål för inspektion. De arbeten, som avsage väganläggningar,
bleve i tekniskt och ekonomiskt avseende jämväl kontrollerade
av vederbörande vägingenjör. — Arbetslöshetskommitté eller annan myndighet,
som medgivits rätt att anordna statskommunala reservarbeten, vöre skyldig
att månatligen ingiva redogörelse och redovisningar för under sistlörllutna
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
månad bedrivna arbeten av dylikt slag. Dessa rapporter vore å kommissionens
kansli föremål för ingående granskning, varvid bland annat uppmärksamhet
agnades at de invänta ackordsförtjänsterna och huruvida ackordssättningen
kunde anses avpassad med hänsyn till den för reservarbetet gällande reservarbetslönen.
Arbetslöshetskommitté hade vidare att avgiva månadsrapport rörande arbets,
oshetens och hjälpverksamhetens omfattning enligt av kommissionen faststallt
formulär. I dessa rapporter meddelades uppgifter örn antalet hjälpsökande
arbetslösa, deras fördelning på olika hjälpformer ävensom deras fördelning
pa yrkesgrupper.
Av grundläggande betydelse för undvikande av sådana missbruk av hjälpverksamheten
för arbetslösa, som påtalats i de i riksdagen väckta motionerna,
vöre att omfattningen av den statliga hjälpverksamheten vid varje tidpunkt
avva g des med hänsyn till förefintligt hjälpbehov. Det material, som härvid
stöde till kommissionens förfogande, vore väsentligen kommittéernas månadsrapporter
och de uppgifter, vilka kommissionen kunde inhämta genom de sociala
ombuden rörande läget å arbetsmarknaden i de av dem besökta kommunerna
Vad den kontanta understödsverksamheten beträffade beviljades understodsplatser
endast för helt korta tidsperioder, vilket medförde, att hjälpT7*
^tömätiskt komme att undergå ofta återkommande omprövningar.
Vid förskjutningar i arbets.löshetsläget verkställde kommissionen vidare undersoknmgar
rörande omfattningen av de arbetslösas hänvisning till statliga och
statskommunala reservarbeten i de enskilda kommunerna. Då resultaten av
dessa undersökningar så påkallat, hade kommissionen verkställt hemsändnmgar
Dan de statliga reservarbetena ävensom minskat det antal arbetare,
som en kommun högst fått sysselsätta vid beviljade statskommunala reservarbeten.
Dtt annat medel för tillseende av att arbetslöshetshjalpen hölles inom
skalig ram gaves i arbetslöshetskungörelsens 14 §, med stöd av vilken vissa
yrken kunde avstängas fran arbetslöshetshjälp. Utöver vad som hittills gällt,
nämligen att byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare vöre avstängda
Dan statlig arbetslöshetshjälp, hade kommissionen föreskrivit, att även
skogsarbetare skulle avstängas från och med den 1 november 1934. Kommissionen
hade ansett en dylik åtgärd befogad med hänsyn till den starka förbättring
för dessa arbetare, som inträtt på arbetsmarknaden. I
I fråga örn kontrollsystemets effektivitet framhåller kommissionen
att, ehuru systemet vore omfattande och utövades av olika personer
i viss mån oberoende av varandra, kommissionen icke ville bestrida, att detsamma
i olika avseenden å vissa orter icke fungerat med önskvärd effektivitet.
En väsentlig orsak härtill vore, att den omedelbara lokala kontrollen emellanåt
visat sig mycket otillfredsställande. Det hade vidare visat sig föreligga stora
svårigheter att under tider med starkt stigande arbetslöshet låta den sociala
ombudsinstitutionens verksamhet ökas i samma omfattning som hjälpverksamheten.
Kommissionen uttalar därefter följande.
svårigheter vore en orsak till att sådana missbruk av den statsunderstödda
hjälpverksamheten hade kunnat äga rum, som på sina håll förekommit
exempelvis i Sköns kommun, Västernorrlands län. Den revision, som författningsenligt
ägt rum, hade här icke verkställts med erforderlig omsorg och
noggrannhet. Det sätt, varpå hjälpverksamheten handhafts av Sköns komaktualiserade
kravet pa omedelbart astadkommande av en effektiv kontroll
över den hjälpverksamhet, som på grund av rådande arbetslöshet måste
bedrivas inom kommunen. Kommissionen hade här ansett sig böra vidtaga
Kungl. Majlis proposition nr 282.
25
extraordinära åtgärder, i det att för genomförandet av en rationell omorganisation
av verksamheten ett av de sociala ombuden och en inspekterande ingenjör
tillsvidare stationerats i kommunen, varigenom hjälpverksamheten komme att
bedrivas under dessas omedelbara överinseende.
Arbetslöshetskommissionen betonar, att behov av skärpta kontrollåtgärder
icke minst gjorde sig gällande under tider med sjunkande arbetslöshet.
Kommissionen hade därför redan vidtagit vissa utvidgningar av den
löpande kontrollen genom arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter. Dessutom
hade kommissionens informerande verksamhet utökats. Vidare planerade
kommissionen en ökning av antalet sociala ombud och inspekterande
ingenjörer samt införande för vissa arbetslöshetskommittéer av mer eller
mindre kontinuerlig kontroll av ett socialt ombud. Därjämte ämnade kommissionen
i vissa fall vidtaga särskilda åtgärder för genomförande av en betryggande
organisation av arbetslöshetskommittéernas arbete.
Beträffande arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter framhåller kommissionen
följande.
Rapporterna hade väsentligen utvidgats främst i syfte att erhålla kontinuerliga
uppgifter örn det sätt, varpå kommittéerna ordnat samarbetet med den
offentliga arbetsförmedlingen och därigenom berett förutsättningar för att den
öppna arbetsmarknadens arbetstillfällen bleve på effektivast möjliga sätt tillvaratagna.
Kommittéerna skulle uppgiva, huruvida arbetsförmedlingsombud
på föreskrivet sätt utsetts inom kommunen och huruvida samtliga hjälpta och
hjälpsökande arbetslösa vore anmälda hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen.
Kommissionen samarbetade med socialstyrelsen för att denna del
av kommissionens kontrollerande verksamhet skulle bliva i görligaste man
effektiv. I de fall, då kommissionen funnit, att vederbörande kommun icke
vidtagit de åtgärder, som författningsenligt åvilat densamma, hade kommissionen
ålagt vederbörande att omedelbart verkställa rättelse, ävensom förvissat
sig örn att sådan kommit till stånd. — Särskilda uppgifter lämnades av kommittéerna
rörande antalet arbetslösa, som uppnått en ålder av 67 år eller högre,
ävensom huru dessa fördelade sig på olika hjälpformer. Härigenom bereddes det
kommissionen viss möjlighet att övervaka, att-genom arbetslöshetsmedel hjälp
icke lämnades åt personer, som närmast borde omhändertagas av fattigvården.
— Det åvilade vidare kommittéerna att uppgiva det antal hjälpsökande
arbetslösa, örn vilka uppgifter förelåge, att desamma icke vore fullt arbetsföra.
Kommissionen hade beträffande samtliga dylika personer per den 31
juli 1934 infordrat nominativa uppgifter, varvid kommunerna samtidigt fått
angiva vederbörandes ålder och yrke samt orsaken till att full arbetsförhet icke
hade ansetts föreligga.
Den utvidgning av månadsrapporterna, som på detta sätt kommit till stånd,
och det fast ordnade samarbetet med socialstyrelsen torde enligt kommissionen
i förening med den effektivare arbetsförmedlingsorganisation, som komme att
uppbyggas med stöd av den av statsmakterna ar 1934 beslutade lagen om
offentlig arbetsförmedling, kunna förväntas medföra en betydlig utvidgning
av kontrollmöjligheterna.
Ifråga örn den informerande verksamheten anför kommissionen följande.
Vissa av de missförhållanden, som förekommit, hade orsakats av bristande
kännedom )m gällande bestämmelser. Kommissionen, vilken enligt gällande
kungörelse ägde att meddela anvisningar och råd och som vid flera tillfällen
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
och senast i augusti 1934 utfärdat »Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa», hade därför låtit sig angeläget vara att än ytterligare
vidga den informerande verksamheten. Kommissionens tjänstemän hade
sålunda vid flera tillfällen medverkat vid konferenser med representanter för
arbetslöshetskommittéer i olika delar av landet för att tillhandagå med informationer
och upplysningar. Därjämte hade kommissionen medverkat vid upplysningskurser
för att sprida ökad kännedom örn de bestämmelser, som reglerade
hjälpverksamheten för arbetslösa.
Kommissionen meddelar, att den jämväl i fortsättningen komme att, såsom
riksdagen i skrivelsen nr 433/1934 uttalat, fullfölja den på olika sätt bedrivna
upplysningsverksamheten.
Den effektivaste kontrollen över hjälpverksamheten utövades enligt kommissionens
uppfattning av de inspekterande tjänstemännen. I detta sammanhang
har kommissionen framhållit i huvudsak följande.
En effektivisering av kontrollorganisationen torde i första rummet böra
taga sikte dels på en utbyggnad av den sociala ombudsinstitutionen, dels på en
ökning av antalet inspekterande ingenjörer. Kommissionen hade för avsikt att
öka antalet dylika inspekterande tjänstemän. Visserligen hade hjälpverksamheten
till följd av arbetslöshetens nedgång under senare tid kunnat begränsas,
varför den verksamhet, som dessa tjänstemän utövade, jämväl kunnat i viss
mån bliva effektivare. Emellertid ville kommissionen erinra örn att det antal
kommuner, inom vilka statlig arbetslöshetshjälp i någon form förekomme, icke
i större utsträckning nedgått, ehuru väl hjälpverksamhetens omfattning minskats.
Det stora antal kommuner, som numera erhölle hjälp,- torde även motivera
den sociala ombudsinstitutionens utbyggnad. Genom en skärpning av
kontrollen över de statskommunala reservarbetena syntes ökade garantier vinnas
för att dessa arbeten bleve utförda på ett ur tekniska och ekonomiska synpunkter
ändamålsenligt sätt.
Skärpt kontroll över den av kommunerna bedrivna hjälpverksamheten för
arbetslösa, vartill statsbidrag utginge, torde särskilt vara påkallad i de fall,
då statsbidraget uppginge till en mera betydande del av kostnaderna för verksamheten.
Kommissionen ville icke underlåta att framhålla, att det måste
ligga nära till hands för kommittéerna att till arbetslöshetsklientelet söka överföra
sådana personer, vilka rätteligen hörde hemma hos fattigvården. Från
statens sida torde med fog kunna göras gällande, att, därest den hjälpverksamhet,
som inom kommunen bedreves till fromma för kommunernas arbetslösa,
till väsentlig del bestredes med statsmedel, kommunen borde underkasta
sig en däremot svarande mera ingående kontroll.
. Enligt kommissionens uppfattning vore det av vikt, att i kommun, som medgivits
statsbidrag av större omfattning, exempelvis 75 % eller högre, garantier
erhölles för att arbetslöshetskommittén hade en för verksamheten lämplig organisation.
Av betydelse jore sålunda, att garantier förefunnes för att de
olika ärendena bleve föremål för en tillräckligt ingående prövning, att möjligheter
förelåge för arbetslöshetskommittén att verkställa förundersökningar rörande
hjälpbehovet hos enstaka hjälpsökande m. m. Man syntes från statens
sida kunna såsom villkor för åtnjutande av en så omfattande statlig hjälp
uppställa, att kommitténs arbete skulle vara organiserat på ett betryggande
sätt. ^ Kommissionen syntes böra vara oförhindrad att i de fall, då så påkallades,
ålägga en kommitté att i här förevarande avseende vidtaga erforderliga
åtgärder. Det syntes emellertid jämväl angeläget, att från kommissionens
sida särskilda övervakningsåtgärder vidtoges beträffande dylika kommuner.
Ändamålsenligt torde sålunda vara, att vederbörande arbetslöshetskommittés
Kungl. Maj:ts proposition nr SSS.
27
verksamhet ställdes under en mer eller mindre kontinuerlig ° kontroll av ett
socialt ombud. Sådant ombud skulle hava att dels meddela råd och anvisningar
samt lämna de av länsstyrelsen utsedda befattningshavarna, ordförande
och revisor, stöd vid deras fullgörande av sina uppgifter, dels ock hålla kommissionen
underkunnig örn sina iakttagelser och åtgärder.
En liknande anordning syntes enligt kommissionens uppfattning jämväl
böra komma till stånd även i andra kommuner, där kommissionen funnit, att
verksamheten icke bedrivits på författningsenligt sätt eller att organisationen
i övrigt av olika anledningar brustit.
Slutligen har kommissionen beträffande de skyldigheter, som åvila arbetslöshetskommittéernas
ordförande framhållit, att det, med hänsyn till att ordförandena
utsåges av vederbörande länsstyrelse och intoge en delvis annan
ställning än övriga kommittéledamöter, syntes föreligga skäl för att i kungörelsen
jämväl införa bestämmelser rörande de skyldigheter, som åvilade arbetslöshetskommittéernas
ordförande. Kommissionen erinrar i samband härmed
örn att bestämmelser meddelats rörande de av länsstyrelserna utsedda revisorernas
skyldigheter.
Såsom den lämnade redogörelsen utvisar, hava åtgärder för uppnående av en
mera effektiv kontroll över arbetslöshetskommittéernas verksamhet i vissa avseenden
vidtagits redan i samband med utfärdandet av de nya författningsbestämmelserna.
Därutöver har arbetslöshetskommissionen i sin allmänt övervakande
och rådgivande verksamhet pa olika vägar sökt tillgodose det av riksdagen
angivna syftet. Under dessa omständigheter torde anledning icke föreligga
att påkalla riksdagens medverkan till ytterligare åtgärder i saken. I
I propositionen nr 265 till 1934 års riksdag angående anslag till särskilda
åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten upptog jag till behandling
framkomna uppslag rörande unga arbetslösas sysselsättning och utbildning
inom olika yrken. Därvid övervägde jag bland annat möjligheterna att i utbildningssyfte
medelst statsbidrag bereda arbetslös ungdom sysselsättning inom
jordbruket. Jag erinrade, att 1934 års sakkunniga rörande ungdomsarbetslösheten
underkastat dessa uppslag en ingående prövning med negativt resultat.
Vidare framhöll jag, att så mycket syntes mig uppenbart, att uppslaget
i vad det avsåge jordbruk med anställda lönearbetare vore förbundet med
så avsevärda risker ur synpunkten av arbetslösheten i det hela, att utvägen
redan av denna anledning måste avvisas såsom olämplig. Enligt mitt förmenande
mötte jämväl i fråga om de egentliga småbruken starka praktiska
betänkligheter, vilka övertygande uppvisats av de sakkunniga. Jag erinrade
ock, att åtgärder av motsvarande innebörd varit föremål för prövning av
1933 års riksdag, därvid riksdagen funnit sig förhindrad medverka till desammas
vidtagande. Jag ansåg mig med hänvisning till vad jag salunda
anfört icke kunna tillstyrka, att den ifrågavarande utvägen anlitades vid hjälpverksamheten.
I åtskilliga motioner hemställdes emellertid örn vidtagande av åtgärder för
möjliggörande av yrkesutbildning av här förevarande slag.
Departe
ments
chefen.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
Riksdagen anförde i sin skrivelse nr 420 i huvudsak följande.
De skäl, som av 1934 års sakkunniga och departementschefen framförts
mot förevarande form av den statliga hjälpverksamheten, vore onekligen väga.
n<~- Pf i ämnet väckta motionerna gåve emellertid vid handen, att intresset
tor åstadkommande av yrkesutbildning på förevarande sätt vore synnerligen
starkt, särskilt^ vad jordbruket anginge. Enligt riksdagens förmenande
vöre det också en fråga av största betydelse, huru man genom en vid lämpng
alder igangsatt och ändamålsenligt bedriven utbildning skulle kunna vidmakthålla
eller väcka de ungas intresse särskilt för jordbruksarbete. Riksdagen
hade därför vid sm prövning av i ämnet väckta motioner kommit till
det resultatet, att det vore önskligt, om försök i här förevarande hänseende
kunde göras. Innan erfarenhet hunnit vinnas, borde dessa försök givetvis
bedrivas endast i mindre skala. Några närmare direktiv för denna försöksverksamhet
hade riksdagen icke ansett sig böra lämna. Riksdagen ville endast
understryka önskvärdheten av att det motionsvis framförda uppslaget
örn anordnande av utbildningskurser i mjölkning särskilt måtte komma under
omprövning. Riksdagen ansåge vidare, att överhuvud taget undervisning
i ladugårdsskötsel örn möjligt borde meddelas.
Med anledning härav anbefallde Kungl. Majit arbetslöshetskommissionen
att med iakttagande av vad riksdagen därutinnan anfört i nyssnämnda skrivelse,
efter samråd med lantbruksstyrelsen, inkomma med förslag rörande försöksåtgärder,
avseende yrkesutbildning för arbetslös ungdom, i vad anginge
jordbruket.
Arbetslöshetskommissionen har efter samråd med lantbruksstyrelsen avgivit
utlåtande i ärendet den 25 januari 1935.
Kommissionen lämnar därvid till en början följande uppgifter rörande
ungdomsarbetslöshetens omfattning.
Under senast förflutna ar hade ungdomsarbetslöshetens omfattning karaktenserats
av en förhållandevis stark nedgång. Antalet hos arbetslöshetskommitteerna
den 30^ november 1933 anmälda hjälpsökande arbetslösa ungdomar
i åldern 16 21 ar uppgick salunda till omkring. 29,300, motsvarande 17.2 %
av hela antalet hjälpsökande, under det antalet vid utgången av oktober månad
1934 sjunkit till 11,650 eller till 13.7 % av totalantalet hjälpsökande.
utvecklingen under oktober månad 1934, i jämförelse med september,
medfört en viss ökning av ungdomsarbetslösheten, hade dock under de närmast
följande månaderna, november och december, minskningen av antalet
hjälpsökande i ifrågavarande åldrar fortsatt. Hela antalet arbetslösa ungdomar
utgjorde sålunda den 30 november 1934 11,088 och hade den 31 december
samma år nedgått till 10,413, motsvarande 11.2 % av hela antalet sistnämnda
dag hjälpsökande arbetslösa. Den nyss berörda stegringen av ungdomsarbetslösheten
under oktober syntes huvudsakligen hava föranletts av
vissa tillfälliga orsaker.
Ehuru ungdomsarbetslösheten sålunda gått förhållandevis hastigt tillbaka,
vöre dock alltjämt arbetslösheten bland ungdomen å landsbygden anmärkningsvärt
stor. Medan sålunda 59.5 % av invånarantalet i de kommuner, som
den 31 december 1934 stått i rapportförbindelse med kommissionen, varit att
hänföra till landskommuner, hade icke mindre än 77.0 % (== 8,015) av de rapporterade
hjälpsökande^ungdomarna kommit på samma landskommuner. Statistiska
uppgifter förelåge icke för senare tid hur arbetslösheten fördelade sig
a jordbruks- och industrikommuner; enligt vad kommissionen emellertid från
Kungl. Majlis proposition nr 88%.
29
olika kommuner inhämtat, vore arbetslösheten bland ungdomen inom rena
jordbrukskommuner trots tillbakagång alltjämt av icke obetydlig omfattning.
Arbetslöshetskommissionen erinrar därefter om åtskilliga åtgärder,
som redan vidtagits i syfte att bereda den arbetslösa
jordbruksungdomen hjälp och öka dess möjligheter
att för framtiden skaffa sig utkomst inom jordbruket.
Kommissionen hade anordnat särskilda kurser för jordbruksungdom,
bland andra mjölkningskurser. Ytterligare mjölkningskurser vore
planerade. Därjämte hade anordnats såväl mera allmänt lagda kurser för
meddelande av kunskap i olika ämnen sammanhängande med jordbruket, som
ock mera speciella kurser, såsom täckdikningskurser och kurser i trädgårdsskötsel.
Vidare hade den frivilliga arbetstjänsten vidgats att numera omfatta
praktisk och teoretisk undervisning i ämnen av värde för blivande jordbrukare
och jordbruksarbetare. Tvenne arbetsläger med huvudsakligt ändamål
att meddela utbildning i jordbruk hade anordnats. Kommissionen erinrar
slutligen örn att Kungl. Majit beviljat statsbidrag till tre arbetskolonier,
vilkas syfte helt vore utbildande av arbetskraft för jordbruket.
Arbetslöshetskommissionen behandlar slutligen frågan örn utplacering
av arbetslös ungdom såsom jordbrukselever. Kommissionen
hänvisar till att riksdagen icke ansett sig böra lämna några närmare
direktiv för denna försöksverksamhet. Med hänsyn till vad i ärendet
tidigare förekommit hade kommissionen emellertid utgått ifrån, att huvudlinjerna
för denna försöksverksamhet avsetts skola vara i huvudsak följande.
Arbetstillfällen för arbetslösa ungdomar inom jordbruket skulle beredas genom
att staten betalade den kontanta lönen för sådana jordbruksarbetare, vilka
vunne anställning hos vissa för ifrågavarande ändamål utvalda jordbrukare,
som förklarat sig villiga att anställa arbetslös ungdom och att i samband därmed
meddela undervisning och utbildning. För att icke antalet arbetstillfällen
å den öppna arbetsmarknaden härigenom skulle minskas, borde företrädesvis
jordbrukare utan anställda lönearbetare utväljas. I den mån arbetsgivare
utvaldes, som vanligen anlitade annan lejd arbetskraft, förbunde sig vederbörande
arbetsgivare att under anställningstiden icke minska den lejda arbetskraften.
Arbetsgivaren lämnade ersättning åt den anställde i form av fri
bostad och fri kost o. d. Den kontanta lönen borde utgå med högst 20—30
kronor i månaden och helt ersättas nied statsmedel.
Beträffande den av kommissionen verkställda utredningen angående genomförandet
av denna hjälpform anför kommissionen.
Efter förberedande överläggningar i ämnet mellan kommissionen och lantbruksstyrelsen
hade befunnits lämpligt att för denna försöksverksamhet undersöka
möjligheten för ett samarbete med hushållningssällskapen, åt vilka förslagsvis
borde anförtros följande uppgifter: Vederbörande hushållningssällskap
borde för denna försöksverksamhet fungera såsom ett allmänt kontrollerande
organ, på vilket borde ankomma att utvälja för ändamålet lämpliga
jordbrukare; hushållningssällskapet skulle jämväl verkställa utbetalningen av
statsbidraget till jordbrukselevernas kontantlön. Hänvisningen av arbetskraft
borde ske av vederbörande arbetslöshetskommitté i samråd med den offentliga
arbetsförmedlingen. Fördelningen av jordbrukselevplatserna på olika kommuner
skulle handhavas av arbetslöshetskommissionen.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Genom cirkulärskrivelse inhämtade kommissionen hushållningssällskapens
yttranden och förslag i förevarande ämne. Av de inkomna svaren framgår,
enligt kommissionen, i huvudsak följande.
Hushållningssällskapen uttalade i allmänhet, att intresse förefunnes för anordnande
av sådan försöksverksamhet, varom här vore fråga. Flertalet förklarade
sig jämväl villiga att i viss mån medverka, ehuru dock i vissa fall
framhölls att ett belastande av hushållningssällskapen med ytterligare arbetsuppgifter
måste medföra en ökning av utgående statsbidrag. Tre hushållningssällskap,
nämligen Kalmar läns södra, Älvsborgs läns norra och Jämtlands
läns hushållningssällskap förklarade, att vad deras respektive områden
beträffade, behov av åtgärder till förmån för arbetslös jordbruksungdom knappast
syntes föreligga. Hushållningssällskapet i Västerbottens län anförde, att
enligt sällskapets förmenande det vore föga sannolikt, att de föreslagna åtgärderna
skulle medföra någon varaktig nyanställning av ungdom vid jordbruket;
sällskapet stödde sitt uttalande på en försöksanordning av liknande art,
som under flera ar tillämpats inom länet, varvid gjorda erfarenheter pekade
på att intresset för en sådan anordning som den förevarande vore helt ringa.
Jämväl hushållningssällskapet i Södermanlands län ställde sig tveksamt gent
emot ifrågavarande åtgärders lämplighet.
flertal hushållningssällskap uttalade, att förevarande försöksverksamhet
borde avse allenast ungdom från landsbygden. Det förmenades, att ungdom
fran städerna i allmänhet skulle sakna intresse för här ifrågavarande verksamhet
ävensom att dylik ungdom, även örn densamma erhölle utbildning inom
jordbruket, vid första tillfälle skulle söka sig åter till städerna.
För egen del ställer sig arbetslöshetskommissionen avvisande till införandet
av förevarande hjälpform. Frågan örn beredande av utbildning åt arbetslös
ungdom inom jordbruket hade, erinrar kommissionen, varit föremål för behandling
av 1934 års sakkunniga rörande ungdomsarbetslösheten, vilka ingående
diskuterat spörsmålet och efter anförande av olika skäl icke ansett sig
kunna tillråda en anordning av ifrågavarande slag. Kommissionen ville för
sin del instämma i vad de sakkunniga sålunda anfört. Ungdomsarbetslöshetens
tillbakagång, sedan de sakkunniga avgåvo sitt betänkande, syntes kommissionen
icke motivera införande av nya hjälpformer.
Emellertid hade kommissionen till efterkommande av det kommissionen
givna uppdraget att inkomma med förslag rörande ifrågavarande försöksåtgärder
och för det fall att dylika åtgärder ansåges böra komma till stånd
utarbetat »Förslag till bestämmelser rörande försöksverksamhet avseende yrkesutbildning
för arbetslös ungdom, i vad angår jordbruket». Beträffande
nämnda förslag torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.
Med hänsyn till den förbättring i läget å ungdomens arbetsmarknad, som
gjort sig gällande, och avsaknaden av erfarenhet i fråga örn statlig arbetslöshetshjälp
av förevarande karaktär anser sig kommissionen emellertid icke
kunna tillstyrka, att denna hjälpform för närvarande gives annat än helt ringa
omfattning. Kommissionen erinrar, att riksdagen också i sin förenämnda skrivelse
uttalat, att, innan erfarenhet hunnit vinnas, försöken borde bedrivas
endast i mindre skala. Det syntes sålunda kommissionen angeläget att starkt
framhålla den nya hjälpformens karaktär av försöksanordning.
Kungl. Majlis proposition nr 232.
31
Deri ytterligare utredning, som av arbetslöshetskommissionen efter samråd
med lantbruksstyrelsen förebragts, synes mig närmast ägnad att öka de betänkligheter,
åt vilka jag tidigare givit uttryck. Redan den omständigheten,
att ungdomsarbetslösheten under senare hälften av 1934 starkt avtagit, kommer
behovet av de ifrågasatta åtgärderna att framstå såsom mindre kännbart
än vad fallet var förlidet år. Vidare är att märka, att arbetslöshetskommissionen
genom olika anordningar sörjt för, att hjälpverksamheten tager sikte på
jordbrukets skilda utbildningsbehov. Härtill kommer, att åtskilliga hushållningssällskap,
liksom arbetslöshetskommissionen, avstyrkt åtgärder i angivna
syfte.
På de av mig tidigare anförda skälen och med åberopande jämväl av de
omständigheter i övrigt, som framkommit vid den fortsatta utredningen, har
jag ansett mig icke böra medverka till att åtgärder för närvarande vidtagas
för en försöksverksamhet av den karaktär, varom här är fråga.
Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1934 m. m.
En utförlig redogörelse för arbetslöshetskommissionens verksamhet under år
1934 till och med utgången av oktober månad återfinnes i kommissionens skrivelse
den 30 november 1934 angående medelsbehovet för nästa budgetår. Såsom
jag förut omnämnt, är skrivelsen bifogad propositionen den 9 januari 1935,
nr 29. Jag tillåter mig att beträffande den utförliga redogörelsen hänvisa till
nämnda skrivelse. Här skall jag endast återgiva vissa av kommissionen meddelade
statistiska uppgifter, vilka i den mån så låtit sig göra kompletterats rörande
förhållandena intill utgången av år 1934.
I. Arbetslinjen.
a) Statliga reservarbeten.
Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten
inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga
antal arbetslösa, därvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde anordnas.
I enlighet med dessa bestämmelser vidtog kommissionen sommaren
1933 åtgärder i syfte att förmå de olika kommunerna ävensom vägstyrelser och
landsting att igångsätta statskommunala reservarbeten. Då igångsättandet av
dessa arbeten måste taga viss tid, kunde den statskommunala reservarbetslinjen
endast så småningom ökas. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att
i största möjliga mån bereda arbete åt det dåvarande stora antalet arbetslösa
samt att hålla kontantunderstödsverksamheten inom så snäv ram som möjligt,
blev det nödvändigt att giva även den statliga reservarbetslinjen en betydligt
större omfattning än förut. Kungl. Majit hade också den 30 juni 1933 anbefallt
kommissionen att vidtaga sådana förberedande åtgärder, som erfordrades
för att — därest förhållandena så funnes påkalla — arbetsstyrkan vid de stat
-
Departe
ments
chefen.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 8SS.
liga reservaibetena under vinterhalvåret 1933—1934 skulle kunna successivt
uppbringas till 30,000 man. Kommissionen skulle därvid beakta, att sysselsättning
vid dylika arbeten borde beredas omkring 2,000 arbetslösa från Jukkasjärvi
och Gällivare kommuner.
Summan av kommissionens kontrasterade statliga reservarbeten uppgick under
tiden 1 juli—31 december 1933 till 29.4 miljoner kronor. Ersättningarna
från uppdragsgivarna utgjorde för samma tid 3.9 miljoner kronor. Under tiden
1 januari—31 december 1934 hava motsvarande summor utgjort 48.9 och 5.3
miljoner kronor.
Kostnaderna för de under år 1934 kontrakterade statliga reservarbetena fördela
sig länsvis på följande sätt.
Kostnaderna för år 1934 kontrakterade statliga reservarbeten, fördelade länsvis.
Kontrakt- |
Ersättning frän |
||
summor |
uppdragsgivaren |
||
kr. |
kr. |
||
Stockkolms stad |
— |
||
> |
län........ |
620,954:38 |
|
Uppsala |
>...... |
— |
|
Södermanlands |
> . . . . |
42,705: — |
|
Östergötlands |
> , , , |
57,945: — |
|
Jönköpings |
>........ |
307,940: — |
|
Kronobergs |
> . . . |
260,362: — |
|
Kalmar |
»...... |
495,447:50 |
|
Gotlands |
> . . . . |
6,750: — |
|
Blekinge |
»....... |
....... 1,357,745: |
162,106: — |
Kristianstads |
>........ |
318,470: — |
|
Malmöhus |
>...... |
229,010: — |
|
Hallands |
>....... |
130,425: — |
|
Göteborgs stad . |
— |
||
Göteborgs o. Bohus län i övrigt . . |
...... 3,231,500: |
349,440: — |
|
Älvsborgs |
>..... |
...... 3,430,000: |
445,450: — |
Skaraborgs |
>...... |
97,145: — |
|
Värmlands |
1...... |
...... 1,415,720: |
194,877: — |
Örebro |
>..... |
...... 2,178,369: |
227,505: — |
Västmanlands |
>...... |
106,915: — |
|
Kopparbergs |
»..... |
...... 2,424,938:14 |
263,041: 63 |
Gävleborgs |
> ...... |
269,245: — |
|
Västernorrlands |
> . . |
389,780:50 |
|
Jämtlands |
>...... |
...... 1,376,650: |
144,987:50 |
Västerbottens |
>....... |
21,985: — |
|
Norrbottens |
>....... |
...... 2,649.729: — |
162,544: 25 |
Summa 48,964,956:51 |
5,305,030: 76 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
33
Enligt verkställd beräkning den 31 december 1934 uppgick värdet av icke
utförda delar av kommissionens kontrakterade arbeten till ett belopp av c:a 70
miljoner kronor.
Antalet statliga reservarbetsplatser utgjorde 233 vid 1933 års början och
304 vid årets slut. Vid utgången av år 1934 uppgick antalet till 371.
Antalet vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetare under år 1934 framgår
av följande sammanställning.
Antal arbetslösa, sysselsatta vid statliga reservarbeten år 1934.
Hänvisade
städer
Månad Antal %
Januari.......... 2,641 14.2
Februari.......■ • 3,054 14.8
Mars........... 3,574 16.4
April........... 3,841 17.5
Maj........... 4,318 18.8
Juni........... 5,110 20.0
Juli........... 5,373 20.1
Augusti.......... 5,960 22.2
September......... 5,870 23.5
Oktober.......... 6,191 26.2
November......... 5,463 27.3
December......... 5,002 27.2
från
landsbygd Hela riket
Antal |
% |
Antal |
* |
15,957 |
85.8 |
18,598 |
100.0 |
17,613 |
85.2 |
20,667 |
100.0 |
18,252 |
83.6 |
21,826 |
100.0 |
18,094 |
82.5 |
21,935 |
100.0 |
18,711 |
81.2 |
23,029 |
100.0 |
20,378 |
80.0 |
25,488 |
100.0 |
21,383 |
79.9 |
26,756 |
100.0 |
20,856 |
77.8 |
26,816 |
lOO.o |
19,144 |
76.5 |
25,014 |
100.0 |
17,448 |
73.8 |
23,639 |
100.0 |
14,582 |
72.7 |
20,045 |
100.0 |
13,399 |
72.8 |
18,401 |
100.0 |
De nu angivna uppgifterna äro hämtade från arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter. Vid utgången av januari månad innevarande år utgjorde
hela antalet vid statliga reservarbeten sysselsatta 19,190, därav 5,173 från städer
och 14,017 från landsbygden.
Såsom nämnts har anordnandet av statliga reservarbeten i så stor omfattning,
som skett under år 1934, främst syftat till att i möjligaste mån begränsa
kontantunderstödsverksamheten. Detta har medfört, att medan tidigare
platserna vid de statliga reservarbetena företrädesvis måst reserveras för landskommunerna,
städerna numera erhållit en väsentligt större andel. Medan vid
ingången av år 1934 antalet statliga reservarbetare från städerna endast uppgick
till något över 2,600 man, hade antalet den 31 oktober 1934 stigit till inemot
6,200 och uppgick den 31 december 1934 till omkring 5,000.
Genom att förlägga de statliga reservarbetsplatserna med hänsyn till förekomsten
av arbetslöshet har det varit möjligt för kommissionen att i förhållandevis
stor utsträckning bereda sysselsättning at arbetare, som kunnat kvarbo
i sina hem. Antalet dylika s. k. dagkolonister utgjorde enligt uppgifter, uträknade
per den 30 september 1934, 35.7 procent av samtliga de i statliga reservarbeten
sysselsatta.
Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena framgår av följande
tabell, som avser åren 1929—1934.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 832.
3
Omsättningen ay arbetare viel de statliga reservarbetena 1929—1984.
05
År, månad. |
Medel- arbets- styrka |
Av-gång-na pr |
Till- komna pr vecka, medel- tal |
Omsättning |
De avgångna fördelade efter orsaker till avgången |
||||||||||
Antal |
% av |
Arbete i |
Sjukdom eller olycksfall |
Statens A.K:s beslut |
Egen begäran |
Avsked |
|||||||||
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
||||||
1929 ......... |
2,127 |
124 |
104 |
228 |
10.7 |
23 |
18.6 |
13 |
10.6 |
34 |
27.4 |
52 |
41.9 |
2 |
1.6 |
1930 ......... |
2,337 |
114 |
145 |
259 |
11.1 |
22 |
19.3 |
15 |
13.2 |
21 |
18.4 |
53 |
46.5 |
3 |
2.6 |
1931.......... |
6,592 |
229 |
340 |
569 |
8.6 |
47 |
20.5 |
28 |
12.2 |
33 |
14.4 |
114 |
49.8 |
7 |
3.1 |
1932 ......... |
14,725 |
372 |
481 |
853 |
5.8 |
55 |
14.8 |
45 |
12.1 |
127 |
34.1 |
129 |
34.7 |
16 |
4.8 |
1933 ....... |
20,167 |
514 |
550 |
1,064 |
5.3 |
53 |
10.3 |
57 |
11.1 |
287 |
55.8 |
108 |
21.0 |
9 |
1.8 |
1934 .......... |
23,385 |
801 |
850 |
1,651 |
7.1 |
128 |
16.0 |
124 |
15.5 |
291 |
36.3 |
238 |
29.7 |
20 |
2.5 |
1934 |
|||||||||||||||
Januari....... |
18,119 |
375 |
988 |
1,363 |
7.6 |
52 |
13.9 |
53 |
14.1 |
170 |
45.3 |
96 |
25.6 |
4 |
1.1 |
Februari........ |
20,502 |
437 |
931 |
1,368 |
6.7 |
69 |
15.8 |
87 |
19.9 |
196 |
44.9 |
70 |
16.0 |
15 |
3.4 |
Mars......... |
22,539 |
487 |
730 |
1,217 |
5.4 |
60 |
12.3 |
107 |
22.0 |
197 |
40.4 |
lil |
22.8 |
12 |
2.5 |
April......... |
22,881 |
761 |
857 |
1,618 |
7.1 |
143 |
18.8 |
113 |
14.8 |
233 |
30.6 |
229 |
30.1 |
43 |
5.7 |
Maj.......... |
22,889 |
1,072 |
1,146 |
2,218 |
9.7 |
236 |
22.0 |
138 |
12.9 |
326 |
30.4 |
289 |
27.0 |
83 |
7.7 |
Juni.......... |
24,695 |
810 |
1,317 |
2,127 |
8.6 |
201 |
24.8 |
150 |
18.5 |
120 |
14.8 |
326 |
40.3 |
13 |
1.6 |
Juli.......... |
27,195 |
808 |
1,221 |
2,029 |
7.5 |
183 |
22.6 |
168 |
20.8 |
84 |
10.4 |
358 |
44.3 |
15 |
1.9 |
Augusti........ |
27,605 |
806 |
789 |
1,595 |
5.8 |
180 |
22.3 |
151 |
18.7 |
117 |
14.5 |
339 |
42.1 |
19 |
2.4 |
September....... |
26,311 |
1,054 |
669 |
1,723 |
6.5 |
151 |
14.3 |
144 |
13.7 |
333 |
31.6 |
413 |
39.2 |
13 |
1.2 |
Oktober........ |
25,168 |
910 |
688 |
1,598 |
6.3 |
106 |
11.6 |
142 |
15.6 |
332 |
36.5 |
324 |
35.6 |
6 |
0.7 |
November....... |
22,466 |
1,351 |
513 |
1,864 |
8.3 |
92 |
6.8 |
151 |
11.2 |
881 |
65.2 |
214 |
15.8 |
13 |
1.0 |
December....... |
20,253 |
745 |
354 |
1,099 |
5.4 |
59 |
7.9 |
79 |
10.6 |
509 |
68.3 |
92 |
12.4 |
6 |
0.8 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
Kungl. Maj:ts proposition nr 8SS.
35
De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av de undersökningar
härom, som kommissionen verkställt den 31 mars och den 31 oktober 1934.
Huvudresultaten äro sammanfattade i följande tabell.
Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper 31/s och sl/io 1931.
Yrkesgrupp |
Antal |
I % av hela |
I % av hela |
|||
31/s |
31/l0 |
31/3 |
31/io |
31/3 |
o CO |
|
Jordbruk och skogshushållning: 1) Hemmansägare............. |
26 |
20 |
0.1 |
0.1 |
10.2 |
20.2 |
2) Arrendatorer.............. |
37 |
35 |
0.2 |
0.1 |
24.5 |
22.6 |
3) Kronotorpare.............. |
36 |
27 |
0.2 |
0.1 |
38.3 |
40.3 |
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda . |
289 |
246 |
1.8 |
1.0 |
13.5 |
18.9 |
5) Hemmasöner............... |
189 |
157 |
0.9 |
0.7 |
14.4 |
19.5 |
6) Egentliga jordbruksarbetare........ |
1,556 |
1,151 |
7.1 |
4.9 |
15.3 |
23.5 |
7) > skogsarbetare......... |
1,560 |
1,626 |
7.1 |
6.9 |
15.2 |
23.6 |
Industri och hantverk: Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . . |
1,985 |
1,765 |
9.1 |
7.5 |
28.5 |
43.7 |
Jord-, sten- och glasindustri.......... |
3,254 |
3,685 |
14.9 |
15.6 |
24.4 |
43.7 |
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . . |
777 |
978 |
3.6 |
4.1 |
6.8 |
22.0 |
Trävaruindustri............... |
1,703 |
1,975 |
7.8 |
8.4 |
13.1 |
29.6 |
Byggnadsverksamhet............. |
568 |
937 |
2.6 |
4.0 |
4.0 |
20.0 |
Läder-, hår-, gummivaruindustri........ |
63 |
91 |
0.3 |
0.4 |
7.4 |
28.0 |
Textilindustri.......... ..... |
45 |
77 |
0.2 |
0.3 |
6.8 |
21.3 |
Beklädnadsindustri.............. |
65 |
100 |
0.3 |
0.4 |
4.2 |
16.2 |
Närings- och njutningsmedelsindustri...... |
156 |
212 |
0.7 |
0.9 |
7.2 |
19.1 |
Kemisk-teknisk och belysningsindustri..... |
61 |
98 |
0.3 |
0.4 |
8.6 |
19.4 |
Trämasse- och pappersindustri......... |
199 |
334 |
0.9 |
1.4 |
8.1 |
27.9 |
Grafisk industri............... |
12 |
36 |
0.1 |
0.2 |
2.8 |
16.0 |
Industri och hantverk ej särskilt specif..... |
351 |
354 |
1.6 |
1.5 |
9.6 |
24.7 |
Sjöfart och fiske.............. |
290 |
284 |
1.8 |
1.2 |
7.5 |
19.3 |
Handel och samfärdsel m. m.: Kontors-, bank- o. försäkringspersonal..... |
129 |
200 |
0.6 |
0.8 |
9.3 |
25.0 |
Butiks- och magasinspersonal......... |
171 |
333 |
0.8 |
1.4 |
4.7 |
18.9 |
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........ Landtransport................ |
39 |
76 |
0.2 |
0.3 |
3.4 |
14.6 |
320 |
682 |
1.5 |
2.9 |
5.0 |
22.4 |
|
Allmän och litterär verksamhet........ |
12 |
34 |
0.1 |
0.1 |
3.0 |
16.4 |
Handel och samfärdsel ej särskilt specif..... |
26 |
18 |
0.1 |
0.1 |
10.2 |
15.3 |
i Husligt arbete................ |
1 |
3 |
0.0 |
0.0 |
0.3 |
2.3 |
1 Arbete ej hänförligt till annan grupp (inbegri-pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) . |
7,880 |
8,104 |
36.1 |
34.3 |
| 16.8 |
28.8 |
Summa |
21,800 |
23,638 |
100. o |
| 100.0 |
13.6 |
| 28.0 |
Av tabellen framgår, att särskilt hög hjälpprocent konstateras för yrkesgrupperna
»gruvdrift och malmförädling» samt »jord-, sten- och glasindustri».
De höga siffrorna i förstnämnda grupp sammanhänga med att kommissionen i
enlighet med Kungl. Maj :ts förut omnämnda beslut den 30 juni 1933 berett arbetslösa
från Jukkasjärvi och Gällivare kommuner arbete i särskilt stor omfattning
vid de statliga reservarbetena. Den höga siffran för jord-, sten- och glasindustrien
sammanhänger delvis med kommissionens strävan att bereda ökad
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
hjälp åt glasindustriens förhållandevis stora antal arbetslösa men framför allt
med strävandena att genom arbete bereda hjälp åt de hårt hemsökta stendistrikten
i Göteborgs och Bohus län samt Blekinge län.
Beträffande de statliga reservarbetenas kostnader må i fråga örn relationen
mellan arbetsförtjänster och administrationskostnader hänvisas till följande
tabell.
De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna
i procent av arbetenas bruttokostnader.
1933-1934 |
1932— |
1933 |
1931- |
1932 |
||
Per arb.-dag |
% |
Per arb.-dag |
% |
Per arb.-dag |
% |
|
Central f örvaltning: |
||||||
Avlöningar och arvoden......... |
— |
— |
0:10 |
1.4 |
0:11 |
1.5 |
Kontorsomkostnader.......... |
— |
— |
0: 06 |
0.9 |
0: 08 |
1.1 |
Resor, vilka ej kanna fördelas..... |
— |
— |
0:01 |
0.1 |
0:01 |
0.1 |
Diverse kostnader........... |
— |
— |
0:01 |
0.1 |
0: 01 |
0.2 |
Summa centrala kostnader |
1 0: 13 |
1 1.6 |
0:18 |
2.5 |
0:21 |
2.9 |
Arbetsplatsernas kostnader: |
||||||
Arbetslöner, effektiva.......... |
4: 37 |
54.6 |
4: 08 |
56.8 |
4: 26 |
58.6 |
> , ineffektiva......... > , specialarbetare ....... |
0:03 |
0.4 |
0: 04 |
0.5 |
0:05 |
0.7 |
0:39 |
4.8 |
0:30 |
4.2 |
0: 28 |
3.8 |
|
Snmma löner |
4: 79 |
59.8 |
4: 42 |
61.5 |
4: 69 |
63.1 |
Ortstillägg............... |
0:07 |
0.9 |
0: 06 |
0.9 |
0: 12 |
1.7 |
Olycksfall............... |
0:14 |
1.8 |
0: 14 |
1.9 |
0:15 |
2.0 |
Arbetarnas resor............ |
0:06 |
0.7 |
0:04 |
0.6 |
0:08 |
1.1 |
Förläggningskostnader.......... |
0:33 |
4.1 |
0:30 |
4.2 |
0: 42 |
5.8 |
Summa övriga utgifter för arbetarna |
0: 60 |
7.5 |
0: 54 |
7.6 |
0: 77 |
10.6 |
Summa löner och övr. utgifter för arbetarna |
5:39 |
67.3 |
4:96 |
69.1 |
5:36 |
73.7 |
Ledningskostnader: |
||||||
Avlöningar (netto)2........... |
0: 37 |
4.6 |
0:31 |
4.3 |
0: 27 |
3.7 |
Resor................. |
0: 06 |
0.8 |
0: 06 |
0.8 |
0:05 |
0.7 |
Förmans- och lagbaspengar....... |
0: 09 |
1.1 |
0:09 |
1.8 |
0:10 |
1.4 |
Arbetsplatsernas ledningskostnader |
0: 52 |
6.5 |
0: 46 |
6.4 |
0: 42 |
5.8 |
Materialkostnader m. m.: |
||||||
Materialier............... |
1:12 |
14.0 |
0: 91 |
12.7 |
0: 84 |
11.5 |
Transportkostnader........... |
0:81 |
10.1 |
0: 63 |
8.7 |
0:40 |
5.6 |
Skadeersättningar............ |
— |
— |
0: 01 |
0.1 |
0: 01 |
0.1 |
Kontorsomkostnader.......... |
0:03 |
0.4 |
0:03 |
0.4 |
0:02 |
0.3 |
Diverse kostnader............ |
0:01 |
0.1 |
0: 01 |
0.1 |
_ |
|
Stakningskostnader och kontrollarvoden . . |
— |
— |
— |
— |
0: 01 |
0.1 |
Arbetsplatsernas kostnadssumma |
7: 88 |
98.4 |
7:01 |
97.5 |
7: 06 |
97.1 |
Summa centralförvaltning och arb.-platser |
8:01 |
100.0 |
7:19 |
100.0 |
7:27 |
100.0 |
Ersättningar för utfört arbete och ortstill- |
||||||
lägg................. |
0:78 |
9.8 |
0: 53 |
7.8 |
0:38 |
5.2 |
Nettokostnad |
7:23 |
90.2 |
6:66 |
92.7 |
6:89 |
94.8 |
1 Beräknad andel av kommissionens totala 2 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarens |
||||||
bidrag, som uppgått till.......... |
0:01 |
0.1 |
0:02 |
0.3 |
0:04 |
0.5 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
37
För de 7 första månaderna av år 1934 hava kostnaderna per dagsverke varit
följande.
De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad per 8-tinnnars dagsverke år 1934.
Brnttokostnad Nettokostnad
Månad i kronor i kronor
pr dagsverke pr dagsverke
Januari........... 7.97 6.43
Februari........... 7.53 7.35
Mars............. 7.82 7.06
April............ 7.93 7.26
Maj............. 7.88 7.68
Juni............. 9.63 8.79
Juli............. 7.34 7.12
I anledning av statsmakternas år 1933 gjorda uttalande, att kommissionen
oftare än tidigare varit fallet borde företaga revision av de fastställda reservarbetslönerna,
vidtog kommissionen redan i slutet av år 1933 åtgärder för inhämtande
av de för en dylik revision erforderliga uppgifterna. Den nya lönesättningen
trädde i kraft den 1 maj 1934.
Den tidigare tillämpade löneskalan hade med 50-öresintervaller gått från
9 kronor till 2: 50 kronor, således omfattande 14 löneklasser. Av flera skäl
hade det emellertid befunnits nödvändigt att vidtaga en minskning av avståndet
mellan de olika löneklasserna till 40 öre. Å den nya skalan hava sålunda
upptagits 17 löneklasser från 8: 80 kronor till 2: 40 kronor. Härigenom hava
ökade möjligheter vunnits att utan allt för stor avrundning anpassa reservarbetslönen
efter olika förekommande lönelägen. Särskilt i de lägre löneklasserna
anses beloppen väl överensstämma med gängse löner på öppna arbetsmarknaden.
Lönesättningen har omfattat 1,488 kommuner. Häri ha då icke inräknats
de municipalsamhällen och industrisamhällen, som utbrutits ur en kommun och
för vilka fastställts annan reservarbetslön än den för kommunerna i övrigt gällande.
Antalet omprövade löner utgör 1,216. Av de nu lönesatta orterna hava
sålunda 272 icke förut berörts av kommissionens lönesättning.
Beträffande fördelningen å löneklasser hänvisas till följande tabell.
Fördelning: av de vid lönerevisionen den 1 maj 1934 omprövade reservarbetslönerna
efter den fastställda lönens höjd.
Reserv arbetslön -
8: —
7:60
7: 20
6:80
6: 40
6: —
5:60
5: 20
4:80
4: 40
4: —
3: 60
3: 20
2: 80
Städer, köpingar,
municipalsamhällen
vissa industriområden
Övriga landskommuner -
1 —
1 —
10 2
6 —
14 1
25 4
29 1
56 17
27 32
18 208
9 328
— 295
— 127
— 5
Summa 19(1 1,020
ljllO
38
Kungl. Majlis proposition nr 282.
I fråga om förskjutningarna i jämförelse med tidigare gällande löner må
anföras, att höjningar och sänkningar med 10 eller 20 öre äro direkt beroende
av den nya löneklassindelningen. Förändringar av denna storlek kunna därför
jämställas med de fall, då den gamla lönen ansetts böra bibehållas. Med
denna utgångspunkt finner man, att i fråga örn städer med flera samhällen lil
orter av 196 förblivit i praktiskt taget oförändrat löneläge. Av nämnda lil
orter hava 24 kunnat givas exakt samma lön som förut, 38 hava justerats uppåt
och 49 nedåt. Av de 85 orter, som undergått större förändringar, hava 16
blivit föremål för höjning och 69 undergått sänkning.
Av landsbygdens 1,020 löner omfattar gruppen av praktiskt taget oförändrade
löner 565 orter, varav 224 utan ändring, 163 med justering uppåt och 178
med justering nedåt. Utav de 455 orter, beträffande vilka större förändringar
inträtt, hava 29 undergått höjning och 426 sänkning.
Förskjutningarna i förhållande till tidigare gällande löner belysas av efterföljande
tabeller.
Resultaten av lönerevisionen den 1 maj 1934. Verkställda löneförändringar.
Antal kommuner.
A. Städer, köpingar och municipalsamhällen samt vissa industriområden.
Reviderad |
Reservarbetslön gällande den S0/4 1934 |
|||||||||||
reservarbetslön V B 1934 |
||||||||||||
9:00 |
8:00 |
7:50 |
7:00 |
6: 50 |
6:00 |
5:50 |
5:00 |
4:50 |
4:00 |
3:50 |
Samma |
|
8: —....... 7:60....... |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 1 |
7:20....... |
— |
9 |
1 |
— |
_ |
__ |
_ |
___ |
_ |
10 |
||
6:80....... |
— |
— |
1 |
5 |
_ |
_ |
_ |
. |
6 |
|||
6:40....... |
— |
— |
— |
2 |
12 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
14 |
6: —....... |
— |
— |
— |
1 |
8 |
16 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
25 |
5:60....... |
— |
— |
— |
— |
— |
16 |
12 |
1 |
_ |
_ |
_ |
29 |
5:20....... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
23 |
26 |
5 |
1 |
_ |
56 |
4:80....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
23 |
2 |
_ |
_ |
27 |
4:40....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
9 |
6 |
1 |
18 |
4: —....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
8 |
— |
9 |
Summa |
1 |
10 |
2 |
8 |
20 |
33 |
37 |
52 |
17 |
15 |
1 |
196 |
B. Övriga landskommuner.
Reviderad |
Reservarbetslön gällande den 30A 1934 |
||||||||||||
8:00 |
7:50 |
7:00 |
6:50 |
6: 00 |
5:50 |
5:00 |
4:50 |
4:00 |
3: 50 |
3:00 |
2:50 |
Samma |
|
7:20 ... . |
2 |
2 |
|||||||||||
6:40 ... . |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
i |
|
6: — .... |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
4 |
||
5:60 ... . |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
||
5:20 ... . |
— |
— |
— |
— |
1 |
15 |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
, |
17 |
4:80 ... . |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
27 |
2 |
_ |
_ |
_ |
_ |
32 |
4:40 ... . |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
45 |
148 |
12 |
— |
_ |
_ |
208 |
4: — .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
88 |
220 |
3 |
_ |
_ |
328 |
3:60 ... . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
153 |
125 |
11 |
_ |
295 |
3:20 ... . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
25 |
65 |
37 |
_ |
127 |
2:80 ... . |
~ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
3 |
1 |
5 |
Summa |
2 |
— |
1 |
— |
6 |
21 |
90 |
244 |
410 |
194 |
51 |
1 |
1,020 |
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
Genomförda minskningar respektive höjningar yid lönerevisionen den 1 maj 1934.
Antal kommuner.
Städer, köpingar, municipalsamhällen -
Öre
O
10............
20............
30............
40............
50............
60............
70............
80............
90............
100............
110............
120............
Kommuner med ändrade löner
Kommuner med oförändrade löner
Höjning |
Sänkning |
Höjning |
24 |
||
. 12 |
21 |
125 |
. 26 |
28 |
38 |
2 |
24 |
3 |
. 6 |
17 |
12 |
9 |
3 |
|
. 1 |
4 |
11 |
. 5 |
3 |
— |
— |
10 |
— |
. 1 |
— |
— |
_ |
2 |
— |
_ |
— |
— |
. 1 |
— |
— |
54 |
118 |
192 |
24
1,216
Övriga landskommuner
Sänkning
224
148
30
80
154
88
46
4
28
6
17
3
~6Ö4
224
Medeldags förtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1933—1934
framgå av följande tabell.
Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena per 8-timmars dagsverke.
(Specialarbetare ej medräknade).
Månad 1 1933 1934
Januari......... 4.25 kr. 4.61 kr.
Februari......... 4.23 > 4.59 >
Mars........... 4.23 > 4.52 »
April.......... 4.36 > 4.62 >
Maj........... 4.39 > 4.43 >
Juni........... 4.42 > 4.45 »
Juli........... 4.61 » 4.53 »
Augusti......... 4.84 » 4.67 >
September........ 4.98 > 4.75 >
Oktober......... 4.95 > 4.69 >
November........ 4.91 » 4.64 >
December........ 4.76 > 4.68 > I
I anslutning till tabellen må erinras, att uppgifterna uteslutande avse reservarbetarnas
kontanta förmåner, i vilka ortstilläggen dock icke inräknats. Minskningen
av förtjänsterna under maj manad 1934 sammanhänger med den i det
föregående omnämnda lönerevisionen. Att medelförtjänsterna under hösten
1934 genomsnittligt legat lägre än motsvarande tid föregående år, har, enligt
vad kommissionen upplyst, huvudsakligen förorsakats av att nystartade arbetsplatser
varit förlagda till kommuner med förhållandevis lag reservarbetslön.
Den 12 januari 1934 uppdrog Kungl. Majit åt arbetslöshetskommissionen
att såsom statliga reservarbeten anordna olika arkivarbeten, ägnade att motverka
arbetslösheten bland kontorister och med dem jämställda. Härvid skulle
enligt Kungl. Maj :ts beslut i tillämpliga delar gälla reglerna för vanliga stat
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 832.
liga reservarbeten. I anledning av Kungl. Maj:ts beslut tillskrev kommissionen
samtliga de olika centrala och lokala myndigheter, från vilka socialdepartementet
tidigare erhållit uppgifter rörande förefintlighet av dylika för kontorister
och därmed jämställda lämpliga arbeten. I denna skrivelse, till vilken
fogades erforderliga handlingar för ansökan örn arbetenas utförande såsom
statliga reservarbeten, meddelades myndigheterna närmare uppgifter rörande
sättet för ifrågavarande arbetens bedrivande.
Till kommissionens förfogande ställde Kungl. Maj:t ett belopp av 700,000
kronor, att användas till dylika statliga arkivarbeten. Omfattningen av de av
kommissionen beviljade arbetena under tiden februari—december 1934 framgår
av följande sammanställning.
Månad synatia bel°PP
arkivarbetare r‘
Januari.......... — —
Februari.......... 48 121,126
Mars............ 201 118,561
April........... 254 18,871
Maj............ 260 89,999
Juni............ 261 28,407
Juli............ 250 21,095
Augusti.......... 234 12,230
September......... 235 59,028
Oktober.......... 235 24,470
November......... 244 16,608
December......... 238 26,964
Summa — 537,359
Sammanlagt hava 186 arkivarbeten igångsatts under år 1934. Vid utgången
av december nämnda år uppgick antalet vid dessa arbeten sysselsatta kvinnor
till 54.
De olika statliga reservarbetena hava tillfört kommunerna betydande skatteunderlag.
Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för specialarbetare och
reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts för år 1933,
uppgick taxeringssumman till 28,440,000 kronor. Särskilt stora belopp hava
tillförts Blekinge län samt Göteborgs och Bohus län.
b) Statskommunala reservarbeten.
Såsom förut omnämnts, skulle enligt statsmakternas beslut år 1933 företräde
beredas statskommunala reservarbeten vid hjälpverksamhetens anordnande.
Denna bestämmelse gäller alltjämt, ehuru föregående års riksdag, såsom
redan antytts, uttalat, att det begränsade hänvisningsområdet vid statskommunala
reservarbeten kunde i tider, då arbetslösheten minskades, föranleda,
att redan påbörjade arbeten måste avvecklas, vilket i sin ordning borde medföra
försiktighet vid igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag,
som svårligen kunde anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning.
De under åren 1933—1934 bedrivna statskommunala reservarbetenas
omfattning åskådliggöres av efterföljande tabell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 838.
41
Antalet stntskommunala reservarbetare oell kommuner med arbetslösa sysselsatta vid
statskommunala reservarbeten åren 1933 och 1934.
19 3 3 |
19 3 4 |
||
Antal |
|||
Månad |
Antal kommuner |
syssel- |
Antal kommuner |
satta |
|||
Januari...... |
... 182 |
8,483 |
415 |
Februari..... |
. . . 202 |
9,684 |
478 |
Mars....... |
... 231 |
10,945 |
553 |
April....... |
. . . 245 |
10.476 |
586 |
Maj..... Juni....... |
... 247 |
10,754 |
618 |
... 262 |
11,852 |
593 |
|
Juli....... |
... 246 |
10,998 |
573 |
Augusti...... |
... 247 |
11,367 |
541 |
September .... |
... 263 |
12,139 |
479 |
Oktober...... |
... 305 |
14,564 |
459 |
November..... |
... 345 |
14,207 |
425 |
December..... |
... 362 |
12,241 |
400 |
Antal
syssel
satta
13,
879
16,199
17,277
17,277
18,165
18,477
17,075
16,037
14,362
14,187
13,005
12,739
Den betydliga ökningen av antalet kommuner, som framgår av tabellen,
betingas dels av att kommissionen gjort medgivandet att bedriva kontantunderstödsverksambet
beroende av att kommunerna gjort skäliga ansträngningar
att igångsätta statskommunala reservarbeten, dels ock därav att, sedan
vägstyrelser från den 1 juli 1933 medgivits rätt att bedriva statskommunala
reservarbeten, de kommuner, som tilldelats platser vid dessa arbeten,
ingå i statistiken. Med sistnämnda förhållande sammanhänger, att antalet
vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetare icke stigit i samma
proportion som kommunantalet.
Beträffande de beräknade kostnaderna för under år 1934 beviljade statskommunala
reservarbeten har kommissionen lämnat följande uppgifter.
Beräknade kostnader för under år 1934 beviljade statskommunala reservarbeten.
Månad
Januari . .
Februari .
Mars . . .
April . . .
Maj . . .
Juni . . .
Juli
Augusti . .
September
Oktober
November .
December .
Samtliga arbeten Därav för allm. vägar
Kr. Kr.
. 6,883,020 |
_ 3,618,390 |
. 9,086,965 |
— 4,033,650 |
. 3,564,030 |
— 1,998,440 |
. 4,616,890 |
_ 2,225,210 |
. 767,457 |
— 89,767 |
. 1,420,975 |
_ 244,990 |
. 833,190 |
— 386,810 |
. 903,385 |
— 322,880 |
. 1,794.020 |
_ 275,880 |
. 3,583,005 |
_ 961,100 |
. 6,243,845 |
_ 887,100 |
. 1,291,710 |
— 373,640 |
Summa 40,988,492: - 15,417,857: —
Av tabellen framgår jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten
beviljade allmänna vägar. Dessa motsvara sålunda en beräknad kostnadssumma
örn 15.4 miljoner kronor. Under tiden J/7—01/i2 1933 beviljades
dylika arbeten för 9.7 miljoner kronor.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr B8S.
Kostnaderna för andra statskommunala reservarbeten än allmänna vägar
belöpa sig till 25,570,635 kronor. Fördelningen av dessa kostnader på arbetskostnader,
materialkostnader och sådana kostnader, till vilka statsbidrag icke
utgår, framgår av följande sammanställning.
Arbetskostnader .............................. 15,354,038 kr.
Materialkostnader .............................. 8,503,192 »
Kostnader utan statsbidrag...................... 1,713,405 »
Summa 25,570,635 kr.
Da under ar 1934 beviljats statskommunala reservarbeten, som kostnadsberäknats
till i runt tal 41.0 miljoner kronor, och då motsvarande kostnadssumma
under tiden /7 V12 1933 utgjorde 35.6 miljoner kronor, hava under tiden från
h 1933 intill utgången av ar 1934 beviljats statskommunala reservarbeten för
76.6 miljoner kronor. Sammanräknas kontrakterade statliga och statskommunala
reservarbeten, uppgå de totala kostnaderna för sistnämnda tidrymd till
155.0 miljoner kronor.
Antalet i statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetare under år 1934
framgår av följande tabell.
Statskommunala reservarbetare fördelade''på städer oell landsbygd år 1934.
Månad |
Städer |
Landsbygd |
Hela |
riket |
||
Antal |
% |
Antal |
X |
Antal |
X |
|
Januari...... |
44.8 |
7,662 |
55.2 |
13,879 |
100.0 |
|
Februari...... |
41.7 |
9,436 |
58.3 |
16,199 |
100.0 |
|
Mars........ |
38.8 |
10,581 |
61.2 |
17,277 |
100.0 |
|
April....... |
39.3 |
10,483 |
60.7 |
17,277 |
100.0 |
|
Maj........ |
35.7 |
11,673 |
64.3 |
18,165 |
100.0 |
|
Juni........ |
31.9 |
12,575 |
68.1 |
18,477 |
100.0 |
|
Juli........ |
30.1 |
11,931 |
69.9 |
17,075 |
100.0 |
|
Augusti ...... |
.....4,621 |
28.8 |
11,416 |
71.2 |
16j037 |
100.0 |
September..... |
.... 4,240 |
29.5 |
10,122 |
70.5 |
14^362 |
100.0 |
Oktober...... |
30.9 |
9,800 |
69.1 |
14,187 |
100.0 |
|
November c..... |
.... 4,710 |
36.2 |
8,295 |
63.8 |
13.005 |
100.0 |
December...... |
39.3 |
7,730 |
60.7 |
12,739 |
100.0 |
■Vid utgången av januari månad innevarande år utgjorde hela antalet vid
statskommunala reservarbeten sysselsatta 12,221, därav 5,060 från städerna och
7,161 från landsbygden.
I de statskommunala reservarbetena sysselsättas till övervägande delen familjeförsörjare.
Vid utgången av december 1934 utgjorde sålunda antalet familjeförsörjare
9,807, medan 2,932 voro rapporterade såsom saknande försörjningsplikt.
Detta sammanhänger med förut berörda förhållande, att städerna
under år 1934 i större utsträckning än tidigare tilldelats platser vid de statliga
reservarbetena, varvid till dessa arbeten naturligen i första hand uttagits ungkarlar.
Å landsbygden utgör antalet familjeförsörjare omkring 2/3 av samtliga
vid statskommunala reservarbeten sysselsatta.
De statskommunala reservarbetarnas yrhestillhörighet återgives i följande
tabell, i vilken uppgifter från de förut omnämnda båda yrkesundersökningarna
den 31 mars och 31 oktober 1934 sammanförts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
Statskomiuuunia reservarbetares fördelning pä yrkesgrupper »7» och *Vio 1934-
43
Antal |
I % av hela |
I % av hela |
|||
31/3 |
31/io |
31/3 |
31/10 |
31/3 |
31/l0 |
28 |
18 |
0.2 |
0.1 |
11.0 |
18.2 |
16 |
32 |
0.1 |
0.2 |
10.6 |
20.6 |
9 |
17 |
0.1 |
0.1 |
9.6 |
25.3 |
208 |
306 |
1.2 |
2.2 |
9.7 |
23.6 |
114 |
184 |
0.7 |
1.3 |
8.7 |
22.8 |
1,302 |
822 |
7.5 |
5.8 |
12.8 |
16.8 |
818 |
1,217 |
4.7 |
8.6 |
8.0 |
17.7 |
602 |
600 |
3.5 |
4.2 |
8.6 |
14.8 |
2,012 |
1,322 |
11.6 |
9.3 |
15.1 |
15.7 |
1,223 |
745 |
7.1 |
5.3 |
10.8 |
16.7 |
969 |
4,117 |
5.6 |
Y9J |
7.5 |
16.8 |
1,449 |
780 |
8.4 |
5.5 |
10.3 |
16.6 |
90 |
58 |
0.5 |
0.4 |
10.6 |
17.8 |
92 |
51 |
0.5 |
0.4 |
14.0 |
14.1 |
148 |
83 |
0.9 |
0.6 |
9.6 |
13.5 |
269 |
207 |
1.6 |
1.5 |
12.4 |
18.6 |
146 |
152 |
0.8 |
1.1 |
20.5 |
30.2 |
184 |
228 |
1.1 |
1.6 |
7.5 |
19.0 |
17 |
13 |
0.1 |
0.1 |
4.0 |
5.8 |
344 |
252 |
2.0 |
1.8 |
9.4 |
17.6 |
297 |
161 |
1.7 |
1.1 |
7.7 |
10.9 |
75 |
90 |
0.4 |
0.6 |
5.4 |
11.2 |
168 |
161 |
1.0 |
1.1 |
4.6 |
9.0 |
35 |
37 |
0.2 |
0.3 |
3.0 |
7.1 |
630 |
414 |
3.6 |
2.9 |
9.9 |
13.6 |
7 |
16 |
— |
0.1 |
1.8 |
7.7 |
40 |
24 |
0.2 |
0.2 |
15.6 |
20.3 |
1 |
— |
0.0 |
— |
0.0 |
— |
5,999 |
5,062 |
34.7 |
35.7 |
12.8 |
18.0 |
| 17,292 |
| 14,169 |
| 100.0 |
| 100.0 |
10.8 |
16.8 |
Yrkesgrupp
Jordbruk och skogshushållning:
1) Hemmansägare..............
2) Arrendatorer..............
3) Kronotorpare..............
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda
5) Hemmasöner..............
6) Egentliga jordbruksarbetare........
7) > skogsarbetare .........
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .
Jord-, sten- och glasindustri..........
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) .
Trävaruindustri...............
Byggnadsverksamhet.............
Läder-, här-, gummivaruindustri........
Textilindustri ................
Beklädnadsindustri..............
Närings- och njutningsmedel.........
Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....
Trämasse- och pappersindustri........
Grafisk industri...............
Industri och hantverk, ej särskilt specif.....
Sjöfart och fiske..............
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....
Butiks- och magasinspersonal.........
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........
Landtransport................
Allmän och litterär verksamhet........
Handel och samfärdsel ej särskilt specif.....
Husligt arbete................
Arbete, ej hänförligt till annan grupp (inbegripet
grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .
Summa
Medeldag sförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena framgå av följande
tabell.
Medelförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8-timinars dagsverke.
(Specialarbetare ej medräknade.)
Månad |
1933 |
1934 |
Månad |
1933 |
[1934 |
Januari...... |
4.69 kr. |
5.43 kr. |
Juli...... |
. . 5.04 kr. |
5.13 kr. |
Februari..... |
4.56 > |
5.51 > |
Augusti .... |
. . 5.24 > |
5.13 > |
Mars....... |
4.80 » |
5.41 > |
September . . . |
. . 5.29 > |
5.16 > |
April....... |
4.64 > |
5.42 > |
Oktober .... |
. . 5.30 > |
5.13 > |
Mai....... |
4.74 > |
5.22 » |
November . . . |
. . 5.33 » |
5.23 » |
Juni....... |
4.56 . |
5.15 > |
December . . . |
. . 5.63 > |
5.33 > |
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 838.
Förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena ligga icke obetydligt
högre än vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande sammanhänger
emellertid med att de statskommunala reservarbetena i väsentligt större utsträckning
än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis hög
reservarbetslön. Den för maj månad konstaterbara nedgången har föranletts
av lönerevisionen per den 1 maj 1934.
Arkivarbeten hava jämväl, fastän i mindre omfattning, anordnats såsom
statskommunala reservarbeten för kontorister och därmed jämställda. Dessa
arbeten hava emellertid i huvudsak bedrivits i vissa städer. Den ojämförligt
största omfattningen hava arbetena erhållit i Stockholm.
I vilken utsträckning förhöjt statsbidrag åtnjutits framgår av följande tabell.
Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till arbetslönerna vid statskom»innala
reservarbeten. Antal kommuner.
Period |
55 % |
60 % |
65 % |
70 % |
75 « |
||||||||||
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
||||||
der |
bygd |
der |
bygd |
der |
bygd |
der |
bygd |
s:a |
der |
bygd |
s:a |
||||
1931 |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 |
3 |
3 |
3 |
2 |
6 |
8 |
||||
1932 |
— |
— |
— |
1 |
14 |
15 |
1 |
10 |
11 |
_ |
5 |
5 |
5 |
32 |
37 |
Vi—s% 1933 |
1 |
7 |
8 |
7 |
25 |
32 |
— |
11 |
H |
_ |
9 |
9 |
4 |
36 |
40 |
V?-*1/!» 1933 |
1 |
15 |
16 |
9 |
20 |
29 |
1 |
15 |
16 |
_ |
16 |
16 |
2 |
34 |
36 |
‘/i—80/6 1934 |
5 |
20 |
25 |
8 |
19 |
27 |
1 |
18 |
19 |
_ |
16 |
16 |
1 |
25 |
26 |
1934 |
7 |
16 |
23 |
1 |
23 |
24 |
1 |
26 |
27 | |
— |
15 |
15 |
14 |
14 |
Period |
80 % |
85 % |
90 % |
95 % |
Samma summarum |
||||||||||
stä- der |
lands- bygd |
s:a |
stä- der |
lands- bygd |
s:a |
stä- der |
lands- bygd |
s:a |
stä- der |
lands- bygd |
s:a |
stä- der |
lands- bygd |
s:a |
|
1931 |
_ |
1 |
i |
_ |
3 |
3 |
<5* |
16 |
18 |
||||||
1932 |
— |
4 |
4 |
3 |
3 |
6 |
2 |
28 |
30 |
_ |
_ |
12 |
96 |
108 |
|
Vi—s7e 1933 |
1 |
13 |
14 |
3 |
7 |
10 |
2 |
42 |
44 |
_ |
_ |
18 |
150 |
168 |
|
V?—S1/i21933 |
1 |
19 |
20 |
2 |
15 |
17 |
2 |
21 |
23 |
_ |
30 |
30 |
18 |
185 |
203 |
''/i—S0/6 1934 |
2 |
13 |
15 |
2 |
19 |
21 |
2 |
25 |
27 |
_ |
44 |
44 |
21 |
199 |
220 |
Vi—S1/i 2 1934 |
2 |
14 |
16 |
3 |
11 |
14 |
1 |
8 |
9 |
— |
27 |
27 |
15 |
154 |
169 |
Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen bedrivna statskommunala reservarbeten. I särskilda fall
har statsbidrag emellertid medgivits att utgå med högre procentsats, nämligen
då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose ett statsintresse
av något slag. Det kan salunda förtjäna nämnas, att 5 kommuner till
olika kulturhistoriskt betydelsefulla arbeten under året tillerkänts förhöjt
statsbidrag, varav 3 uppgående till ett belopp av 90 % och 2 till 75 °/°. För
flygfältsarbeten utgår statsbidrag enligt förmånligare grunder än till andra
statskommunala reservarbeten. Salunda hava städerna Stockholm, Jönköping
Kungl. Maj:ts proposition nr 882.
45
och Halmstad tillerkänts ett till 90 % förhöjt statsbidrag för i dessa städer
pågående flygfältsarbeten.
Vad statsbidragen till materialkostnader beträffar, utgå dessa såsom regel
i en viss bestämd relation till den för arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten.
Såsom regel förekomma icke högre bidrag än 50 %. Endast i några
fall har högre statsbidrag medgivits.
c) Kommunala reservarbeten.
Under år 1933 sysselsattes vid rent kommunala reservarbeten, till vilka
statsbidrag icke i någon form utgår, ett större antal arbetare än vid de samtidigt
anordnade statskommunala reservarbetena. Den utvidgning av den
statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten, som ägde rum under 1933,
medförde emellertid en successiv nedgång av antalet sysselsatta vid kommunala
reservarbeten. Ända sedan augusti månad 1933 har antalet vid de kommunala
reservarbetena sysselsatta i stort sett varit i fallande, så att den 31
december 1934 endast sysselsattes omkring 4,200 arbetare, d. v. s. omkring ‘/s
av antalet under motsvarande tid föregående ar. Den 31 januari 1935 utgjorde
antalet i kommunala reservarbeten sysselsatta 5,318 arbetare, vilken
siffra sålunda åter angiver en stegring.
d) Arbetslinjens omfattning.
I efterföljande tabell hava sammanställts vissa uppgifter rörande arbetslinjens
omfattning, d. v. s. antalet vid statliga, statskommunala och kommunala
reservarbeten sysselsatta.
Arbetslinjens omfattning åren 1931—1934.
Månad. |
A n 1 |
al sy |
s s e 1 s |
atta |
||||
vid statliga reservarbeten |
vid statskommunala |
|||||||
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
|
4,983 |
12,099 |
16,253 |
18,598 |
900 |
3,016 |
8,483 |
13,879 |
|
Februari . . |
6J88 |
14D15 |
17,275 |
20,667 |
1,199 |
4,018 |
9.684 |
16,199 |
Mars .... |
6,251 |
14,245 |
17,933 |
21,826 |
1,502 |
4,516 |
10,945 |
17,277 |
April .... |
6,501 |
13,879 |
18,504 |
21,935 |
1,361 |
4,863 |
10,476 |
17,277 |
6,063 |
14,308 |
20,541 |
23,029 |
| 1,285 |
4,900 |
10,754 |
18,165 |
|
Juni .... |
6,774 |
15,172 |
22,175 |
25,488 |
1,199 |
5,645 |
11,852 |
18,477 |
lali .... |
6,946 |
15,648 |
23,707 |
26,756 |
785 |
5,346 |
10,998 |
17,075 |
Augusti . . . |
<923 |
15,865 |
23,683 |
26,816 |
737 |
5,232 |
11,367 |
16,031 |
September . . |
6,974 |
16,254 |
22,934 |
25,014 |
863 |
6,150 |
12,139 |
14,362 |
Oktober . . . |
7,445 |
16,055 |
20,676 |
23,639 |
1,358 |
7,418 |
14,564 |
14,187 |
November . . |
8,556 |
15,713 |
17,691 |
20,045 |
1,683 |
7,975 |
14,207 |
13,005 |
December . . |
9,163 |
14j590 |
16,374 |
18,401 |
2,415 |
8,494 |
12,241 |
12,739 |
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.
Månad |
Antal sysselsatta vid kommunala |
Summa sysselsatta vid |
% av bela antalet |
|||||||||
1981 |
1932 |
1933 |
1934 |
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
|
Januari . . . |
5,486 |
11,530 |
16,785 |
10,546 |
11,369 |
26,645 |
41,521 |
43,023 |
28.2 |
25.7 |
21.9 |
25.1 |
Februari . . |
6,690 |
13,934 |
18,597 |
10,390 |
14,077 |
31,967 |
45,556 |
47,256 |
33.8 |
29.6 |
25.0 |
28.4 |
Mars .... |
6,587 |
11,384 |
17,037 |
8,316 |
14,340 |
30,145 |
45,915 |
47,419 |
34.2 |
27.5 |
24.6 |
29.6 |
April .... |
5,060 |
10,384 |
13,298 |
6,028 |
12,922 |
29,126 |
42,278 |
45,240 |
32.8 |
26.2 |
23.9 |
31.1 |
Maj..... |
4,378 |
9,405 |
12,113 |
4,915 |
11,726 |
28,613 |
43,408 |
46,109 |
33.9 |
27.5 |
27.8 |
39.7 |
Juni .... |
4,078 |
9,609 |
12,062 |
4,500 |
12,051 |
30,426 |
46,089 |
48,465 |
38.8 |
31.2 |
31.7 |
48.6 |
Juli .... |
4,127 |
9,692 |
12,625 |
4,376 |
11,858 |
30,686 |
47,330 |
48,207 |
38.9 |
32.4 |
34.1 |
55.9 |
Augusti . . . |
4,601 |
10,080 |
12,918 |
4,048 |
12,261 |
31,177 |
47,968 |
46,901 |
34.3 |
31.2 |
33.3 |
56.5 |
September . . |
4,522 |
10,127 |
11,916 |
3,871 |
12,359 |
32,531 |
46,989 |
43,247 |
30.6 |
30.6 |
31.0 |
54.8 |
Oktober . . . |
5,459 |
10,744 |
11,559 |
3,995 |
14,262 |
34,217 |
46,799 |
41,821 |
25.0 |
27.7 |
28.4 |
49.3 |
November . . |
8,037 |
12,689 |
10,326 |
4,444 |
18,276 |
36,377 |
42,224 |
37,494 |
23.7 |
24.7 |
24.7 |
40.7 |
December . . |
8,723 |
13,481 |
9,237 |
4,179 |
20,301 |
36,565 |
37,852 |
35,319 |
22.9 |
22.7 |
22.1 |
38.0 |
Av sammanställningen framgår, att arbetslinjen numera har en dominerande
ställning i den under arbetslöshetskommissionens ledning bedrivna hjälpverksamheten.
II. Understödslinjen.
a) Dagunderstöd.
Arbetslöshetens stora omfattning och svårigheterna att snabbt öka arbetslinjen
i förhållande till det stegrade hjälpbehovet medförde, att under hela år
1933 kontantunderstödsverksamhet med statsbidrag måste i förhållandevis stor
utsträckning tillgripas såsom supplerande hjälpform. Under sommarmånaderna
var det endast i ringa mån möjligt att nedskära densamma; den med höstens
inbrott stegrade arbetslösheten medförde en ytterligare ansvällning av denna
hjälpform. Medan under sommarmånaderna antalet kontantunderstödda kunnat
hållas vid omkring 40,000, hade detta antal vid ingången av år 1934 ökats till
över 60,000. Vid denna tid bedrevo icke mindre än 329 kommuner kontantunderstödsverksamhet
med statsbidrag. Under första kvartalet år 1934 kunde
kontantunderstödsverksamheten icke nämnvärt begränsas, utan densamma
var i det närmaste oförändrad vid nyss angiven storlek. Genom den ökade
tillgången på platser vid statliga reservarbeten har det sedermera varit möjligt
att i betydande utsträckning ersätta kontantunderstödsverksamheten med dylika
platser. Detta förhållande i förening med arbetslöshetens starka nedgång under
vårmånaderna medförde, att under andra kvartalet 1934 verksamheten så
småningom kunde minskas till endast en tredjedel av densammas storlek vid
kvartalets början.
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
47
Denna gynnsamma utveckling Ilar sedermera fortsatt. Under sommar- och
höstmånaderna har kontantunderstödsverksamheten sålunda kunnat hållas inom
en synnerligen snäv ram.
Kontantunderstödsverksamhetens omfattning framgår av följande tabell.
Antal kommuner, som bedrivit understödsverksauihet med statsbidrag,
och antalet dagunderstödda åren 1983 och 1934.
1 9 |
3 3 |
1 9 |
3 4 |
|
Månad |
Kommuner |
Dag- understödda |
Kommuner |
Dag- nnderstödda |
Januari..... |
.... 264 |
43,110 |
329 |
60,604 |
Febrnari . . . . |
.... 306 |
52,909 |
271 |
58,254 |
Mars...... |
.... 336 |
58,135 |
268 |
57,430 |
April...... |
.... 304 |
56,791 |
185 |
45,041 |
Maj...... |
.... 215 |
44,701 |
114 |
31,605 |
Juni...... |
..... 165 |
37,271 |
72 |
20,846 |
Juli...... |
.... 181 |
39,105 |
43 |
13,699 |
Augusti..... |
..... 163 |
37,490 |
33 |
9,710 |
September . . . |
.... 195 |
40,841 |
19 |
7,585 |
Oktober..... |
..... 222 |
47,198 |
30 |
8,175 |
November . . . . |
..... 260 |
50,842 |
67 |
11,040 |
December . . . , |
..... 304 |
57,001 |
108 |
15,617 |
Såsom framgår av tabellen omfattade kontantunderstödsverksamheten vid
ingången av år 1934 omkring 61,000 arbetslösa, fördelade på 329 kommuner.
Av de understödda kommo omkring 34,000 på städerna och 27,000 på landsbygden.
Verksamhetens minskade omfattning har framför allt gjort sig gällande
på landsbygden. Vid december månads utgång vörö motsvarande siffror
10,450 och 5,167. Anmärkas må att i tablån äro inräknade även sådana
unga arbetslösa, som deltaga i kurser och samtidigt åtnjuta kontantunderstöd.
Inom 3 län, Jönköpings, Kristianstads och Västerbottens, förekom icke kontantunderstödsverksamhet
vid utgången av december månad 1934.
Med hänsyn till det förbättrade läget bland de unga arbetslösa beslöt kommissionen
den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, som icke fyllt 22 år, från
understödsverksamhet med undantag dock för de fall, då vederbörande samtidigt
deltog i kursverksamhet.
Yrkesfördelningen bland de kontantunderstödda framgår av följande
tabell.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Da^understöddas (inbegripet arbetselever) fördelning på olika yrkesgrupper
Sl/s och 3Vio 1984.
Yrkesgrupp |
Antal |
I % av hela |
I % av hela |
|||
31/3 |
31/io |
31/3 |
31/io |
31/3 |
31/io |
|
Jordbruk och skogshushållning: 1) Hemmansägare......... |
10 |
0.0 |
3.9 |
|||
2) Arrendatorer.............. |
10 |
_ |
0.0 |
6.6 |
||
3) Kronotorpare.............. |
4 |
_ |
0.0 |
_ |
4.3 |
_ |
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda . |
506 |
4 |
1.0 |
0.0 |
26.0 |
0.3 |
5) Hemmasöner.............. |
102 |
17 |
0.2 |
0.2 |
7.8 |
2.1 |
6) Egentliga jordbruksarbetare....... |
1,270 |
150 |
2.2 |
1.6 |
12.5 |
3.1 |
7) » skogsarbetare .......... |
1,424 |
72 |
2.5 |
0.8 |
13.9 |
1.0 |
Industri och hantverk: Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . . |
3,009 |
226 |
5.2 |
2.5 |
43.2 |
5.6 |
Jord-, sten- och glasindustri......... |
4,636 |
479 |
8.0 |
5.2 |
34.8 |
5.7 |
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . |
6,665 |
1,350 |
11.5 |
14.7 |
58.7 |
30 3 |
Trävaruindustri.......... |
6,614 |
829 |
11.4 |
9.0 |
51.1 |
12.4 |
Byggnadsverksamhet............ |
5,216 |
609 |
9.0 |
6.6 |
36.9 |
13.0 |
Läder-, hår-, gummivaruindustri........ |
409 |
33 |
0.7 |
0.4 |
47.9 |
10.2 |
Textilindustri.......... |
290 |
67 |
0.5 |
0.7 |
44.0 |
18.6 |
Beklädnadsindustri......... |
839 |
183 |
1.4 |
2.0 |
54.3 |
29.7 |
Närings- och njutningsmedelsindustri..... |
1,099 |
256 |
1.9 |
2.8 |
50.6 |
23.0 |
Kemisk-teknisk" och belysningsindustri..... |
258 |
45 |
0.4 |
0.5 |
36.3 |
8.9 |
Trämasse- och pappersindustri......... |
1,332 |
166 |
2.3 |
1.8 |
54.3 |
13.9 |
Grafisk industri.......... |
298 |
100 |
0.5 |
1.1 |
70.0 |
44.4 |
Industri och hantverk, ej särskilt specif..... |
1,655 |
318 |
2.9 |
3.5 |
45.4 |
22.1 |
Sjöfart och fiske.............. |
2,046 |
288 |
3.5 |
3.1 |
52.9 |
19.6 |
Handel och samfärdsel m. m.: Kontors-, bank- o. försäkringspersonal..... |
822 |
293 |
1.4 |
3.2 |
59.3 |
36.6 |
Butiks- och magasinspersonal....... |
2,467 |
739 |
4.2 |
8.1 |
67.6 |
42.0 |
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse....... |
790 |
217 |
1.4 |
2.4 |
68.8 |
41.8 |
Landtransport........ |
3,720 |
943 |
6.4 |
10.3 |
58.7 |
31.0 |
Allmän litterär verksamhet...... |
254 |
97 |
0.4 |
1.1 |
64.0 |
46.9 |
Handel och samfärdsel, ej särskilt specif. .... |
65 |
20 |
0.1 |
0.2 |
25.4 |
16.9 |
Husligt arbete.......... |
38 |
5 |
0.1 |
0.1 |
9.9 |
3.9 |
Arbete ej hauf ärligt till annan grupp (inbegri-pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) . |
12,111 |
1,661 |
20.9 |
18.1 |
25.8 |
5.9 |
Summa |
58,009 |
9,107 |
100. o |
100.0 |
86.3 |
10.8 |
Kontantunderstödsverksamheten bland kvinnor har praktiskt taget kunnat
helt avvecklas. Hela antalet understödda kvinnor utgjorde vid utgången av
december manad 1934 31. Dagunderstöden hava företrädesvis lämnats i kontant
form, men gällande bestämmelser örn hjälp in natura ha under året till,
lämpats i ett icke obetydligt antal kommuner.
Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av författningens bestämmelser
örn arbetsplikt, belyses av följande tabell.
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
Antal arbetspliktstilliimpande kommuner 1934.
Månad
Januari . . .
Februari . .
Mars ....
April ....
Maj ....
Juni ....
Juli ....
Augusti . . .
September . .
Oktober . . .
November . .
December . .
Under år 1934 ha följande städer, nämligen Stockholm, Norrköping, Kalmar,
Oskarshamn, Västervik, Karlskrona, Sölvesborg, Hälsingborg, Landskrona,
Malmö, Halmstad, Göteborg, Lysekil, Gävle, Söderhamn och Härnösand,
medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt
i vederbörande stad. För denna understödsverksamhet har staden åtnjutit
ett statsbidrag örn 75 %, där ej högre procenttal av Kungl. Majit medgivits.
I flera av här nämnda städer har kursverksamhet för sjömän anordnats såväl
med som utan statsbidrag av till kommissionens förfogande ställda
medel.
Förhöjt statsbidrag har beviljats på sätt, som framgår av följande tabell.
Kommuner med
kontantunderstödsverksamhet
med
statsbidrag
350
284
286
206
128
82
47
36
19
30
67
115
Kommuner tillämpande arbetsplikt
Städer Landsbygd Summa
35
24
30
26
23
17
9
9
3
10
4
6
113
73
73
54
38
34
19
15
8
8
13
17
148
97
103
80
61
51
28
24
11
18
17
23
Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till dagunderstöd. Antal
kommuner.
55 % |
60 % |
65 % |
70 % |
75 % |
|||||||||||
Period |
|||||||||||||||
std- |
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
B.a |
stä- |
lands- |
|||||
der |
bygd |
s:a |
der |
bygd |
S.ä |
der |
bygd |
der |
bygd |
der |
bygd |
||||
1931 |
1 |
1 |
_ |
1 |
1 |
1 |
10 |
11 |
|||||||
1932 |
_ |
_ |
_ |
1 |
5 |
6 |
— |
6 |
6 |
— |
2 |
2 |
4 |
23 |
27 |
Vi—so/6 1933 |
4 |
6 |
10 |
2 |
18 |
20 |
— |
12 |
12 |
— |
10 |
10 |
3 |
27 |
30 |
Vr—31 lu 1933 |
1 |
9 |
10 |
3 |
10 |
13 |
— |
13 |
13 |
— |
13 |
13 |
4 |
22 |
26 |
Vi—30/e 1934 |
3 |
10 |
13 |
7 |
12 |
19 |
— |
11 |
11 |
— |
9 |
9 |
1 |
16 |
17 |
Vv—S1/i2 1934 |
5 |
1 |
6 |
— |
3 |
3 |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
2 |
|
Summa |
|||||||||||||||
80 % |
85 % |
90 % |
95 % |
summarum |
|||||||||||
Period |
|||||||||||||||
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
stä- |
lands- |
|||||||
der |
bygd |
s:a |
der |
bygd |
s:a |
der |
bygd |
b.a |
der |
bygd |
der |
bygd |
|||
1931 |
7 |
7 |
o |
17 |
19 |
_ |
1 |
1 |
3 |
37 |
40 |
||||
1932 |
_ |
6 |
6 |
1 |
2 |
3 |
2 |
41 |
43 |
— |
1 |
1 |
8 |
86 |
94 |
*/i—so/fl 1933 |
_ |
17 |
17 |
1 |
9 |
10 |
2 |
51 |
53 |
— |
1 |
1 |
12 |
151 |
163 |
>/,_»»/„ 1933 |
_ |
15 |
15 |
1 |
12 |
13 |
1 |
27 |
28 |
— |
31 |
31 |
10 |
152 |
162 |
i''/,—»»/, 1934 |
2 |
11 |
13 |
2 |
13 |
15 |
1 |
18 |
19 |
— |
45 |
45 |
16 |
145 |
161 |
''A—31/,2 1934 |
5 |
5 |
2 |
3 |
5 |
3 |
2 |
5 |
— |
20 |
20 |
11 |
39 |
50 |
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 282.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 232
Dagunderstöden per dag och arbetslös ha i genomsnitt under året för hela
landet uppgått till kronor 2: 29, varav kronor 1:45 i statsbidrag. Detta uppgår
sålunda i genomsnitt till 63.2 % av dagunderstödet.
b) Hyreslijälpverksamliet.
Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av efterföljande tabell.
Antal kominnnei'' med rätt att utdela hyreshjälp år 1984.
1 kv. 2 ky. 3 ky. 4 ky.
Städer............. 44 40 19 10
Landsbygd....... . . . .35 37 16 6
Summa 79 77 35 16
Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit
möjligt att genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet
den 31 oktober 1934 endast förekom i 16 kommuner mot 79 under första
kvartalet samma år.
Motsvarande siffra var den 31 december 1934 25, därav 14 städer och 11
landskommuner.
I vidstående tabell meddelas en översikt över hyreshjälpsbeloppens storlek
inom ett antal kommuner med olika social struktur, vilka utövat hyreshjälpsverksamhet
under praktiskt taget hela år 1934.
c) Kommunal understödsverksamhet.
Den med enbart kommunala medel bedrivna kontantunderstödsverksamheten
hade år 1933 en förhållandevis stor omfattning. Det kan sålunda förtjäna
uppmärksammas, att under detta år i genomsnitt 1/4—1/3 av samtliga understödda
beretts hjälp uteslutande med kommunala medel. Denna gren av
hjälpverksamheten, som under sommaren 1933 något begränsats, steg åter
under vintern 1933—1934, ehuru dock icke till samma stora omfattning som
under näst föregående vinter. Till följd av arbetslöshetens nedgång år 1934
ävensom kanske främst till följd av den stora omfattning, i vilken det varit
möjligt för kommissionen att meddela hjälp åt de arbetslösa, har denna hjälpform
sedermera successivt minskat. Medan i januari månad nämnda år omkring
13,000 arbetslösa beretts hjälp genom understöd av kommunala medel,
hade ifrågavarande antal vid utgången av oktober minskat till omkring 2,600.
Den 31 december 1934 uppgick antalet till 5,443. Den starka tillbakagång,
som denna hjälpform undergått, torde jämväl kunna sägas återspegla, att den
av kommissionen under senare tid successivt genomförda begränsningen av
hjälpverksamheten icke varit för stark, då eljest de kommunala understöden i
första hand skulle ha visat tecken till stegring.
Hyreshjälpsbeloppens storlek i vissa kommuner nnder år 1934.
Kommun |
Medgivna’ hyreshjälpsbelopp per |
Tillämpade hyreshjälpsbelopp per |
månad och familjeförsörjare |
|||||||||||||||
M a |
x i ra n m |
Mini |
marn |
M e d e 1 t a |
1 |
|||||||||||||
lista kv. |
2:dra kv. |
3:dje kv. |
4:de kv. |
lista kv. |
2:dra kv. |
3:dje kv. |
4:de kv. |
lista kv. |
2:dra kv. |
3:dje kv. |
4:do kv. |
lista kv. |
2:dra kv. |
3:dje kv. |
4:de kv. |
|||
Stockholm .... |
39:- |
39:- |
39: — (juli) |
33: — |
39: — |
39:- |
39: — (juli) |
33: — |
4 |
4:- |
10: — |
10:- |
31:92 |
32: 58 |
30:42 |
28:59 |
||
33: — |
33: — |
|||||||||||||||||
(äng.—sept.) |
(äng.—sept.) |
|||||||||||||||||
Norrköping .... |
25:50 |
25: 50 |
23: — |
23: — |
25: 50 |
25: 50 |
23: — |
23:- |
4 |
25 |
3: 75 |
6:75 |
6: 75 |
18:17 |
19: 25 |
18:18 |
17:06 |
|
Hälsingborg . . . |
25: 50 |
25: 50 |
25:50 |
25:- |
25:50 |
25: 50 |
25: 50 |
25:- |
5 |
— |
5: — |
8:50 |
8: — |
24:92 |
24:33 |
24: 43 |
24:46 |
|
Malmö...... |
28:- |
28: — |
28: — (juli) |
27:- |
28:- |
28: — |
28: — (juli) |
27: — |
3 |
— |
4:25 |
7:50 |
4: 50 |
23:45 |
23:81 |
23: 31 |
23: 42 |
|
27: — |
27: — |
|||||||||||||||||
(aug.—sept.) |
(äng.—sept.) |
|||||||||||||||||
Ystad...... |
20: 50 |
20 |
50 |
20: 50 |
21: — |
20: 50 |
18:- |
7:- |
18: — |
5 |
— |
5: — |
5: — |
5: — |
14:13 |
12: 18 |
6:40 |
11:56 |
Göteborg..... |
30:50 |
30 |
50 |
28: — |
29:- |
30:- |
30: 50 |
29: — |
29: — |
4 |
— |
5: — |
4:- |
5: — |
21:10 |
20: 70 |
20: 17 |
21:03 |
Uddevalla .... |
23: — |
23 |
— |
20: 50 |
21: — |
23: — |
23: — |
20:50 |
15: — |
1 |
40 |
2:50 |
2: — |
5: — |
14:48 |
14:55 |
11:89 |
9:63 |
Brastads ländsk. . |
18:- |
18 |
— |
16: — |
17: - |
18: — |
18:- |
16:- |
17: — |
5 |
— |
5:- |
5:- |
5:- |
11:38 |
10: 82 |
10: 45 |
10: 68 |
Trollhättan .... |
23: — |
23 |
— |
23: — |
23: — |
23:- |
23: — |
— |
23: — |
7 |
— |
10:- |
— |
10:- |
20:02 |
20:39 |
— |
19:50 |
Örebro...... |
28: — |
28 |
—- |
25:50 |
27:- |
24: — |
24: — |
24: — |
24: — |
14 |
— |
14:- |
14: — |
14:- |
15: 82 |
15:71 |
16:51 |
15:61 |
Västerås..... |
28: — |
28 |
— |
25:50 |
— |
24:- |
24: — |
20: — |
— |
6 |
50 |
3: 50 |
20: — |
— |
20:- |
18:34 |
20:- |
— |
Söderhamn .... |
23: — |
23 |
— |
23: — |
23:- |
23:- |
23: — |
23:- |
23: — |
5 |
— |
5:- |
5:- |
6: — |
13: 98 |
14:18 |
13: 55 |
13:18 |
Sundsvall .... |
28:- |
28 |
— |
25: 50 |
— |
15: — |
20:- |
20: — |
— |
8 |
— |
8: — |
8: — |
— |
11:16 |
14: 27 |
12:54 |
— |
Alnö ländsk. . . . |
20:50 |
20 |
50 |
20:50 |
19:- |
12: — |
10:- |
10: — |
9: — |
3 |
— |
5:- |
5:- |
3:- |
7:19 |
7:09 |
8: 27 |
8:23 |
Sköns ländsk. . . |
20:50 |
20 |
50 |
20: 50 |
19: — |
15:- |
20:- |
20: — |
19:- |
5 |
— |
5: — |
5:- |
7:- |
10: 61 |
10:82 |
13: 77 |
12: 80 |
Timrå ländsk. . . |
20:50 |
20 |
50 |
20:50 |
19: — |
20: — |
20: — |
15: — |
19: — |
5 |
— |
5: — |
5: — |
5:- |
11:34 |
12: 30 |
11:49 |
13:02 |
Jukkasjärvi ländsk. |
33: — |
33 |
— |
— |
31: — |
30:- |
30:- |
— |
22: 50 |
10 |
— |
10: — |
— |
10:- |
19: 87 |
18: 76 |
— |
18: 74 |
Kungl. Majlis proposition nr 232.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
d) Understödslinjens omfattning.
Efterföljande tabell meddelar en sammanställning av vissa uppgifter beträffande
understödslinjen.
Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna) åren 1981—1934.
Antal understödstagare |
||||||||
Månad |
med statsbidrag |
med enbart kommunala |
medel |
|||||
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
|
Januari...... |
1,383 |
16,740 |
43,110 |
60,604 |
4,198 |
7,292 |
20,213 |
13,0S7 |
Februari...... |
2,807 |
21,481 |
52,909 |
58,254 |
3,849 |
8,063 |
21,385 |
13,011 |
Mars........ |
3,422 |
25,003 |
58,135 |
57,430 |
4,037 |
7,047 |
19,381 |
9,745 |
April....... |
4,093 |
26,452 |
56,791 |
45,041 |
2,924 |
5,163 |
15,622 |
8,006 |
Maj........ |
4,006 |
23,476 |
44,701 |
31,605 |
1,851 |
4,948 |
12,722 |
5,186 |
Juni........ |
2,772 |
15,640 |
37,271 |
20,816 |
1,394 |
5,064 |
10,165 |
3,699 |
Juli........ |
2,646 |
15,819 |
39,105 |
13,699 |
1,348 |
4,510 |
9,493 |
2,890 |
Augusti...... |
3,239 |
16,841 |
37,490 |
9,710 |
1,365 |
4,799 |
9,819 |
2,633 |
September..... |
3,887 |
17,192 |
40,841 |
7,585 |
1,477 |
5,159 |
9,445 |
2,600 |
Oktober...... |
3.501 |
22,275 |
47,198 |
8,175 |
2,540 |
5,897 |
8,746 |
2,618 |
November..... |
6,083 |
28,269 |
50,842 |
11,040 |
3,852 |
7,688 |
11,012 |
4,135 |
December..... |
11,869 |
35,475 |
57,001 |
15,617 |
6,045 |
10,238 |
14,079 |
5,443 |
Månad |
Summa understödstagare |
Procent |
av hela antalet rapporte-rade arbetslösa |
|||||
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
|
Januari...... |
5,881 |
24,032 |
63,323 |
73,691 |
14.6 |
23.2 |
33.5 |
43.0 |
Februari...... |
6,656 |
29,544 |
74,294 |
71,265 |
16.0 |
27.4 |
40.8 |
42.8 |
Mars........ |
7,459 |
32,050 |
77,516 |
67,175 |
17.8 |
29.2 |
41.5 |
41.9 |
April....... |
7,017 |
31,615 |
72,413 |
53,047 |
17.8 |
28.4 |
41.0 |
36.4 |
Maj........ |
5,857 |
28,424 |
57,423 |
36,791 |
17.0 |
27.3 |
36.7 |
31.6 |
Juni........ |
4,168 |
20,704 |
47,436 |
24,545 |
13.4 |
21.3 |
32.6 |
24.6 |
Joli........ |
3,994 |
20,329 |
48,598 |
16,589 |
13.1 |
21.5 |
35.0 |
19.2 |
Augusti...... |
4,604 |
21,640 |
47,309 |
12,343 |
12.9 |
21.7 |
32.8 |
14.9 |
September..... |
5,364 |
22,351 |
50,286 |
10,185 |
13.3 |
21.0 |
33.2 |
12.9 |
Oktober...... |
6,041 |
28,172 |
55,944 |
10,793 |
10.6 |
22.8 |
33.9 |
12.7 i |
November..... |
9,935 |
35,957 |
61.854 |
15,175 |
12.9 |
24.5 |
36.2 |
16.5 I |
December..... |
17,914 |
45,713 |
71,080 |
21,060 |
20.1 |
28.4 |
41.6 |
22.7 j |
lil. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.
Den 30 juni 1933 ställde Kungl. Maj :t till arbetslöshetskommissionens förfogande
medel att användas till utgivande av statsbidrag till utbildningskurser
för unga arbetslösa ävensom till försöksverksamhet avseende frivillig arbetstjänst
och friluftskurser för manlig ungdom. Därefter bär Kungl. Maj:t den
30 juni 1934 anbefallt kommissionen att i anledning av ungdomsarbetslösheten
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
53
vidtaga erforderliga åtgärder i enlighet nied vad som anförts i propositionen
nr 265/1934 under iakttagande tillika av vad i riksdagens skrivelse nr 420/1934
anförts ävensom av vissa av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser avseende arbetspremier,
olycksfall i arbete m. m.
a) Kursverksamhet.
Åtgärderna för kursverksamheten ha under år 1934 bedrivits efter samma
principer som under föregående år. Elever ha härvid i flera kommuner beretts
tillfälle att efter mera elementär kursutbildning deltaga i mera krävande och
djupgående kurser. Så har särskilt varit fallet beträffande vissa mekaniska
kurser. -•••
Under budgetåret 1933/1934 utgick till lärår- och kursledararvoden ett belopp
av 600,305 kronor. Under budgetåret 1934/1935 har till och med den 31.
december 1934 utbetalats 227,847 kronor för samma ändamål. Dessutom har
för undervisningsmateriell, vartill statsbidrag icke utgick före den 1 juli 1934,
utbetalats 21,389 kronor.
Kursverksamheten, som brukar hava sin största omfattning under de senare
vintermånaderna, omfattade den 31 december 1934 64 kurser med 1,295 elever
från 5 städer och 2 landskommuner. Kursernas längd har varierat mellan
4 veckor och 4 månader.
b) Frivillig arbetstjänst.
♦
Arbetsläger anordnas såväl i kommissionens egen regi (statliga) som i kommunens
regi (statskommunala). Under budgetåret 1933/1934 visade det
sig, att kommunerna i förhållandevis ringa utsträckning tagit initiativ
till anordnande av frivillig arbetstjänst. Det största antalet deltagare utgjordes
sålunda av arbetselever i statliga arbetsläger. Under den hittills förflutna
delen av budgetåret 1934/1935 ha motsvarande förhållanden rått.
Arbetselevernas förmåner äro, såsom jag förut framhållit, följande. Därest
eleverna bo i sina hem, utgår dagunderstöd helt eller delvis kontant.
Därest de ej kunna bo i sina hem, kunna de tilldelas kost, logi och en fickpenning
av 50 öre per veckodag samt, därest den frivilliga arbetstjänsten
fullgöres på annan plats än hemorten, fria resor till och från förläggningen
vid början och slutet av lägervistelsen. Samtliga arbetselever erhålla dessutom
fria arbetskläder. Genom brev den 30 juni 1934 har dessutom Kungl. Majit
förordnat, att till elever vid arbetsläger böra utgå arbetspremier med iakttagande
dock, att det högsta belopp, varmed arbetspremierna till dylik elev
må utgå, skall utgöra 50 öre per dag.
Statsbidrag till statskommunala arbetsläger utgår innevarande budgetår
enligt för kommunen fördelaktigare villkor än under budgetåret 1933/1934.
Det ligger i sakens natur, att den frivilliga arbetstjänsten är lättast att
anordna under sommaren. Genom utomhusarbetenas komplettering med undervisning
i olika yrkesbetonade undervisningsämnen kan arbetstjänsten
54
Kungl. Majlis proposition nr S3S.
emellertid i stor utsträckning anordnas även vintertid. Flera arbetsläger lia
på så sätt kunnat drivas året runt. Så Ilar särskilt varit fallet med de statliga
arbetslägren.
Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av efterföljande
tabell.
Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger och arbetselever.
Statskommunala arbetsläger |
Statliga |
arbetslag |
er. |
||||||||
Budgetår |
Antal läger |
Antal elever |
Lägeran- ordnare |
Antal läger anordnade |
Antal |
||||||
stä- der |
lands- kom- muner |
helt i |
i samarbete |
Sum- ma |
elev- plat- ser |
elever |
elev- dagar |
vistelsetid |
|||
1933/1934 .... |
24 |
870 |
12 |
9 |
14 |
7 |
21 |
925 |
1,513 |
93,625 |
9 |
1934/1935 t. o. m. |
7 |
4 |
1 |
25 |
2 |
27 |
998 |
1,504 |
141,172 |
11 |
|
pågående sl/i 1935 |
5 |
142 |
3 |
— |
21 |
1 |
22 | |
1,175 |
1,099 |
— |
Arbetseleverna ha varit sysselsatta med praktiskt arbete 4—6 timmar pr
dag, med undervisning 1—2 timmar pr dag samt med gymnastik och idrott
1—2 timmar pr dag. Undervisningen har huvudsakligen omfattat modersmålet,
räkning och medborgarkunskap, motsvarande ungefär fortsättningsskolans
kurser i respektive ämnen, sjukvård med förbandslära och livräddning.
Dessutom har undervisning meddelats i samband med de praktiska arbetena,
såsom i skogsvård, zoologi och botanik, jordbrukslära, betesvård, fiskevård,
byggnadslära med ritning, fjäderfäavel, kaninavel, biskötsel och trädgårdsskötsel.
På grund av såväl arbetselevernas olika förkunskaper, förutsättningar och
intressen som även omsättningen av elever i lägren, måste undervisningen i
stor utsträckning ske individuellt och i icke alltför stora grupper. På elevernas
begäran har ledarpersonalen under elevernas fritid i flera fall anordnat
frivilliga kurser och studiecirklar, bl. a. i medborgarkunskap samt även
i tyska och engelska språken.
De praktiska arbetena ha vid saväl kommunala som statliga arbetsläger varit
av de mest varierande slag. De kunna hänföras till följande huvudgrupper,
nämligen
a) skogsarbeten, b) vägarbeten, c) trädgårdsarbeten, d) reparations- och
byggnadsarbeten, e) arbeten i samband med yrkesundervisning samt f) hushålls-
och övriga förläggningsarbeten.
Vägarbetena utgöras av enklare sådana i anslutning till förläggningsplatserna
samt av vägförbättnngar, såsom breddning och Tätning av smärre vägar.
Trädgårdsarbetena ha dels utgjort nyanläggning av trädgårdar, dels omläggning
och utvidgning. Här märkes särskilt ett arbete vid Axvalls folk
-
Kungl. Maj :ts proposition nr 232.
55
högskola av ganska omfattande natur. Trädgårdsarbetena ha även omfattat
odling av grönsaker och potatis. I de fall, då ett läger kunnat producera mer
än till eget behov, ha andra läger fått tillgodogöra sig detta överskott, då så
visat sig ekonomiskt lämpligt.
Reparations- och ombyggnadsarbetena omfatta reparationer inom förläggningarna
av olika slag, såsom snickeriarbeten samt målnings- och tapetseringsarbeten,
men dessutom byggnader av enklare slag såsom svin- och hönshus,
redskaps- och vedbodar samt tvättstugor, vilka i en del fall utförts som kombinerade
tvätt- och badstugor för badstubad. Vid ett statskommunalt läger har
en samlingslokal för bygden uppförts. Till denna grupp av arbeten kan också
hänföras uppförandet av lägerhyddor.
De till yrkesundervisningen hörande arbetena ha utgjorts av reparationer av
kläder och skodon samt även nytillverkningar för lägrets behov. Snickeriarbeten
av olika slag ha utförts, såsom tillverkning av bord, stolar, bänkar, skåp
och sängar m. m. Även här har en samverkan mellan lägren ägt rum, i det att
läger med tillgång på större utrymmen för hantverksutbildning, tillverkat föremål
för andra lägers behov.
Inom förläggningen nödvändiga arbeten omfatta matlagning, tvätt och skurning
samt i övrigt alla hushållsgöromål. Till denna grupp torde även få hänföras
arbeten i samband med uppfödning av djur för hushållets behov. I en
del arbetsläger ha smågrisar uppfötts med avfallet från köket, till dess lämplig
tidpunkt för slakt varit inne.
Försök ha även igångsatts med uppfödning av kaniner. Denna verksamhet
drives efter de principer, som numera tillämpas i samband med kaninavel för
export, och synes komma att slå väl ut.
c) Ungdomsreservarbeten.
Från och med den 1 juli 1934 skola försök göras med en ny form av statlig
och statsunderstödd hjälpverksamhet för unga arbetslösa, s. k. ungdomsreservarbeten.
Dessa utgöra, såsom jag vid redogörelsen för gällande bestämmelser
antytt, en för arbetslös ungdom, främst i åldern 16—21 år, avsedd kombination
av reservarbete och kursverksamhet, i organisatoriskt avseende i stort sett anordnad
enligt principerna för den frivilliga arbetstjänsten.
Intill utgången av januari 1935 hava två statliga ungdomsreservarbeten
igångsatts, nämligen ungdomsarbetsplatsen Nattavara i Gällivare kommun och
ungdomsarbetsplatsen Sörbyn i Råneå kommun, båda i Norrbottens län. Förstnämnda
arbetsplats startade den 15 oktober 1934 för 36 man och avser utbildning
i skogsarbete, främst avverkningsteknik. Undervisning sker i direkt anslutning
till arbetet. Sistnämnda arbetsplats åter startade den 28 januari 1935
för 33 man, men i övrigt med likartade anordningar. Därjämte hava ytterligare
ungdomsreservarbeten planerats.
Statskommunala ungdomsreservarbeten hava icke igångsatts.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
d) Ungdomshjälpens omfattning.
En sammanfattning av de olika i anledning av ungdomsarbetslösheten vidtagna
åtgärderna under år 1934 återfinnes i följande tabell.
Den statliga oell statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning år 1934.
Månad |
Antal del-tagare i kur-ser med av |
Frivillig arbetstjänst |
Antal ar-betare syssel-satta vid |
Summa delta-gare i kurser, |
||
Arbets-elever i |
Arbets-elever i |
Summa |
||||
Januari..... |
4,091 |
261 |
184 |
445 |
4,536 |
|
Februari .... |
5,077 |
348 |
212 |
560 |
— |
5,637 |
Mars...... |
4,378 |
303 |
207 |
510 |
— |
4,888 |
April...... |
2,836 |
512 |
288 |
800 |
_ |
3,636 |
Maj....... |
1,900 |
581 |
374 |
955 |
— |
2,855 |
Juni...... |
1.400 |
608 |
219 |
827 |
— |
2,227 |
Juli...... |
1,163 |
754 |
232 |
986 |
— |
2,149 |
Augusti..... |
988 |
840 |
207 |
1,047 |
— |
2,035 |
September .... |
777 |
823 |
170 |
993 |
— |
1,770 |
Oktober..... |
1,099 |
830 |
130 |
960 |
34 |
2,093 |
November .... |
1,141 |
909 |
143 |
1,052 |
29 |
2,222 |
December .... |
1.295 |
571 |
136 |
1931 |
— |
1,488* | |
IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning.
Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas
sammanlagda omfattning må hänvisas till sammanställningen å nästa sida.
Av densamma framgår, att hjälpverksamheten under åren 1931—1932 i allmänhet
omfattat omkring hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Redan
vid ingången av år 1933 stegrades hjälpverksamhetens effektivitet för
att under år 1934 utgöra i genomsnitt inemot 70 % av samtliga hjälpsökande
arbetslösa. De anmärkningsvärt höga siffrorna för juni och juli månader
1934 betingas av den kraftiga nedgången av arbetslösheten under denna
tid.
Innan jag avslutar redogörelsen för arbetslöshetskommissionens verksamhet,
anser jag mig i likhet med föregående år böra meddela vissa uppgifter
rörande utbetalade statsbidrag, utvisande relationen de skilda länen
och vissa större städer emellan. Till större städer har jag härvid hänfört städer
med mera än 15,000 invånare. För att vinna en naturlig anknytning till
de i propositionen nr 235/1934 lämnade uppgifterna av motsvarande innehåll,
vilka avse tiden */7 1933—23/2 1934, har det synts mig lämpligt, att de uppgifter,
som jag nu går att framlägga, fördelas å ena sidan å tiden 1/7 1933—
3% 1934 och å andra sidan å tiden a/7 1934—31/i 1935. Härigenom erhålles en
1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger
mellan jul och nyår.
Kungl. May.ts proposition nr 282.
Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpt» arbetslösa åren 1931—1934.
57
Tidpunkt
Arbetslinjen
to -i ii
Sf ■< B
so g g
ci- % 2
sr ^ p
< a W*
5 (P O
ä 3 3
Understödslinjen1
g. o: =
m P»og
s5!
3 3 ®
05 ro 7
|S
O
B
B
•Ö b 5°
w Ti- <
o: p
SVIT
p cr .
O*
Ungdomshjälpen1
*o a <
IA O- •
Samma
hjälpta
•g ts 2
t£. c+ ■<
O- p
1931
januari
april .
juli
oktober
1932
januari
april .
juli .
oktober .
1933
januari .
april . .
juli . . .
oktober .
1934
januari .
februari .
mars
april
maj
juni
juli .
augusti .
september
oktober .
november
december
4,983
6,501
6,946
7,445
12.099
13,879
15,648
16,055
16,253
18,504
23,707
20,676
900
1,361
785
1,358
5,486
5,060
4,127
5,459
11,369
12,922
28.2
32.8
11,858 38.8
14,262 24.9
3,016 11,530
4,86310,384
5,346: 9,692 30,686
7,418 10,744 34,217
26,645
29,126
8,483
10.476
10,998
14,564
16,785
13,298
12,625 47,330
11,559 46,799 28.4
18,598
''20,667
21.826
21,935
23,029
25,488
26,756
26,816
25,014
23.639
20,045
18,401
13,879
16,199
17,277
17,277
18,165
18,477
17,075
16,037
14,362
14,187
13,005
12,739
41,521
42,278
25.7
26.2
32.4
27.7
22.0
23.9
34.1
10,546 43,023 25.1
10,390 47,256 28.4
8,316 47,419 29.6
6,028 45,240] 31.0
4,915 46,109 39.7
4,500 48,465] 48.7
4,376 48,207 55.9
4,04846,901] 56.5
3,871
3,995
4,444
43,247] 54.8
41,821 49.3
37,494] 40.7
1.383
4,093
2,646
3,501
16,740
26.452
15,819
22,275
43,110
56,791
39,105
47,198
4.498
2,924
1,348
2,540
7,292
5,163
4,510
5,897
5,881 14.6
7,017 17.8
3,994
6,041
24,032
31,615
20,329
28,172
20,213
15,622
9,493
8,746
4,179 35,319S 38.0
‘60.604
53,343
53,132
42,223
29,705
19,446
12,536
8,723
6,808
7,076
9,899
14,322
63,323
72,413
48,598
55,944
13,087
13,011
9,745
8.006
5,186
3,699
2,890
2,633
2,600
2.618
4]135
5,443
13.1
10.6
23.1
28.4
21.B
22.8
33.5
41.0
35.0
33.9
73,691
66,354
62,877
50,229
34,891
23,145
15,426
11,356
9,408
9,694
14,034
19,765
42.9
39.9
39.2
34.5
30.0
23.2
17.9
13.7
11.9
11.4
15.3
21.3
5,077
4.378
2,836
1,900
1,400
1,209
1,033
821
1.164
1,238
1,387
560
510
800
955
827
986
1,047
993
2 994
1,081
193
5,637
4,888
3,636
2,855
2,227
2,195
2,080
1,814
2,158
2,319
1,580
3.4
3.0
2.5
2.4
2.2
2.5
2.5
2.3
2.6
2.5
1.7
17,250
19,939
15,852
20,303
50,677
60,741
51,015
62,389
104,844
414,691
95,928
102,743
116,714
119,247
115,184
99,105
83,855
73,837
65,828
60,337
54,469
53.673
53,847
56.664
42.8
50.6
51.9
35.5
48.8
54.6
53.9
50.5
55.5
64.9
69.1
62.3
68.0
71.7
71.8
68.0
72.1
74.1
76.3
72.7
69.0
63.3
58.5
61.0
fullständig bild av förhållandena un,ler budgetåret 1933/1934. För löpande
budgetår åter hava uppgifterna framförts så långt som med någorlunda tillförlitlighet
kunnat ske.
Jag skall emellertid, innan jag övergår till de av nng nyss åsyftade uppgifterna,
något uppehålla mig vid fördelningen den 31 januari 1935 pä län och
större städer av de arbetslösa och de olika formerna av arbetslöshetsh,julp. Till
belysning av denna fördelning har jag från arbetslöshetskommissionen införskaffat
följande tabell (sid. 58—61), i vilken under avdelningen A. upptagits
samtliga hjälpsökande arbetslösa, medan särskilt för sig under avdelningen B.
redovisats hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—21 år samt icke hemortsberättigade
arbetslösa. 1 2
1 För tiden före februari 1934 redovisas »Ungdomshjälpen» under »Undorstödslinjcn».
2 Härav 34 ungdomsreservarbetare.
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
471
58
Kungl. Majlis proposition nr 2S2.
De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning
[A. Samtliga lijälp -
Län och städer
Antal arbetslösa |
Sys sel- |
Syssel-satta vic |
Summa |
||
Städer |
Lands- bygd |
Summ, |
satta vic |
||
1 |
2 |
3 |
1 4 |
5 |
6 |
8,165 |
8,165 |
944 |
858 |
1,802 |
|
820 |
3,002 |
3,822 |
1,088 |
468 |
1,556 |
310 |
— |
310 |
25 |
67 |
92 |
83 |
1,076 |
1,159 |
117 |
180 |
297 |
174 |
— |
174 |
11 |
120 |
131 |
349 |
856 |
1,205 |
149 |
183 |
332 |
327 |
— |
327 |
63 |
33 |
96 |
940 |
— |
940 |
315 |
55 |
370 |
183 |
1,124 |
1,307 |
143 |
200 |
343 |
437 |
— |
437 |
62 |
262 |
324 |
500 |
783 |
1,283 |
258 |
249 |
507 |
133 |
1,562 |
1,695 |
538 |
222 |
760 |
510 |
— |
510 |
53 |
236 |
289 |
1,015 |
1,801 |
2,816 |
759 |
585 |
1,344 |
243 |
131 |
374 |
7 |
107 |
114 |
523 |
— |
523 |
137 |
13 |
150 |
381 |
3,841 |
4,222 |
1,597 |
817 |
2,414 |
398 |
1,794 |
2,192 |
393 |
223 |
616 |
1,017 |
— |
1,017 |
190 |
15 |
205 |
401 |
— |
401 |
88 |
134 |
222 |
395 |
— |
395 |
76 |
61 |
137 |
2,134 |
— |
2,134 |
521 |
121 |
642 |
936 |
2,708 |
3,644 |
517 |
246 |
763 |
511 |
— |
511 |
50 |
171 |
221 |
196 |
632 |
828 |
134 |
132 |
266 |
6.166 |
— |
6,166 |
573 |
197 |
770 |
393 |
— |
393 |
14 |
105 |
119 |
491 |
— |
491 |
79 |
110 |
189 |
464 |
4,933 |
5,397 |
2,161 |
698 |
2,859 |
99 |
— |
99 |
12 |
30 |
42 |
1,014 |
1.521 |
2,535 |
366 |
440 |
806 |
827 |
853 |
1,680 |
182 |
255 |
437 |
456 |
— |
456 |
35 |
98 |
133 |
529 |
3,910 |
4,439 |
922 |
673 |
1,595 |
702 |
— |
702 |
72 |
97 |
169 |
76 |
2,387 |
2,463 |
822 |
270 |
1,092 |
293 |
— |
293 |
79 |
93 |
172 |
329 |
842 |
1.171 |
176 |
204 |
380 |
383 |
3,782 |
4,165 |
1,213 |
399 |
1,612 |
602 |
— |
602 |
128 |
20 |
148 |
828 |
3,907 |
4,735 |
816 |
406 |
1,222 |
181 |
— |
181 |
18 |
15 |
33 |
207 |
8,521 |
8,728 |
1,081 |
1,530 |
2,611 |
262 |
839 |
1,101 |
197 |
167 |
364 |
373 |
2,319 |
2,692 |
471 |
376 |
847 |
7591 |
3,780 |
4,539 I |
1,538 |
280 |
1,818 |
6,515 | |
56,904 |
93,419 |
19,190 | |
12,221 1 |
31,411 |
Stockholms stad.......
Stockholms län........
Uppsala stad.........
Uppsala län i övrigt.....
Eskilstuna stad........
Södermanlands län i övrigt . .
Linköpings stad.......
Norrköpings stad.......
Ostergötlands län i övrigt . . .
Jönköpings stad.......
Jönköpings län i övrigt . . . .
Kronobergs län ........
Kalmar stad..........
Kalmar län i övrigt.....
Grotlands län..........
Karlskrona stad........
Blekinge län i övrigt ......
Kristianstads län........
[Hälsingborgs stad........
Landskrona stad ........
Lunds stad...........
Halmö stad..........
nalmöhus län i övrigt.....
Halmstads stad.........
Jallands län i övrigt......
löteborgs stad .........
rindals stad.........
Iddevalla stad.........
löteborgs och Bohus län i övrigt
lorås stad ...........
dvsborgs län i övrigt.....
Ikaraborgs län.........
Kristads stad.........
''armlands län i övrigt.....
•rebro stad ..........
•rebro län i övrigt.......
Asteria stad .........
''ästmanlands län i övrigt ....
kopparbergs län........
Avie stad...........
ävleborgs län i övrigt.....
undsvalls stad........
ästernorrlands län i övrigt . . .
amtlands län.........
ästerbottens län........
orrbottens län......
Hela riket
Häri ingå 69 ungdomsreservarbetare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
59
den 31 .januari 1935 ur geografiska synpunkter.
sökande arbetslösa.
Sysselsatta |
Syssel-satta vid |
Kars- deltagare och arbets- elever |
Kontantunderstöd |
Summa hjälpta |
Summa |
Beviljat |
||||
med Städer j |
statsbic Lands- bygd |
rag Summa |
med enbart kommu- nala medel |
|||||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
22 1 |
700 |
3,797 |
3,797 |
629 |
6,928 |
84.8 |
1,050 |
1 |
||
40.7 |
131 |
75 |
''140 |
224 |
364 |
379 |
2,505 |
65.5 |
770 |
2 |
29.7 |
32 |
7 |
75 |
— |
75 |
20 |
226 |
72.9 |
80 |
3 |
25.6 |
101 |
33 |
_ |
163 |
163 |
51 |
645 |
55.7 |
542 |
4 |
75 3 |
_ |
_ |
— |
— |
131 |
75.3 |
120 |
5 |
||
27.6 |
209 |
6 |
17 |
15 |
32 |
41 |
620 |
51.5 |
312 |
6 |
29 4 |
49 |
_ |
49 |
115 |
260 |
79.5 |
50 |
7 |
||
39 4 |
_ |
250 |
— |
250 |
187 |
807 |
85.9 |
150 |
8 |
|
26 2 |
201 |
6 |
35 |
30 |
65 |
86 |
701 |
53.6 |
426 |
9 |
74 1 |
9 |
_ |
_ |
— |
14 |
347 |
79.4 |
300 |
10 |
|
39.5 |
246 |
4 |
_ |
— |
— |
31 |
788 |
61.4 |
387 |
H |
44.8 |
284 |
2 |
_ |
15 |
15 |
33 |
1,094 |
64.5 |
280 |
12 |
56 7 |
_ |
78 |
_ |
78 |
— |
367 |
72.0 |
275 |
13 |
|
47.7 |
191 |
65 |
165 |
67 |
232 |
34 |
1,866 |
66.3 |
1,011 |
14 |
30.5 |
28 |
13 |
40 |
— |
40 |
6 |
201 |
53.7 |
157 |
15 |
28.7 |
113 |
4 |
24 |
— |
24 |
— |
291 |
55.6 |
85 |
16 |
57.2 |
115 |
9 |
24 |
150 |
174 |
— |
2,712 |
64.2 |
1,396 |
17 |
28.1 |
744 |
11 |
30 |
— |
30 |
47 |
1,448 |
66.1 |
346 |
18 |
20.2 |
28 |
400 |
— |
400 |
297 |
930 |
91.4 |
250 |
19 |
|
_ |
2 |
133 |
— |
133 |
6 |
363 |
90.5 |
150 |
20 |
|
34.7 |
_ |
12 |
124 |
_ |
124 |
49 |
322 |
81.5 |
100 |
21 |
30.1 |
13 |
102 |
700 |
— |
700 |
353 |
1,810 |
84.8 |
200 |
22 |
20.9 |
782 |
39 |
241 |
136 |
377 |
237 |
2,198 |
60.3 |
659 |
23 |
43.2 |
57 |
7 |
40 |
— |
40 |
— |
325 |
63.6 |
200 |
24 |
32.1 |
219 |
12 |
— |
— |
— |
6 |
503 |
60.7 |
190 |
25 |
12.5 |
17 |
540 |
2,900 |
— |
2,900 |
912 |
5,139 |
83.3 |
300 |
26 |
30.3 |
_ |
_ |
_ |
— |
167 |
286 |
72.8 |
225 |
27 |
|
38.5 |
_ |
12 |
106 |
_ |
106 |
— |
307 |
62.5 |
110 |
28 |
53.0 |
189 |
117 |
100 |
643 |
743 |
82 |
3,990 |
73.9 |
1,093 |
29 |
42.4 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
42 |
42.4 |
50 |
30 |
|
31.8 |
318 |
46 |
47 |
56 |
103 |
107 |
1,380 |
54.4 |
618 |
31 |
26.0 |
138 |
101 |
35 |
15 |
50 |
92 |
818 |
48.7 |
450 |
32 |
29.2 |
12 |
10 |
127 |
_ |
127 |
— |
282 |
61.8 |
160 |
33 |
35.9 |
141 |
118 |
90 |
457 |
547 |
231 |
2,632 |
59.3 |
1,588 |
34 |
24.1 |
22 |
175 |
— |
175 |
52 |
418 |
59.5 |
100 |
35 |
|
44.3 |
200 |
71 |
_ |
150 |
150 |
67 |
1,580 |
64.1 |
559 |
36 |
58.7 |
5 |
__ |
_ |
— |
— |
177 |
60.4 |
125 |
37 |
|
32.5 |
132 |
42 |
40 |
59 |
99 |
98 |
751 |
64.1 |
498 |
38 |
38.7 |
76 |
155 |
100 |
310 |
410 |
102 |
2,355 |
56.5 |
1,189 |
39 |
24.6 |
9 |
182 |
— |
182 |
— |
339 |
56.3 |
70 |
40 |
|
25.8 |
203 |
106 |
280 |
369 |
649 |
720 |
2,900 |
61.2 |
1,163 |
41 |
18.2 |
16 |
14 |
48 |
— |
48 |
37 |
148 |
81.8 |
20 |
42 |
29.9 |
221 |
269 |
44 |
2,324 |
2,368 |
228 |
5,697 |
65.3 |
2,887 |
43 |
33.1 |
39 |
42 |
— |
— |
— |
— |
445 |
40.4 |
400 |
44 |
31.5 |
68 |
82 |
_ |
— |
— |
— |
997 |
37.0 |
965 |
45 |
40.1 |
73 |
1 258 |
— |
310 |
310 |
443 |
2,902 |
63.9 |
728 |
46 |
33.6 |
5,318 |
| >3,156 |
10,636 |
| 5,493 |
| 16,129 5,959 |
61,973 |
66.3 |
22,785 |
47 |
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 28g.
B. Hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—21 Ar
Län och städer
Anta |
arbetslösa |
Sysselsatta |
Sysselsatta |
Summa |
|||||
16— 17 år |
18— 21 år |
Summa 16—21 år |
Icke |
18- 21 år |
Icke hemorts berät- tigade |
18— 21 år |
Icke hemorts berät- tigade |
18— 21 år |
Icke hemorts- berät- tigade |
4 |
200 204 |
260 |
11 |
4 |
9 |
16 |
20 |
i 20 |
|
54 |
284 |
338 |
88 |
81 |
14 |
12 |
2 |
93 |
16 |
— |
33 |
33 |
27 |
c |
2 |
5 |
5 |
8 |
7 |
21 |
106 |
127 |
19 |
23 |
7 |
3 |
30 |
3 |
|
— |
7 |
7 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
||
8 |
112 |
120 |
36 |
22 |
1 |
4 |
2 |
26 |
3 |
2 |
18 |
20 |
3 |
1 |
_ |
1 |
2 |
||
1 |
41 |
42 |
— |
13 |
_ |
13 |
|||
25 |
118 |
143 |
27 |
15 |
_ |
16 |
1 |
31 |
1 |
1 |
47 |
48 |
4 |
8 |
_ |
15 |
23 |
||
18 |
152 |
170 |
8 |
40 |
1 |
19 |
2 |
59 |
3 |
32 |
158 |
190 |
10 |
65 |
5 |
8 |
1 |
73 |
6 |
_ |
19 |
19 |
16 |
8 |
_ |
1 |
9 |
||
64 |
276 |
340 |
12 |
92 |
5 |
29 |
3 |
121 |
8 |
39 |
39 |
7 |
— |
__ |
6 |
2 |
6 |
2 |
|
58 |
58 |
6 |
15 |
3 |
_ |
15 |
3 |
||
19 |
395 |
414 |
34 |
174 |
4 |
25 |
2 |
199 |
6 |
11 |
195 |
206 |
17 |
35 |
3 |
12 |
4 |
47 |
7 |
— |
69 |
69 |
13 |
15 |
1 |
_ |
15 |
1 |
|
— |
22 |
22 |
2 |
11 |
_ |
_ |
2 |
ii |
2 |
i 4 |
31 |
35 |
1 |
13 |
1 |
2 |
15 |
1 |
|
— |
113 |
113 |
19 |
15 |
4 |
_ |
15 |
4 |
|
20 |
193 |
213 |
25 |
46 |
2 |
7 |
2 |
53 |
4 |
1 |
52 |
53 |
— |
2 |
_ |
_ |
2 |
||
25 |
71 |
96 |
2 |
18 |
_ |
11 |
_ |
29 |
|
68 |
594 |
662, |
144 |
5 |
2 |
_ |
_ |
5 |
2 |
15 |
58 |
73 |
2 |
— |
_ |
_ |
1 |
1 |
|
14 |
50 |
641 |
— |
ii |
_ |
_ |
11 |
||
126 |
554 |
680! |
30 |
233 |
9 |
20 |
4 |
253 |
13 |
i |
3 |
4 |
— |
2 |
_ |
_ |
__ |
2 |
|
33 |
315 |
348 |
13 |
64 |
1 |
32 |
1 |
96 |
2 |
48 |
220 |
268 |
16 |
16 |
1 |
14 |
1 |
30 |
2 |
13 |
46 |
59 |
12 |
6 |
_ |
2 |
8 |
||
90 |
448 |
538 i |
31 |
72 |
10 |
37 |
1 |
109 |
11 |
7 |
57 |
64; |
17 |
5 |
1 |
_ |
5 |
1 |
|
69 |
281 |
350 |
16 |
70 |
4 |
24 |
1 |
94 |
5 |
— |
12 |
12 |
10 |
2 |
1 |
_ |
_ |
2 |
1 |
33 |
140 |
173 |
16 |
16 |
1 |
32 |
4 |
48 |
5 |
197 |
565 |
7621 |
32 |
142 |
10 |
35 |
5 |
177 |
15 |
— |
30 |
30| |
16 |
6 |
4 |
_ |
_ |
6 |
4 |
116 |
559 |
675! |
18 |
103 |
5 |
17 |
— |
120 |
5 |
— |
7 |
71 |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
391 |
1,054 |
1,445; |
34 |
208 |
— |
124 |
8 |
332 |
8 |
51 |
168 |
219 |
3 |
20 |
_ |
5 |
25 |
||
77 |
470 |
547 |
13 |
80 |
1 |
33 |
_ |
113 |
1 |
277 |
693 |
970 |
3 |
252 |
2 |
7 |
— |
259 |
2 |
1,986 9,133 11,069 |
1,063 | |
2,039 |
102 | |
571 | |
73 |
2,C10| |
175 |
1 Stockholms stad .
2 Stockholms län . .
3 Uppsala stad . . .
4 Uppsala län i övr.
5 Eskilstuna stad . .
6 Södermanlands län i öv
7 Linköpings stad
8 Norrköpings stad
9 Östergötlands län i ö\
10 Jönköpings stad . .
11 Jönköpings län i öv
12 Kronobergs län . .
13 Kalmar stad . . .
14 Kalmar län i övr.
15 Gotlands län . . .
16 Karlskrona stad
17 Blekinge län i övr.
18 Kristianstads län .
19 Hälsingborgs stad
20 Landskrona stad .
21 Lunds stad ....
22 Malmö stad . . .
23 Malmöhus län i övi
24 Halmstads stad . .
25 Hallands län i övr.
26 Göteborgs stad . .
27 Mölndals stad . .
28 Uddevalla stad . .
29 Göteb. o. Bohus län i övr
30 Borås stad ....
31 Älvsborgs län i övr.
32 Skaraborgs län . .
33 Karlstads stad . .
34 Yärmlands län i övr
36 Örebro stad . . .
36 Örebro län i övr.
37 Västerås stad . .
381 Västmanlands län i öv
39 Kopparbergs län
40 Gävle stad.....
41 Gävleborgs län i övr
42 Sundsvalls stad . .
43 Västernorrlands län i övr
44 Jämtlands län .
45 Västerbottens län
46 Norrbottens län .
47
Hela riket
Häri ingå 57 ungdomsreservarbetare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
61
samt icke heniortsberättignde den 31 januari 1935.
Sysselsatta v. |
Sysselsatta |
Kursdel-tagare och |
Kontant-onderstöd |
Kontant-understöd |
Summa |
Summa |
|||||||
.g I Icke r tigade |
16— 21 år |
Icke lemorts- berät- tigade |
16- 21 är |
Icke lemorts- berät- tigade |
■tr år |
Icke lemorts- berät- tigade |
16— 21 år |
Icke lemorts- berät- tigade |
16- 21 år |
Icke lemorts- berät- tigade |
16— 21 år |
Icke hemorts- berät- tigade |
|
10.0 |
7.7 |
123 |
13 |
166 |
2 |
60 |
145 |
259 |
71.1 |
99.6 |
|||
32.7 |
18.2 |
9 |
3 |
52 |
— |
4 |
16 |
44 |
170 |
67 |
50.3 |
76.1 |
|
24.2 |
25.9 |
3 |
3 |
4 |
— |
— |
% |
3 |
— |
18 |
10 |
54.5 |
37.0 |
28.3 |
15.8 |
5 |
— |
19 |
— |
— |
— |
4 |
7 |
58 |
10 |
45.7 |
52.6 |
23.2 |
8.3 |
5 |
1 |
1 |
_ |
_ |
15 |
1 |
5 |
33 |
24 |
27.5 |
66.7 |
11.1 |
_ |
_ |
— |
— ■ |
— |
12 |
— |
14 |
— |
70.0 |
— |
||
31.7 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
21 |
— |
34 |
— |
81.0 |
— |
|
26.3 |
3.7 |
ii |
5 |
6 |
— |
3 |
_ |
3 |
12 |
54 |
18 |
37.8 |
66.7 |
48.9 |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
5 |
— |
28 |
— |
58.3 |
— |
|
38.8 |
29 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
89 |
5 |
52.4 |
||
46.2 |
18 |
1 |
2 |
— |
— |
— |
5 |
— |
98 |
7 |
51.6 |
||
47.4 |
_ |
_ |
— |
7 |
15 |
— |
— |
16 |
15 |
84.2 |
93.8 |
||
43.8 |
66.7 |
10 |
_ |
55 |
— |
5 |
— |
— |
1 |
191 |
9 |
56.2 |
75.0 |
15.4 |
3 |
_ |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
13 |
2 |
33.3 |
||
25.9 |
_ |
_ |
4 |
— |
7 |
— |
— |
— |
26 |
3 |
44.8 |
||
50.4 |
17.6 |
4 |
_ |
5 |
— |
10 |
21 |
— |
— |
218 |
27 |
52.7 |
79.4 |
24.1 |
41.2 |
32 |
2 |
11 |
— |
— |
— |
6 |
— |
96 |
9 |
46.6 |
52.9 |
21.7 |
7.7 |
— |
— |
17 |
— |
— |
4 |
26 |
— |
58 |
5 |
84.1 |
38.5 |
50.0 |
_ |
_ |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
13 |
2 |
59.1 |
• |
|
48.4 |
_ |
_ |
12 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
27 |
1 |
77.1 |
||
13.3 |
21.1 |
__ |
_ |
59 |
— |
— |
1 |
15 |
— |
89 |
5 |
78.8 |
26.3 |
27.5 |
16.0 |
24 |
5 |
31 |
— |
— |
— |
9 |
2 |
117 |
11 |
54.9 |
44.0 |
3.8 |
_ |
— |
_ |
7 |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
— |
17.0 |
— |
40.8 |
_ |
19 |
_ |
9 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
57 |
— |
59.4 |
— |
0.8 |
1.4 |
_ |
_ |
361 |
_ |
— |
43 |
114 |
— |
480 |
45 |
72.5 |
31.3 |
_ |
__ |
_ |
_ |
_ |
— |
•29 |
— |
21 |
1 |
39.7 |
• |
||
22.0 |
_ |
_ |
_ |
12 |
— |
— |
— |
— |
— |
23 |
— |
35.9 |
|
45.7 |
43.3 |
24 |
— |
115 |
— |
7 |
3 |
5 |
5 |
404 o |
21 |
59.4 70.0 |
|
30.5 |
15.4 |
26 |
2 |
44 |
_ |
_ |
_ |
4 |
1 |
170 |
5 |
48.9 |
38.5 |
13.6 |
12.5 |
14 |
4 |
• 88 |
— |
— |
_ |
9 |
2 |
141 |
8 |
52.6 |
50.0 |
17.4 |
_ |
10 |
— |
_ |
3 |
— |
— |
18 |
3 |
30.5 25.0 |
|||
24.3 |
35.5 |
12 |
_ |
102 |
— |
4 |
— |
35 |
4 |
262 |
15 |
48.7 |
48.4 |
8.8 |
5.9 |
_ |
_ |
17 |
— |
— |
— |
1 |
— |
23 |
1 |
35.9 |
5.9 |
31.3 |
14 |
_ |
61 |
— |
— |
2 |
4 |
2 |
173 |
9 |
49.4 |
56.3 |
|
16.7 |
_ |
_ |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
1 |
58.3 |
||
34.3 |
31.3 |
7 |
1 |
35 |
— |
— |
8 |
7 |
98 |
13 |
56.6 |
81.3 |
|
31.3 |
46.9 |
11 |
_ |
148 |
— |
2 |
6 |
2 |
342 |
19 |
44.9 |
59.4 |
|
20.0 |
25.0 |
_ |
_ |
4 |
— |
1 |
12 |
— |
— |
11 |
16 |
36.7 |
100.0 |
21.5 |
27.8 |
25 |
— |
106 |
— |
1 |
1 |
49 |
4 |
301 |
10 |
44.6 |
55.6 |
_ |
_ |
_ |
1 |
_ |
— |
— |
3 |
1 |
4 |
1 |
|||
31.5 |
23.5 |
43 |
_ |
261 |
— |
20 |
12 |
61 |
2 |
717 |
22 |
49.6 |
64.7 |
14.9 |
8 |
1 |
40 |
_ |
— |
— |
— |
— |
73 |
1 |
33.3 |
||
24.0 |
7.7 |
14 |
— |
64 |
— |
— |
— |
— |
— |
191 |
1 |
34. i |
7.7 |
37.4 |
3 |
— |
1 192 |
— |
— |
21 |
— |
47.r |
2 |
49-( |
. |
||
28.0 |
16.5 |
373 |
29 |
1 2,090 |
13 |
65 |
304 |
477 |
102 |
5,015 |
083 |
50.7 |
64.3 |
l
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Vad härefter utbetalade statsbidrag till statliga och st disk Olif tilli. Hald reservarbeten,
under stödsverksamhet, hyreshjälp samt frivillig arbetstjänst angår, bär
jag från statens arbetslöshetskommission låtit infordra uppgifter i nämnda
hänseende. Uppgifterna i fråga återfinnas i två vid detta protokoll fogade
bilagor (Bilaga A och B).
Jag tillåter mig att i anslutning till sammanställningens uppgifter rörande utbetalade
statsbidrag till reservarbeten erinra örn vad jag i propositionen nr 235
till föregående års riksdag uttalade, nämligen att statskommunala reservarbeten
beviljas under hänsynstagande till omfattningen av den lokala arbetslösheten.
Enär ansökningar örn statskommunala reservarbeten såsom regel bifallas,
såvida de äro motiverade ur arbetslöshetssynpunkt och uppfylla de
fordringar, som författningsenligt måste ställas på dylika arbeten, torde de
växlingar, som med avseende på dessa reservarbetens omfattning föreligga
de olika länen emellan och som kunna avläsas i uppgifterna örn verkställda
utbetalningar, väsentligen vara att hänföra, förutom till arbetslöshetens olika
omfattning, till olika omfattande initiativ fran vederbörande kommunala myndigheter.
De statliga reservarbetena anordnas och igångsättas efter andra principer.
Medan vid de statskommunala reservarbetena i regel endast sysselsättas arbetare
från vederbörande kommun eller vägdistrikt, anställas vid de statliga
reservarbetena arbetare, vilka kunna vara hänvisade från olika delar av landet.
Vid anordnandet av statliga reservarbeten har det i främsta rummet
gällt att få fram för ändamålet lämpliga arbetsobjekt, varvid särskild hänsyn
icke tagits till den inom orten eller länet föreliggande arbetslösheten. Den omfattning,
i vilken de statliga reservarbetena bedrivas inom ett visst område, är
således icke en mätare på de åtgärder, som i arbetslöshetslindrande syfte från
arbetslöshetskommissionens sida vidtagits för de arbetslösa just inom detta
område.
Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjälp ät g arder na
inom de olika länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen nr 231
angående anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m., såsom
bilaga (Bilaga A) fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit
rapport till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1934.
Av intresse är slutligen de av statens arbetslöshetskommission avtalade
och beviljade statliga och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika
ändamål. Jag har för den skull från arbetslöshetskommissionen införskaffat
särskilda sammanställningar häröver, vilka såsom bilagor torde få fogas vid
detta protokoll (Bilaga C—F). Beträffande ändamålen har en fördelning å
vissa huvudgrupper skett. I sammanställningarna har därjämte angivits, huruvida
företagen äro slutförda, under utförande eller beslutade men ej påbörjade.
Dessa uppgifter avse förhållandena den 31 december 1934. Vidare hava uppgifter
lämnats om företagens totalkostnader samt huru dessa fördela sig dels
å statsmedel och andra medel, dels pck å material m. m. och arbetslöner.
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
63
V. Besvärsnäxnnden för reservarbetslöner.
Till den år 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner liava 303
klagomål inkommit under år 1934. Under året hava sammanlagt 378 ärenden
upptagits till prövning och avgjorts. Av dessa utgöra 80 från föregående år
balanserade ärenden. Av de avgjorda klagomålen hava 318 avsett reservarbetslöner.
I 293 fall har besvärsnämnden ej företagit ändring i kommissionens
överklagade beslut. I 14 fall har nämnden höjt den av kommissionen fastställda
lönen, medan nämnden i 11 fall meddelat beslut örn sänkning. Av klagomålen
hava 15 avsett ackordssättningar. Samtliga hava lämnats utan åtgärd
från nämndens sida. I 45 fall har nämnden funnit anförda klagomål falla utanför
nämndens befogenhetsområde.
Arbetslöshetsläget.
Tidigare denna dag har jag i samband med anmälan av fråga örn anslag till
statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. lämnat en närmare redogörelse
för det nuvarande arbetslöshetsläget i Sverige (proposition nr 231 sid. 2 ff.).
Till denna redogörelse tillåter jag mig hänvisa.
Anslagsbehovet under budgetåret 1935/1936.
Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens i
skrivelse den 30 november 1934 gjorda anslagsberäkningar för budgetåret 1935/
1936. Sedermera har kommissionen i skrivelse den 19 februari 1935 anfört
följande.
Sedan kommissionen avgav sin tidigare framställning, hade antalet rapporterade
hjälpsökande något stigit. Medan den. sista i skrivelsen angivna
hjälpsökandesiffran, för oktober månad 1934, uppgick till 84,811, hade antalet
den 30 november stigit till 92,016 och den 31 december till 92,881. Det syntes
vara att förvänta, att uppgifterna per den 31 januari 1935 skulle visa blott
obetydligt högre hjälpsökandesiffror än december. Arbetslösheten hade .sålunda
under hösten och den gångna delen av vintern stegrats med omkring
8,000 man. Denna stegring vore emellertid väsentligen att tillskriva den normala
säsongförsämring, som denna tid av året brukade inträda. Den omständigheten,
att januari sannolikt medförde blott obetydlig ökning i arbetslösheten
i jämförelse med december, syntes kommissionen vara ett gynnsamt tecken.
Arbetslösheten torde vidare under instundande vår främst till följd av
normal säsongförbättring komma att nedgå. Härtill torde jämväl i viss mån
medverka den konjunkturförbättring, som alltjämt gjorde sig gällande.
Vid bedömandet av utsikterna till ytterligare förbättring av läget å arbetsmarknaden
borde emellertid beaktas, att man innevarande år icke hade att
räkna med att konjunkturförbättringen skulle fortskrida i samma takt som
under år 1934. Vissa uppgifter tydde på, att den hastighet^ varmed förbättringen
av läget å arbetsmarknaden fortginge —- åtminstone såsom denna återspeglade
sig i kommissionens hjälpsökandesiffror — nu vore något långsammare
än tidigare. Detta belystes av efterföljande siffror, vilka angåve antalet
hjälpsökande år 1934 i procent av motsvarande antal för år 1933 för varje
särskild månad:
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 232.
januari. . 90.7% april. . . 82.3?» juli . . . 62.1% oktober. . 51.5%
februari . 91.4 » maj . . . 74.4 » augusti . . 57.6 » november . 53.9 »
mars . . . 85.9 » juni . . . 68.5 » september . 52.1 » december . 54.3 »
Medan tidigare under året ifrågavarande relationstal successivt sjunkit, hade
det åter för de båda månaderna november och december 1934 svagt stigit.
Den starka förbättringen i läget på arbetsmarknaden, som karakteriserade
utvecklingen våren 1934, vore till viss del att hänföra till byggnadskonfliktens
lösning. Det torde förtjäna bemärkas, att under vårmånaderna icke mindre
än 11,000 bland de hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien beretts
sysselsättning. Härtill bomme de arbetstillfällen, som på indirekt väg tillfördes
arbetsmarknaden genom byggnadsverksamhetens igångsättande. Jämväl
igångsättandet av ett flertal tidigare nedlagda industriföretag beredde vid
denna tid sysselsättning åt en mängd tidigare arbetslösa. Innevarande år åter
hade byggnadsverksamheten kommit i gång och inom industrien vore numera
arbetstillgången i allmänhet förhållandevis god. Man syntes sålunda ha anledning
antaga, att den förbättring av läget på arbetsmarknaden, som inträdde
under våren, icke komme att bliva proportionellt sett lika stark som under
år 1934. Arbetslösheten under nästkommande budgetår komme sannolikt alltjämt
att bliva av icke obetydlig omfattning, ehuru dock mindre än under innevarande
budgetår. Trots viss nedgång torde man sålunda ha anledning räkna
med att arbetslöshetens omfattning alltjämt skulle komma att under budgetåret
1935/1936 motivera förhållandevis omfattande hjälpåtgärder.
Med hänsyn till det anförda syntes försiktigheten bjuda att icke uppskatta
medelsbehovet för kommissionens verksamhet under nästa budgetår till mindre
belopp än det i kommissionens skrivelse den 30 november 1934 angivna, nämligen
50 miljoner kronor.
Kommissionen har också försökt uppskatta det antal arbetslösa, som må
kunna beredas sysselsättning vid reservarbetena under olika delar av året, enligt
följande sammanställning.
lieräknad omfattning1 av och kostnader för statliga och statskomniunala reservarbeten
under budgetåret 1935/193(5.
Antal sysselsatta |
Kostnader |
|||||
Månad |
i statliga |
i stats-kommunala |
Summa |
Statens A. K:s |
Stats- kommunala reserv- arbeten |
Summa |
Juli........ Augusti...... September..... Oktober...... November..... December...... Januari...... Februari...... Mars........ April....... Maj........ Juni........ |
18,000 15.000 12.000 13.000 14.500 16.000 16.500 |
9.000 8.000 7.000 6.000 4.000 3.000 3.000 5.000 |
27.000 23.000 19.000 18.000 17.000 16.000 17.500 19.000 21.000 20.500 |
3.600.000 2.400.000 2.400.000 2.600.000 2.900.000 3.200.000 3.300.000 3.300.000 3.100.000 |
900.000 800.000 700.000 600.000 400.000 300.000 300.000 450.000 450.000 500.000 |
4.500.000 3.800.000 3.100.000 2.900.000 2.900.000 3.200.000 3.500.000 3.750.000 3.750.000 3.600.000 |
Summa |
— |
— |
35,000,000 |
6,000,000 |
41,000,000 |
|
Medeltal c:a |
14,600 |
5,000 |
c:a 19,600 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
65
I genomsnitt under budgetåret skulle sålunda vid de statliga reservarbetena
sysselsättas inemot 15,000 man och vid de statskommunala reservarbetena
5,000 man eller tillsammans omkring 20,000 man. Vad beträffar kontantunderstödsverksamheten
Ilar kommissionen räknat med möjlighet till understöd
åt minst 10,000 man under nio månader.
Beträffande ungdomshjälpen beräknar kommissionen att lämna hjälp i ungefär
samma utsträckning som under innevarande år.
Enligt kommissionens hjälpprogram skulle proportionellt sett under nästkommande
budgetår kontantunderstödsverksamheten komma att — under förutsättning
att hela det föreslagna beloppet 50 miljoner kronor skulle behöva
tagas i anspråk — spela en något mera framträdande roll än under innevarande
budgetår. Kommissionen erinrar emellertid att, därest utvecklingen å arbetsmarknaden
skulle gestalta sig på sådant sätt, att kommissionen icke skulle
behöva taga i anspråk hela det ifrågasatta beloppet å 50 miljoner kronor, det
enligt sakens natur i första hand bleve kontantunderstödsverksamheten, som
bomme att nedskäras. Emellertid har kommissionen i detta sammanhang jämväl
framhållit en annan synpunkt.
Under tider med sjunkande arbetslöshet syntes viss återhållsamhet böra göra
sig gällande vid beredandet av hjälp genom sysselsättning vid reservarbeten.
Startandet av reservarbeten måste nämligen alltid ske på lång sikt, och nedskärandet
av denna form av hjälp vore i övrigt jämväl väsentligt svårare än
ifråga örn kontantunderstödsverksamhet. Det vore bland annat med hänsyn
till de föreslagna stora nedskärningarna i omfattningen av den,i jämförelse
med understödsverksamheten dyrare arbetslinjen, som kommissionen ansett
sig kunna begränsa medelsbehovet för nästa budgetår till 50 miljoner kronor.
Kommissionen hade beräknat medelsbehovet för nästa budgetår under den
förutsättningen, att arbetslösheten skulle komma att något ytterligare nedgå.
Kommissionen ville emellertid betona, att det givetvis icke vore möjligt att med
säkerhet bedöma arbetsmarknadens utveckling under en så lång tidsperiod som
den här ifrågavarande. Därest läget å arbetsmarknaden sålunda skulle komma
att bliva ogynnsammare än vad kommissionen antagit och behov uppkomma
av en ökning av hjälpåtgärdernas omfattning, syntes kommissionen böra
kunna senare återkomma med den framställning örn ytterligare medel, som ett
på dylikt sätt försämrat arbetsmarknadsläge kunde motivera.
Under hänvisning till det anförda har kommissionen hemställt, att till bestridande
av kostnaderna för den av kommissionen bedrivna verksamheten för
arbetslöshetens bekämpande måtte för budgetåret 1935/1936 anvisas ett belopp
av 50 miljoner kronor, därav 41 miljoner kronor till statliga och statskommunala
reservarbeten, 7.6 miljoner kronor till kontantunderstödsverksamhet och
till särskilda åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten samt 1.4 miljoner
kronor till den centrala administrationen. Kommissionen har tillika
hemställt, att, därest icke hela det för kontantunderstöd avsedda beloppet, 4.6
miljoner kronor, skulle behöva tagas i anspråk, möjligheter måtte beredas att
verkställa överföring av för detta ändamål icke erforderliga medel till anslaget
för statliga och statskommunala reservarbeten.
Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 232.
5
66
Kungl. Majlis proposition nr %38.
Innan jag går att taga ställning till frågan om medelsbehovet för nästkommande
budgetår, anser jag mig böra påkalla uppmärksamhet för en angelägenhet,
som är av beskaffenhet att böra upptagas i samband med anslagsberäkningarna.
Jag vill i detta avseende erinra, att föredragande departementschefen i den
till 1932 års riksdag avlåtna propositionen (nr 15) angående förstärkning av
det för budgetåret 1931/1932 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande
av arbetslösheten bland annat anförde följande.
Ehuru omläggning av systemet för statliga åtgärder till arbetslöshetens
lindrande, enligt departementschefen, icke då borde ifrågasättas, innebure givetvis
den allvarliga situationen på arbetsmarknaden en maning att inom
ramen för detta system söka sig fram på olika vägar i syfte att så effektivt
som möjligt bispringa de arbetslösa. En sådan utvidgning i skilda riktningar
hade förekommit eller förutsatts skola äga rum, t. ex. genom lämnande av
bidrag till statskommunala arbeten till högre andel av kostnaden än tidigare,
genom en vidgad tillämpning av systemet med kontantunderstöd och genom
utvidgning av kursverksamheten för arbetslösa samt ett systematiskt sammanbindande
av denna verksamhet med beviljande av understöd åt de i kurserna
deltagande. En dylik utvidgning i tillämpningen av det gällande systemet
för den statliga hjälpverksamheten syntes emellertid böra kunna ifrågakomma
även i andra riktningar. Kungl. Maj :t borde alltså enligt departementschefens
mening vid dispositionen av anslaget äga viss frihet att i olika fall välja den
väg, som med hänsyn till omständigheterna funnes kunna medföra den största
effekten. Såsom exempel kunde anföras, att domänstyrelsen i skrivelse den
14 december 1931 gjort framställning örn att ett belopp av intill 1 miljon kronor
av arbetslöshetsmedel måtte få disponeras som bidrag till kostnaderna för
utförande i syfte att lindra arbetslöshet av vissa avverkningsarbeten, för vilka
nied rådande prisläge ekonomisk bärighet icke uppnåddes. Visserligen hade
arbetslöshetskommissionen i yttrande över nämnda framställning den 31 december
1931 avstyrkt åtgärder i den föreslagna riktningen, därvid som skäl anförts
principiella erinringar mot möjliggörande genom tillskott av arbetslöshetsmedel
av att avverkningen på statens skogar upprätthölles utan nödig hänsyn
till priserna på världsmarknaderna. I och för sig torde dessa principiella erinringar
icke böra frånkännas berättigande. Men detta borde enligt departementschefens
mening icke utgöra hinder för att, då alldeles särskilda omständigheter
förelåge, en utvidgning ■—- inom domänstyrelsens verksamhetsområde
eller eljest — av det normala arbetsprogrammet ägde rum, för såvitt därigenom
möjlighet bereddes att på ett på en gång billigt och speciellt verksamt sätt
ingripa mot arbetslösheten. Avgörandet i dylika frågor borde emellertid förbehållas
Kungl. Majit. För den händelse riksdagen icke framställde erinran
mot vad sålunda anförts, hade departementschefen för avsikt att, i den mån
uppslag av här antydd innebörd och betydelse framkomme, i begränsad omfattning
förorda deras utnyttjande.
Riksdagen uttalade med anledning härav (skrivelsen nr 21) följande.
Med hänsyn till situationen på arbetsmarknaden funne ock riksdagen en
utvidgning av hjälpverksamheten även i övrigt vara motiverad. Riksdagen
ansåge sig sålunda kunna medgiva, att visst belopp ställdes till Kungl. Maj :ts
förfogande för att efter prövning av Kungl. Majit användas för främjande av
företagsverksamhet, varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen
måtte kunna beredas. Riksdagen hade ansett ifrågavarande belopp böra
bestämmas till 500,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr %8%.
67
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för budgetåret 1932/
1933 för enahanda disposition ställt ett belopp av sammanlagt 1,500,000 kronor
till Kungl. Maj:ts förfogande, varav å tilläggsstat för nämnda budgetår
anvisats 1,000,000 kronor.
Inalles har sålunda för nämnda båda budgetår ett belopp av 2,000,000 kronor
ställts till Kungl. Maj :ts förfogande för främjande av företagsverksamhet, varigenom
i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen må kunna beredas.
Genom olika Kungl. Maj :ts beslut har intill denna dag ett belopp av 1,955,465
kronor 89 öre tagits i anspråk, vadan numera allenast 44,534 kronor 11 öre
återstå.
Beträffande de skilda ändamål för vilka medel beviljats torde jag få hänvisa
cili en vid denna proposition fogad bilaga (Bilaga G).
I en den 26 mars 1935 dagtecknad skrivelse har länsstyrelsen i Västerbottens
län ifrågasatt, huruvida icke Kungl. Maj:t i samband med framställningen
till årets riksdag örn beviljande av arbetslöshetsmedel borde upptaga
350,000 kronor för fortsatt anläggning av enklare väg- och broförbindelser inom
Västerbottens län.
Efter erinran örn att ett belopp av sammanlagt 446,300 kronor (därav
350,000 kronor från berörda anslagsmedel och 96,300 kronor från anslaget till
subventioner till främjande av enskild företagsamhet) ställts till länsstyrelsens
förfogande för anläggning i länets fjällbygder av enklare väg- och broförbindelser
—- delvis, därest särskilda skäl därtill kunde föranleda, även i länets
kusttrakter — anför länsstyrelsen i huvudsak följande.
Ifrågavarande medel hade använts till åstadkommande av enkla vägförbindelser
till byar och lägenheter, som varit i fullständig avsaknad av väg. Vanligen
hade, sedan ansökan örn bidrag ingått till länsstyrelsen och vederbörande
vägstyrelse, vägstämma, kommunalnämnd, kommunalfullmäktige eller i vissa
fall vederbörande lapptillsyningsman avgivit yttrande om lämpligheten av en
väganläggning av detta slag ansetts föreligga, ett anslag beviljats intressenterna,
merendels en krona per sträckmeter men i sådana fall, där terrängförhållandena
varit särskilt ogynnsamma, upp till två kronor per meter, vartill
komme anslag för brobyggnader. I allmänhet hade vägdistriktet eller kommunen
iklätt sig ansvaret för arbetets ordentliga fullbordande. Utbetalningarna
hade i regel handhafts av vägstyrelsen eller kommunalnämnden. Den
erforderliga kontrollen över arbetet hade i allmänhet utövats av respektive vägmästare,
efter vilkas anvisningar vägen byggts. De vägar, som med ifrågavarande
ringa statsbidrag anlagts, vore i regel tre meter breda och undantagslöst
framkomliga med lättare motorfordon. De fyllde avsett behov, nämligen
att bereda trafikmöjlighet för hittills isolerade byar och enstaka lägenheter.
Länsstyrelsen upplyser, att för hittills anvisade medel vore fullbordade
eller komme inom närmaste tiden att fullbordas 170 vägföretag med en sammanlagd
längd av 350 kilometer, vadan kostnaden uppginge till omkring 1
krona 28 öre metern, inberäknat anslag för brobyggnader.
Intresset för anläggning av vägar av ifrågavarande slag vore, framhåller
länsstyrelsen, alltjämt synnerligen stort. Till länsstyrelsen hade under senaste
året ingått framställningar örn anslag till ytterligare 245 vägföretag med
68
Kungl. Majlis proposition nr 232.
Departe
ments
chefen.
en sammanlagd längd av 540 kilometer, varav 197 företag om 439 kilometers
längd i lappmarken och 48 företag med sammanlagt 101 kilometers längd i
kustlandet. Behovet av statsbidrag till dessa vägföretag, inberäknat broar,
uppginge till 562,000 kronor, varav 461,000 kronor för vägar i lappmarken och
101.000 kronor för vägar i kustlandet. Samtliga ifrågavarande ansökningar
vore tillstyrkta av vederbörande ortsmyndigheter. Ytterligare ett antal ansökningar,
som ingått och som för närvarande vore ute på remiss, inginge ej i här
angivna siffror. Länsstyrelsen anser emellertid att, sedan nu anmält behov tillgodosetts,
något mera avsevärt ytterligare behov av dylika vägar ej torde föreligga.
Med redan beviljade anslag, 446,300 kronor, och nu ifrågasatt belopp,
562.000 kronor, eller tillsammans 1,008,300 kronor skulle länet erhålla 415 nya
vägar med en sammanlagd längd av 890 kilometer, vilket motsvarade vägsträckan
Malmö—Söderhamn.
Beträffande gagnet för befolkningen av dessa arbeten uttalar länsstyrelsen.
En sådan utbredning av detta vidsträckta läns vägnät skulle bliva till mycket
betydande gagn för jordbruksbefolkningen, men även för skogsbruket och
för näringslivet överhuvud taget. De svåra strapatser, som den väglösa befolkningen
hade att kämpa med under de årstider, då de obanade markerna vore
oframkomliga annat än möjligen till fots, skulle genom väganläggningar av
ifrågavarande slag helt försvinna. Det vore uppenbart, att en sådan vägförbindelse
finge mycket stor betydelse för dessa människor ej minst vid sjukdomsfall,
men utan sådana förbindelser såge de med bekymmer framtiden an.
Det torde knappast behöva framhållas, att intressenterna finge göra en mycket
betydande insats för vägens byggande, enär lönen för det arbete som de
utförde givetvis ej kunde bli stor, då statsbidraget utginge med ett i förhållande
till verkliga byggnadskostnaden blygsamt belopp. Men vetenskapen örn, att
en vägförbindelse ej kunde under en överskådlig framtid på annat sätt vinnas,
nödgade dem att göra mera avsevärda personliga insatser och offer än som
eljest skulle kunna ifrågakomma. Denna offervilja syntes böra lönas med det
statsbidrag som vore i fråga och som utgjorde grundvillkoret för varje sådant
vägföretags tillkomst.
Enligt länsstyrelsens mening vore det för staten ekonomiskt förmånligt, att
nu föreliggande behov tillgodosåges. Ty därigenom undvekes i många fall byggandet
av de väsentligt dyrare vägar, som eljest förr eller senare måste komma
till stånd.
Länsstyrelsen understryker jämväl, att den långvariga arbetslöshet, som
varit rådande och som uttömt särskilt den talrika småbrukarbefolkningens i länet
resurser, starkt motiverade ytterligare bidrag för det ifrågavarande ändamålet.
Såsom jag i annat sammanhang närmare utvecklat, erbjuder det nu som
tillförne betydande svårigheter att skaffa hållpunkter för ett mera säkert
bedömande av hjälpbehovet. De senast tillgängliga siffrorna för antalet hjälpsökande
arbetslösa ådagalägga, att konjunkturförbättringen alltjämt föranleder
en minskning av hjälpbehovet. Därest anslag i den omfattning, som av
Kungl. Majit för budgetåret 1935/1936 äskats för olika arbeten i den öppna
marknaden, av riksdagen anvisas, torde med hänsyn till den sålunda fram
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
69
trädande tendensen i arbetslöshetslägets utveckling de av mig i statsverkspropositionen
framlagda preliminära beräkningarna rörande behovet av medel till
bekämpande av arbetslösheten genom statliga och statskommunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet samt särskilda åtgärder i anledning av
ungdomsarbetslösheten kunna i huvudsak vidhållas.
Arbetslöshetskommissionen har i fråga örn reservarbeten förutsatt, att vid
de statliga arbetena skulle i genomsnitt under året sysselsättas omkring
15.000 man och vid de statskommunala 5,000 man, tillsammans 20,000 man.
De för kontantunderstöd beräknade medlen skulle möjliggöra bispringande
under nio månader av året av minst 10,000 arbetslösa. Genom ungdomshjälpen
avser kommissionen att lämna hjälp i ungefärligen samma utsträckning
som under innevarande år, uppskattningsvis omfattande 2,000 arbetslösa.
Sammanlagt skulle alltså enligt kommissionens förslag hjälpverksamheten
omfatta omkring 30,000 arbetslösa i genomsnitt under budgetåret.
Jag vill erinra, att jag beträffande budgetåret 1934/1935 antagit, att antalet
arbetslösa skulle komma att genomsnittligt uppgå till 110,000, av vilka
100.000 vore att anse såsom omedelbart hjälpbehövande. Av dessa beräknades
47,500 erhålla sysselsättning genom arbeten i öppna marknaden, 14,000 i
statliga, 10,000 i statskommunala och 10,000 i kommunala reservarbeten samt
omkring 20,000 bispringas genom kontantunderstöd, sistnämnda siffra dock
sedermera jämkad med hänsyn till de föreslagna särskilda åtgärderna i anledning
av ungdomsarbetslösheten.
Den hittills vunna erfarenheten har ganska nära verifierat den verkställda
förutberäkningen rörande hjälpbehovets omfattning. Vad de olika hjälpformerna
angår, har den i det föregående lämnade redogörelsen ådagalagt, att antalet
i statliga och statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa väsentligt
överstigit det beräknade. Däremot har omfattningen av de kommunala
reservarbetena avsevärt understigit vad jag ansett mig hava anledning antaga.
I det hela torde dock reservarbetslinjen komma att under budgetåret
visa en icke obetydligt större anslutning än som förb det år beräknats. Kontantunderstödsverksamheten
har i motsvarande mån begränsats. Vidkommande
omfattningen av den öppna marknadens arbeten, erbjuder det svårigheter
att nu med säkerhet bedöma läget. Tillgängliga uppgifter, för vilka jag förut
närmare redogjort, göra det dock antagligt, att sysselsättningen i dessa arbeten
understigit den beräknade, vilket föranleder ett överskjutande till följande
budgetår av en motsvarande del av den beräknade arbetseffekten.
Såsom jag vid mitt övervägande av arbetslöshetsläget uttalat, torde man,
under förutsättning av att den nuvarande konjunkturutvecklingen i huvudsak
består, vara berättigad antaga, att antalet arbetslösa under nästa budgetår
genomsnittligt kommer att uppgå till 75,000. Av dessa torde omkring
30.000 kunna förutsättas vinna sysselsättning i den öppna marknadens
arbeten. Jag anser mig vidare böra utgå ifrån, att ytterligare genomsnittligt
minst 35,000 äro att betrakta såsom omedelbart hjälpbehövande, av vilka dock
10.000 kunna väntas bisprungna genom rent kommunala åtgärder, företrädesvis
kommunala reservarbeten. Genom statens ekonomiska stöd bör sålunda
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
hjälp beredas inemot 25,000 arbetslösa, vilken siffra med 5,000 understiger
den, som varit grundläggande för arbetslösbetskommissionens beräkningar.
Beträffande fördelningen av hjälpverksamheten å arbetslinjen och å understödslinjen,
kan jag i huvudsak ansluta mig till det av arbetslöshetskommissionen
framställda förslaget. Då det åter gäller avvägningen av de statliga
reservarbetena i förhållande till de statskommunala, synes, såsom jag redan
i det föregående antytt, den av kommissionen ifrågasatta fördelningen mindre
ändamålsenlig. Såväl statsfinansiellt som ur synpunkten av de arbetslösas
förhållanden erbjuda de statskommunala arbetena så betydande företräden, att
jag icke tvekar att förorda ett icke oväsentligt större utrymme åt desamma.
I stället för den av kommissionen föreslagna fördelningen av de i de olika
reservarbetena sysselsatta arbetslösa, anser jag mig böra förutsätta, att de
statskommunala arbetena alltjämt komma att i viss utsträckning givas företräde.
Örn i reservarbetena sysselsättas i genomsnitt under året 18,000 arbetslösa,
skulle genom ungdomshjälpen och kontantunderstödsverksamheten ytterligare
i runt tal 7,000 behöva bispringas.
Jag övergår så att i anslutning till de av arbetslöshetskommissionen verkställda
kostnadsberäkningarna överväga medelsbehovet. Såsom jag förut erinrat,
har kommissionen för statliga reservarbeten, omfattande omkring 15,000
arbetslösa, beräknat 35,000,000 kronor. Under de av mig nyss angivna förutsättningar
torde detta belopp kunna minskas till 21,000,000 kronor. För
statskommunala reservarbeten, avseende 5,000 arbetslösa, upptager kommissionens
kostnadsberäkning 6,000,000 kronor. Med den omfattning, som dessa
arbeten enligt min mening böra erhålla, lär detta belopp böra ökas till
11.000. 000 kronor, vadan kostnaderna för reservarbeten skulle uppgå till
32.000. 000 kronor. I fråga örn medelsbehovet för kontantunderstödsverksamhet
och särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten synas de av
kommissionen angivna beloppen, 4,600,000 respektive 3,000,000 kronor kunna
i huvudsak godtagas, med avrundning nedåt till 7,500,000 kronor. Emellertid
vill jag härvid erinra, att en reservation å motsvarande anslag för innevarande
budgetår, uppgående till 5,500,000 kronor, kan beräknas uppkomma. Vid
sådant förhållande torde medelsbehovet för budgetåret 1935/1936 kunna fastställas
till 2,000,000 kronor.
Med hänsyn till det betydande gagn som varit förbundet med den förut omförmälda
anordning, enligt vilken medel stå till Kungl. Maj :ts förfogande för
att efter prövning av Kungl. Maj :t användas till främjande av företagsverksamhet,
anser jag mig böra hemställa örn bemyndigande att av de medel, örn vilkas
äskande jag går att hemställa, ett belopp av 1,000,000 kronor må disponeras
för ändamålet i fråga. Jag vill i detta sammanhang särskilt erinra örn den
förut omnämnda framställningen av länsstyrelsen i Västerbottens län, som
synes mig i hög grad förtjänt av beaktande. Likaledes föreligga starka skäl
att jämväl i fortsättningen på denna väg söka mildra krisens verkningar för
fiskarbefolkningen. Och jämväl i övrigt torde situationer kunna uppstå, då
en effektiv hjälp i ett svårt arbetslöshetsläge icke kan lämnas enligt de för
hjälpverksamheten normerande bestämmelserna. Lämpligen torde det ifråga
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 71
varande beloppet böra utgå av reservationsanslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten.
Vad slutligen angår arbetslöshetskommissionens centrala administrationskostnader,
hava dessa, såsom jag redan framhållit, av kommissionen beräknats
till 1,400,000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet disponerats under
budgetåret 1933/1934. Härvid bör emellertid uppmärksammas, att kommissionens
hyreskostnader äro avsedda att belasta statens allmänna fastighetsfond
och under denna upptagits till 71,500 kronor. Då man vidare beaktar,
att utgifterna för centralförvaltningen under budgetåret 1932/1933 utgjorde
i runt tal 880,000 kronor, synes mig, med hänsyn till den väsentliga begränsning
i kommissionens verksamhet, som under instundande budgetår skulle
inträda, nu ifrågavarande anslag kunna beräknas till 1,000,000 kronor.
På grund av den osäkerhet, som städse måste vidlåda här ifrågavarande
beräkningar, förutsätter jag, att, därest arbetslöshetens utveckling skulle påkalla
mera omfattande hjälpåtgärder, framställning örn eventuellt erforderliga
ytterligare medel förelägges 1936 års riksdag.
Jag anser mig vidare i likhet med arbetslöshetskommissionen böra utgå
ifrån, att, i den mån anslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m. jämte
förefintlig reservation, icke behöver tagas i anspråk för därmed avsett ändamål,
detsamma må disponeras för statliga och statskommunala reservarbeten. Riksdagens
medgivande härtill torde böra inhämtas.
Beträffande användningen av anslagen till statliga och statskommunala reservarbeten
samt kontantunderstödsverksamhet m. m., torde för nästa budgetår
böra, med av mig i det föregående förordade ändringar, gälla samma bestämmelser
som för de för motsvarande ändamål för innevarande budgetår
anvisade anslagen.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under framhållande av
att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas,
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 1,000,000;
dels till Kontantunderstödsverksamhet m. m. för samma
budgetår anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 2,000,000;
dels till Statliga och statskommunala reservarbeten för samma
budgetår anvisa ett reservationsanslag av kronor 32,000,000;
dels föreskriva, att uppkommande reservationer å de för
budgetåret 1934/1935 anvisade reservationsanslagen till bekämpande
av arbetslösheten och till särskilda åtgärder i anledning
av ungdomsarbetslösheten skola överföras till reservationsanslaget
till kontantunderstödsverksamhet m. lii.;
72
Kungl. Majlis proposition nr 232.
dels medgiva, att, i den mån sistnämnda anslag icke tages
i anspråk för därmed avsett ändamål, detsamma må av Kungl.
Maj :t disponeras för bestridande av kostnader för statliga och
statskommunala reservarbeten;
dels ock godkänna de av mig förordade grunderna för användningen
av reservationsanslagen till kontantunderstödsverksamhet
m. m. samt till statliga och statskommunala reservarbeten.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Viking Nilsson.
BILAGOR
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 282,
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommnnala reservarbeten, understödsverk -
Statliga reserv- arbeten |
Statskom- munala reserv- arbeten |
Understöd |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
Stockholms stad................. |
_ |
584,637 |
2,945,319 |
Stockholms län................. |
2,255,478 |
373,467 |
492422 |
Uppsala stad.................. |
— |
24,132 |
49^541 |
Uppsala län i övrigt............... |
— |
281,165 |
123,305 |
Eskilstuna stad................. |
— |
217,365 |
24,057 |
Södermanlands län i övrigt............ |
365,145 |
182,222 |
81,212 |
Linköpings stad ................. |
— |
46,334 |
10^017 |
Norrköpings stad................ |
— |
48,355 |
397,426 |
Ostergötlands län i övrigt............ |
232,961 |
130,817 |
93*708 |
Jönköpings stad................. |
— |
332,332 |
|
Jönköpings län i övrigt............. |
2,256,897 |
183,397 |
5,462 |
Kronobergs län.............. |
2,685,243 |
38,758 |
8,809 |
Kalmar stad.................. |
— |
388,129 |
107,609 |
Kalmar län i övrigt............... |
2,038,322 |
504,758 |
260,905 |
Gotlands län.................. |
144,195 |
147,090 |
17^233 |
Karlskrona stad................. |
— |
20,669 |
54,401 |
Blekinge län i övrigt.............. |
3,828,941 |
584,767 |
2771359 |
Kristianstads län................ |
1,654,435 |
141,196 |
10,589 |
Hälsingborgs stad................ |
— |
151,163 |
426,795 |
Landskrona stad................ |
— |
194,750 |
275,101 |
Lands stad................... |
— |
1,800 |
119^539 |
Malmö stad................... |
— |
73,338 |
1,036,571 |
Malmöhus län i övrigt . . . ''.......... |
417,771 |
280,423 |
325*501 |
Halmstads stad................ |
— |
237,187 |
49*791 |
Hallands län i övrigt.............. |
264,770 |
77,412 |
5,143 |
Göteborgs stad................. |
— |
91,895 |
2,372*893 |
Mölndals stad.................. |
— |
162,912 |
83,224 |
Uddevalla stad................. |
— |
87,333 |
83,508 |
Göteborgs och Bohus län i övrigt......... |
3,515,058 |
473,736 |
1,712,339 |
Borås stad................... |
— |
150,117 |
|
Alvsborgs län i övrigt.............. |
2,860,222 |
314,486 |
141,049 |
Skaraborgs län............... |
519,815 |
240,434 |
119,624 |
Karlstads stad........• . |
— |
155,060 |
36,541 |
Värmlands län i övrigt.............. |
3,265,148 |
493,367 |
559*596 |
Örebro stad................. |
— |
100,819 |
143*007 |
Örebro län i övrigt............. |
1,667,270 |
427,042 |
370*742 |
Västerås stad................ |
— |
57,542 |
147,064 |
Västmanlands län i övrigt............ |
1,202,354 |
131,032 |
193*375 |
Kopparbergs län............... |
2,438,947 |
781,661 |
549,406 |
Gävle stad................... |
— |
86,618 |
96*563 |
Gävleborgs län i övrigt............. |
1,202,630 |
439,937 |
1,038,462 |
Sundsvalls stad............... |
— |
30,740 |
117*872 |
Västernorrlands län i övrigt........... |
3,227,528 |
1,531,546 |
3,815,530 |
Jämtlands län.................. |
1,520,520 |
444,520 |
* 69,019 |
Västerbottens län................ |
1,774,163 |
648,655 |
60,491 |
Norrbottens län.............• ... |
3,747,399 |
381,804 |
1,447,693 |
Hela riket ! |
43,085,212 | |
12,476,919 | |
20,452,513 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
75
Bilaga A.
samhet, liyreshjälp, kurser samt frivillig arbetsvinst under tiden V» 1933-30/« 1934.
Hyreshjälp |
Kurser, frivillig arbetstjänst |
Summa |
Invånare |
Medeltalet |
Utbetalat statsbidrag |
|
invånare |
arbetslösa |
|||||
5 |
6 1 7 |
8 |
9 |
10 | 11 |
||
337,707 34,390 1,925 419 6,780 7.563 40,285 3,817 1,528 7,933 6,794 1,002 2,451 47,113 9.564 129,071 21,894 8,693 495 228,826 4,359 9,018 22,973 13,299 796 398 7,057 3,669 2,714 19,675 4,737 355 3,266 15,100 6,960 98,774 55,888 |
117,728 11,833 7,612 7,054 6,208 12,165 2,792 1,524 2,266 11,382 1,518 13,395 12,238 8,436 23,731 7,314 4,183 168,663 29,894 2,981 4,776 12.681 8’988 7,814 2,443 6,974 13,575 13,679 5,144 13,582 858 15,042 2,338 27,426 6,416 10,717 39,284 |
3,985,391 3,167,290 83,210 411,943 248,202 642.350 153.351 2,449,550 2,732,810 503,671 2,822,161 309,520 79,039 4,691,067 1,806,220 638,466 491,653 140,375 1,262,711 1,052,903 299,854 347,820 2,862,277 280,389 182,840 5,728,882 150,117 3,341,737 889,657 199,813 4,327,611 254,469 2,481,343 237,960 1,536,642 3,783,951 187,305 2,711,171 157,910 8,700,804 2,040,475 2,494,026 5,672,068 |
521,618 270,526 31,560 106,922 33,368 154,566 31.579 217,439 32,069 202,219 155,320 20,410 211.514 57,873 28.482 57,872 18,901 25,500 132,090 281,093 24,844 126,996 252,721 16,935 15,517 180,465 40.580 25,666 247,053 38.483 31,229 130,061 250,160 39,099 241,263 18,457 263,044 136,086 210,381 204,351 |
13,201 545 1.748 3,853 3,609 645 1.100 8,453 557 546 318 3,068 2,282 529 7,789 863 4,367 723 2,730 8,119 675 8,360 513 14,490 4,025 5,112 8.748 |
7.64 2.64 3.85 4.86 2.13 5.35 2.63 39.85 7.28 11.03 26.01 5.50 9.56 12.07 13.76 16.90 11.78 31.75 12.09 3.67 7.79 6.61 13.76 11.81 15.13 4.79 8.56 33.08 11.86 27.76 |
301.90 570.89 165.76 212.78 277.88 567.78 667.11 677.59 506.57 137.68 875.69 663.81 327.72 464.89 316.20 787.69 1,089.22 389.86 377.72 294.87 568.20 562.87 307.82 487.88 |
1,177,888 |
044,654 | 77,837,180 |
6,211 566 |
| 150,063 |
12.53 | 518.70 |
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserrarbeten, understödsyerk -
Statliga
reserv arbeten -
Statskom mnnala reserv arbeten -
Understöd
Stockholms stad.......
Stockholma län........
Uppsala stad.........
Uppsala län i övrigt......
Eskilstuna stad........
Södermanlands län i övrigt . . .
Linköpings stad........
Norrköpings stad.......
Östergötlands län i övrigt . . .
Jönköpings stad........
Jönköpings län i övrigt . . . •
Kronobergs län........
Kalmar stad.........
Kalmar län i övrigt......
Gotlands län.........
Karlskrona stad........
Blekinge län i övrigt.....
Kristianstads län.......
Hälsingborgs stad.......
Landskrona stad.......
Lunds stad..........
Malmö stad..........
Malmöhus län i övrigt.....
Halmstads stad........
Hallands län i övrigt.....
Göteborgs stad........
Mölndals stad.........
Uddevalla stad........
Göteborgs och Bohus län i övrigt
Borås stad..........
Alvsborgs län i övrigt .....
Skaraborgs län........
Karlstads stad........
Värmlands län i övrigt ....
Orebro stad.........
Örebro län i övrigt......
Västerås stad.........
Västmanlands län i övrigt . . .
Kopparbergs län.......
Gävle stad..........
Gävleborgs län i övrigt ....
Sundsvalls stad........
Västernorrlands län i övrigt . .
Jämtlands län.........
Västerbottens län.......
Norrbottens län........
Hela riket
— |
471,938 |
1,089,717 |
2,401,851 |
327,020 |
50,415 |
— |
3,354 |
1,851 |
— |
227,473 |
27,813 |
— |
48,632 |
_ |
383,482 |
135,032 |
676 |
— |
6,053 |
439 |
— |
28,887 |
39,241 |
318,491 |
134,566 |
9,952 |
— |
175,228 |
_ |
1,648,935 |
184.890 |
1,155 |
2,025,284 |
54,986 |
630 |
— |
168,193 |
1,084 |
1,423,917 |
355,231 |
11,152 |
52,556 |
60,384 |
|
— |
29,980 |
5,075 |
1,815,788 |
393,565 |
9,058 |
1,268,376 |
216,390 |
|
— |
256,799 |
57,029 |
— |
140,922 |
20,972 |
— |
81,518 |
10,616 |
— |
79,120 |
208,651 |
769,202 |
281,665 |
21.226 |
— |
91,844 |
1,918 |
278,960 |
78,838 |
|
— |
131,967 |
775,079 |
— |
99,292 |
1,656 |
— |
51,465 |
19,062 |
2,714,338 |
376,903 |
285,424 |
— |
103,134 |
_ |
1,829,810 |
313,220 |
6,068 |
313,106 |
182,581 |
8,888 |
— |
152,804 |
3,751 |
1,434,846 |
406,070 |
57,079 |
— |
27,087 |
34,523 |
1,333,204 |
181,170 |
30,237 |
— |
57,842 |
2,746 |
673,850 |
248,955 |
2,428 |
1,698,833 |
587,352 |
50,640 |
— |
38.270 |
32,109 |
1,164,215 |
404,888 |
151,954 |
— |
17,978 |
6,920 |
2,502,531 |
1,246,640 |
441,920 |
1,153,083 |
215,922 |
3,431 |
938,781 |
310,418 |
1,396 |
2,365,813 |
280,326 |
117,617 |
50,509,252 | |
9,466,792 |
3,601,598 |
Kungl. Maj:ts proposition nr £82
77
Bilaga B.
samhet, liyreslijälp, kurser samt frivillig- arbetstjänst under tiden V? 1934—81/i 1935.
Hyreshjälp |
Kurser, frivillig arbetstjänst |
Summa |
Invånar-antal den Vi 1934 |
Arbetslösa |
Utbetalat statsbidrag |
|
invånare |
arbetslösa |
|||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
206,954 |
88,833 |
1,857,442 |
521,618 |
7,659 |
3.56 |
242.52 |
9,067 |
14,375 |
2,802,728 |
270,526 |
3,687 |
10.36 |
760.16 |
1,240 |
— |
6,445 |
31,560 |
286 |
0.20 |
22.53 |
48 |
35,504 |
290,838 |
106,922 |
1.102 |
2.72 |
263.92 |
865 |
— |
49,497 |
33,368 |
138 |
1.48 |
358.67 |
165 |
— |
519,355 |
154,566 |
1,253 |
3.36 |
414.49 |
_ |
— |
6,492 |
31,579 |
238 |
0.21 |
27.28 |
17,697 |
3.237 |
89,062 |
62,266 |
856 |
1.43 |
104.04 |
169 |
578 |
463,756 |
217,439 |
1,282 |
2.13 |
361.74 |
70 |
175,298 |
32,069 |
432 |
5.47 |
405.78 |
|
_ |
19,224 |
1,854,204 |
202,219 |
1,348 |
9.17 |
1,375.52 |
— |
— |
2,080,900 |
155,320 |
1,711 |
13.40 |
1,216.19 |
554 |
_ |
169,831 |
20.410 |
413 |
8.32 |
411.21 |
_ |
7,785 |
1,798,085 |
211,514 |
2,902 |
8.50 |
619.60 |
— |
— |
112,940 |
57,873 |
293 |
1.95 |
385.46 |
510 |
1,830 |
37,395 |
28,482 |
440 |
1.31 |
84.99 |
_ |
26,460 |
2,244,871 |
117,706 |
4,035 |
19.07 |
556.35 |
— |
— |
1,484,766 |
248,223 |
1,774 |
5.98 |
836.96 |
20,683 |
11,449 |
345,960 |
57,872 |
1,052 |
5.98 |
328.86 |
606 |
_ |
162,500 |
18,901 |
414 |
8.60 |
392.51 |
2,770 |
— |
94,904 |
25,500 |
370 |
3.72 |
256.50 |
49,024 |
36,216 |
373,011 |
132,090 |
1,911 |
2.82 |
195.19 |
6,133 |
20,863 |
1,099,089 |
281.093 |
2,873 |
3.91 |
382.56 |
2,500 |
1,376 |
97,638 |
24,844 |
434 |
3.92 |
224.35 |
— |
22,365 |
380,163 |
126,996 |
723 |
2.99 |
525.81 |
102,490 |
63,965 |
1,073,501 |
252,721 |
5,487 |
4.25 |
195.64 |
234 |
— |
101,182 |
16,935 |
347 |
5.97 |
291.59 |
2,708 |
1,224 |
74,459 |
15,517 |
495 |
4.80 |
150.42 |
30,483 |
1,312 |
3,408,460 |
180,465 |
5,356 |
18.89 |
636:38 |
— |
— |
103,134 |
40,580 |
72 |
2.54 |
1,432.42 |
1,888 |
13,905 |
2,164,891 |
276,472 |
2,367 |
7.83 |
914.61 |
— |
42,299 |
546,874 |
242,287 |
1,584 |
2.26 |
345.25 |
519 |
— |
157,074 |
25,666 |
429 |
6.12 |
366.14 |
2,718 |
97,066 |
1,997,779 |
247,053 |
5,280 |
8.09 |
378.37 |
1,084 |
8,994 |
71,688 |
38,483 |
602 |
1.86 |
119.08 |
1,632 |
32,906 |
1,579,149 |
180,300 |
2,655 |
8.76 |
594.78 |
4,964 |
3,536 |
69,088 |
31,229 |
244 |
2.21 |
283.15 |
320 |
29,090 |
954,643 |
130,061 |
1,426 |
7.34 |
669.46 |
— |
27,698 |
2,364,523 |
250,160 |
4,792 |
9.45 |
493.43 |
2,845 |
— |
73,224 |
39,099 |
488 |
1.87 |
150.05 |
5,545 |
87,636 |
1,814,238 |
241,263 |
5,450 |
7.52 |
332.89 |
2,234 |
1,536 |
28,668 |
18,457 |
164 |
1.55 |
174.80 |
51,466 |
35,917 |
4,278,474 |
263,044 |
8,754 |
16.27 |
488.75 |
— |
67,694 |
1,440,130 |
136,086 |
1,629 |
10.68 |
884.06 |
— |
69,232 |
1,319,827 |
210,381 |
2,890 |
6.27 |
456.69 |
6,617 |
38,833 |
2,809,206 |
204,351 |
4,744 |
13.76 |
592.16 |
536,732 |
913,008 |
45,027,382 |
0,211,566 |
92,881 |
7.25 |
484.79 |
78
Kungl. Maj:t$ proposition nr 2S2.
Sammanställning per den 31 december 1934 av statliga
Antal företag |
Härav |
||||
Ändamål |
Slut- förda |
Total- kostnader |
Under utfö- rande |
Total- kostnader |
|
Allmänna Tagar (inkl. gator) .... |
242 |
7 |
272,399: — |
217 |
53,024,493: - |
Broar............... |
1 |
— |
— |
1 |
300: — |
Järnvägsanläggningar........ |
2 |
— |
— |
2 |
981,000: - |
Utdikningar............ |
7 |
1 |
11,518: — |
6 |
760,885: — |
Kanaler och andra inre vattenvägar |
23 |
2 |
123,187: - |
21 |
2,046,883: — |
Skogsförbättrande åtgärder (nyplante-ringar, återplanteringar, domänsty-relsens vägar och dikningsarbeten) . |
20 |
4 |
97,018: — |
16 |
1,303,032: — |
Dricksvatten- o. avloppsledningsarheten |
1 |
— |
— |
1 |
1,700: — |
Hays- och flodhamnar, fiskhamnar (inkl. |
1 |
_ |
_ |
1 |
221,800: — |
Flygfält.............. |
4 |
— |
— |
4 |
4,612,400: — |
Byggnader för offentliga myndigheter . |
1 |
— |
— |
1 |
280,000: - |
Andra arbeten........... |
19 |
2 |
57,733: — |
16 |
715,055: — |
Summa |
321 ! |
16 |
561,855: — |
286 |
63,947,548: - |
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
7
Bilaga C.
reservarbeten, som avtalats under tiden 7: 1933—30/6 1931.
Summa totalkost- nader |
E ä |
a v |
Av summa totalkostnader |
|||
Besl. |
Total- kostnader |
Av statsmedel |
Från andra |
Arbetslöner |
Material |
|
18 |
5,249,800: — |
58,546,692: — |
51,221,008: — |
7,325,684: - |
44,495,486: — |
14,051,206: — |
_ |
300:- |
255: — |
45:- |
228: — |
72: — |
|
_ |
981,000: - |
128,000: — |
853,000: — |
804,420: — |
176,580: — |
|
— |
— |
772,403: — |
757,403: — |
15,000: — |
726,059: — |
46,344: — |
— |
— |
2,170,070: — |
2,109,993: — |
60,077: — |
1,779,458: — |
390,612: - |
1,400,050: — |
1,400,050: — |
_ |
810,222: - |
589,828: — |
||
— |
— |
1,700: - |
1,530: - |
170 |
1,292: — |
408:- |
221,800: - |
199,620: — |
22,180: — |
177,440: - |
44,360: - |
||
_ |
4,612,400: — |
4,477,400: — |
135,000: — |
3,828,292: — |
784,108: — |
|
_ |
_ |
280,000: — |
280,000: - |
— |
187,600: — |
92,400: — |
1 |
81,000: — |
853,788: — |
845,018: — |
8,770: — |
700,106: — |
153,682: — |
19 |
| 5,830,800:- |
| 69,840,203: - |
| 61,420,277: - |
8,419,926: — |
53,510,603: - |
| 16,329,600: — |
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 23®.
Sammanställning per den 31 december 1934 av statliga
Antal företag |
Härav |
||||
Ändamål |
Slut- förda |
Total- kostnader |
Under ut- förande |
Total- kostnader |
|
Allmänna vägar (inkl. gator)..... |
125 |
4 |
36,565: — |
81 |
12,040,280: — |
Broar................ |
2 |
— |
— |
— |
— |
Järnvägsanläggningar ......... |
1 |
— |
— |
— |
— |
Utdikningar............. |
6 |
1 |
595:- |
4 |
250,550: - |
Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. |
30 |
_ |
24 |
590,390: — |
|
Skogsförbättrande åtgärder (nyplanterin-gar, återplanteringar, domänstyrelsens |
7 |
3 |
20,100: — |
4 |
62,700: — |
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten |
5 |
— |
— |
5 |
232,700: — |
Flygfält............... |
3 |
— |
— |
3 |
385,000: — |
Andra arbeten............ |
13 |
2 |
15,695: — |
7 |
282,000: — |
Summa |
192 |
10 |
72,955: — |
128 |
13,843,620: - |
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
81
Bilaga D.
reseryarbeteu, som aytalats under tiden 1ii—S1/ia 1934.
Summa totalkost- nader |
H ä |
ray |
Av summa totalkostnader |
|||
Besk |
Total- kostnader |
Av statsmedel |
Från andra |
Arbetslöner |
Material |
|
40 |
8,265,900: — |
20,342,745: — |
17,580,022: - |
2,762,723: — |
15,460,487: - |
4,882.258: — |
2 |
35,000: — |
35,000: - |
30,750: - |
4,250: - |
26,600: - |
8,400: — |
1 |
1,227,000: - |
1,227,000: — |
— |
1,227,000: - |
1,006,140: — |
220,860: - |
1 |
170,900: — |
422,045: - |
408,760: - |
13,285: - |
396,722: - |
25,323: — |
6 |
490,600: — |
1,080,990: — |
1,045,990: |
35,000: — |
886,411: - |
194,579: - |
_ |
_ |
82,800: - |
82,800: — |
_ |
79,488: - |
3,312: - |
— |
— |
232,700: — |
229,082: - |
3,618: - |
176,852: — |
55,848: - |
— |
— |
385,000: - |
385,000: - |
— |
319,550: — |
65,450: — |
4 |
153,100: — |
450,795: — |
449,887: - |
908:- |
369,652: — |
81,143: — |
54 |
10,842,500: — |
24,259,075: — |
20,212,291: — |
4,046,784: — |
18,721,902: — |
5,537,173: — |
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 282.
G
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Sammanställning per den 31 december 1934 av statskommunala
Antal före- tag |
Här- |
||||
Slag av arbeten |
Slutförda |
Ender utförande |
|||
Antal |
Totalkostnad |
Antal |
Totalkostnad |
||
Allmänna vägar (inkl. gator)........ |
4Ö0 |
176 |
3,335,280: — |
293 |
22,726,215: — |
Broar.................. |
2 |
1 |
8,500: — |
1 |
96,030: - |
Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar) |
|||||
Järnvägsanläggningar.......... |
3 |
1 |
54,700: - |
2 |
131,000: — |
Skenfria korsningar........... |
1 |
— |
— |
— |
— |
Understöd åt jordbruket för jordförbätt-ringar m. m: |
|||||
Utdikningar.............. |
26 |
20 |
171,730: — |
5 |
38,690: — |
Andra byggnader än bostadshus...... |
3 |
1 |
2,800:- |
2 |
9,040: — |
Enskilda vägar............. |
330 |
145 |
1,492,275: - |
153 |
3,635,545: - |
Koloniseringsåtgärder.......... |
25 |
16 |
49,740: - |
9 |
160,495: — |
Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. flott-ledsanläggningar m. m.)......... |
21 |
10 |
151,100: — |
7 |
241,250: — |
Skogsförbättrande åtgärder (nyplauteringar, |
21 |
16 |
152,740: — |
4 |
17,980: - |
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . . . |
322 |
193 |
5,070,965: — |
119 |
11,833,480: — |
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl. ham-narnas mekaniska utrustning)....... |
23 |
13 |
608,550: — |
8 |
1,079,420: - |
Flygfält................. |
3 |
— |
— |
3 |
1,647,500 |
Byggnadsföretag: |
|||||
Byggnader för offentliga myndigheter . . . |
6 |
5 |
13,275: — |
1 |
2,850: - |
Andra byggnadsföretag ......... |
7 |
6 |
39,890: - |
1 |
15,410: — |
Kraftverk................ |
1 |
1 |
11,500: — |
— |
— |
Kraftöverföringsanläggningar........ |
3 |
1 |
29,010: — |
2 |
28,540: — |
Arbeten berörande telefon......... |
1 |
1 |
3,240: — |
— |
— |
Andra arbeten: |
|||||
Restaurerings- och fornvårdsarbeten .... |
14 |
11 |
305,630: — |
3 |
181,050: — |
Arkivarbeten.............. |
7 |
2 |
21,120: - |
5 |
75,800: — |
Brandbrunnar.............. |
30 |
12 |
38,710: — |
15 |
52,270: — |
Idrottsplatser .............. |
45 |
15 |
194,200: - |
27 |
1,037,490: — |
Kyrkogårdar.............. |
61 |
31 |
249,210: — |
29 |
1,151,285: — |
Skol- och lekplaner........... |
56 |
32 |
170,840: — |
23 |
272,050: - |
Övriga arbeten............. |
87 |
53 |
612,120: - |
31 |
996,700: — |
Summa |
1,588 |
762 |
12,787,125: - |
748 |
45,430,090: — |
Kungl. Majlis proposition nr 282.
83
Bilaga E.
reservarbeten, som beyiljats under tiden V7 1933—s0/6 1934.
a v |
Summa total-kostnader |
H ä |
ray |
Av summa tot. kostn, belöpa |
||
Beslutade men ej |
av statsmedel |
från andra |
å arbetslöner |
å material |
||
Antal |
Totalkostnad |
|||||
21 |
868,190: — |
26,929,685: — |
18,426,325:- |
8,503,360: — |
19,464,640: - |
7,465,045: - |
— |
— |
104,530: - |
65,700: - |
38,830: - |
61,895:- |
42,635: — |
185,700: - |
47,905: - |
137,795: - |
118,700: — |
67,000: - |
||
1 |
9,300: - |
9,300: - |
3,100: - |
6,200: - |
4,000: - |
5,300: - |
1 |
2,230: - |
212,650:- |
120,165: — |
92,485: — |
172,490: - |
40,160: - |
_ |
— |
11,840: - |
7,530: — |
4,310: — |
5,825: — |
6,015: - |
32 |
537,030: - |
5,664,850:- |
3,517,940: — |
2,146,910: - |
4,290,845: - |
1,374,005: — |
— |
— |
210,235: — |
80,880: - |
129,355: - |
144,170: - |
66,065: — |
4 |
235,790: — |
628,140: — |
344,865: — |
283,275: - |
442,995: — |
185,145: - |
1 |
840: - |
171,560:- |
86,945: — |
84,615: — |
138,300:- |
33,260: — |
10 |
210,050: — |
17,114,495: — |
7,194,565: — |
9,919,930: — |
8,476,325: - |
8,638,170: - |
2 |
38,500: — |
1,726,470: - |
728,710: — |
997.760: — |
1,008,830: — |
717,640: — |
— |
— |
1,647,500: - |
1,150,290: - |
497,210: — |
1,154,720: - |
492,780: - |
16,125: - |
7,500: - |
8,625: - |
12,205: — |
3,920: - |
||
— |
— |
55,300: - |
21,650: — |
33,650: — |
26,610: — |
28,690: - |
_ |
_ |
11,500: - |
9,145: - |
2,355: - |
8,670: - |
2,830: - |
— |
— |
57,550: - |
31,725: - |
25,825: - |
38,480: — |
19,070: — |
— |
— |
3,240: - |
750:- |
2,490: — |
1,590: — |
1,650: — |
486,680: — |
242,420: — |
244,260: - |
344,880: - |
141,800: — |
||
— |
— |
96,920: — |
28,860: - |
68,060: — |
79,770: - |
17,150: - |
3 |
10,420: - |
101,400: - |
46,335: - |
55,065: — |
68,655: — |
32,745: - |
3 |
73,600: - |
1,305,290: — |
558,010: - |
747,280: — |
819,870: - |
485,420: — |
1 |
1,000: - |
1,401,495: - |
587,330: - |
814,165: - |
834,190: - |
567,305: - |
1 |
9,510: — |
452,400: — |
292,305: - |
160,095: - |
320,230: — |
132,170: — |
3 |
39,400: — |
1,648,220:- |
888,854: - |
759,366: — |
1,185,430:— |
462,790: — |
83 |
2,035,860:- |
| 60,253,075:- |
84,489,804:- |
25,763,271:- |
30,224,315: - |
| 21,028,760: - |
84
Kungl. Majlis proposition nr 252.
Sammanställning per den 31 december 1934 av statskommunala
Antal före- tag |
Här- |
||||
Slag av arbeten |
Slutförda |
Under utförande |
|||
Antal |
Totalkostnad |
Antal |
Totalkostnad |
||
Allmänna vägar (inkl. gator) . . . |
81 |
6 |
71,920: — |
64 |
3,061,880: — |
Broar ........... |
1 |
— |
— |
1 |
7,000: — |
Understöd åt jordbruket för jordförbätt-ringar m. m.: |
|||||
Utdikningar.......... |
7 |
— |
— |
6 |
136,240: — |
Gödselvårdsanläggningar...... |
1 |
— |
_ |
_ |
_ |
Enskilda vägar......... |
52 |
— |
— |
40 |
690,360: - |
Koloniseringsåtgärder........ |
13 |
4 |
16,830: - |
7 |
38,425: - |
Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. |
|||||
flottledsanläggningar m. m.)..... |
2 |
— |
— |
2 |
90,040: — |
Skogsförbättrande åtgärder (nyplanteringar, |
|||||
äterplanteringar m. m.)....... |
5 |
2 |
4,500: — |
3 |
17,080: — |
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . . |
74 |
12 |
53,800: — |
48 |
3,847,320: - |
Havs. och flodhamnar, fiskehamnar (inkl. harn- |
|||||
narnas mekaniska utrustning) .... |
8 |
— |
— |
6 |
260,900: - |
Flygfält................. |
2 |
— |
— |
— |
— |
Byggnadsföretag: |
|||||
Byggnader för offentliga myndigheter . . . |
— |
— |
— |
_ |
__ |
Andra byggnadsföretag........ |
2 |
1 |
7,200: - |
— |
— |
Andra arbeten: |
|||||
RestaureriDgs- och fornvårdsarbeten .... |
3 |
_ |
_ |
2 |
117,210: - |
Arkivarbeten ........ |
4 |
— |
— |
4 |
27,450: - |
Brandbrunnar.......... |
2 |
— |
_ |
_ |
_ |
Idrottsplatser ........ |
14 |
— |
— |
12 |
355,410: — |
Kyrkogärdar............ |
13 |
1 |
710: — |
8 |
124,680: — |
Skol- och lekplaner........ |
11 |
3 |
3,250: — |
7 |
56,480: — |
Övriga arbeten........... |
27 |
2 |
1,300: - |
19 | |
606,550: — |
Summa |
322 | |
31 | |
159,510: — |
229 | |
9,437,025: — |
Kungl. Maj:ts proposition nr 188%
85
Bilaga F.
reservarbeten, som beviljats under tiden 1/7—31/i2 1934.
a v |
Samma total-kostnader |
H |
ä r |
a v |
Av summa tot.-kostn. belöpa |
|||||||
Besia P Antal |
tade men ej Totalkostnad |
av statsmedel |
från andra |
å arbetslöner |
å material |
|||||||
11 |
506,320: |
3,640,120: |
_ |
2,673,420: |
— |
966,700: |
— |
2,535,090: |
— |
1,105,030: |
— |
|
— |
— |
7,000: |
— |
3,165: |
— |
3,835: |
— |
3,340: |
3,660: |
|||
1 |
18,000 |
154,240 |
44,315 |
109,925 |
_ |
86,940: |
_ |
67,300 |
’_ |
|||
1 |
17,700 |
— |
17,700 |
— |
4,600 |
— |
13,100 |
— |
9,000: |
— |
8,700 |
— |
12 |
138,420 |
— |
828,780 |
— |
542,255 |
— |
286,525 |
— |
640,090: |
— |
188,690 |
— |
2 |
2,580 |
— |
57,835 |
— |
29,510 |
— |
28,325 |
— |
43,180: |
— |
14,655 |
— |
— |
— |
90,040 |
— |
39,390 |
— |
50,650 |
— |
53,790: |
— |
36,250 |
— |
|
_ |
21,580 |
_ |
10,135 |
— |
11,445 |
— |
17,130: |
— |
4,450 |
— |
||
14 |
620,300 |
— |
4,521,420 |
— |
2,263,490 |
— |
2,257,930 |
— |
2,319,940: |
— |
2,201,480 |
— |
2 |
233,600 |
__ |
494,500 |
— |
232,645 |
— |
261,855 |
— |
279,110. |
— |
215,390 |
— |
2 |
3,150,000 |
— |
3,150,000 |
— |
2,204,300 |
— |
945,700 |
1,972,000 |
“ |
1,178,000 |
||
1 |
1,500: — |
8,700: - |
3,685 |
— |
5,015: — |
4,180: - |
4,520: — |
|||||
1 |
3,280: - |
120,490 |
_ |
97,795 |
_ |
22,695 |
_ |
90,130 |
— |
30,360 |
— |
|
_ |
_ |
27,450 |
— |
9,280 |
— |
18,170 |
— |
21,250 |
— |
6,200 |
— |
|
2 |
8,160 |
— |
8,160 |
— |
4,880 |
— |
3,280 |
— |
6,640 |
— |
1,520 |
— |
2 |
44,020 |
— |
399,430 |
— |
233,130 |
— |
166,300 |
— |
279,340 |
— |
120,090 |
— |
4 |
76,580 |
— |
201,970 |
— |
122,940 |
— |
79,030 |
— |
149,650 |
— |
52,320 |
— |
1 |
6,870 |
— |
66,600 |
— |
33,405 |
— |
33,195 |
— |
43,060 |
— |
23,540 |
— |
6 |
308.980 |
— |
916,830 |
— |
516,915 |
— |
399,915 |
— |
564,795 |
— |
352,035 |
— |
G2 |
5,130,310 |
— |
14,732,845 |
— |
9,009,255: — |
5,003,590: - |
j 9,118,655: - |
5,614,190 |
— |
86
Kungl. Maj:ts proposition nr £S£.
Bilaga G.
P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande ar
företagsamhet.
Av de för främjande av företagsamhet till Kungl. Majrts förfogande stående
medel hava enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut anvisats:
till visst för arbetslösa anordnat arkivarbete vid länsstyrelsen
i Stockholms län ...................................... 5,500 kr.
» skogsvårdsåtgärder å stormhärjade områden i Stockholms
och Uppsala län .................................... 240,300 »
» anläggande av enklare väg- och broförbindelser i Västerbottens
län ........................................ 350,000 »
» anordnande av två broförbindelser på färdvägen Karesuando
—Skibotten (Norrbottens län) ......................... 21,000 »
» möjliggörande av drift vid Storfors, Törefors m. fl. sågverk
samt bestridande av vissa kostnader för avverkningsarbeten
å statens skogar m. m..................... 579,100 »
» styrelsen för aktiebolaget kreditkassan av år 1922 för beredande
av kredit åt Hällefors bruks aktiebolag såsom lån
(300,000 + 100,000) ................................. 400,000 »
» uppförande av spannmålslagerhus såsom statsbidrag...... 376,850 »
» premier åt fiskare, som deltagit i sillfiske vid Island åren
1933 och 1934 (50,000 + 150,000) .................... 200,000 »
» inköp av ett sjuktransportflygplan .................... 50,000 »
» aktiebolagen Halmförädling och Svenska fryserierna såsom
lån (35,000 + 100,000) . .. ....................... 135,000 »
» anläggande av två mejerier i Västerbottens län såsom subvention
(5,000 + 1,8001 6,800 »
» nya varvsaktiebolaget Öresund såsom subvention för byggande
av två isbrytande lastmotorfartyg................ 48,000 »
» Kurravaara belysningsförening u. p. a. såsom subvention
för elektrifiering av Kurravaara by i Jukkasjärvi socken .. 13,000 »
» E. Karlsson och F. Pettersson såsom subvention till drift vid
Borghamns kalkbrott ................................ 1,000 »
2,426,550 kr.
Beträffande lånen för Hällefors bruks aktiebolag har statskontoret uppgivit,
att lånet å 300,000 kronor återbetalats och lånet å 100,000 kronor ej tagits
i anspråk. ,
Rätten till beviljade statsbidrag å 43,565 kronor för uppförande av spannmålslagerhus
är preskriberad.
Å första anvisningen av medel till premier åt islandsfiskare har uppstått
ett numera tillgängligt överskott av 27,519 kronor 11 öre.
Sistnämnda fyra belopp (300,000 + 100,000 + 43,565 + 27,519:11) utgöra
tillhopa 471,084: 11 kronor.
Av ifrågavarande till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel är således
för närvarande genom Kungl. Maj:ts anvisningar taget i anspråk ett belopp
av (2,426,550 — 471,084:11) 1,955,465:89 kronor.
Kungl. May.ts proposition nr SSSS.
87
Innehållsförteckning.
Sid.
Propositionen.............................
Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid
arbetslöshet............................. ®
Ifrågasatta ändringar i direktiven.................... 7 .
Den statskommunala reservarbetslinjen................. 8
Ortstill äggen............................11
Anmälningsskyldigheten.......................14
Icke hemortsberättigade unga arbetslösa m. m..............15
Av riksdagen påkallade utredningar...................20
Utredningar, påkallade av 1933 års riksdag...............20
Utredningar, påkallade av 1934 års riksdag...............21
Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1934 m. m.......31
I. Arbetslinjen...........................^
Statliga reservarbeten s. 31. Statskommunala reservarbeten s. 40. Kommunala reservarbeten
s. 45. Arbetslinjens omfattning s. 45.
II. Understödslinjen................ • • ■ • • ■ • ■ • 46
Dagunderstöd s. 46. Hyreshjälpsverksambet s. 50. Kommunal understödsverksamhet s. OU.
Understödslinjens omfattning s. 52.
III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten...... • • • 52
Kursverksamhet s. 53. Frivillig arbetstjänst s. 53. Ungdomsreservarbeten s. 5o. Ungdomshjälpens
omfattning s. 56.
IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning...............56
V. Besvärsnämnden för reservarbetslöner................63
Arbetslöshetsläget...........................88
Anslagsbehovet under budgetåret 1935/1936 ................ 63
Hemställan..............................71
Bilaga A. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten
m. m. l/i 1933—1*% 1934 ................ 74
B. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten
m. m. 1/i 1934—3Vi 1935 ................ 76
C. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/t 19 3 3 — 3% 1934 . . 78
D. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/i—31/n 1934 .... 80
E. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1h 1933—3%
1934 ......................... 82
F. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/i—''''Vis 1934 . 84
G. P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande av
företagsamhet.....................88