Kungl. Majlis proposition nr 203.
1
Nr 203.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt kontrollföreningsverksamhet;
given Stockholms slott den 8 mars
1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller. Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 53, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd
åt kontroll föreningsverksamhet beräkna för budgetåret 1935/1936
ett reservationsanslag av 137,000 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla
detta ärende.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr ‘203.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Under en följd av år har riksdagen anvisat anslag för ifrågavarande
ändamål. Anslaget, som för ett vart av budgetåren 1930/1931—1933/1934
upptagits till 90,000 kronor, är för innevarande budgetår med hänsyn till
en påräknad reservation av i runt tal 20,000 kronor uppfört med allenast
80,000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade
i kungörelsen den 15 april 1932 (nr 72) angående statsbidrag till främjande
av kontrollföreningsverksamheten.
Med föranledande av två vid 1932 års riksdag väckta motioner (1:121
och 11:207) anhöll riksdagen (skr. nr 335), att Kungl. Maj:t måtte låta
föranstalta örn utredning, huruvida och på vad sätt möjligheter kunde
beredas för upptagande i ökad omfattning av kontrollverksamhet vid ladugårdsskötsel
därigenom att dylik kontroll även kunde anordnas i
förenklad form och omhänderhavas exempelvis av an delsmejerier. Den 8
juli 1932 anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att verkställa dylik
utredning. I skrivelse den 29 september 1933 förklarade emellertid lantbruksstyrelsen,
att styrelsen, som ansåge gällande bestämmelser på förevarande
område ägnade att tillgodose de i riksdagsskrivelsen framställda
önskemålen, icke funnit ärendet påkalla framläggande av något förslag.
I en den 29 april 1933 dagtecknad promemoria hava de särskilt tillkallade
utredningsmän, vilka haft i uppdrag att fullfölja av jordbruksutredningen
påbörjad undersökning rörande statens understöds- och låneverksamhet
för jordbruksnäringens förkovran, även berört frågan örn kontrollföreningsverksamheten
och dess organisation. Utredningsmännen
hava bland annat ifrågasatt, att den fortlöpande mera ingående kontrollen
främst borde avse avelsbesättningar, medan ifråga örn andra besättningar
förenklade kontrollanordningar borde införas i syfte att vinna
anslutning även av mindre och mera avlägset boende jordbrukare. Härjämte
har i berörda promemoria uttalats det önskemålet, att kontrollassistenterna
bereddes möjlighet till grundligare utbildning, varigenom
de i ökad grad skulle bliva i stånd att tillhandagå jordbrukarna med praktiska
råd och anvisningar jämväl beträffande ladugårdarnas allmänna
skötsel i ekonomiskt och hygieniskt avseende. För åstadkommande av en
mera effektiv kontrollverksamhet hava utredningsmännen förordat en
på i promemorian närmare angivet sätt genomförd centralisering av
kontrollföreningsverksamheten såväl inom varje hushållningssällskaps
område som inom hela landet.
I syfte att få avhjälpt de brister, som kunde göra sig gällande beträffande
tillverkningsprocessen i mejerierna och beskaffenheten hos den
mjölk, som utgjorde råvara vid tillverkningen m. m., tillkallade jag jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1933 sex utredningsman
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande mejerihanteringen
och mjölkproduktionen. Utredningsmännens uppdrag omfattade,
bland annat, jämväl frågan örn kontrollföreningsverksamheten. Den 27
december 1934 hava utredningsmännen — vilka antagit benämningen 1933
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
års mjölk- och mejeriutredning — avgivit betänkande och förslag rörande
kontrollföreningsverksamhetens organisation.
över berörda betänkande och förslag hava, efter remisser, yttranden
avgivits av lantbruksstyrelsen — efter hörande av kontrollnämnden, avelsföreningen
för svensk låglandsboskap, avelsföreningen för svensk röd och
vit boskap, avelsföreningen för röd kullig svensk lantras och avelsföreningen
för fjällras — centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
Sveriges allmänna lantbrukssällskap ävensom samtliga hushållningssällskaps
förvaltningsutskott med undantag av det i Jämtlands län.
I detta sammanhang torde jag även få erinra örn att lantbruksstyrelsen
i skrivelse den 5 september 1934 i samband med anslagsäskande för kontrollföreningsverksamheten
under nästkommande budgetår jämväl framlagt
förslag till vissa åtgärder för åvägabringande av en mera effektiv
övervakning av verksamheten i fråga.
Innan jag redogör för förenämnda förslag torde jag få lämna en översikt
över nu gällande bestämmelser angående den statsunderstödda kontrollförening
sverksamheten. Kungörelsen den 15 april 1932 angående
statsbidrag till främjande av kontrollföreningsverksamheten, vilken kungörelse
kompletterats genom särskilda av lantbruksstyrelsen meddelade
föreskrifter, innehåller i huvudsak följande.
Statsbidrag kan tilldelas hushållningssällskap, som i sin ordning utlämnar
bidrag till förening med syfte att underlätta och ordna undersökning
av och kontroll å utfodringen och avkastningen av medlemmarnas nötkreatursbesättningar
(kontrollförening). Sistnämnda bidrag äro av två
slag, nämligen dels organisationsbidrag, avseende anskaffande av erforderlig
utrustning för kontrollverksamhetens anordnande, dels ock årligt
bidrag, avseende kostnaderna för kontrollverksamhetens uppehållande.
Organisationsbidrag må utgå med högst 400 kronor för varje kontrollassistentbefattning,
som inrättas och av lantbruksstyrelsen prövas vara
behövlig för ändamålet. Dylikt bidrag får dock i regel allenast utgå för
befattning utöver det högsta antal, som förut funnits inom vederbörande
förenings område. För att kontrollförening skall kunna komma i åtnjutande
av organisationsbidrag kräves, bland annat, att föreningen styrker
sig för anskaffande av utrustning för den kontrollassistentbefattning, varom
fråga är, hava utgivit minst lika stort belopp som det sökta bidraget.
Ärligt bidrag må, beräknat efter det antal föreningsmedlemmar, som
äga högst 5, 10 eller 15 kor, utgå med ifråga örn besättningar, inom vilka
bestämning av mjölkens fetthalt verkställes minst 17 gånger årligen, högst
respektive 15, 10 och 5 kronor för varje besättning, samt. ifråga örn övriga
besättningar högst respektive 10, 7 och 3 kronor för varje besättning. — I
praxis har den intensivare kontrollen med fetthaltsbestämning minst 17
gånger örn året, d. v. s. med en kontrollperiod av 21 dagar, plägat benämnas
A-kontroll och övrig i kungörelsen omförmäld kontroll brukat kallas
B-kontroll. — Årligt bidrag utgår för kontrollår, räknat frän hösten det
ena året till samma tid nästföljande år. För erhållande av årligt bidrag
fordras, bland annat, att av hushållningssällskap eller landsting eller eljest
för ändamålet tillskjutes minst lika stort belopp..
Av kontrollförening till vederbörande hushållningssällskap ingiven
4
Kungl. May.ts proposition nr 203.
framställning om statsbidrag skall tillika medi hushållningssällskapet»
till Kungl. Maj:t ställda ansökan översändas till lantbruksstyrelsen, som i
sin tur har att med eget utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till
Kungl. Maj:t.
Hushållningssällskap, som för kontrollföreningsverksamheten inom sitt
område erhållit statsbidrag, är bland annat skyldigt att i enlighet med av
lantbruksstyrelsen fastställd plan genom särskild överkontrollassistent
eller i hushållningssällskapets tjänst anställd konsulent leda och övervaka
kontrollverksamheten såväl inom kontrollförening, vilken erhållit statsbidrag
enligt kungörelsen, som ock inom annan dylik förening, vilken förklarat
sig villig att för ändamålet ställa sig under hushållningssällskapets
inseende.
Vid sidan av den i förberörda kungörelse omförmälda kontrollverksamheten
— den s. k. allmänna kontrollen — och med utnyttjande av
dess arbetsresultat har inom vissa besättningar av framstående avelsvärde
vid s. k. kontrollgårdar inrättats en skärpt kontroll. Bestämmelser
örn sistnämnda kontroll äro meddelade i kungörelsen den 28 juli 1932
(nr 374) örn anordnande av kontroll över avelsbesättningar av vissa nötboskapsraser.
Då 1933 års mjölk- och mejeriutredning i sitt nu avgivna
betänkande även upptagit till behandling frågan örn sagda kontroll, tillåter
jag mig att av angivna kungörelses innehåll återgiva följande.
I syfte att främja landets nötboskapsavel ina skärpt kontroll anordnas
över vissa nötkreatursbesättningar beträffande utfodring och avkastning,
pålägg av djur samt dessas märkning med flera förhållanden, som kunna
anses vara av betydelse för bedömande av besättningarnas och därifrån
härstammande djurs avelsvärde. För att kunna underställas kontroll skall
besättningen tillhöra någon av raserna svensk röd och vit boskap, svensk
låglandsboskap eller röd kullig svensk lantras ävensom vara av beskaffenhet
att kunna förväntas i väsentlig grad bidraga till förbättrande av landets
nötboskapsavel.1 Dessutom måste besättningen vara ansluten till
kontrollförening —- vid tillämpningen av skärpt kontroll har genomförd Akontroll
ansetts erforderlig — samt till det under statens ledning bedrivna
arbetet för bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen. Ledningen av förevarande
kontroll, som står under lantbruksstyrelsens inseende, utövas av
en särskild nämnd, kontrollnämnden, bestående av sex ledamöter, av vilka
lantbruksstyrelsen utser två, däribland ordföranden, avelsföreningen för
svensk röd och vit boskap likaledes två samt avelsföreningarna för övriga
två ifrågakommande raser vardera en. Nämnden utser inom sig ett arbetsutskott
å högst tre ledamöter. Å nämnden ankommer att efter prövning
av från vederbörande avelsbesättningars innehavare inkomna ansökningar
avgöra, vilka besättningar, som skola underkastas skärpt kontroll.
Övervakningen av kontrollen sker genom hos kontrollnämnden anställda
överassistenter eller kontrollanter.
Kostnaderna för den skärpta kontrollen bestridas dels av inflytande, av
lanbruksstyrelsen bestämda, medlemsavgifter och dels av medel, som av
Kungl. Majit för ändamålet stälias till lantbruksstyrelsens förfogande.
1 Beträffande avelsbesättningar av fjällras gälla särskilda bestämmelser, givna i kungörelsen
den 28 juli 1932 (nr 373) örn bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap
av fjällras.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Sistnämnda medel Ilar Kungl. Majit plägat anvisa ur fonden för svenska
hornboskapens oell fåravelns förädling.
Lantbruksstyrelsen har i sin förutberörda skrivelse den 5 september 1934
rörande kontrollföreningsverksamheten (den allmänna kontrollen) anfört
i huvudsak följande.
Trots skärpning av de utav lantbruksstyrelsen fastställda grunderna för
ledning och övervakning av den allmänna kontrollverksamheten hade erfarenheten
visat, att stora svårigheter iörelåge att göra den föreskrivna
överkontrollen fullt effektiv. Särskilt yppade sig svårigheterna inom sådana
hushållningssällskaps områden, där kontrollföreningsverksamhetens
omfattning icke möjliggjorde särskild överkontrollassistents anställande
utan överkontrollen utövades av annan tjänsteman såsom bisyssla. Styrelsen
hade allt mer och mer styrkts i sin uppfattning, att stort behov förelåge
av kraftigare åtgärder för att åstadkomma en så vitt möjligt effektiv
kontroll över denna för landets mjölkproduktion viktiga verksamhet.
Lantbruksstyrelsen ville därför föreslå, att hushållningssällskapen ålades
att för ifrågavarande överkontroll anlita särskilt anställda överkontrollassistenter
med uteslutande uppgift att verkställa dylik kontroll. En
sådan anordning torde dock icke kunna genomföras, med mindre hushållningssällskapen
bereddes bidrag av statsmedel till kostnaderna härför.
Sammanlagda antalet kontrollföreningar i landet hade under kontrollåret
1932/1933 uppgått till 931. På grund av det växlande antalet kontrollföreningar
inom de olika hushållningssällskapens områden kunde varje sådant
område icke lämpligen utgöra verksamhetsområde för en överkontrollassistent.
En reglering härutinnan bleve därför nödvändig. Denna reglering
borde ske så, att en överkontrollassistents verksamhet som regel
borde omfatta högst 75 kontrollföreningar. I enlighet härmed skulle för
bela riket erfordras 13 överkontrollassistenter.
Kostnaderna för överkontroll assistenternas verksamhet borde till lika
delar bäras av staten och de olika hushållningssällskapen. Med en beräknad
kostnad av 6,000 kronor för varje befattningshavare, resekostnad däri
inräknad, skulle sammanlagt för ändamålet erfordras 78,000 kronor. Statens
andel härav, 39,000 kronor, skulle motsvara ett årligt bidrag av 40
kronor per kontrollförening.
Med hänsyn till att överkontrollassistents tjänstgöringsområde i vissa
fall skulle komma att omfatta två eller flera hushållningssällskaps områden
eller delar därav, borde det stå hushållningssällskapen öppet att uppdraga
anordnandet av ifrågavarande överkontroll åt den i kungörelsen
den 28 juli 1932 örn anordnande av kontroll över avelsbesättningar av vissa
nötboskapsraser oinförmälda kontrollnämnden. För sådant fall borde ersättning
utgå till nämnden med 80 kronor för varje kontrollassistentbcfattning.
Anslagsbehovet till kontrollföreningsverksamheten i övrigt syntes vara i
tilltagande på grund av-den ökade anslutning, som till följd av vidtagna
åtgärder kunde förväntas från innehavare av mindre ladugårdar. Utgifterna
av statsmedel för ändamålet uppginge för 1933 till 83,891 kronor 35
öre. För 1934 hade Kungl. Majit för ändamålet beviljat 93,859 kronor 29
öre, vartill koinme 5,000 kronor, som beräknats för täckande av kostnaderna
för berättelse över verksamheten. Medelsbehovet för 1935 syntes
böra beräknas till ett oförändrat belopp av cirka 95,000 kronor. Härtill
komme statsbidrag till täckande av kostnaderna för berättelse över 1935
års verksamhet, beräknat till likaledes oförändrat belopp, 5,000 kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Då vid utgången av budgetåret 1934/1935 en behållning å anslaget till
understöd åt kontrollföreningsverksamheten av omkring 3.000 kronor syntes
kunna påräknas, borde för budgetåret 1935/1936 av riksdagen äskas anslag
för ändamålet nied (39,000 + 95,000 + 5,000 — 3,000=) 136,000 kronor.
1933 års mjölk- och 1mejeriutredning har till en början lämnat en ingående
redogörelse för den nuvarande kontrollföreningsverksamheten
och för under senare år framkomna förslag till reformering av nämnda
verksamhet. Härvid har utredningen — under förmälan att 14.8 procent
av Sveriges kor under kontrollåret 1932/1933 varit underkastade kontroll
— bland annat framhållit den olika utbredning, kontrollverksamheten erhållit
inom olika hushållningssällskaps och även olika kontrollföreningars
områden, samt gjort gällande, att anledningen härtill i mycket stor
utsträckning vore att söka i förefintliga betydande olikheter i fråga örn
storleken av den kostnad, som föreningsmedlemmarna hade att vidkännas
för kontrollen. Stegrade kontrollkostnader har enligt utredningens
förmenande i hög grad bidragit till kontrollverksamhetens ringa utbredning
bland mindre jordbrukare med i regel små kreatursbesättningar.
Genom statistiskt material har utredningen även sökt åskådliggöra, hurusom
det till smärre besättningar utgående höjda anslaget icke fullt kompenserade
den ökade kontrollkostnad, som uppkomme i en förening med
ett större antal dylika besättningar. En annan bidragande orsak till rådande
skiljaktigheter i avseende å storleken av de å föreningsmedlemmarna
belöpande kontrollkostnaderna har utredningen funnit ligga däri,
att anslagen från hushållningssällskap och landsting plägade variera
högst avsevärt inom de skilda hushållningssällskapens områden.
Till belysande av kontrollkostnadernas variation har utredningen gjort
följande sammanställning, avseende kontrollkostnaderna under kontrollåret
1932/1933 inom vissa hushållningssällskaps områden.
Hushållningssällskap |
Anslag i kro-nor per ko |
Medlemmarnas |
Totalkostnad |
Kristianstads läns .................................... |
0.9 C |
2.66 |
3.61 |
Gotlands » .................................... |
1.69 |
2.17 |
3.86 |
Jönköpings » .................................... |
1.51 |
2.16 |
3.6 6 |
Skaraborgs » .................................... |
0.66 |
1.97 |
2.62 |
Östergötlands » .................................... |
0.0 5 . |
2.61 |
2.66 |
Södermanlands » .................................... |
0.24 |
2.10 |
2.34 |
Värmlands » .................................... |
0.4 4 |
.2.41 |
2.85 |
Gävleborgs » .................................... |
2.17 |
2.6 3 |
4.80 |
Västernorrlands » .................................... |
1.12 |
2.22 |
3.84 |
Västerbottens » .................................... |
3.02 |
2.0 7 |
5.09 |
Norrbottens » .................................. |
3.5 7 |
Log |
5.52 |
Kungl. Majds proposition nr 203. 7
Utredningen har funnit ladugårdskontrollen äga sin största utbredning
i de tätast bebyggda länen, d. v s. inom slättbygdsområdena i södra och
mellersta Sverige. I de glesast bebyggda områdena hade däremot utbredningen
visat sig vara avsevärt mindre, vilket förhållande utredningen
framförallt tillskriver de stora avstånden, som föranlett ökade indirekta
kontrollkostnader och till följd därav utgjort ett starkt hinder för
en större anslutning till kontrollföreningsverksamheten. En dylik anslutning
hämmades också därigenom att de minsta kreatursbesättningarna
vore att finna inom sistnämnda områden, varjämte å vissa håll de
med kontrollassistenternas mottagande förenade svårigheterna inverkade
menligt på kontrollföreningsverksamhetens utbredning.
Såsom faktorer av betydelse för en gynnsam utveckling av ifrågavarande
verksamhet har utredningen jämväl framhållit det arbete, som av
vederbörande lokala ledning nedlades å verksamheten, samt det intresse,
sorn jordbrukarna själva lade i dagen för verksamhetens bedrivande.
Utredningens förslag till viss omorganisation av kontrollföreningsverksamheten
är av väsentligen följande innebörd.
Vad först angår den allmänna kontrollen föreslår utredningen,
att A- och B-kontrollen bibehålies i stort sett oförändrad. Nämnda
kontrollformer hava nämligen enligt utredningens förmenande i allt
väsentligt tillfredsställande fyllt sin uppgift att befordra såväl ett ändamålsenligt
individurval inom de kontrollerade nötboskapsstammarna som
en önskvärd rationalisering av utfodringen.
Då emellertid utredningen ansett vissa befogade anmärkningar kunna
riktas mot de hittills tillämpade arbetsmetoderna vid den allmänna kontrollen,
har utredningen funnit sig föranlåten att härutinnan förorda
vissa förändringar. Dessutom har utredningen funnit A- och B-kontrollen
böra i viss mån göras mera omfattande.
i fråga örn A-kontrollan innebär utredningens förslag i huvudsak följande:
Såsom hittills skall denna kontroll utföras av anställda kontrollassistenter
genom regelbundna besök inom besättningarna minst 17
gånger årligen. Såväl därvid förekommande avkastningskontroll — bestående
i individuell provmjölkning och fetthaltsbestämning — som utfodringskontroll
— bestående i fodervägning eller foderuppskattning —
får endast utföras av kontrollassistent. Foderkontrollen bör örn möjligt
alltid ske genom vägning av fodret. A-kontrollen skall utgöras, förutom
av avkastnings- och foderkontroll, även av härstamningskontroll, innefattande
fullständigast möjliga kontroll över betäckningar och kalvningar,
djurens märkning och stamtavlornas utskrivande. Till A-kontrollen
hör dessutom bokföring enligt fastställda formulär ävensom meddelandet
av råd och anvisningar för utfodringens lämpliga ordnande.
Beträffande B-kmitrollen har utredningen ansett densamma böra i likhet
med A-kontrollen utföras av anställda assistenter genom regelbundna
besök inom besättningarna. Vid kontrollen föreslås skola tillämpas
en kontrollperiod av högst en månad. På enahanda sätt som vid Akontrollen
skall vid varje assistentens besök verkställas avkastnings- och
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
°nt/?1-’ yariämteThärstamningskontroll bör förekomma i storup
fiSf utsträckning. Liksom hittills bör vid B-kontrollen möjlighet
finnas för vederbörande besättnings innehavare att växelvis med
assistenten verkställa provmjölkning och fodervägning. Av djurägaren
f-Pr°V fo+r.I1fetth.al+tsTdersökningen föreslås skola kunna konserveras
och forvaras till assistentens nästföljande besök. Assistenten bör dock enir
mi?St T +gåUg Tyai;annan månad själv utföra samtliga till
ta°a'' minst‘i1?1?6 ^“»ökning av fetthalten bör vidare före
eSt^ststS/
t® a,rhgen- Aveu 1 B-kontrollen bör ingå bokföring
enligt fastställa formulär, varjamte råd och anvisningar rörande utfodringens
ordnande böra meddelas.
Utredningen har emellertid ansett övervägande skäl tala för att någon
okad anslutning till kontrollföreningsverksamheten ej kan påräknas,
därest kontrollen begränsas till de av utredningen nu förordade båda kontrollformerna.
På grund därav har utredningen föreslagit anordnande
av en kontroll i förenklad form inom mindre nötkreatursbesättningar.
Såsom förebild för den nya kontrollformen — vilken föreslås skola benämnas
C-kontroll — har utredningen tagit den s. k. mejerikontroll, som
pa vissa hall — framförallt i Skåne utformats i syfte att nedbringa
kontrollkostnaderna genom ett bättre utnyttjande av kontrollassistenternas
arbetskraft. Förslaget örn införande av C-kontroll innebär i huvudsak
följande.
Kontrollarbetet skall organiseras som ett samarbete mellan vederböf
de, besättnings innehavare och den anställde assistenten. .Härvid
shall det åligga den förre att minst en gång i månaden utföra provmjölkning
och provtagning _i och för fetthaltsundersökning, medan den senare
a någon central plats, i forsta hand ortens mejeri, har att utföra fetthaltsbestammngen
och nödig bokföring ävensom att till besättningens innehavare
översanda de härvid erhållna resultaten. För underlättande av
kontrollarbetet bor vagningen av mjölken kunna ersättas av mätning.
Ben tor provmjölknmgen använda attiraljen bör kunna vara av betydiigt
enklare beskaffenhet än vid A- och B-kontrollen. Med de föreslagna
förenklingarna i kontrollen räknar utredningen med att kontrollkostnaderna
skola kunna avsevärt nedbringas. Därest varje assistent beräknas
erhålla en aslön av 1,500—2,000 kronor samt antages kunna medhinna 150
prov per dag, skulle kontrollkostnaderna — med en beräknad utgift av
omkring 2 öre per prov för kemikalier, skrivmaterialier m. m. — ej uppgå
till mer än 60 å 70 öre per ko och år. Någon foderkontroll behöver
enligt förslaget ej förekomma vid C-kontrollen. Med hänsyn till att de
mindre ladugårdsägarna, för vilka den förenklade kontrollen främst är avsedd,
i allmänhet icke kunna förväntas äga förutsättningar för att på
egen hand verkställa den för vinnande av kontrollens ändamål erforderliga
omläggningen av utfodringen, föreslår emellertid utredningen, att
möjlighet beredes de djurägare, som så önska, att även vid förevarande
kontrollform erhålla råd och anvisningar rörande utfodringens rationella
ordnande. För denna rådgivande verksamhet anser utredningen tre vägar
böra stå öppna. Sålunda bör verksamheten antingen bedrivas av
kontrollassistenten vid sidan av det egentliga kontrollarbetet eller ombesörjas
av vederbörande överkontroliant eller anförtros åt annan lämplig
person, t. ex. en mindre jordbrukare i trakten, som äger den härför nö
-
Kungl. Majlis proposition nr 203. !)
diga utbildningen. Genom en dylik utbyggnad av C-kontrollen beräknar
utredningen, att kontrollkostnaderna komma att stegras, dock ej i
större utsträckning än att desamma — vilken form som än väljes för
den rådgivande verksamheten — komma att stanna vid omkring 1 krona
per ko och år. De vid C-kontrollen vunna resultaten böra enligt utredningens
förmenande i motsats till resultaten vid A- och B-kontrollen icke
läggas till grund för stamboksföringen.
Beträffande den skärpta kontroll, som för närvarande utövas
inom de egentliga avelsbesättningarna, där stamboksföring är genomförd
och där uppfödning av avelsdjur för försäljning bedrives, har utredningen
föreslagit, att densamma bör verkställas efter i stort sett enahanda
plan som hittills. Utredningen anser dock, att den skärpta kontrollen
lämpligen bör benämnas elit kontroll samt att den, efter hand som
förhållandena det medgiva, bör utvidgas att omfatta en så fullständig
hälsovårdskontroll som möjligt, utförd av veterinär under medverkan av
kontrollassistent och djurägare. I sistnämnda hänseende bör elitkontrollen
enligt utredningens mening avse icke blott tuberkulosen utan även
övriga sjukdomar och störningar, i den mån hänsyn till dessa bör tagas
vid avelsarbetets bedrivande. Utredningen framhåller härvid den stora
betydelse, genomförandet av en dylik hälsovårdskontroll kommer att få
för vårt jordbruk ur såväl rent driftsekonomisk som framförallt avelssynpunkt.
Anslutningen till hälsovård skontrollen ifrågasättes böra till
en början göras frivillig och de vid kontrollen erhållna resultaten — varom
anteckning bör ske i föreskriven kontrollbok — tills vidare konfidentiella.
Efter hand som ökad anslutning vinnes, bör emellertid hälsovårdskontrollen
kunna göras obligatorisk inom elitbesättningarna, varjämte
resultaten kunna göras offentliga. Utarbetandet av de närmare
föreskrifterna rörande hälsovårdskontrollen finner utredningen böra åvila
kontrollnämnden, vilken även bör äga bestämma omfattningen av berörda
kontroll samt den användning, de erhållna resultaten skola få. Utredningen
framhåller såsom i hög grad önskvärt, att i den stamtavla, som
är avsedd att åtfölja varje från elitbesättning försålt avelsdjur, framdeles
kommer att inflyta även en veterinär deklaration angående vederbörande
djurs hälsotillstånd. Å kontrollnämnden bör enligt utredningens
mening ankomma att utöva kontroll över stamtavlorna, i den mån sådan
kontroll ej sker genom vederbörande avelsförening eller annat lämpligt
organ.
Utredningen har beträffande den lokala ledningen av ladugårdskontrollen
föreslagit, att denna såsom hittills måtte tillkomma
hushållningssällskapen. Utredningen förordar därjämte, att inom
de olika hushållningssällskapen genomföres en centralisering av kontrollföreningsverksainheten
på det sätt, att inom varje sällskaps område tillsättes
en styrelse för hela verksamheten inom området. Nämnda styrelse
finner utredningen lämpligen böra erhålla en sådan sammansätt
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
rung, att vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott utser
s/s och medlemmarna i de under styrelsen sorterande föreningarna V»
av ledamöterna, vilkas antal föreslås böra fastställas av hushållningssällskapet,
Genom en dylik centralisering — som redan på vissa håll praktiserats
— anser utredningen kunna vinnas ett bättre utnyttjande av de
anställda kontrollassistenternas arbetskraft med ty åtföljande minskning
och jämnare fördelning av kontrollkostnaderna, vilken sistnämnda
omständighet givetvis i sin tur är ägnad att stimulera en ökad anslutning
till kontrollföreningsverksamheten. I detta sammanhang föreslås
vidare, att genomförd centralisering uppställes som villkor för att statsbidrag
skall kunna utgå till kontrollföreningarna inom ett visst område.
Den lokala styrelsen bör enligt utredningens förslag handhava kontrollens
organisation och ledning samt verka för densammas utbredning
inom styrelsens område ävensom genom överkontrollant övervaka kontrollarbetet
i de fall, då överkontrollen ej överlåtits på kontrollnämnden.
I avseende å övervakningen av kontrollassistenternas arbete har nämligen
utredningen helt anslutit sig till lantbruksstyrelsens förut omförmälda,
i skrivelse den 5 september 1934 framlagda förslag örn anställande
hos hushållningssällskapen av 13 överkontrollassistenter med rätt för
sällskapen att på vissa villkor åt kontrollnämnden uppdraga anordnandet
av överkontrollen.
Utredningen, som även upptagit till behandling frågan örn kontrollföreningsverksamhetens
centrala ledning, har i denna
del funnit sig böra föreslå, att kontrollnämnden ombildas till ett i tekniskt
avseende ledande och övervakande organ för hela landets kontrollföreningsverksamhet.
Förslaget innebär, att kontrollnämnden — som
skall sortera under lantbruksstyrelsen — skall bestå av 7 ledamöter, av
villia en, som tillika skall vara ordförande, utses av nämnda ämbetsverk.
Av de övriga ledamöterna böra lantbrukshögskolans styrelse, styrelsen
för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, hushållningssällskapens
ombud samt avelsföreningarna för svensk låglandsboskap
samt svensk röd och vit boskap utse vardera en, varjämte avelsföreningarna
för röd kullig svensk lantras och fjällras gemensamt skola
välja en ledamot. Inom nämnden skall utses ett arbetsutskott på tre personer
för handläggningen av löpande ärenden. Statskonsulenten i boskapsskötsel
bör vara sekreterare i nämnden. Nämndens främsta uppgift
skall vara att verka för kontrollverksamhetens utbredning och rationalisering
samt de erhållna kontrollresultatens utnyttjande inom mjölkproduktionen
och avelsarbetet. Utöver den allmänt övervakande befogenheten
skall det åligga nämnden att direkt genom hos nämnden anställda
överkontrollanter leda och övervaka elitkontrollen samt avgöra, vilka
besättningar, som böra ifrågakomma för denna kontroll. Nämnden skall
vidare hava att utfärda för kontrollföreningsverksamheten erforderliga
tillämpningsföreskrifter.
11
Kungl. May.ts proposition nr 203.
Slutligen Ilar utredningen gjort vissa beräkningar rörande behovet
av statsbidrag för den omorganiserade kontrollföreningsverksamheten.
Vad först angår A- och B-kontrollen har
det synts utredningen lämpligast, att statsanslaget till dessa kontrollformer
även framdeles i form av organisationsbidrag och årligt bidrag utgår
enligt nu gällande grunder. — I fråga örn C-kontrollen framhåller
utredningen, att statsbidrag bör utgå även till nämnda kontroll i form av
såväl organisationsbidrag som årligt bidrag. I detta sammanhang anför
utredningen i huvudsak följande.
Därest varje besättnings koantal ej överstege 10, syntes kostnaden för
nyanskaffning av erforderlig kontrollattiralj kunna begränsas till omkring
6 kronor per medlem; härvid hade då förutsatts, att inköp av butyrometer
och provglas ej behövde ske utan att nämnda inventarier finge
gratis disponeras från vederbörande mejeri. I organisationsbidrag borde
av statsmedel utgå högst det belopp, vartill kostnaden för nyanskaffningen
uppginge, dock med begränsning uppåt till högst 3 kronor per medlem.
Årligt bidrag borde beräknas per ko och endast utgå till besättning
med högst 10 kor. Med hänsyn till att totalkostnaden för C-kontrollen
beräknats till 1 krona per ko och år, syntes det önskvärt, att det årliga
bidraget utginge med 25 öre per ko. För erhållande av årligt bidrag borde
ej, såsom vid A- och B-kontrollen, krävas, att medel till enahanda belopp
tillskötes av vederbörande hushållningssällskap. Med en beräknad
anslutning till C-kontrollen under budgetåret 1935/1936 av omkring 10,000
besättningar, omfattande i runt tal 40,000 kor, skulle enligt nu angivna
grunder anslagsbehovet för sagda budgetår komma att utgöra för organisationsbidraget
30,000 kronor och för arsbidraget 10,000 kronor eller tillhopa
40,000 kronor. — Till elitkontrollen borde statsbidrag utgå efter enahanda
grunder som hittills. — Med godkännande av lantbruksstyrelsens
kostnadsberäkning i fråga örn inrättande av 13 överkontrollassistentbefattningar
funne utredningen vidare, i likhet med styrelsen, staten bora tor
överkontrollen vidkännas ett belopp av 39,000 kronor eller hälften av de
för ändamålet beräknade årliga kostnaderna. — För den föreslagna utvidgningen
av kontrollnämndens verksamhet beräknade utredningen
komma att erfordras visst tillskott av statsmedel. Då emellertid berörda,
utvidgade verksamhet knappast torde komma att under nästa budgetår
upptagas i full utsträckning, ansåge utredningen, att, därest medel till
bestridande av kostnaden för den skärpta kontrollen under kontrollnämndens
ledning såsom hittills komme att anvisas ur fonden för svenska
hornboskapens och fåravelns förädling, något särskilt anslag toi ifråga
varande ändamål icke torde böra äskas för nästa budgetår.
I yttrandena över utredningens förslag har detsamma mestadels i stort
sett rönt förståelse. Allmänt har i yttrandena understrukits vikten av
att åtgärder bleve vidtagna för åstadkommande av en större anslutning
till kontrollföreningsverksamheten. Gävleborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har dock ifrågasatt, huruvida tillräcklig anledning
nu förelåge att verkställa ändringar i gällande bestämmelser i ämnet,
i synnerhet som nämnda bestämmelser nyligen undergått en genomgripande
revision samt en omläggning av verksamhetens lokala organ!-
12 Kungl. Majlis proposition nr 203.
sation i enlighet med de reviderade bestämmelserna för närvarande påginge
och prövades inom de olika hushållningssällskapen. Från Örebro
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har gjorts gällande, att
frågan örn avelsarbetets bedrivande — enkannerligen frågan örn införande
av tjurbesiktningstvång — borde för ernående av önskvärt resultat
upptagas till behandling i samband med övervägandet av en omorganisation
av kontrollföreningsverksamheten. Vid ett dylikt övervägande
har Hallands län hushållningssällskaps förvaltningsutskott ansett jämväl
böra uppmärksammas det förhållandet, att kontrollarbetet under senare
år utsträckts att omfatta andra grenar av husdjursskötseln än mjölkproduktionen,
såsom suggkontroll, gödsvinskontroll, ungdjurskontroll
m. m. I åtskilliga yttranden har vidare framhållits, att en omläggning
av kontrollföreningsverksamheten i av utredningen angiven riktning
med nödvändighet torde kräva anordnande av grundligare utbildningskurser
för kontrollassistenterna.
Vad angår utredningens förslag i fråga örn anordnandet av den allmänna
kontrollen, har förslaget örn bibehållande av A- och B-kontrollen
i samtliga yttranden utom i dem från avelsföreningen för fjällras
samt Östergötlands och Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
i huvudsak tillstyrkts eller åtminstone ej föranlett allvarligare erinringar.
I de flesta yttrandena har uttalats tillfredsställelse med de resultat,
som hittills med anlitande av nämnda kontroll utvunnits. Avelsförenin ■
gen för fjällras ävensom förstnämnda förvaltningsutskott hava tillstyrkt
bibehållandet av A-kontrollen men ansett behovet av en B-kontroll bortfalla
i och med införandet av den av utredningen förordade C-kontrollen.
Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott åter har avstyrkt
uppdelningen i A-, B- och C-kontroll samt i stället föreslagit ladugardskontrollens
särskiljande i allmän kontroll och mejerikontroll, varav
den förstnämnda skulle hava till uppgift att vägleda den enskilde djurägaren
med avseende å utfodringens rationella ordnande samt angående
pålägg och utgallring ävensom att tjäna som grundval för det allmänna
avelsarbetet. Mejerikontrollen däremot, vilken så gott som uteslutande
borde avse vägledning vid pålägg och utgallring, skulle endast i begränsad
omfattning innebära foderkontroll och resultaten av densamma borde
icke i någon mån läggas till grund för avelsarbetet. För verkställande
av dylik mejerikontroll, som för övrigt komme att helt utesluta behovet
av nuvarande B-kontroll, borde — i likhet med vad redan skett på
vissa håll inom Malmöhus län — bildas särskilda mejerikontrollföreningar.
Styrelsen för vederbörande mejeri skulle utöva ledningen över kontrollen,
vilken borde handhavas av en vid mejeriet anställd mjölkbedömare.
En dylik organisation hade visat sig vara synnerligen enkel och
smidig, och kontrollkostnaden utgjorde den lägsta möjliga.
Mot förslagets närmare utformning av A- och B-kontrollen har riktats
vissa anmärkningar. Sålunda hava avelsföreningen för svensk låglands
-
13
Kunni. Muj:ts proposition nr 203.
boskap ock Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
förordat ytterligare skärpning av A-kontrollen i syfte att göra särskild
s. k. elitkontroll obehövlig. Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har tvärtom avstyrkt av utredningen förordade skärpningar
av nuvarande A- och B-kontroll samt ifrågasatt, huruvida icke
jämväl en 28-dagars kontrollperiod borde få förekomma vid A-kontrollen
under förutsättning, att allt kontrollarbete utfördes av kontrollassistent.
Sistnämnda förvaltningsutskott har ävenledes betonat önskvärdheten
av att benämningarna A- och B-kontroll liksom övriga av utredningen
föreslagna benämningar å olika kontrollformer infördes och
definierades i vederbörande författning. Beträffande kontrollperiodens
längd vid A-kontrollen har jämväl i ett par andra yttranden framställts
erinringar. Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har sålunda ansett, att antalet av kontrollassistent varje år vid besök verk
ställda kontrollundersökningar (kontrolldagar) lämpligen borde kunna
inskränkas till 16 i stället för nuvarande 17. För Norrlands vidkommande
har därjämte Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
funnit önskvärt, att bestämmelserna för A-kontrollen såtillvida
mildrades, att för berörda kontroll komme att stadgas minst 12 fullständiga
kontrolldagar med besök och kontroll av vederbörande assistent
samt mellan besöken en av djurägaren utförd provmjölkning, därvid av
den sistnämnde tagna prov borde kunna konserveras för att undersökas
av assistenten vid dennes påföljande besök. — Uppsala läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har gjort gällande, att den ifrågasatta härstamningskontrollen
borde göras lika sträng vid B-kontrollen som vid
A-kontrollen, enär de vid båda kontrollformerna erhållna resultaten vore
avsedda att godkännas såsom underlag för vederbörande djurs införande
i stamböckernas förberedande klasser. I yttrandet från Västmanlands
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har B-kontrollen föreslagits
få förekomma allenast under två former, nämligen dels med en kontrollperiod
av 28 dagar, varvid assistenten vid varje kontroll skulle utföra
samma arbete som vid A-kontrollen, och dels med kontrollbesök av
assistenten 8 gånger årligen och mjölkvägning av djurägaren en gång
mellan varje besök, därvid dock fetthaltsberäkning allenast skulle få ske
efter av assistenten tagna och undersökta prov. Gävleborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har vid B-kontrollen förordat en
kontrollperiod av sex veckor. Med hänsyn framförallt till att A- och Bkontrollen
inom ett visst område lämpligen borde utföras av en och samme
assistent hava Kalmar läns norra, Göteborgs och Bohus läns sami
Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott avstyrkt fixa
bestämmelser angående kontrollperiodens längd vid B-kontrollen och i
stället ansett, att bestämmelserna därom borde göras så smidiga, att en
anpassning av periodens längd efter skilda förhållanden bleve möjlig.
Under förmälan bland annat att anordningen sannolikt skulle inverka
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
menligt på anslutningen till kontrollföreningsverksamheten kava därjämte
Kalmar läns norra samt Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott funnit sig böra avstyrka den föreslagna
bestämmelsen örn fetthaltsundersökning vid B-kontrollen minst 12 gånger
årligen ävensom att djurägaren skulle äga att växelvis med assistenten
taga och konservera prov för berörda undersökning.
Utredningens förslag örn införande av en C-kcmtroll har i princip tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av de fyra hörda avelsföreningarna,
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, Sveriges allmänna
lantbrukssällskap samt 14, eller mer än hälften, av hushållningssällskapens
förvaltningsutskott. Dessutom hava lantbruksstyrelsen och
fyra hushållningssällskaps förvaltningsutskott ehuru under uttalande av
starka tvivel rörande C-kontrollens värde för nötkreatursskötseln förklarat
sig likväl ej vilja motsätta sig anordnandet av nämnda kontroll. I
yttrandena från kontrollnämnden samt Stockholms läns och stads, Jönköpings
läns, Malmöhus läns, Älvsborgs läns norra, Skaraborgs läns och
Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har däremot
förslaget örn C-kontroll helt avstyrkts. Södermanlands, Jönköpings,
Gävleborgs och Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
hava i sina yttranden framhållit, att inom deras respektive verksamhetsområden
intet eller allenast mycket ringa behov av en C-kontroll
förelåge. I ett flertal yttranden hava uttalats farhågor för att C-kontrollen
skulle komma att utöva en menlig inverkan på anslutningen till övriga
kontrollformer. Från skilda håll har även betonats, att C-kontrollens
framgång i hög grad vore beroende av mejeriernas inställning till kontrollen
ävensom av den planerade rådgivningens beskaffenhet. I åtskilliga
yttranden har påpekats, att en kontroll, motsvarande den nu föreslagna
C-kontrollen, kunnat anordnas— och på vissa håll också anordnats
— redan enligt nuvarande bestämmelser i fråga örn B-kontrollen. Förslag
har även väckts örn att, i stället för inrättandet av en C-kontroll, lämna
större statsbidrag åt B-kontrollen. Kopparbergs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har för sin del ifrågasatt, huruvida ej B- och
C-kontrollformerna lämpligen borde såsom likvärdiga sammanföras under
den gemensamma benämningen B-kontroll. — I några yttranden har
benämningen C-kontroll betecknats såsom mindre lyckligt vald, enär den
verksamhet, som därmed åsyftades, allenast i mycket ringa utsträckning
kunde anses innefatta verklig kontroll. Östergötlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, som avstyrkt B-kontroll, har i stället föreslagit,
att sammanslutning av djurägare, som använde den s. k. C-konIrollen
borde benämnas »provmjölkningsring». Samma benämning har
av Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott förordats i
fråga örn såväl B- som C-kontrollen. —- Beträffande den rådgivande
verksamhet i utfodringsfrågor, som enligt utredningens förslag skulle anordnas
i samband med C-kontrollen, har i åtskilliga yttranden —- under
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
betonande av den stora roll, rådgivning överhuvud spelade för kontrollföreningsverksamhetens
utveckling — gjorts gällande, att berörda rådgivning
borde anförtros uteslutande åt vederbörande kontrollassistent
eller överkontrollant.
Vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott hava anmärkt, att tillkomsten
av ytterligare en kontrollform enligt deras förmenande torde
komma att medföra onödigt komplicerade bestämmelser, varjämte tilllämpningen
inom ett och samma område av flera kontrollformer säkerligen
skulle lägga hinder i vägen för ett rationellt ordnande av kontrollassistenternas
resor. För att i största möjliga mån häva olägenheterna
härav borde en anordning med olika assistenter för varje särskild kontrollform
helst undvikas; därest samme assistent ej kunde handhava all
kontrollverksamhet inom området, borde möjlighet finnas att kunna så
planlägga verksamheten, att åtminstone A- och B-kontrollen bomme att
utföras av en och samme assistent. Vidare har i ett par yttranden föreslagits,
att det skulle ankomma på vederbörande hushållningssällskap eller
eventuellt den tillämnade lokala styrelsen att bestämma, vilken eller
vilka kontrollformer, som finge tillämpas inom sällskapets eller styrelsens
område. Förhållandena kunde nämligen ibland vara sådana, att en
kontrollform vore uppenbart olämplig för ett visst områdes vidkommande.
— I avseende å värdet av de vid de olika kontrollformerna erhållna
resultaten har i vissa yttranden hävdats, att allenast resultaten av Akontrollen
borde få läggas till grund för införande i stamboks huvudavdelning
eller förberedande klasser, medan i andra yttranden gjorts gällande,
att samma vitsord borde tilläggas även resultaten av B-kontrollen.
För fjällrasens vidkommande har Västernorrlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott ifrågasatt, huruvida icke även resultaten
av C-kontrollen borde berättiga till införande i riksstambokens för
sagda ras förberedande klasser.
Vad utredningen föreslagit ifråga örn den s. k. elitkontrollen har
— örn man bortser från den förordade utbyggnaden med hälsovårdskontroll
— i huvudsak tillstyrkts i samtliga yttranden med undantag av
dem, som avgivits av avelsföreningen för svensk låglandsboskap, avelsföreningen
för svensk röd och vit boskap och avelsföreningen för röd kullig
svensk lantras samt Södermanlands, Östergötlands, Malmöhus, Skaraborgs
och Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
Avelsföreningen för svensk låglandsboskap samt Östergötlands och Malmöhus
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott hava funnit det
mest ändamålsenligt att genomföra sådana skärpningar inom den allmänna
kontrollen — speciellt då A-kontrollen — att densamma bleve i
stånd att ersätta en särskilt anordnad elitkontroll. Övriga avelsföreningar
och förvaltningsutskott, som ej funnit sig kunna tillstyrka utredningens
förslag örn elitkontroll, hava uttalat, att behovet av dylik kontroll
komme att helt bortfalla, därest A-kontrollen bleve föremål för en effek
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
tivare ledning och övervakning, som ägnade särskild uppmärksamhet åt
besättningar, från vilka försäljning av avelsdjur ägde rum. I detta sammanhang
torde även förtjäna omnämnas, att avelsföreningen för fjällras
samt Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjort
gällande, att den skärpta kontrollen över avelsbesättningar av fjällras
såsom hittills borde utövas beträffande avelscenterbesättningarna av
avelscenternämnden och beträffande besättningarna å av avelsföreningen
kontrollerade s. k. avelsgårdar av föreningen. Ifråga örn den i elitkontrollen
ingående härstamningskontrollen har avelsföreningen för svensk
röd och vit boskap förklarat, att föreningen såvitt anginge nämnda kreatursras
själv övertagit dylik kontroll, varför utövandet av densamma
icke borde tillkomma annan organisation. — Den föreslagna benämningen
»elitkontroll» å den skärpta kontrollverksamheten har avstyrkts av lantbruksstyrelsen,
kontrollnämnden och Skaraborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott. Till motivering av sitt avstyrkande har lantbruksstyrelsen
anfört, att den genom kontrollnämnden utövade skärpta
kontrollen, vilken ägde en alldeles särskild karaktär, icke syntes böra så
inkopplas i kontrollsystemet, att kontrollens särställning bleve mindre
tydlig. Kontrollnämnden har för sin del funnit den föreslagna benämningen
icke vara av behovet påkallad, bland annat med hänsyn till att
det föreliggande förslaget just hade till syfte att helt eller delvis utplåna
kontrollens berörda särställning.
I de avgivna yttrandena har tämligen allmänt vitsordats behovet av en
effektiv'' hälsovårdskontroll, och i det övervägande antalet yttranden har
förslaget örn elitkontrollens utökning med en dylik kontroll tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. I avstyrkande riktning går lantbruksstyrelsen
yttrande, vari framhållits, att åtgärder i förevarande avseende tillhörde
veterinärvården och knappast borde sammankopplas med kontrollföreningsverksamheten.
Att lägga ansvaret för dylika åtgärder på kontrollnämnden
syntes lantbruksstyrelsen innebära att å nämnden övervältra
ett ansvar, som läge utanför dess kompetens. För tillgodoseende
av behovet av en hälsovårdskontroll torde i stället böra övervägas lämpligheten
av skärpta bestämmelser ifråga örn handeln med livdjur. Liknande
uttalanden hava även gjorts av kontrollnämnden, centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet samt Stockholms läns och
stads, Södermanlands, Skaraborgs och Västmanlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, varjämte avelsföreningen för svensk röd
och vit boskap förklarat sig bestämt avstyrka den föreslagna hälsovårdskontrollen,
då densamma anginge ett helt oell hållet oprövat område.
Av de erinringar, som i övrigt gjorts mot förslaget om elitkon troll
torde få anföras följande. Kontrollnämnden har föreslagit, att den skärpta
kontrollen icke längre skulle hållas avskild från kontrollföreningsverksamheten
i övrigt utan samtliga under kontroll stående avelsbesättningar
17
Kungl. May.ts proposition nr 203.
bliva föremål för skärpt kontroll utan särskilda åtgöranden från djurägarnas
sida. I ungefär enahanda riktning hava även uttalat sig Stockholms
läns och stads samt Södermanlands och Gotlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott. Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har funnit hälsovårdskontrollen böra göras obligatorisk
samt har förordat särskild ersättning åt sådana kontrollassistenter, som
utövade kontrollarbete inom besättningar med genomförd elitkontroll,
övervägande skäl hava synts Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
tala för att koutrollperioden vid elitkontrollen begränsades
till 14 dagar. I vissa yttranden har framhållits, att uppgiften att bestyrka
stamtavlor för från kontrollerade besättningar saluförda avelsdjur
icke borde — åtminstone ej obligatoriskt — åvila kontrollnämnden utan
ankomma på vederbörande avelsförening. Norrbottens läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott slutligen har ansett, att avgiften för elitkontrollen
borde nedsättas och att kontrollen borde handhavas av hushållningssällskapen
i samråd med lantbruksstyrelsen, varigenom behovet
av kontrollnämnden såsom ledande organ skulle bortfalla.
Beträffande förslaget örn kon t roll föreningsverksamhetens
lokala ledning och dithörande frågor har detsamma i de avgivna
yttrandena i huvudsak tillstyrkts eller ej föranlett allvarligare erinringar.
Den föreslagna lokala centraliseringen har emellertid icke kunnat
tillstyrkas av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
som med hänsyn till de säregna förhållandena inom länet — kontrollverksamheten
bedreves där utan understöd från stat och hushållningssällskap
— ansett den nuvarande organisationen av länets kontrollföreningsverksamhet
böra såsom mest ändamålsenlig bibehållas. Likaledes
under hänvisning till inom vederbörande län rådande speciella förhållanden
har ett antal hushållningssällskaps förvaltningsutskott funnit önskvärt,
att den lokala centraliseringen genomfördes på frivillighetens väg,
enär en tvångsvis verkställd centralisering, därest icke för densammas
ikraftträdande föreskreves en lång övergångstid, torde komma att möta
starkt motstånd och endast lända till skada för kontrollföreningsverksamheten.
Avelsföreningen för svensk låglandshoskap samt fyra förvalt''ngsutskott
hava med skärpa vänt sig mot utredningens förslag att göra
omförd centralisering till villkor för erhållande av statsbidrag. Mot
en föreslagna sammansättningen av den lokala styrelsen för kontrollföreningsverksamheten
hava från vissa håll gjorts erinringar, huvudsakligen
gående ut på att ett större antal styrelseledamöter borde utses av
föreningsmedlemmarna. — I en del yttranden har framhållits, att de ifrågasatta
överkontrollanternas antal borde avsevärt ökas, helst i sådan utsträckning,
att en överkontrollantbefattning inrättades för varje hushållningssällskap,
med möjlighet dock för två eller flera hushållningssällskap,
inom vilkas områden kontrollverksamheten vore av mindre omfattning,
att gemensamt anställa en dylik befattningshavare, östergöt
Bihcwg
till riksdagens protokoll 19,15. 1 sand. Nr 203. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
lands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i detta sammanhang
föreslagit, att inom hushållningssällskap med mera omfattande
kontrollverksamhet skulle vid behov kunna anställas särskilda s. k. reseassistent^
med uppgift att biträda vid överkontrollen. Gotlands läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott har bestämt avrått från inrättandet
av en överassistentbefattning, gemensam för Gotland och ett
eller flera län på fastlandet. Från vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har vidare framförts det önskemålet, att hushållningssällskapen
icke till men för kontrollarbetet — måtte så avkopplas från
överkontrollen, att de berövades rätten att såsom överkontrollant få anlita
vederbörande husdjurskonsulent eller annan lämplig person i sällskapens
tjänst. Såsom mindre rationell har från visst håll betecknats
den föreslagna anordningen med överkontrollanterna för den allmänna
kontrollen anställda hos hushållningssällskapen och motsvarande befattningshavare
för elitkontrollen anställda hos kontrollnämnden. I stället
har förordats det systemet, att åt överkontrollanten inom ett visst område
uppdroges handhavandet av all överkontroll inom området. Dessutom
har i ett par yttranden ansetts önskvärt, att staten, därest överkontrollen
överlätes på kontrollnämnden, övertoge en större andel av kostnaden
för överkontrollen. Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
har funnit det mest ändamålsenligt, att samtliga överkontrollanter
anställdes hos kontrollnämnden samt helt avlönades av staten.
Utredningens förslag att åt kontrollnämnden skulle anförtros den centrala
ledningen av landets kontrollföreningsverksanili
e t har i det övervägande antalet yttranden principiellt tillstyrkts eller
lämnats utan erinran. Uppsala och Kopparbergs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hava dock för sin del ansett, att nämnda ledning
borde tillkomma lantbruksstyrelsen. Ytterligare ett par hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hava framhållit, att enligt deras förmenande
något behov av särskild riksorganisation ej förelåge; för Norrlands
vidkommande syntes för övrigt en dylik organisation vara mindre
lämplig. — I åtskilliga fall hava erinringar framställts mot den föreslagna
sammansättningen av kontrollnämnden. Erinringarna gå mestadels
ut pa att nämnden borde bestå av ett större antal representant»-för hushållningssällskapen, det praktiska kontrollarbetet och avelsf"
ningarna. medan något större behov av representanter för den vetenskapliga
forskningen på nölboskapsskötselns område ej ansetts förefinnas. I
vissa yttranden har nämnden ansetts böra bibehållas vid sin nuvarande
sammansättning. Lantbruksstyrelsen har funnit det mindre lämpligt
att statskonsulenten i boskapsskötsel bundes vid uppgiften som nämndens
sekreterare; i stället borde han enligt lantbruksstyrelsens förmenande
vara ledamot av såväl nämnd som arbetsutskott. — I ett flertal yttranden
har understrukits vikten av att det centrala organets befogenhet
strikt begränsades till att avse enbart den tekniska ledningen och
19
Kungl. May.ts proposition nr 203.
övervakningen av kontrollföreningsvei''ksamheten. Särskilt har framhållits,
att kontrollresultatens utnyttjande inom avelsarbetet icke lämpligen
horde ankomma på kontrollnämnden utan i stället såsom hittills vara
en avelslöreningarnas uppgift. Vidare har mot utredningens förslag riktats
den anmärkningen, att såväl den lokala som den centrala ledningen
såsom en främsta uppgift fått sig ålagd att verka för kontrollföreningsverksamhetens
utbredning.
Vad utredningen anfört rörande behovet av statsbidrag för
den omorganiserade kontrollföreningsverksamheten
har i flertalet yttranden ej föranlett några anmärkningar. Endast i de
delar, utredningens beräkningar avse C-kontrollen och överkontrollen,
hava framställts mera betydande erinringar. Sålunda har i vissa yttranden
starkt ifrågasatts, huruvida C-kontrollen ägde tillräckliga förutsättningar
att kunna erhålla den av utredningen beräknade omfattningen.
Mot kostnadsberäkningarna för C-kontrollen har också från flera håll
anmärkts, att desamma verkställs i underkant, därvid särskilt framhållits,
att det ingalunda med säkerhet kunde förutsättas, att vederbörande
mejeri skulle vara villigt att städse och utan ersättning ställa nödig apparatur
till förfogande. Bland annat till följd härav hava åtskilliga hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hävdat, att statsbidraget till Ckontrollen
— såväl organisationsbidrag som årligt bidrag — av utredningen
beräknats alltför lågt. Från Östergötlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har uttalats, att ifråga örn C-kontrollen borde tillämpas
samma grunder för statsbidrags utlämnande som de, vilka för närvarande
gällde vid A- och B-kontrollen. Hallands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har för sin del ansett det årliga bidraget
böra utgå med lägst 50 öre per ko. Lantbruksstyrelsen har visserligen
förklarat sig ej hava något att erinra mot den beräknade storleken av
statsbidraget till C-kontrollen men har funnit det mindre önskvärt, att
hushållningssällskapens medverkan till ekonomiskt stödjande av förevarande
del av kontrollföreningsverksamheten avkopplades, då sällskapens
allmänna intresse för verksamheten därigenom lätt kunde komma
att till skada för densamma avtrubbas. Vad beträffar statsanslaget till
överkontrollanternas avlönande, har detsamma, med hänsyn till de stora
krav, som syntes komma att ställas på nämnda befattningshavare, i några
yttranden betecknats såsom alltför snävt tilltaget. Malmöhus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har såsom sin uppfattning uttalat,
att kontrollföreningsverksamheten horde givas en sådan organisation,
att verksamheten kunde hedrivas utan något som helst anslag av statsverket.
I mitt yttrande till statsrådsprotokollet i samband med tillsättandet av
1933 års mjölk- och mejeriutredning framhöll jag bland annat, att anordnandet
genom mejeriernas försorg av en förenklad kontroll borde kunna
Departemenis
chefen.
20
Kungl. Majus proposition nr 203.
medföra en önskvärd utbredning av kontrollverksamheten. I det förslag,
som utredningen nu avgivit och för vars väsentliga innehåll jag i
det föregående redogjort, synes detta spörsmål hava funnit en tillfredsställande
lösning genom den föreslagna s. k. C-kontrollen. Denna kontrollform
fyller helt naturligt icke de anspråk, som böra ställas på den för
ett högtstående avelsarbete erforderliga kontrollverksamheten. Men den
bör kunna tjäna som ett betydelsefullt rättesnöre för den mindre jordbrukaren
både i vad gäller urvalet av påläggsdjur och beträffande en
ekonomisk utfodring. De fordringar den kan komma att ställa på den
enskilde jordbrukaren äro dessutom så ringa, att förutsättningar torde
föreligga för god anslutning till denna kontrollform från de mindre jordbrukarnas
sida. Jag vill därför förorda, att åtgärder vidtagas för anordnande
av en dylik kontroll i huvudsaklig anslutning till utredningens förslag,
varvid jag dock förutskickar, att frågan örn benämningen å kontrollformen
i fråga kommer att ytterligare övervägas vid utarbetandet av de
erforderliga författningsbestämmelserna.
Såsom utredningen förutsatt torde ett genomförande av förenämnda förslag
icke kunna äga rum utan understöd från statens sida. Vad utredningen
anfört rörande kostnaderna för C-kontrollen samt grunderna för
beviljande av statsbidrag till densamma kan jag i stort sett biträda.
Statsbidrag torde sålunda böra utgå dels såsom organisationsbidrag med
högst 3 kronor för besättning, dels ock såsom årligt bidrag med 25 öre
för varje ko, tillhörande besättning örn högst 10 kor. Därest man i likhet
med utredningen räknar med att ifrågavarande kontroll under nästkommande
budgetår lyckas ernå en omfattning av omkring 10,000 besättningar
med i runt tal 40,000 kor, skulle alltså, på sätt utredningen anfört,
till uppehållande av en förenklad ladugårdskontroll för sagda budgetår
av statsmedel erfordras ett belopp av (30,000 + 10,000 =) 40,000 kronor.
Jag tillstyrker, att detta belopp anvisas.
Beträffande ett upptagande nu av de väckta förslagen örn skärpning
av den s. k. A- och B-kontrollen ställer jag mig däremot tveksam. Det
synes mig sålunda icke osannolikt, att, såsom uttalats av vissa av de i
ärendet hörda myndigheterna och korporationerna, ett genomförande av
förut berörda C-kontroll kan komma att leda till, att den allmänna kontrollen
i övrigt endast behöver förekomma i en form. Någon erfarenhet
i detta avseende torde därför först böra inhämtas, innan slutlig ståndpunkt
tages till denna sak. Härtill kommer, att åtskilligt av vad utredningen
i förevarande avseende föreslagit lärer, örn anledning därtill föreligger,
kunna genomföras inom nu gällande bestämmelsers ram. Även
utredningens förslag örn ytterligare utveckling av den hittills tillämpade
s. k. skärpta kontrollen torde böra i viss mån ställas på framtiden. Genomförandet
av denna elitkontroll synes mig nämligen äga ett visst sammanhang
med frågan örn den föreslagna omorganisationen av kontrollföreningsverksamhetens
lokala och centrala ledning, i vilket avseende
Kungl. Majlis proposition nr 203.
21
jag ej heller är beredd att nu föreslå åtgärder. Anställandet hos hushållningssällskapen
av särskilda överkontrollassistenter, till vars avlöning
m. m. statsbidrag skulle utgå, torde nämligen rent organisatoriskt sett
böra bedömas i samband med föreliggande frågor örn utökning på andra
områden av hushållningssällskapens konsulentverksamhet. Dessutom tala
även budgetära skäl för uppskov med åtgärderna i fråga.
Såsom jag inledningsvis erinrade, har i årets statsverksproposition till
undei-stöd åt kontrollföreningsverksamheten för budgetåret 1935/1936 beräknats
ett reservationsanslag av 137,000 kronor. Nämnda belopp avsågs
skola förslå till täckande av dels medelsbehovet, 100,000 kronor, för den
enligt hittills tillämpade riktlinjer bedrivna kontrollföreningsverksamheten
örn hänsyn toges till en påräknad reservation å tidigare anslag av
3,000 kronor, dels ock behovet av statsbidrag till förenklad ladugårdskontroll
enligt 1933 års mjölk- och mejeriutrednings förslag, 40,000 kronor.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört tillstyrker jag nu,
att anslag för ifrågavarande ändamål i riksstaten för nästa budgetår upptages
med omförmälda belopp 137,000 kronor.
Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på
Kungl. Majit att genom omarbetning av kungörelsen den 15 april 1932 *
(nr 72) eller i annan ordning meddela de närmare bestämmelser, som
kunna erfordras för den s. k. C-kontrollens genomförande.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd
åt kontrollföreningsverksamhet för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 137,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet!
P. Gullstrand.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 203.
3