Kungl. Maj:ts -proposition nr 188.

Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott
den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt under punkterna l:o—12 :o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Krcmprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1935.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

l:o.

Rådmansö kungsgård nr 1 i Stockholms län.

Kronoegendomen 3 mantal Svinö eller Rådmansö kungsgård nr 1 i
Rådmansö socken av Stockholms län har genom domänstyrelsens den 2
oktober 1925 utfärdade kontrakt varit utarrenderad för tiden 14 mars

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.

Kungl. Martts proposition nr 188.

1926—14 mars 1931 mot en årlig avgäld av 3,740 kronor. Efter nämnda
tid har egendomen i avvaktan på lösningen av frågan örn egendomens
framtida disposition utarrenderats under kortare perioder. Avgälden för
den senaste arrendeperioden, 14 mars 1934—14 mars 1935, utgör 3,200
kronor.

Å egendomen, som under år 1927 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
har uppskattningsförrättning hållits 1934. Av handlingarna
i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen fört protokoll, ävensom
en av extra lantmätaren Seth Silén år 1918 upprättad karta jämte
beskrivning, inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen å fastlandet, på ett avstånd av 2.3 mil från Norrtälje
och 0.7 mil från Gräddö ångbåtsbrygga, invid Örbofjärden, Edsviken,
Nyängsviken, Kyrkof järden, Lötarf järden, Rådmamaren, Rörviken och
Infjärden, samtliga vattenområden fortsättningar av eller utlöpare till den
s. k. Furusunds! järden av Östersjön. De norr och söder örn Kyrkof järden
och Nyängsviken liggande, i väster och öster av respektive Örbofjärden
och Lötarfjärden begränsade skiftena bestå till större delen av inägojord
och utgöra den egentliga jordbruksfastigheten. Övriga skiften med undantag
av ett söder örn Lötarfjärden befintligt område, vilket ingår i jordbruksfastigheten,
utgöras huvudsakligen av avrösningsjord och stå under
skogsstatens förvaltning.

Egendomen innehåller en areal av 788.9360 hektar, därav 145.9690 hektar
inrösningsjord och 642.9670 hektar avrösningsjord. Av inrösningsjorden
äro 11.3050 hektar förvaltade av skogsstaten.

Jordbruksdomänen utgör 134.6640 hektar inrösningsjord, därav 98.sxio
hektar åker och 35.8530 hektar äng. Av de för jordbruket disponerade områdena
brukas 66.3250 hektar under huvudgården, återstoden utgöres av
mark, som upplåtits till torp eller lägenheter.

Åkerjorden, huvudsakligen belägen norr och söder örn Nyängsviken och
Kyrkof järden, är splittrad genom hagmarks- och gärdesbackar. Jorden
består till större delen av mer eller mindre sandblandad lermylla av växlande
beskaffenhet. Omkring 8 hektar bestå av dyjord med ofullständigt
avlopp.

Ängs- och odlingsmarken utgöres av dels ängsbackar och lindor, dels
vattensjuka ängar.

Å egendomen finnas sex med kronans hus bebyggda torp, Högmotorp,
Humlegårdstorp, Sjötorp, Edsvikstorp, Klockartorp och Kollingetorp.

Följande lägenheter finnas å egendomen: Mon, innehavare änkan Helga
Maria Andersson; Humlegårdstäppan, innehavare Ernst G. Gustavsson;
Nybygget, innehavare Gustav Ragnar Jansson; Gustavsberg, innehavare
fru Valborg Björkman, född Törnqvist; och Fiskartorp, innehavare
Svante L. Andersson.

Å lägenheten befintliga hus ägas av respektive innehavare.

Strax öster örn huvudgårdstomten ligga Rådmansö kyrka samt Rådmansö
församlings kyrkstallar, skolhus, församlingshus och klockargård.
De till berörda byggnader hörande områden ingå icke, liksom icke heller
församlingens kyrkogård, som angränsar dessa områden, i den areal, som
för egendomen här upptagits.

Kronans byggnader å huvudgården äro i gott eller medelgott skick.
Byggnaderna å torpen äro däremot små, gamla och bristfälliga. Bygg -

Kungl. Martts proposition nr 188. 3

nadsbeståndet överhuvud kan anses otillräckligt för en egendom av angiven
storlek.

Med hänsyn till dels sistberörda omständighet, dels åkerjordens splittrade
belägenhet hava kronojordstyckningssakkunniga i sitt den 31 december
1927 avgivna utlåtande ifrågasatt försäljning av egendomens huvudsakliga
inägojord efter uppdelning i lotter.

Uppskattningsnämnden har helt anslutit sig till de sakkunnigas uppfattning
och föreslagit, att huvudparten av de norr och söder örn Nyängsviken
och Kyrkofjärden liggande skiftena ävensom ett öster örn Lötarfjärden
beläget område skulle, på sätt å förenämnda karta angivits, uppstyckas
i lotter och såvitt möjligt snarast försäljas.

Styckningslotterna, betecknade med litt. A—B» (bokstäverna J och Q
äro uteslutna), äro till antalet sexton. Av styckningslotterna skulle emellertid
fyra lotter, litt. A, Högmotorp, litt. F, Sjötorp, litt. G, Edsvikstorp,
och litt. N, Gustavsberg, för närvarande icke säljas. Litt. A och litt. N
borde tillsvidare utarrenderas till de nuvarande arrendatorerna av lägenheterna.

Av de tolv till försäljning avsedda lotterna utgjorde sex större eller
mindre jordbruk — en lott omfattar huvudgården — fyra bostadslägenheter
och två tilläggsområden till församlingens kyrkoplan och kyrktomt.

Försäljningslotternas arealer och saluvärden framgå av nedanstående
tabell.

		Areal i hektar		Saluvärde kronor	Därav för
Lott	åker och tomt	äng	skogs- mark	impedi- ment	summa	och skog kronor
Jordbrukslotter. Litt. M, huvudgården......	45.2 500	18.1200	151.6000	31.3500	246.3200	41,000	20,000
Litt. C, Humlegårdstorp-.	9.0100	0.2400	35.8600	0.0500	45.1600	7,200	3,800
Litt- H, Näset ...............	19.7100	2.8600	45.2800	31.9200	99.2700	14,000	9,800
Litt. I, Nyhagen ............	3.4900	—	6.0400	0.2 2 00	9.7500	1,500	650
Litt. K, Klockartorp ......	5.0700	1.6800	20.9300	7.9300	35.6100	4,300	2,600
Litt. L, Kollingetorp ......	3.0400	0.6100	19.3800	14.4900	37.8700	3,800	3,000
Bostndslåtjenheter och tomtområden. Litt. B, Mon..................	0.2200		O.0700		0.2 9 00	270
Litt. D, Humlegårdstäppan	0.8600	0.1100	—	0.0600	0.5 200	500	—
Litt. E, Nybygget .........	0.2900	—	0.3 700	—	0.6600	600	—
Litt. 0, Fiskartorp.........	0.4300	0.3 2 0 0	O.4000	—	1.1500	780	—
Litt. P ........................	0.1000	—	—	—	0.1000	50	—
Litt. R ........................	0.0470	—	—	—	0.04 70	150	-

Egendomens arrendator, M. E. Mattsson, har hos nämnden anhållit få
förvärva litt. M eller huvudgårdslotten. Mattsson hade sedan år 1926 innehaft
egendomen och väl brukat densamma. Då emellertid Mattsson på
grund av gällande författning icke kunde komma i åtnjutande av hem -

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.

budsrätt till lotten, har nämnden föreslagit, att lotten skulle direkt försäljas
till honom.

Jordbrukslotten litt. C Humlegårdstorp skulle hemb judas David G.
Gustavsson, som innehaft torpet i mer än tio år. Lotten litt. I Nyhagen,
ävenledes jordbrukslott, skulle hembjudas Ernst V. Palmgren. Palmgren
vore ägare till ett lotten angränsande mindre jordbruk, Rådmanby 44, 4r''
och 7e, örn cirka 6 hektar och hade hos nämnden anhållit att för utökning
av detta få inköpa lotten.

Jordbrukslotterna litt. H, Näset, litt. K, Klockartorp, och litt. L, Kollingetorp,
skulle utbjudas såsom egna hem under hand.

Mattsson, Gustavsson och Palmgren hava förklarat sig villiga att till
åsätta värden förvärva, Mattsson huvudgården, Gustavsson Humlegårdstorp
och Palmgren Nyhagen.

Bostadslotterna litt. B, Mon, som innehaves av Helga Maria Andersson,
litt. D, Humlegårdstäppan, som innehaves av Ernst G. Gustavsson, litt. E,
Nybygget, som innehaves av Gustav Ragnar Jansson, och litt. O, Fiskartorp,
som innehaves av Svante L. Andersson, skulle hembjudas respektive
innehavare. Av dessa hava alla förklarat sig villiga att förvärva respektive
lotter till åsätta saluvärden.

Lotterna litt. P och R skulle försäljas till Rådmansö församling, vilken
även förklarat sig villig att till åsätta saluvärden förvärva lotterna ifråga.

Några föreskrifter örn lotternas användning eller örn återköpsrätt för
kronan har nämnden icke funnit nödigt meddela. Skalle föreskrifter
härutinnan anses erforderliga, har nämnden förordat en nedsättning i
samtliga försäljningslotters saluvärden med 10 procent.

Vid blivande lantmäteriförrättning skulle lotterna tillförsäkras utfartsvägar
till närmast belägna allmänna väg.

Enligt nämndens förslag skulle i blivande köpekontrakt örn samtliga
lotter inryckas bestämmelse, att vederbörande köpare skulle vara skyldig
ersätta avträdaren, vad denne eventuellt utlagt för höstplöjning, gräsfrösådd
och höstsådd.

Jordbrukslotterna litt. M eller huvudgården, litt. C, Humlegårdstorp,
och litt. I, Nyhagen, ävensom bostadslotterna litt. B, Mon, litt. D, Humlegårdstäppan,
litt. E, Nybygget, och litt. O, Fiskartorp, skulle enligt nämndens
förslag försäljas med tillträde den 14 mars 1935.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning
av de till försäljning föreslagna lotterna. De lotter, som tilldelats vattenområden
utanför sina respektive stränder, nämligen litt. H, Näset, litt.
K, Klockartorp, litt. L, Kollingetorp, och litt. M eller huvudgården, borde
emellertid även tillerkännas fiske i dem tillagda vattenområden. Dessutom
borde, förutom angivna lotter, lotten litt. C, Humlegårdstorp, tilläggas
vattenområde utanför sin strand jämte fiske däri ävensom lotterna
litt. E, Nybygget och litt. O, Fiskartorp, tilldelas vattenområden utanför
respektive stränder tillika med fiske i samma områden.

Därest någon eller några av lotterna kunde försäljas med tillträde redan
den 14 mars 1935, vore nödvändigt, att det i blivande köpeavtal intoges bestämmelser
dels beträffande lotter, som skulle tilldelas vattenområden
med fiske däri, att gränserna för dessa vattenområden skulle vid avstyckningsförrättningen
av kronans vid förrättningen närvarande ombud närmare
bestämmas i samråd med förrättningsmannen, dels ock beträffande
samtliga lotter, att köparna skulle vara skyldiga att tåla de servitutsbestämmelser,
som vid avstyckningsförrättningen kunde befinnas erforderliga
för tillgodoseende av lotternas rätt till nödiga vägar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Överlantmätaren har därjämte ansett sig böra tillråda, att i samband
med avstyckning av försäljningslotterna jämväl avstyckning borde ske
beträffande lotterna litt. A, Högmotorp, litt. F, Sjötorp, litt. G, Edsvikstorp,
och litt. N, Gustavsberg, vilka skulle tillsvidare behållas i kronans ägo.

Med skrivelse den 2 februari 1935 har domänstyrelsen överlämnat ärendet
till Kungl. Majit samt därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen bade ingen erinran mot det förslag till egendomens disposition,
som uppskattningsnämnden framlagt. Ej heller bade styrelsen
något att anmärka ifråga örn de lotterna åsätta saluvärdena.

I likhet med nämnden funne styrelsen lämpligast, att lotterna litt. A,
Högmotorp, litt. F, Sjötorp, och litt. G, Edsvikstorp, tillsvidare behölles
av kronan. Styrelsen ansåge även, att lotten litt. N, Gustavsberg, fortfarande
borde förbliva i kronans ägo, sedan innehavaren av nämnda lott
förklarat sig icke vilja till åsatt saluvärde förvärva densamma. Lotterna
litt, A och N borde därvid upplåtas å arrende till nuvarande innehavare.

I likhet med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen, att litt. M borde
försäljas till egendomens nuvarande arrendator, M. E. Mattsson. Erläggandet
av köpeskillingen för berörda lott borde ske jämlikt stadgandena
i 21 § oell 22 § mom. A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Lotterna litt. P och R borde försäljas till Rådmansö församling mot
kontant köpeskilling, att erläggas vid lotternas tillträde.

Vid försäljningen av sagda lotter (litt M, P och R) borde i övrigt stadgandena
i nyssnämnda förordning i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Övriga till försäljning avsedda nio lotter ansåge styrelsen borde säljas
jämlikt samma förordning den 6 juni 1929, och borde därvid hembudsrätt
tillerkännas enligt 9 § 2 mom. David G. Gustavsson å lotten litt. C,
Humlegårdstorp, enligt 11 § Ernst V. Palmgren å lotten litt. I, Nyhagen,
och enligt 10 § Helga Maria Andersson å lotten litt. B, Mon, Ernst G.
Gustavsson å lotten litt. D, Humlegårdstäppan, Gustav^ Ragnar Jansson
å lotten litt. E, Nybygget, och Svante L. Andersson å lotten litt. O,
Fiskartorp.

Lotterna litt. H, Näset, litt. K, Klockartorp oell litt. L, Röllingetorp,
borde försäljas enligt 13 § under band till egna hem.

Med lotterna litt. C, Humlegårdstorp, litt. E, Nybygget, och litt. O,
Fiskartorp, borde följa rätt till vatten, grund och fiske i örbofjärden
utanför lotternas strand.

Lotterna litt. H, Näset, litt. K, Klockartorp, litt, L, Röllingetorp, och
litt. M eller huvudgården skulle tillerkännas fiske inom lotterna tillagda
vattenområden, och borde örn samtliga lotter, som tilldelats vattenområden
och fiske i blivande köpekontrakt meddelas bestämmelser, att
gränserna för deras vattenområden vid avstyckningsförrättning komme
att närmare regleras av kronans vid förrättningen närvarande ombud i
samråd med förrättningsmannen.

Samtliga lotter borde försäljas med full och oinskränkt äganderätt och
med tillträde den 14 mars 1935 för alla lotterna med undantag av lotterna
litt. H, Näset, litt. K. Klockartorp, och litt L, Röllingetorp, vilkas
tillträde borde sättas till den 14 mars 1936.

Lotterna borde försäljas i befintligt skick.

I köpekontrakt örn samtliga lotter borde bestämmas, att köparna vore

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

skyldiga att tåla de servitutsbestämmelser, som vid avstyckningsförrättning
kunde befinnas erforderliga för tillgodoseende av lotternas rätt till
nödiga vägar. Vidare borde i köpekontrakt om lotten litt. M eller huvudgården
inryckas bestämmelse, att köparen, förutvarande arrendatorn
M. E. Mattsson, skulle vara skyldig att till kronan erlägga ett belopp,
motsvarande den vid blivande av- och tillträdessyn å egendomen fastställda
kostnad för avhjälpande av egendomen påsynad husröta.

Såsom förut omnämnts, hade uppskattningsnämnden föreslagit, att vid
lotternas försäljning jämväl skulle som villkor stadgas, att vederbörande
lotters köpare skulle vara skyldiga att till avträdande arrendatorn utgiva
ersättning för av denne eventuellt å lotterna verkställd höstsådd,
gräsfrösådd och höstplöjning. För undvikande av komplikationer funne
styrelsen det vara lämpligare, att statsverket självt gäldade avträdaren
ersättningen för nämnda höstsådd, höstplöjning och gräsfrösådd, samt
att kronan i villkoren för lotternas försäljning tillförsäkrades rätt att av
blivande köpare erhålla ersättning för vad kronan i sådant hänseende visat
sig hava till avträdande arrendatorn erlagt.

De områden av egendomen, vilka icke inginge i angivna försäljningslotter,
ansåge styrelsen borde ställas under skogsstatens vård och förvaltning
såsom kronopark.

Styrelsen hade gått i författning örn utarrendering av lotterna litt. H,
K och L till den 14 mars 1936.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget.
Till frågan örn dispositionen av den ej till försäljning ifrågasatta delen
av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan
fattats. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3 mantal Svinö eller Rådmansö
kungsgård nr 1 i Rådmansö socken av Stockholms
län förenämnda tolv, med litt. B, C, D, E, H, I, K, L,
M, O, P och R å en, av extra lantmätaren Seth Silén
över egendomen år 1918 upprättad karta betecknade
lotter skola med arealer och mot saluvärden, som förut
angivits, i befintligt skick försäljas
dels med tillträde den 14 mars 1935: lotten litt. M
till M. E. Mattsson, lotterna litt. P och R till Rådmansö
församling samt lotterna litt. B, C, D, E, I och
O med hembudsrätt enligt 9 § förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. för David G. Gustavsson å
lotten litt. O, enligt 10 § samma förordning för
Helga Maria Andersson å lotten litt. B, för Ernst
G. Gustavsson å lotten litt. D, för Gustav Ragnar
Jansson å lotten litt. E och för Svante L. Andersson
å lotten litt. O samt enligt 11 § förordningen för
Ernst V. Palmgren å lotten litt. I;

Kungl. Majlis proposition nr 188.

dels ock med tillträde den 14 mars 1936: lotterna
litt. H, K och L enligt 13 § nyssnämnda förordning
under hand såsom egna hem;

skolande för försäljningarna följande villkor gälla
i övrigt, att köpare av samliga lotter skola vara skyldiga
att tåla de servitutsbestämmelser, som vid blivande
förrättning för deras avstyckning befinnas erforderliga
för tillgodoseende av lotternas rätt till nödiga
utfartsvägar; att köpare av lott, å vilken avträdande
arrendatorn under året före försäljningen
eventuellt verkställt höstsådd, frösådd och höstplöjning,
skall vara förpliktad att med belopp, motsvarande
den av statsverket till arrendatorn för dylik
plöjning och sådd erlagda ersättning, gottgöra kronan;
att köparen av lotten litt. M skall vara skyldig
att till kronan erlägga ett belopp, motsvarande den
vid blivande av- och tillträdessyn å egendomen fastställda
kostnaden för avhjälpande av egendomen påsynad
husröta; att lotterna litt. C, E, H, K, L, M och

0 försäljas med rätt till vatten, grund och fiske utanför
respektive lotters stränder, samt att gränserna
för dessa vattenområden skola vid avstyckningsförrättningen
av kronans vid förrättningen närvarande
ombud närmare bestämmas i samråd med förrättningsmannen;
att köpeskillingen för lotten litt. M.
skall erläggas jämlikt bestämmelserna i 21 § och 22
§ mom. A förordningen den 6 juni 1929; att köpeskillingarna
för lotterna litt. P och R skola erläggas
kontant vid lotternas tillträde; samt att ifråga örn
försäljningarna av sistberörda tre lotter stadgandena

1 förordningen den 6 juni 1929 skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

2:o.

Ventholm nr 4 i Stockholms län.

Den 27 mars 1931 förordnade Kungl. Majit i överensstämmelse med
riksdagens beslut (prop. nr 11; R. skr. nr 57), att kronoegendomarna Ventholms
kungsgård nr 1 och Ventholm nr 2, en kronoäng, i Hilleshögs
socken av Stockholms län, vilka sedermera sammanlagts till en fastighet
under benämning Ventholm nr 4, skulle försäljas i åtta lotter, därvid
ett torp skulle hembjudas brukaren Robert Frankenberg samt övriga
lotter utbjudas å offentlig auktion enligt 15 och 20 §§> förordningen den

8 Kungl. Majds proposition nr 188.

6 juni 1929 (nr 1/6) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

Därefter förordnade Kungl. Majit den 29 januari 1932, med förkastande
av vid auktion den 26 november 1931 avgivna anbud å fem av lotterna,
att domänstyrelsen skulle föranstalta örn utarrendering av kronoegendomen
Ventholm nr 4 under ett år från den 14 mars 1932, samt att
samtliga lotter skulle ånyo utbjudas till försäljning med tillträdesrätt
den 14 mars 1933. Tillika medgavs domänstyrelsen bestämma örn den
reducering av lotternas saluvärden, som med anledning av visst vindfälle
av skog befunnes erforderlig.

Den 26 november 1932 hölls förnyad auktion. Därvid avgåvos anbud
å fyra av lotterna (omfattande i runt tal 149 hektar, därav 48 hektar
åker); och uppgingo dessa anbud till sammanlagt 22,500 kronor, medan
de dessa lotter åsätta saluvärdena utgjorde tillhopa 61,700 kronor, vilka
värden av domänstyrelsen dock reducerats till 58,685 kronor. Ytterligare
avgavs anbud å lotten Stora Gunnarsholmen med Gunnarsskär, vilket anbud
slutligen höjdes till 3,000 kronor. Å övriga lotter gåvos ej några bud.
Sedan domänstyrelsen i skrivelse den 23 december 1932 anmält ifrågavarande
omständigheter, förordnade Kungl. Majit den 13 januari 1933 —
med antagande av ett å lotten Stora Gunnarsholmen med Gunnarsskär
(omfattande 3.su hektar) avgivet anbud å 3,000 kronor — att domänstyrelsen
skulle dels föranstalta om egendomens utarrendering under två år
från och med den 14 mars 1933, dels ock till Kungl. Majit inkomma med
förslag till ändrad uppdelning av egendomen.

I skrivelse den 15 juni 1934 meddelade domänstyrelsen, att, sedan utredning
igångsatts örn ändrad disposition av egendomen, förfrågningar
ingått örn möjligheterna till förvärv av vissa delar av densamma; och
ansåg sig styrelsen böra, innan utredningen slutfördes, underställa Kungl.
Majit frågan örn försäljning av huvudgårdslotten samt de tre öster därom
belägna lotterna. Däremot ifrågasatte domänstyrelsen, att de tre
väster örn huvudgården belägna lotterna skulle bibehållas i kronans ägo
och nyttjas för anordnande av sociala jordbruk.

I infordrat utlåtande den 12 juli 1934 förordade statens jordnämnd, att
egendomen, med visst mindre undantag, skulle överlämnas till jordnämnden.
Egendomen var, enligt nämndens utlåtande, mycket lämplig för
sådan verksamhet, som avsåges i kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 279) örn
arrendeegnahem. Å egendomen syntes ungefär nio arrendeegnahem
kunna hildas, varefter kvarstode vissa delar av egendomen. För en ändamålsenlig
användning av egendomen i det syfte, som avsåges med nämndens
verksamhet, fordrades att även huvudgårdslotten disponerades och
förvaltades av nämnden. Körande den framtida användningen av sagda
lott ävensom sådan annan del av egendomen, som eventuellt ej bleve upplåten
till arrendeegnahem, förklarade sig nämnden komma att i sinom tid
avgiva förslag. — I remissyttrande den 20 juli 1934 förklarade domän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 9

styrelsen sig ej hava erinran mot egendomens överförande till arrendeegnahemsf
onden.

Den 3 augusti 1934 fann Kungl. Majit gott dels föreskriva, att ifrågavarande
kronoegendom — med undantag av Stora och Lilla Tjuvholmarna
med Djupskär jämte till dem hörande vattenområden, vilket allt skulle
kvarbliva under domänstyrelsens förvaltning — skulle per den 14 mars
1935 överföras till arrendeegnahemsfonden, därvid statens jordnämnd
skulle äga att dessförinnan vidtaga erforderliga åtgärder för utläggande
och bebyggande å egendomen av arrendeegnahem, i den mån överenskommelse
örn dylika åtgärders vidtagande kunde träffas med vederbörande
nyttjanderättshavare, dels ock förordna, att egendomen skulle å
arrendeegnahemsfonden bokföras till ett värde av 135,900 kronor (= egendomens
taxeringsvärde), med vilket belopp statens domäners fond i anledning
av överlåtelsen skulle i 1935 års huvudbok nedskrivas.

Å egendomen har jordnämnden utlagt åtta arrendeegnahemslotter, å
vilka byggnadsarbeten m. m. pågå och vilka avses att under innevarande
vår upplåtas till arrendatorer i enlighet med för arrendeegnahemsverksamheten
gällande föreskrifter. Vidare kvarstå å egendomen en huvudgårdslott
örn ungefär 50 hektar, därav eirka 30 hektar åker, varjämte
utläggas visst mindre område till det av förenämnde Frankenberg arrenderade
fisketorpet ävensom tomter till två befintliga bostadshus, lämpliga
såsom särskilda bostadslägenheter. I enlighet med jordnämndens i
skrivelse den 16 januari 1935 därom gjorda framställning förklarade
Kungl. Majit den 25 januari 1935, att hinder icke mötte för jordnämnden
att på vissa villkor utarrendera huvudgårdslotten och under nyttjanderätt
upplåta berörda tre särskilda lägenheter.

I skrivelse den 21 februari 1935 har nu statens jordnämnd underställt
Kungl. Majits prövning fråga örn försäljning av viss del av Ventholm
nr 4. Nämnden har därvid i huvudsak anfört följande.

Kronoegendomen vore belägen å nordöstra delen av Svartsjölandet
vid segelleden Stockholm—Sigtuna, cirka 45 kilometer landsvägsledes
från Stockholm.

Å egendomen torde lämpligen kunna avsättas visst tomtområde. En
del vackra strandpartier av egendomen syntes nämligen med fördel kunna
disponeras för tomtändamål. Dessa områden behövdes ej för arrendeegnahemmen
eller huvudgården. Genom anläggandet av sommarstugor
e. d. å berörda tomtområden kunde de blivande brukarna å arrendeegnahemmen
erhålla vidgade avsättningsmöjligheter för sina produkter. Omnämnas
borde ock, att domänstyrelsen nyligen låtit bygga en väg genom
egendomen, vilken delvis torde hava lagts med tanke på blivande tomtområden.
Enligt vad jordnämnden hade sig bekant funnes viss efterfrågan
å tomtmark å hithörande områden.

Vid närmare övervägande hade jordnämnden funnit, att för tomtändamål
torde kunna avsättas sammanlagt ungefär 12.os hektar, nämligen
dels ett med ekar bevuxet strandområde i egendomens sydvästra del om
ungefär 2.14 hektar, vilket vid pågående lantmäteriförrättning torde

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Departements chefen.

komma att benämnas litt. An (Ventholm 4 15), dels ett strandparti å den
stora udden österut å egendomen, omfattande ungefär 5.26 hektar och
benämnt litt. Ak (Ventholm 4 12), dels udden vid Elghorn, ävenledes österut,
omfattande 3.54 hektar och benämnt litt. Arn (Ventholm 4 14), dels ock
ett strandparti i skogsmarken i nordost örn Lia hektar och benämnt litt.
Al (Ventholm 413). De tre sistnämnda områdena kantades i huvudsak
av den av domänstyrelsen anlagda nya vägen. Därjämte torde mark för
väg (något hundratal meter lång) från sistnämnda väg till det först angivna
området böra få tagas i anspråk. Å sist sagda område funnes uppförd
en mindre stuga, tillhörig kronan.

Det syntes jordnämnden lämpligast och enklast, att ifrågavarande områden
såldes tillhopa i befintligt skick till köpare, som kunde betala köpeskillingen
för det hela kontant. Enligt jordnämndens mening torde områdena
kunna saluvärderas efter ett pris av i genomsnitt ungefär 800 kronor
per tunnland eller, inberäkna! värdet av förenämnda stuga och vagmark
till litt. An, sammanlagt i runt tal 22,000 kronor.

Då kronoegendomen nu lydde under jordnämndens förvaltning, torde
det ligga närmast till hands, att jordnämnden omhänderhade försäljningen.
Denna syntes böra företagas på i tillämpliga delar ungefär samma
sätt, som när under domänstyrelsens förvaltning ställd egendom jämlikt
15 § i förordningen nr 176/1929 såldes genom infordrande av anbud
under hand. Infordrandet av anbud och dessas prövning torde dock böra
ankomma å jordnämnden. Därjämte borde köpet för godkännande av
jordnämnden underställas Kungl. Majit.

Den vid försäljningen erhållna köpeskillingen borde av jordnämnden
inlevereras till domänstyrelsen, att tillföras statens domäners fond (markinköpsfonden),
varjämte egendomens i arrendeegnahemsfonden bokförda
värde borde få nedskrivas med köpeskillingens belopp.

Domänstyrelsen har — med överlämnande av yttrande från vederbörande
domänintendent — den 28 februari 1935 avgivit infordrat utlåtande
i ärendet.

Domänintendenten bär ansett, att de till försäljning föreslagna områdena
utgjordes av till bebyggelse synnerligen lämplig och efterfrågad
tomtmark, varför det föreliggande förslaget med hänsyn till markens
läge och beskaffenhet vore fördelaktigt. Det av statens jordnämnd föreslagna
priset, 1,600 kronor per hektar, torde motsvara markens värde i
förefintligt skick.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljning av de
i jordnämndens framställning angivna områdena. Det av jordnämnden
beräknade värdet, 22,000 kronor, syntes dock domänstyrelsen vara för
lågt. Enligt förslaget skulle, framhåller styrelsen, anbud infordras å
områdena och det torde därför få förutsättas, att kronan komme att erhålla
en mot områdenas värde svarande köpeskilling. Det syntes styrelsen
lämpligt, att vid områdenas utbjudande saluvärdet upptoges med
ett till 27,000 kronor förhöjt belopp.

Ej heller för egen del finner jag anledning till erinran mot försäljningen
av ifrågavarande områden. Härvid torde förfaras i överensstäm -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

melse med vad statens jordnämnd föreslagit. Vidkommande frågan om
områdenas saluvärde Ilar jag icke haft möjlighet ännu att taga någon bestämd
ställning till de olika meningar, som härutinnan kommit till uttryck.
Då det synes angeläget, att försäljningen må snarast äga rum,
torde ärendet emellertid utan hinder härav böra undersställas innevarande
års riksdag. Jag förutsätter härvid, att den slutliga prövningen av
saluvärdet överlämnas åt Kungl. Maj:t, som lärer komma att tillse, att
statens intressen vederbörligen tillgodoses.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda områden örn tillhopa ungefär 12.06
hektar med därtill hörande strand- och vattenrätt
samt erforderlig vagmark av kronoegendomen Ventholm
nr 4 i Stockholms län må försäljas på i huvudsak
det sätt och i den ordning, som statens jordnämnd
föreslagit; skolande den influtna köpeskillingen tillföras
den i statens domäners fond ingående markinköpsfonden.

3:o.

Eskilstuna kungsladugård nr 1 med Uppsalahalsen nr 1 i Södermanlands
län.

Kronoegendomen 9 mantal Eskilstuna kungsladugård nr 1 med därtill
hörande kronohemmanet 1U mantal Uppsalahalsen nr 1 i den med Eskilstuna
stad införlivade Klosters socken i Södermanlands län är uppdelad
i en arrendelott och en kronoparkslott. Arrendelotten är jämlikt domänstyrelsens
kontrakt den 7 juli 1933 utarrenderad till Eskilstuna stad för
tiden från den 14 mars 1933 till den 14 mars 1943 mot en årlig arrendeavgäld,
vilken utgår med dels 352 kilogram smör, 43.5 hektoliter vete och
57.5 hektoliter havre, att lösas med penningar efter senast för länet fastställda
pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 1,550 kronor.

Från egendomen, som är belägen omedelbart intill Eskilstuna stads
planlagda område, hava tid efter annan större och mindre områden försålts
och avsöndrats. Den i kronans ägo bibehållna delen av egendomen,
som linnes utmärkt å en av distriktslantmätaren Johan W. Ström år
1914 upprättad karta med därtill hörande beskrivning — å kartan såsom
»Fors skola» och »Sjukhustomten» betecknade områden, ävensom viss
mark intill Norra Södermanlands järnväg tillhöra dock icke kronan —
omfattar enligt ett av stadsingcnjören i Eskilstuna V. Dale den 28 december
1934 utfärdat bevis en areal av 339 hektar, varav 83.9650 hektar tomt,
åker och äng samt 255.0350 hektar skogs- och hagmark samt impediment.

Arrendelotten omfattar enligt uppgift en areal av 86.9970 hektar,
därav 2.56io hektar tomt, 64.4160 hektar åker, 1.4790 hektar äng, 17.4430 hektar
hag- och skogsmark samt 1.0980 hektar impediment. Av den till lotten hö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

rande marken Ilar jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1929 för utvidgning
av länslasarettet i Eskilstuna till Södermanlands läns landsting
upplåtits ett område örn 1.2goo hektar tillsvidare oell så länge området
användes för sagda ändamål, under villkor bland annat att landstinget
årligen skall erlägga en avgäld av 315 kronor. Å arrendelotten
äro belägna torpen Söderängstorp och Trumstorp nr 1 samt lägenheterna
Lövstugan, Katrinelund, Askerberg, Trumstorp nr 2, Sofieberg och Skogvaktaretorp.
Enligt bestämmelserna i arrendekontraktet äger arrendatorn
icke utan domänstyrelsens tillstånd pålägga innehavarna av torpen
Söderängstorp och Trumstorp nr 1 högre årlig avgäld än 85 respektive
520 kronor. Jämlikt kontraktets bestämmelser tillförsäkras vidare följande
personer rätt att i sin livstid och, där de äro gifta män, deras hustrur,
så länge de leva — såvida styrelsen icke finner skäl uppsäga dem -— innehava
och bruka berörda lägenheter mot erläggande till arrendatorn inom
januari månads utgång varje år av vissa avgälder, nämligen:

Lägenhetsinnehavarens namn	Lägenhetens namn	Areal hektar	Avgäld kronor
C. E. Pettersson	Lövstugan	11.490	350	_
Anna Paulina Pettersson	Katrinelund	0.15»	20	—
Ivar Andersson	Askerberg	0.863	25	—
Nils S. Jönsson	Trumstorp nr 2	0.241	40	—
Leonard Larsson	Soneberg	0. »59	50	—
Albert Hoving	Skogvaktaretorp	5.15 6	40	—

Kronopark slotten innehåller en areal av omkring 252 hektar,
därav 167 hektar inägor och skogsmark samt 85 hektar impediment. Från
lotten har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1907 upplåtits ett
område örn 6.5200 hektar till föreningen »Hvilohemmet för lungsjuka,
Eskilstuna» för bedrivande av föreningens verksamhet under en tid av
20 år. Området är för närvarande upplåtet till föreningen »Sanatoriehjälp»
intill den 14 mars 1940 mot en årlig avgäld av 75 kronor. Jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1916 har vidare Eskilstuna skyttegille erhållit
tillstånd att tillsvidare för skjutbaneändamål nyttja ett område örn
I8.6200 hektar av kronoparkslotten mot en årlig avgäld av 100 kronor samt
på vissa villkor i övrigt. Slutligen har genom Kungl. Maj:ts beslut den
20 februari 1931 ett område örn 2.5000 hektar av egendomens mark, huvudsakligen
från kronoparkslotten, upplåtits till Eskilstuna stad för omläggning
av den s. k. Stenkvistavägen, att nyttjas tillsvidare och så länge
marken användes för vägändamål. Å kronoparkslotten äro belägna torpen
Horsbrickan, Sticktorp och Kalkbergstorp samt lägenheterna Linvävartorp,
Ängstugan, Andersstugan, Stensätter och Anderslunda. Torpen
äro upplåtna intill den 14 mars 1937, nämligen Horsbrickan om 2.8400
hektar till E. W. Jansson mot en årlig avgäld av 225 kronor, Sticktorp
örn IO.0210 hektar till Bengt Robert Andersson mot en årlig avgäld av 445
kronor samt Kalkbergstorp örn 7.2400 hektar till Fritz Englund mot en
årlig avgäld av 275 kronor. Lägenheterna äro upplåtna intill den 14
mars 1942, nämligen Linvävartorp örn 0.9850 hektar till Kristliga föreningen
av unga kvinnor mot en årlig avgäld av 150 kronor, Ängstugan
örn O.4090 hektar till J. F. Norén mot en årlig avgäld av 35 kronor, Andersstugan
örn 0.8700 hektar till G. E. Karlsson mot en årlig avgäld av 45

Kungl. May.ts proposition nr 188.

kronor, Stensätter om O.8090 hektar till G. I. Jansson mot en årlig avgäld
av 50 kronor samt Anderslunda om O.2500 hektar till E. Hansson mot en
årlig avgäld av 25 kronor.

I kronans ägo befinner sig även den till egendomen hörande rätten till
vatten i Eskilstunaån. Vid försäljning jämlikt Kungl. Majlis brev den
11 december 1903 av bland annat ett område örn 183.7480 hektar av egendomen
föreskrevs nämligen, att den vattenrätt, som erfordrades för kronans
verk i Eskilstunaån, skulle bibehållas oförkränkt och gälla jämväl
vid utvidgning av Karl Gustafs stads gevärsfaktori genom förvärv av
annat vattenverk eller annorledes.

Vid flera tillfällen hava framställningar rörande inköp av egendomen
eller en större del av densamma gjorts framförallt från Eskilstuna stads
sida. Av skilda anledningar hava dock framställningarna ej lett till något
positivt resultat.

Sedan domänstyrelsen i anledning av inkomna ansökningar från innehavarna
av de å kronoparkslotten belägna torpen Horsbrickan, Sticktorp
och Kalkbergstorp samt lägenheterna Linvävartorp, Ängstugan, Andersstugan,
Stensätter och Anderslunda örn friköp av sina respektive lotter
föranstaltat örn saluvärdering av desamma, har drätselkammaren i
Eskilstuna i skrivelse till domänstyrelsen den 4 juni 1934 anhållit, att
staden måtte få förvärva antingen egendomen i dess helhet eller, därest
detta icke kunde medgivas, den del av densamma, som å en skrivelsen bilagd
kopia av Ströms förenämnda karta utmärkts med röda, heldragna
begränsningslinjer. Till stöd för sin hemställan har drätselkammaren anfört
huvudsakligen följande.

Närmaste anledningen till den gjorda framställningen vore, att innehavarna
av berörda torp och lägenheter hos domänstyrelsen begärt att få
inköpa desamma. Meningen därmed vore uppenbarligen att utanför stadens
planlagda område söka framskapa nya egnahemssamhällen, liknande t.
ex. samhället Grangärdet. Givet vore emellertid, att Eskilstuna stad, så
långt det vore möjligt, måste söka motarbeta dylika ur sanitär synpunkt
synnerligen otillfredsställande samhällsbildningar. Drätselkammaren ansåge
sig höra framhålla, att enbart kostnaderna för ordnandet av de sanitära
angelägenheterna inom nämnda egnahemsområde genom framdragande
av vatten- och avloppsledningar till omkring etthundra fastigheter
beräknades komma att uppgå till flera hundratusen kronor, vilket icke
stöde i rimligt förhållande till vare sig kostnaderna för ordnandet av
samma angelägenheter inom den egentliga staden eller markens värde.
Härtill komme kostnaderna för framdragande av gator m. m. Under sådana
förhållanden syntes det icke vara riktigt, att kronan genom nya
markförsäljningar till enskilda personer sökte motarbeta stadens fullt berättigade
intressen i denna fråga.

Med anledning av drätselkammarens framställning har domänstyrelsen
förordnat, att med den anbefallda saluvärderingen av torpen och lägenheterna
å kronoparken skulle tillsvidare anstå. Vidare har domänstyrelsen,
sedan drätselkammaren förbundit sig att ansvara för kostnaderna
för saluvärdering av egendomen ävensom för uppgörande av nödigt kart -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

material och verkställande av annan lantmäteriutredning, föranstaltat
om saluvärdering av egendomen samt av det utav drätselkammaren alternativt
till inköp ifrågasatta området av densamma. Å egendomen Ilar
vederbörande uppskattningsnämnd den 28 december 1934 förrättat dylik
saluvärdering. Av det över förrättningen uppgjorda instrumentet jämte
därtill hörande handlingar inhämtas bland annat följande.

Kronans byggnader vid huvudgården äro i tämligen dåligt skick. Sålunda
äro boningshuset, vedboden samt stall-, ladugårds- och logebyggnaden
i knappt medelgott skick, magasinet, källaren och arbetarebostaden
i medelgott skick samt svinhuset i dåligt skick. Vid hemmanet Uppsalahalsen
och torpen är bebyggelsen i allmänhet synnerligen undermålig.
Brandförsäkringsvärdet å kronans byggnader uppgår till 116,745
kronor.

Åkerjorden, som är otillfredsställande arronderad, består huvudsakligen
av lermylla och en del lättare jordar, allt i god växtkraft. Ängen
utgöres av smala gräslindor utan egentligt värde. Betesmarken är av
god beskaffenhet men otillräcklig. Kultiverade beten saknas. Skogsmarken
bär mälardalskaraktär med här och var i dagen gående berg omväxlande
med skogsbördiga dalsänkor. I genomsnitt kan skogsmarken betraktas
såsom medelgod.

Egendomen har andel i Österrekarnes häradsallmänning. Utdelningen
från allmänningen har under en lång följd av år utgjort 100 kronor per
mantal. Under år 1934 har emellertid utdelats endast 80 kronor per mantal.
Med hänsyn till rådande virkespriser kunde dock utdelningen beräknas
att åter uppgå till 100 kronor per mantal.

Egendomen är delaktig i Kalkbäckens dikningsföretag. Jämlikt Kungl.
Majlis beslut den 17 augusti 1923 har arrendatorn av egendomen medgivits
rätt att för den arrenderade egendomen söka och vinna delaktighet
i lån från odlingslånefonden.

Taxeringsvärdet utgör 149,500 kronor, därav 87,900 kronor jordbruksvärde,
52,000 kronor skogsvärde, 5,000 kronor tomt- och industrivärde samt
4,600 kronor värde å »annan fastighet».

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 22 oktober 1920 har Eskilstuna
stad erhållit tillstånd att hava elektriska ledningar framdragna över
egendomen.

ZJppskattningsnämnden har anfört huvudsakligen följande.

Eskilstuna stad vore en bland landets omfångsrikaste städer. Staden
ägde största delen av omkringliggande obebyggd mark. Tomtpolitiken i
staden hade alltid varit inriktad på att tillhandahålla billiga byggnadstomter,
varför råmarksvärdet vore lågt. Genom sitt innehav av för bebyggelse
lämplig mark kunde staden leda bebyggelsen åt det håll, den
ansåge mest lämpligt. Kronoegendomens areal vore så stor, att man säkert
kunde räkna med att bebyggelse av densamma icke kunde ske under
överskådlig tid. Nämnden ansåge därför, att egendomen icke kunde hava
nämnvärt högt värde för bebyggelse. Såsom objekt för skogsbruk vore
egendomen ej heller lämplig, då man vid planläggningen av skogsskötseln
även finge taga hänsyn till estetiska värden, vilket måste verka
hämmande på möjligheterna att utvinna full räntabilitet å marken.
Nämnden hade därför funnit det vara lämpligast, att egendomen, som
hade ett klent byggnadsbestånd, försåldes till staden. Stadens ansökning
avså ge antingen inköp av egendomen i dess helhet eller endast av dess

Kungl. Martts proposition nr 188.

södra del. Nämnden ansåge, att hela egendomen borde försäljas. En
försäljning av enbart den södra delen skulle bliva ur ekonomisk synpunkt
ogynnsam, då i så fall återstående delen finge bära nära nog samma förvaltningskostnader
som ditintills hela egendomen.

Egendomen i dess helhet har salu värderats sålunda:

30.000 hektar tomt och åker å 3,000 kronor........................ 90,000: —

40.000 » åker » 1,500 » 60,000: —

13.965 » » » 600 » 8,379: —

10.000 » skogsmark » 2,000 » 20,000: —

20.000 » » » 1,000 » ........................ 20,000: —

149.245 » skogs-och hagmark » 100 » ........................ 14,924:50

20.ODO » vägar, diken o. d. » 40 » 800: —

55.790 » impediment » 40 » 2,231: eo

Virkesförråd ........................................................................................... 125,000: —

100 % andel i häradsallmänning för fastigheterna 8 mantal
Eskilstuna kungsladugård och l/s mantal Uppsalahalsen kapitaliserat
till ...................................................................................... 13,000: —

kronor 354,335: i o

som av jämnats till 354,000 kronor.

Det inom röda, heldragna hegränsningslinjer å kartan utmärkta området,
vilket enligt det förutnämnda, av stadsingeniören Dale utfärdade
beviset omfattar en areal av 124 hektar, varav 16.0290 hektar tomt, åker

och äng samt 107.9710 hektar	skogs-	och hagmark samt	impediment, har
värderats sålunda:
lO.ooo hektar tomt och åker å	3,000	kronor........................	........... 30,000	—
6.0 29 0 »	åker »	1,000		........... 6,029	—
30.ooo »	övrig mark »	1,000	» ........................	........... 30,000	—
50.491 »	» » »	100	» .........................	........... 5,049	10
27.480 »	impediment »	50	» .........................	........... 1,374	—
Virkesförråd				.......... 53,000	—

20 % andel i häradsallmänning för fastigheten 8 mantal kungsladugården
kapitaliserat till ............................................................2,600: —

kronor 128,052: io

På grund av att förvaltningskostnaderna å den återstående delen av
egendomen skulle bliva desamma som för hela egendomen och den kvarvarande
delen för kronan följaktligen finge anses hava mindre värde,
har nämnden föreslagit, att saluvärdet borde höjas med 20 procent eller
till i runt tal 150,000 kronor.

Saluvärderingen har verkställts under förutsättning, att egendomen försäljes
med tillträdesrätt den 14 mars 1935 i det skick, arrendelotten då enligt
bestämmelserna i gällande nyttjanderättsavtal befinnes och beträffande
områden, som upplåtits från kronoparken, i befintligt skick, att i
köpet endast ingå kronan tillhöriga byggnader och anläggningar, att köpeskillingen
erlägges å tid, som domänstyrelsen bestämmer, att köparen
respekterar innehållet i Kungl. Maj:ts brev rörande egendomen och
samtliga örn densamma gällande nyttjanderättsavtal, att köparen är skyldig
gälda avträdande arrendatorer eventuellt kontraktsenligt tillkommande
ersättning för höst- och frösådd samt höstplöjning, att köparen till -

Kungl. Marits proposition nr 188.

förbindes att låta ägarna av byggnader, som innehaft dessa före 14 mars
1925, ander sin livstid och, därest de äro gifta, under sina hustrurs livstid
hava byggnaderna kvarstående mot erläggande av de nu utgående avgälderna
för löpande arrendeperioder och därefter mot skälig avgäld samt
att låta deras arvingar, under förutsättning av byggnadsnämndens godkännande
och inom ramen av fastställd stadsplan, med äganderätt förvärva
de tomter, å vilka byggnaderna äro belägna, eller i annat fall utgiva
lösen för byggnadernas bortförande, att köparen gäldar alla med
köpet förenade kostnader och erlägger alla efter tillträdesdagen förfallande
skatter och onera, av vad namn och slag de vara må, att köparen
från tillträdesdagen ensam ansvarar för de för egendomen förfallande
och utgående annuiteter och räntor å lån för Kalkbäckens dikningsföretag
samt för framtida underhållskostnader för företaget, att i köpet icke
ingå utstämplad skog och upphugget virke, att kronan eller den, till vilken
försäljning av virket vid tillträdesdagen skett, bär rätt att hava utstämplad
skog eller upphugget virke och ved kvar å marken intill den 1
juli 1936 samt att avverka och bortforsla sålunda utstämplat virke, att
egendomen försäljes enligt den av distriktslantmätaren Ström år 1914
kompletterade kartan samt att det åligger köparen att vid kommande
gränsregleringar utan rätt till ersättning tåla de jämkningar i gränserna,
som därvid eventuellt kunna uppkomma, att från försäljningen undantages
den kronan tillhöriga vattenrätten i Eskilstunaån, som erfordras
för kronans verk i Eskilstuna, samt att i köpet icke ingår den mark, som
lämnats till Södermanlands enskilda järnväg, numera statens järnvägar,
för framdraget järnvägsspår.

Jägmästaren i Nyköpings revir har i likhet med uppskattningsnämnden
ansett, att egendomen i dess helhet borde försäljas. Det föreslagna
värdet å växande skog har emellertid jägmästaren funnit vara för lågt.
Enligt jägmästarens mening borde skogen åsättas ett värde av 131,000
kronor och saluvärdet å egendomen i dess helhet följaktligen bestämmas
till 360,000 kronor.

Över jägmästaren har biträtt förslaget örn försäljning av egendomen i
dess helhet. Med hänsyn till de goda priser, som alltid betalades för rotstående
auktionsposter å Eskilstuna kronopark, ävensom de i staden rådande
exceptionellt höga vedprisen, har överjägmästaren ansett den av
jägmästaren föreslagna höjningen av ståndskogens värde fullt skälig.
Värderingen i övrigt hade icke givit över jägmästaren anledning till erinran.

Med skrivelse den 7 februari 1935 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

I likhet med uppskattningsnämnden och skogsstatstjänstemännen ansåge
styrelsen det vara lämpligast, att hela egendomen försåldes till staden.
Den till egendomen hörande rätten till vatten i Eskilstunaån syntes
dock alltjämt böra bibehållas i kronans ägo. Hinder mot vattenområdets
avstyckning torde, enligt vad överlantmätaren i länet uppgivit, icke komma
att möta.

I fråga örn beräkningen av egendomens saluvärde ansåge styrelsen, att
någon höjning av en eller annan post väl skulle kunna ifrågasättas.
Vid en försäljning av hela egendomen i en lott torde emellertid det av
uppskattningsnämnden beräknade värdet, 354,000 kronor, vara skäligt.
Köpeskillingen borde erläggas kontant å tillträdesdagen.

Kungl. Majus proposition nr 188.

Beträffande Övriga av nämnden föreslagna villkor för egendomens försäljning
funne styrelsen, att egendomen i dess helhet borde försäljas i befintligt
skick samt att nyttjanderättshavarnas rätt och befogade intressen
herde tillgodoses på så sätt, att staden tillförbundes att respektera
samtliga nyttjanderättsupplåtelser å egendomen och att, därest staden
nödvändigt behövde taga i anspråk lägenheternas områden för något stadens
ändamål och nyttjanderättshavarna ej ville bortföra sina å områdena
uppförda hus, inlösa desamma mot en köpeskilling, vilken i händelse
av tvist bestämdes av skiljemän såsom i 2 kapitlet 8 § lagen örn nyttjanderätt
till fast egendom vore stadgat för där avsett fall. Givet vore, att
staden genom köpet borde inträda i alla de rättigheter och skyldigheter,
kronan ägde till samtliga nyttjanderättshavare å egendomen. Vidare
torde böra föreskrivas, att, sedan avgälden för arrendeåret 14 mars 1934—
14 mars 1935 behörigen guldits, samtliga mellanliavanden mellan kronan
och staden på grund av arrendekontraktet skulle anses vara reglerade.

På grund av vad sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att i kronans ägo kvarvarande
delar av kronoegendomen 9 mantal Eskilstuna kungsladugård nr
1 jämte därtill hörande hemmanet J/s mantal Uppsalahalsen nr 1 i Eskilstuna
stad — motsvarande stadsägan nr 902 + 909 i Eskilstuna Klosters
församling — med undantag av den till egendomen hörande rätten till
vatten i Eskilstunaån finge försäljas till Eskilstuna stad mot en köpeskilling
av 354,000 kronor, samt under villkor i övrigt, att egendomen
finge av köparen tillträdas den 14 mars 1935 i då befintligt skick, att
köpeskillingen erlades kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet, som
hade att utfärda köpebrev å egendomen, att det mellan kronan och staden
gällande arrendeavtalet skulle upphöra att gälla vid tillträdesdagen,
att, sedan avgälden för arrendeåret 14 mars 1934—14 mars 1935 behörigen
guldits, samtliga mellanhavanden mellan kronan och staden på grund av
arrendeavtalet skulle anses vara reglerade, att andra gällande nyttjanderättsavtal
rörande områden å egendomen och beslut örn upplåtelse av
mark från densamma skulle av staden respekteras, att staden genom köpet
inträdde i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Majit och kronan
hade gentemot vederbörande nyttjanderättshavare å egendomen, att inga
enskilda tillhöriga hus och anläggningar vid egendomen inginge i försäljningen,
att staden skulle vara skyldig att inlösa nyttjanderättshavare tillhöriga
hus vid egendomen, när nyttjanderättshavarna på grund av stadens
uppsägning frånträdde besittningsrätten, till skäligt pris, som i brist
på överenskommelse bestämdes av skiljemän såsom i 2 kap. 8 § lagen den
14 juni 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom är stadgat för där avsett
fall, att staden ansvarade för de å egendomen å tiden efter tillträdesdagen
belöpande utgifter för torrläggningsföretag, att staden ansvarade
för alla övriga å egendomen efter tillträdesdagen belöpande onera och
utskylder, att staden skulle ensam vidkännas kostnader för lagfart å
fånget, avstyckning av egendomens vattenområde i Eskilstunaån och
andra med köpet förenade utgifter, att i köpet icke inginge å egendomen
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sand. Nr 18H. Ii

Itepartetnents chefen.

18 Kungl. May.ts proposition nr 188.

utstämplad skog, samt att kronan eller eventuell köpare av denna skog
förbehölles rätt att till den 1 juli 1936 avverka och från egendomen bortföra
därstädes kvarvarande, i köpet icke ingående utstämplade virkeskvantiteter.

I skrivelse den 1 mars 1935 har drätselkammaren i Eskilstuna meddelat
domänstyrelsen, att stadsfullmäktige å sammanträde den 28 sistlidne
februari enhälligt beslutat, att staden skulle förvärva ifrågavarande kronoegendom
mot en köpeskilling av 354,000 kronor samt på de villkor i
övrigt, som av domänstyrelsen föreslagits.

I skrivelse, som den 6 mars 1935 överlämnats till jordbruksdepartementet,
har arméförvaltningens artilleridepartement under åberopande av en
bifogad skrivelse från styresmannen för Karl Gustafs stads gevärsfaktori
anfört, att faktoriets intressen berördes av den tilltänkta försäljningen
på så sätt, att å fastigheten funnes anlagd en skjutbana, där faktoriets
skjutningar bedreves. Då det vore av vikt, att faktoriet tillförsäkrades
rätt att jämväl framdeles bedriva sina skjutningar å denna bana, syntes
det rimligt, att i samband med att staten avhände sig ifrågavarande fastighet
sådana villkor uppställdes, att garantier i nämnda hänseende lämnades.
Skjutbanan vore belägen på det område örn 18.62 hektar, som Kungl.
Majit den 5 juli 1916 medgivit Eskilstuna skyttegille att mot en årlig avgäld
av 100 kronor tillsvidare begagna för skjutövningars bedrivande.
Därest skjutbanan ej undantoges från försäljningen och förbleve i statens
ägo, syntes det vara möjligt att genom servitut till förmån för den
fastighet där gevärsfaktoriet vore beläget skydda ifrågavarande statsintresse.

Försäljningen av ifrågavarande kronoegendom möter ej någon erinran
från min sida. Mot de föreslagna försäljningsvillkoren har jag ej heller
i huvudsak något att invända. På sätt framhållits i skrivelse från arméförvaltningens
artilleridepartement torde emellertid vid försäljningen
böra träffas sådana anordningar, att Karl Gustafs stads gevärsfaktori
tryggas i rätten att för bedrivande av sina skjutningar i erforderlig utsträckning
nyttja omförmälda för närvarande till Eskilstuna skyttegille
upplåtna område örn 18.62 hektar. Vissa jämkningar i de av domänstyrelsen
föreslagna och av Eskilstuna stad godkända försäljningsvillkoren synas
sålunda böra ske. Tiden har icke medgivit upptagande av förhandlingar
med staden härutinnan. Till undvikande av att lösningen av det
sedan lång tid aktuella spörsmålet örn kronoegendomens försäljning ytterligare
fördröjes, torde ärendet emellertid i befintligt skick böra underställas
riksdagen, därvid medgivande torde böra inhämtas till försäljning av
egendomen i huvudsaklig anslutning till domänstyrelsens förslag. Därest
riksdagen härtill lämnar bifall, torde det få ankomma på Kungl. Majit
att, under vederbörligt hänsynstagande till vad nyss anförts, fastställa de
slutliga försäljningsvillkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Km tgl. Maj:ts proposition nr 168.

att i kronans ägo kvarvarande delar av kronoegendomen
9 mantal Eskilstuna kungsladugård nr 1 jämte
därtill hörande hemmanet V» mantal Uppsalahalsen
nr 1 i Eskilstuna stad — motsvarande stadsagan nr
902 + 909 i Eskilstuna Klosters församling — med
undantag av den till egendomen hörande rätten till
vatten i Eskilstunaån må, i huvudsaklig överensstämmelse
med domänstyrelsens förslag, försäljas till
Eskilstuna stad.

4:o.

Kronoparken Solebo i Östergötlands län.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av Rihbingshovs huvudgård under
kronoparken Solebo i Norra Vi socken av Östergötlands län, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning.

Domänstyrelsen har, med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar,
varibland vid förrättningen fört protokoll och en av distriktslantmätaren
Sigfrid Wolke år 1933 upprättad karta jämte avstyckningshandlingar, i
skrivelse den 7 februari 1935 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Av handlingarna inhämtas följande.

Salulotten har numera avstyckats. Den har i jordregistret betecknats
Ribbingshov 2!.

Egendomen är belägen invid allmän väg, 36 kilometer från Tranås och
11 kilometer från Österbymo järnvägsstation. Arealen omfattar 63.5 2 hektar,
varav omkring 19.9 8 hektar åker, 8.9 8 hektar äng, 28 hektar skogsmark,
4.5 0 hektar fastmarksimpediment och 2.0 6 hektar vatten.

Å egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro i stort sett i
knappt medelgott skick samt för egendomens behov tillräckliga. Åkerjorden
är av medelgod och ängen av god beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet
har uppskattats till 1,122 kubikmeter.

Egendomen är jämlikt kontrakt av den 11 oktober 1925 för tiden till den
14 mars 1936 utarrenderad till Arvid Andersson mot ett årligt arrende av
1,200 kronor, varav enligt medgivande av styrelsen den 23 mars 1933 hälften
utgår i naturaprodukter enligt markegångstaxan. För arrendeåret 1932—
1933 har arrendatorn haft att erlägga ett belopp av 1,020 kronor. Med
arrendet följer rätt för arrendatorn att erhålla fri elektrisk energi till lyse,
tröskning, vedsågning och sågning av husbehovsvirke. Andersson har brukat
lägenheten sedan den 1 november 1927.

Vissa av de å egendomen belägna byggnaderna ingå i arrendet av Ribbingshovs
Herrgård, som jämlikt kontrakt den 15 och 16 september 1932
uthyrts till kaptenen Carl Ridderborg för tiden till den 1 april 1952.

Saluvärdet har uppskattats till 25,000 kronor, varav omkring 5,550 kronor
belöpa å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 1,000
kronor. Av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning utgöra
920 kronor 23 öre.

Uppskattningsnämnden har föreslagit att egendomen utbjudes till salu
under hand enligt 13 § i 1929 års förordning med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1936. Anledning förelåge icke att vid försäljningen föreskriva

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

särskilda villkor angående egendomens användning samt återköpsrätt. Skulle
likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet
minskas med 10 procent Då jakträtten å Bibbingshovsdelen av kronoparken
Solebo vore utarrenderad till den 16 maj 1937 genom ett den 26
september 1932 upprättat kontrakt, borde jakträtten å salulotten undantagas
till nämnda dag. I köpet skulle ingå dels elektriska ledningar från den å
Ribbingshovs Herrgård belägna transformatorn till egendomens byggnader
samt de i byggnaderna befintliga, kronan tillhöriga ledningar, dels ock den
till arrendatorsbostad nu använda s. k. östra flygeln å Ribbingshovs Herrgård
med rätt för köparen att hava sagda byggnad avgiftsfritt kvarstående
till den 14 mars 1956 och att till nämnda dag ävenledes avgiftsfritt disponera
ägofigurerna nris 103 och 104 oell som utfartsväg använda ägofigur
nr 105 och södra delen av ägofigur nr 115, allt enligt förenämnda karta.
Köparen skulle därjämte respektera här förut åberopat kontrakt angående
Ribbingshovs Herrgård.

Jägmästaren och överjägmästaren hava tillstyrkt försäljningen. Jägmästaren
har upplyst, att för arrendeåret 1934—1935 arrendatorn haft att
erlägga ett belopp av 1,078 kronor, att arrendatorn tillkommande förmån
av fri elektrisk energi uppskattades till ett värde av omkring 300 kronor
och att vid ny utarrendering, därvid arrendatorn ej torde komma att medgivas
rätt till fri elektrisk energi, arrendet beräknades till omkring 900
kronor, överjägmästaren har ansett angeläget att egendomen försåldes så
snart som möjligt jämväl med hänsyn till ifrågavarande för kronan synnerligen
besvärande villkor angående fri elektrisk energi till arrendatorn Domänstyrelsen

har i skrivelsen den 7 februari 1935 förklarat sig icke hava
något annat att erinra mot uppskattningsnämndens förslag än att, då egendomen
ej torde kunna anses utgöra en egnahemslägenhet, försäljningen borde
ske genom utbud å offentlig auktion enligt 15 § i förenämnda förordning.
Med hänsyn till vad jägmästaren anfört och då nu utgående arrende, frånsett
värdet av arrendatorn tillkommande förmån av fri elektrisk energi, ej
utgjorde mer än högst 900 kronor, syntes ärendet kunna avgöras utan riksdagens
hörande.

Med utlåtande den 2 mars 1935 har domänstyrelsen sedermera överlämnat
en framställning från egendomens arrendator Arvid Andersson, vari denne
hemställt, att antingen få arrendera egendomen under ytterligare två år för
att därigenom kunna bliva berättigad till hembud eller att redan nu få
köpa egendomen under hand.

över jägmästaren har förklarat, att han ej skulle tveka att tillstyrka hembudsrätt
för Andersson, därest denne innehaft arrendet under för erhållande
av dylik rätt föreskriven tid av 10 år.

I sitt utlåtande den 2 mars 1935 har domänstyrelsen — enär Andersson
vid arrendetidens utgång den 14 mars 1936 brukat egendomen under en tid
av omkring 8.5 år samt med hänsyn till att han skött egendomen väl —
ansett, att Anderssons framställning örn liembudsrätt till egendomen borde
bifallas. Styrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte underställa
denna fråga riksdagens prövning. Därest Andersson begagnade sig av hembudsrätten,
borde varken kronan eller Andersson äga framställa fordrings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

anspråk på grund av det rörande egendomen nu gällande arrendeavtalet
utom beträffande oguldna arrendeavgifter och skatter.

I likhet med domänstyrelsen anser jag, att arrendatorn av Ribbingshovs Departements*
huvudgård Arvid Andersson torde vara förtjänt av att egendomen erbjudes
honom med hembudsrätt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Hajd måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Ribbingshov 22 (Ribbingshovs huvudgård) i Norra
Vi socken av Östergötlands län må med ett saluvärde
av 25,000 kronor försäljas jämlikt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1936 samt med hembudsrätt jämlikt 9 § förordningen
för Arvid Andersson;

ägande varken kronan eller Andersson, därest Andersson
begagnar sin hembudsrätt och förvärvar egendomen,
framställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund
av gällande arrendeavtal i fråga örn ersättning för trädesbruk,
höstplöjning, sådd eller husröta; och skall vid
försäljningen därjämte iakttagas, att egendomen överlåtes
i det skick, vari den vid tillträdet befinner sig,
att i köpet ingå endast kronan tillhöriga, å egendomen
befintliga byggnader och anläggningar, att vidare i
köpet ingå dels elektriska ledningar från den å Ribbingshovs
Herrgård belägna transformatorn till egendomens
byggnader samt de i byggnaderna befintliga, kronan
tillhöriga ledningar, dels ock den till arrendatorsbostad
nu använda s. k. Östra flygeln å Ribbingshovs
Herrgård med rätt för köparen att hava sistsagda byggnad
avgiftsfritt kvarstående till den 14 mars 1956 och
att till nämnda dag ävenledes avgiftsfritt disponera ägofigurerna
aris 103 och 104 samt som utfartsväg använda
ägofigur nr 105 och södra delen av ägofigur nr
115, allt enligt förenämnda karta, att köparen respekterar
dels ett den 26 september 1932 upprättat kontrakt,
varigenom jakträtten å Ribbingshovsdelen av kronoparken
Solebo utarrenderats för tiden till och med den 15
maj 1937, dels ock ett den 15 och 16 september 1932
upprättat kontrakt, varigenom Ribbingshovs Herrgård
uthyrts till den 1 april 1952, i vad nämnda båda kontrakt
röra den försålda egendomen, och att köparen betalar
av kronan förskotterad kostnad för avstyckning
med 920 kronor 23 öre.

22 Kungl, Majlis proposition nr ISS.

5:o.

Mellanängen nr 1 ock Österängen nr 2 inom Jönköpings stad.

Stadsfullmäktige i Jönköping hava den 20 december 1934 beslutat låta
såsom statskommunalt reservarbete utföra en ny förbindelseled Jönköping—
Huskvarna genom anläggning av den å stadsplanen upptagna s. k. Sannegårdsvägen
under villkor att Kungl. Maj:t beviljade 80 procent statsbidrag
å kostnaden, beräknad till 653,000 kronor, för väganläggningen inom Jönköpings
stad. Sedan Kungl. Majit den 31 december 1934 beviljat statsbidrag
enligt angiven grund, har statens arbetslöshetskommission lämnat
tillstånd till vägföretagets igångsättande såsom statskommunalt reservarbete.

I skrivelse den 14 februari 1935 har Jönköpings stads drätselkammare
gjort framställning örn att för stadens räkning få förvärva viss för väganläggningen
erforderlig, kronan tillhörig mark.

över drätselkammarens framställning har domänstyrelsen den 19 februari
1935 avgivit infordrat utlåtande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

För vägen erfordras ett område örn cirka 8,850 kvadratmeter av den under
domanstyrelsens förvaltning ställda, inom Jönköpings stad belägna kronoff?
j111^ Mellanängen nr 1 och Österängen nr 2, utarrenderad för tiden
till den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av 7,500 kronor.

Genom framdragande av vägen kommer dessutom att från egendomens
°yn«? Jord avskiljas ett emellan den nya vägbanan och den gamla vägen
Jonkoping—Huskvarna liggande område örn cirka 25,000 kvadratmeter

Sedan staden i skrivelse den 18 januari 1935 till domänstyrelsen förklarat
sig önska förvärva det till vägbanan erforderliga markområdet och jämväl
vara villig, under förutsättning att kronan så påfordrade, inlösa det markområde
om 25,000 kvadratmeter, som genom väganläggningen bleve avskilt
anmodade domänstyrelsen den 22 januari 1935 domänintendenten i Jönkopings
Ian att söka träffa preliminär överenskommelse om ersättning och
övriga villköl- för markområdenas överlåtande till staden.

• F1®1’, fölTia underhandlingar med stadens delegerade framlades två i ett
vid förhandlingar den 25 januari 1935 fört protokoll upptagna förslag till
ifrågavarande markupplåtelse, det ena betecknat med alternativ 1 och av
ae delegerade förordat, innebärande att staden skulle förvärva såväl den mark
sorn erfordrades för själva väganläggningen, sorn ock det egendomen tillhörande,
mellan den nya vägbanan och den gamla vägen liggande området,
det andra, betecknat såsom alternativ II, innebärande att staden skulle förvärva
allenast det förstnämnda av berörda områden.

E^r?trnaliternativ 1 skulle staclen markupplåtelsen erlägga ett belopp
av 4b,Joll kronor, därav för mark till själva vägbanan 8,850 kronor efter
ett pris av 1 krona per kvadratmeter, och för det mellan de båda vägarna

liggande området 3<,500 kronor efter ett pris av 1 krona 50 öre per kvadratmeter.

Enligt alternativ II skulle staden dels såsom lösen för det till vägbanan
erforderliga området erlägga ett belopp av 8,850 kronor, dels ock utgiva

engångsersättning for intrång och skada med 1,000 kronor eller tillsammans
y,ö5u kronor.

Såsom ytterligare villkor föreslogs i båda fallen, att ersättningsbelopp för

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 23

förvärvat markområde skulle jämkas i förhållande till areal, som området
vid en definitiv uppmätning av detsamma visade sig omfatta, att ersättningsbeloppen
i dess helhet skulle erläggas, när marken av staden toges i
anspråk för väganläggningen, att staden, alldenstund den nya vägbanan
komme att skära det stamdike, som utgjorde avlopp för egendomens täckdikningssystem
söder örn nämnda väg, skulle på egen bekostnad anlägga
fullgott avlopp från berörda stamdike på sådant sätt, att avloppet icke berördes
av vägen, att staden skulle åtaga sig att i samband med väganläggningen
utföra och bekosta erforderliga tillfartsvägar från den nya vägen
till egendomens gärden, samt att staden, med anledning av de rubbningar
i nu gällande stadsplan som genom den nya vägen komme att uppstå, genom
egen försorg och på egen bekostnad snarast möjligt skulle låta upprätta och
fastställa nytt förslag till stadsplan, omfattande jämväl förslag till tomtindelning.

I skrivelsen den 14 februari 1935 bar Jönköpings stads drätselkammare
■— med företeende av ett med egendomens arrendator träffat preliminärt
avtal örn ersättning för skada och intrång och med förmälan, dels att arbetet
med den nya väganläggningen redan vore påbörjat, dels ock att drätselkammaren
vid övervägande av de olika alternativa förslagen till markinlösen
funnit det som alternativ II betecknade vara för staden att föredraga
— å stadens vägnar anhållit att i första band få förvärva det i detta
alternativ till inlösen ifrågasatta området på de villkor, som i protokollet
av den 25 januari 1935 funnes angivna för marköverlåtelsen ifråga.

Kronoegendomens arrendator David Werthén bar förbundit sig, att utan
ersättning från domänverket avstå från förenämnda områden.

Domänstyrelsen har ansett sig böra bestämt avstyrka en överlåtelse till
staden enligt alternativ II av allenast det till vägbanan erforderliga markområdet
från egendomen. Stadens förvärv borde omfatta jämväl det mellan
den nya vägbanan och den gamla vägen liggande markområdet örn cirka
25,000 kvadratmeter. Sistnämnda område angränsade staden tillhörig mark
och inginge även i en för nämnda mark jämte närliggande områden upprättad
stadsplan. Området komme att genom den nya vägbanans framdragande
helt skiljas från kronoegendomens övriga markinnehav. Möjligheten
för områdets användande för jordbruksändamål komme därigenom att
i avsevärd grad försvåras, och bela egendomens arrendevärde komme till
följd därav att i betydlig grad nedsättas, en nedsättning vilken knappast
torde kunna kompenseras genom den föreslagna engångsersättningen för
skada och intrång med 1,000 kronor. Såsom franninge av protokollet över
de mellan domänintendenten och stadens delegerade förda förhandlingarna
bade också de delegerade förordat, att staden skulle inlösa jämväl nu ifrågavarande
område, och i skrivelsen till domänstyrelsen den 18 januari 1935
hade staden förklarat sig villig härtill, därest så av kronan påfordrades.
Att döma av ordalagen i skrivelsen den 14 februari 1935 syntes staden fortfarande
stå fast vid detta sitt erbjudande.

dag tillstyrker, att försäljning till Jönköpings stad sker av för ifrågavarande
väganläggning erforderlig mark. På skäl domänstyrelsen anfört
synes uppenbart, att en försäljning enligt förenämnda alternativ I är för

Departement* •
chefen

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

kronan avgjort förmånligare än en försäljning enligt alternativ II. Något
definitivt antagande av de i alternativ I angivna försäljningsvillkoren föleligger
emellertid ej från stadens sida, och ytterligare förhandlingar i
ämnet hava icke medhunnits. Då det är av vikt, att frågan vinner snar
lösning, tolde ärendet detta oaktat höra underställas riksdagen. Medgivande
synes härvid böra utverkas till försäljning i huvudsaklig överensstämmelse
med antingen alternativ I eller alternativ II. Det torde få bero
på Kungl. Majit att träffa slutligt avgörande härutinnan; dock torde med
hänsyn till vad nyss anförts i första hand höra eftersträvas, att försäljningen
kommer till stånd på de i alternativ I angivna villkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av den inom Jönköpings stad belägna kronoegendomen
Mellanängen nr 1 och Österängen nr 2 visst
markområde må enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande
överlåtas till Jönköpings stad i huvudsaklig
överensstämmelse med de i alternativ I eller alternativ
II angivna grunder enligt förenämnda vid förhandlingar
mellan domänintendenten och stadens delegerade
den 25 januari 1935 förda protokoll.

6:o.

Hällungstad nr 2 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen Hällungstad nr 1, Huset nr 1 och Kasen nr 1 örn tillsammans
1 Yt mantal jämte lägenheten Myren nr 1, ett torp, allt i Hedo
socken av Göteborgs och Bohus län, har varit utarrenderad från den 14
mars 1912 under en tid av 20 år mot en årlig avgäld av 1,800 kronor. I avvaktan
på lösningen av frågan örn egendomens disposition efter den 14
mars 1932, då nyssnämnda arrendeperiod utgick, har egendomen mot årskontrakt
utarrenderats mot en avgäld av 800 kronor för tiden 14 mars 1932
—14 mars 1933 och 400 kronor för vartdera av arrendeåren 1933/1934 och
1934/1935. De i kronoegendomen ingående enheterna hava sammanlagts
till en fastighet, vilken jämlikt kammarkollegii beslut den 30 november
1934 skall benämnas Hällungstad nr 2.

Kronojordstyckningssakkunniga hava under år 1929 besökt egendomen.
Ilppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 4 december 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av R. T. C. Busck upprättad,
av Ivar Hedén år 1908 rättad samt av distriktslantmätaren Johan Gunnarsson
år 1929 kompletterad karta jämte beskrivning, inhämtas:

Kronoegendomen, belägen 47 kilometer från Uddevalla stad, 23 kilometer
från Munkedals fabrikssamhälle och 22 kilometer från Dingle station å
Göteborg—Bohusbanan, ligger i ett sammanhängande skifte.

Egendomen omfattar 319.osro hektar, därav 115.i56o hektar tomt och åker,
30.1890 hektar äng och 173.7420 hektar avrösningsjord.

Å egendomen finnas följande, av respektive innehavare bebyggda jord -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

brukslägenheter: Kullen, brukare Anders Carlsson, Råsängen, brukare
Albert Alfredsson, Kaserna, brukare Gustaf Olsson, Alekas, brukare Johan
Sällström, samt Titten, brukare Carl Simonsson. Därjämte finnes å egendomen
strax intill huvudgården ett tomtområde, »Skomakarns», bebyggt
med ett Anna Johansson tillhörigt boningshus.

Innehavarna av jordbrukslägenheten^ hava samtliga brukat sina innehav
i mer än tio år.

Å egendomen varande, kronan tillhöriga hus äro med undantag av fähuset,
som är i gott skick, synnerligen dåliga.

Åkerjorden är svag. Ängen, bestående av renar och bäckdalar samt
igenlagda torp, användes uteslutande till bete, då egendomens egentliga
betesmark är igenvuxen med ungskog och betet därå är klent. Skogsmarken
är uppfylld av impediment.

Egendomen är taxeringsvärderad till 60,900 kronor, därav 56,600 kronor
för inägor och 4,300 kronor för skogsmark jämte skog.

Dals—Ed—Rölanda elektriska distributionslorening har genom Kungl.
Maj:ts resolution den 1 juli 1927 medgivits att hava elektrisk högspänningsledning
över egendomen.

I likhet med krono jordstyckning ssakkunniga har uppskattningsnämnden,
med hänsyn till egendomens avlägsna belägenhet, svaga jordbruk,
klena byggnadsbestånd och dåliga skogsmark, ansett, att egendomen borde
snarast försäljas. Då emellertid innehavarna av de å egendomen befintliga
jordbrukslägenheterna till nämnden framfört sina önskemål att få friköpa
sina innehav med tillägg av ytterligare jord, har nämnden funnit
lämpligt att uppstycka egendomen i ett flertal lotter, över vilka samtliga
styckningslotter, till antalet åtta, särskilda kartor upprättats av distriktslantmätaren
Gunnar Tydén.

De utlagda lotterna äro samtliga jordbrukslotter, lotterna I och II utlagda
i två skiften. Lotten Ia är obebyggd.

Försäljningslotternas arealer och saluvärden framgå av följande tabell.

Försäljnings- lott nr	----------------	Areal i	hektar	Saluvärde i kr.	Arrende-värde i kronor
Innehavare	åker	äng	.. avros- nings- jord	summa	summa	därav för skog oell skogsmark
1 ^ huvudgärden		57.0970	17.8860	74.5160	150.0990	35,000	7,200	1,050
Ia obebyggd			0.1420	4.2110	4.3530	1,200
II »Kullen»	Anders S. Carlsson	12.9270	1.1290	17.8230	31.3790	6,370	2,200	250
lil		0.8 250	1.2250	7.8960	9.7460	900	270	15
IV »Wasängen»	Albert Alfredsson	15.6440	3.0410	13.9680	32.6480	6,630	1,000	270
V »Kaserna»	Gusta! Olsson	4.921 0	0.7 4 8 0	14.1160	19.7850	3,400	1,600	140
VI »Alekas»	Johan Säll-ström	14.0680	4.1860	25.0280	43.2270	7,030	2,400	280
VII »Titten»	Carl Simons-son	9.2790	1.8820	16.6890	27.8600	2,900	1.300	120
	Summa	115.1960	30.1890	173.7420	319.0870	G3,43o\| 15,970	2,125

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Samtliga värderingar äro verkställda under förutsättning, att arrendatorn
överlämnar lotterna i det skick, vari de på grund av stadgandena i det
örn egendomen gällande arrendekontraktet skola av honom överlåtas.

Nämnden har föreslagit, att lotten I eller huvudgården, då egendomen
av nuvarande arrendatorn icke innehafts längre tid än från den 14 mars
1929, skulle försäljas å offentlig auktion jämlikt 15 § i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., att lotterna II samt IV—VII skulle liembjudas respektive innehavare
jämlikt 9 § 2 morn. i samma förordning, samt att lotterna Ia och lil
skulle jämlikt berörda förordnings stadgande i 11 § hembjudas, den
förstnämnda till Alfred Andersson och den senare till Hans J. Johansson.
Andersson och Johansson vore ägare till lotterna angränsande jordbruk
örn respektive 8 och 5 hektar åker, vilka vore i behov av utökning.

Samtliga av nämnden till erhållande av hembud föreslagna personer
hava förklarat sig villiga att till av nämnden åsätta saluvärden inköpa
lotterna.

Vid försäljning av lotten I skulle Anna Johansson såsom ägare av det å
tomtområdet »Skomakarns» belägna boningshuset tillförsäkras rätt att
under sin livstid utan avgift hava boningshuset kvarstående, varvid då
jämväl borde följa rätt för henne att begagna den området angränsande
vägen fram till allmänna landsvägen.

Vid försäljningarna skulle därjämte tillförsäkras rätt till väg för lotten
I över lotterna II, IV, V, VI och VII; för lotten II över lotterna I, V och
VI; för lotten III över lotten II; för lotten IV över lotten I; för lotten V
över lotterna I och VI; för lotten VI över lotten I och för lotten VII över
lotten I.

I den mån kronan ägde del i de lotterna II och IV angränsande enskilda
vägar, borde berörda lotter ävensom lotten III erhålla rätt till del i nämnda
vägar.

Köparna av lotterna I, la och II borde i blivande köpekontrakt tillförbindas
att respektera förut berörda, Dals—Ed—Rölanda elektriska distributionsförening
u. p. a. medgivna rätt att hava elektriska kraftledningar
framdragna över egendomen.

Nämnden har i övrigt icke funnit skäl föreskriva särskilda försäljningsvillkor
eller återköpsrätt för kronan. Skulle föreskrifter härutinnan likväl
anses böra ifrågakomma, har nämnden ansett, att saluvärdena borde
nedsättas med 15 procent.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot nämndens dispositionsförslag.

Överlantmätaren har förklarat hinder för avstyckning i enlighet med
förslaget icke möta. Innan avstyckningen verkställdes, borde dock de i
kronoegendomen ingående enheterna sammanföras till en fastighet.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 11 augusti 1934 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen biträdde det
av nämnden frainlagda förslaget till egendomens uppdelning och försäljning.
Mot de av nämnden försäljningslotterna åsätta saluvärdena hade
styrelsen ingen erinran. Lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt
äganderätt, därvid lotten I borde försäljas å offentlig auktion till den
högstbjudande, lotterna II, IV—VII hembjudas respektive innehavare
samt lotterna la och III upplåtas med hembudsrätt för ägarna av de lot -

Kungl. Martts proposition nr 188.

terna angränsande småbruken. Lotterna borde säljas lotten I med tillträdesrätt
den 14 mars 1936 och övriga lotter med tillträdesrätt räknad från
den 14 mars 1935. Vid försäljningarna borde respektive lotter tillförsäkras
rätt till vägar i enlighet med vad nyss angivits, varjämte köparna av
lotterna I, Ia och II borde tillförbindas i blivande köpekontrakt att respektera
förberörda distributionsförenings rätt att över lotterna hava
framdragna kraftledningar.

Med skrivelse den 22 januari 1935 har domänstyrelsen sedermera överlämnat
en framställning från Hans J. Johanssons son Oskar Johansson
vari denne anhållit, att, då han numera av sin fader inköpt Vet mantal
Långön Nedre, hembudsrätten till lotten nr III måtte å honom överlåtas,
vilken framställning biträtts av Hans J. Johansson. Domänintendenten
och domänstyrelsen hava förklarat sig icke hava något att erinra emot
bifall till framställningen.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och Departement:<-hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att kronoegendomen Hällungstad nr 2 i Hede socken
av Göteborgs och Bohus län må försäljas i förenämnda
med I, Ia, II—VII betecknade lotter med förut angivna
arealer och saluvärden

lotten I med tillträde den 14 mars 1936 jämlikt 15 $
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. till den
högstbjudande å offentlig auktion;

lotterna II och IV—VII med tillträdesrätt räknad
från den 14 mars 1935 jämlikt 9 § nyssnämnda förordning
med hembudsrätt för Anders S. Carlsson till lotten
II, Albert Alfredsson till lotten IV, Gustaf Olsson
till lotten V, Johan Sällström till lotten VI och Carl
Simonsson till lotten VII samt
lotterna Ia och III likaledes med tillträdesrätt räknad
från den 14 mars 1935 jämlikt 11 § samma förordning
med hembudsrätt för Alfred Andersson till lotten Ia
och för Oskar Johansson till lotten III;

skolande dels vid försäljningen av lotten I Anna Johansson
tillförsäkras rätt att under sin livstid utan avgäld
innehava det med henne tillhörigt boningshus bebyggda
tomtområdet, s. k. Skomakarns, ävensom ratt
att begagna den området angränsande vägen fram till
allmänna landsvägen, samt vid försäljningarna av
lotterna I, la och II köparna i blivande köpekontrakt
tillförbindas att respektera den Dals—Ed—Hölanda

Kungl. Maj-.ts proposition nr 188.

elektriska distributionsförening medgivna rätt att
hava elektriska kraftledningar framdragna över egendomen,

dels ock vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att
rätt till väg tillförsäkras lotten I över lotterna II, IV,
V, VI och VII, lotten II över lotterna I, V och VI,
lotten III över lotten II, lotten IV över lotten I, lotten
V över lotterna I och VI, lotten VI över lotten I samt
lotten VII över lotten I, samt att, i den mån kronan
äger del i lotterna II och IV angränsande enskilda vägar,
sistherörda lotter ävensom lotten III erhålla rätt
till del i nämnda vägar.

7:o.

Halleby nr 2 i Göteborgs och Bohus län.

Kronocgendomen Halleby nr 2 i Jörlanda socken av Göteborgs och
Bohus län, som bildats genom sammanläggning av 1 mantal Halleby nr 1,
*/• mantal Jörland nr 1 och 1j2 mantal Åker nr 1, är genom domänstyrelsens
den 31 juli 1914 utfärdade kontrakt utarrenderad för en tid av tjugu
år till den 14 mars 1935 mot en årlig avgäld av 2,000 kronor. Domänstyrelsen
har enligt uppgift föranstaltat örn egendomens fortsatta utarrendering
-till den 14 mars 1936.

Kronojordstyckningssakkunniga hava under år 1930 besiktigat egendomen.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland det vid förrättningen förda instrumentet,
samt en av distriktslantmätaren Rich. Olsson år 1932 kopierad och
kompletterad karta över egendomen jämte tillhörande beskrivning, inhämtas
bland annat.

Kronoegendomen, förlagd i ett skifte, är belägen 3 kilometer från Jörlanda
station å Göteborgs—Bohusbanan, som genomlöper egendomens
nordöstra del. Egendomen innehåller en areal av 116.7140 hektar, därav
63.7540 hektar tomt och åker, 7.5240 hektar äng och 45.4360 hektar avrösningsjord.

Egendomens åkerjord är av växlande natur. Sålunda förekommer såväl
styv lera på lerbotten av god beskaffenhet som ock sämre lera med
ringa mullhalt pa botten av gullera tillika med mullblandad sandjord på
grusbotten. Ängen utgöres av bäcksläntor samt åkerrenar. Betesmarken
är uppfylld av berg. Skogsmarken är obetydlig och skogstillgången synnerligen
liten. Av kronans å egendomen befintliga byggnader äro boningshus
och statarbyggnad i gott stånd, övriga hus dåliga och i behov av ombyggnad.

Å egendomen finnas lägenheterna Kvarntorpet och Myren. Den förra
lägenheten innehaves sedan 26 år av Carl Samuelsson och den senare av

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Anders Niklasson, vilken innehaft lägenheten i mer än 40 år. De å lägen*
heterna uppförda byggnaderna tillhöra respektive innehavare.

Egendomen har ej del i samfällighet. Egendomen äger hälften av vatten
och grund utanför dess strand i den egendomen i norr och nordost begränsande
Jörlandaån. I den norr örn lägenheten Kvarntorpet varande delen
av nämnda å finnes ett mindre fall, vari egendomen sålunda jämväl
äger hälften. Viss del av fallet och vattenområdet å andra sidan av denna
sträcka av ån torde tillhöra den jämväl i kronans ägo varande, i Jörlanda
socken belägna egendomen 311/312 mantal Källsby Nedra nr 1. I fallet,
vilket utbyggts, är inmonterad en 18 hästkrafters turbin, som driver en innehavaren
av lägenheten Kvarntorpet tillhörig, mindre mjölkvarn.

Järnvägsstyrelsen har genom Kungl. Maj:ts brev den 10 augusti 1906
medgivits rätt att för järnvägsdriften taga vatten ur Jörlandaån.

Elektriska kraftledningar äro framdragna över egendomen av Jörlanda
elektriska distributionsförening.

Uppskattningsnämnden har med hänsyn till det dåliga skick, vari större
delen av de kronan tillhöriga, å egendomen varande byggnaderna befunno
sig, anslutit sig till ett av kronojordstyckningssakkunniga den 31 december
1931 gjort uttalande att egendomen borde försäljas.

Då innehavarna av lägenheterna Kvarntorpet och Myren hos nämnden
gjort framställning att få friköpa sina lägenheter och dessutom ett flertal
andra personer anhållit att få förvärva större eller mindre områden
av egendomen, har nämnden förordat försäljning av egendomen, uppdelad
i ett flertal lotter.

Styckningslotterna, 11 till antalet, av vilka en skulle utgöra huvudgården,
hava å kartan inlagts med röda gränslinjer samt betecknats med I, Ia,
II—X.

Lotternas arealer och saluvärden framgå av följande tabell. I

	Åker	Äng	Avrös- nings- jord	Summa	Arrende- värde	Salu- värde	Därav för skogsmark och skog
1 huvudgården ......	87.2240	2.1480	35.7500	75.1170	1,300	41,400	900
I a........................	6.9600	1.0690	0.1 220	8.1410	150	7,600	25
II Kvarntorpet.........	4.3260	1.9940	0.0740	6.3940	230	8,300	(vattenrätt
						2,500)
III.........................	—	0.2 080	—	0.2030	5	200
IV...........................	1.6870	0.6680	—	2.8450	50	2,000
V...........................	1.6290	0.1010	—	1.7300	50	1,900
VI...........................	1.1600	—	0.5000	1.6500	40	1,600
VII...........................	9.1120	1.2740	2.6040	12.9900	150	7,100	500
VIII...........................	0.9460	0.07 00	0.3840	1.4000	15	500
IX...........................	O.7800	—	5.4640	6.1 940	15	1,200	800
X...........................	—	—	0.56 0 0	O.5Ö00	5	250

I saluvärdet för lotten II, Kvarntorpet, ingår förutom värdet av den
egendomen tillhörande delen av vattenfallet jämte vatten och grund utanför
lotten, även värdet av den del av nämnda fall, som tillhör kronoegendomen
Källsby Nedra nr 1 och av uppskattningsnämnden ansedd utgörande

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

1U-av fallet och området. Denna andel i fallet har uppskattningsnämnden
föreslagit skola sammanläggas med och ingå i försäljningen av Kvarntorpslotten.

Lotten I skulle enligt uppskattningsnämndens förslag kembjudas egendomens
nuvarande arrendator Otto A. Niklasson, vilken sedan år 1917
innehaft egendomen å arrende, samt lotten Ia försäljas till dennes döttrar,
Olga och Alma Ydenius.

Innehavaren av lägenheten Kvarntorpet, Carl Samuelsson, skulle tillerkännas
hembud till den nämnda lägenhet omfattande lotten II.

Lotten III skulle försäljas till Jörlanda kommun, som önskade förvärva
lotten till avstjälpningsplats för avskräde från kommunens närbelägna
kyrkogård.

Lotterna IV, V och VII, den förstnämnda utlagd i två skiften, skulle
hemb judas ägare av lotterna angränsande mindre jordbruk för sammanläggning
med och utökning av dessa jordbruk. Lotten IV skulle därvid
försäljas till John Gustafsson, ägare av jordbrukslägenhet örn 1.7 hektar
åker, lotten V till Anders Larsson, ägare av lägenheten Smedtorpet med
en åkerareal av omkring 1 hektar, och lotten VII till John Johansson, ägare
av lägenheten Smutten örn likaledes cirka 1 hektar åker.

Lotten VI skulle hembjudas Ernst Olsson, som för vinnande av utrymme
begärt att få förvärva nämnda lott. Olsson ägde ett jordbruk örn 8
hektar åker, vars åbyggnader voro belägna omedelbart intill kronoegendomens
gräns.

Lotten VIII skulle hembjudas Agda och Charlotta Åström, ägare av en
bostadslägenhet, vilken genom utökning av ifrågavarande lott skulle komma
att bilda ett mindre jordbruk.

Hembud skulle vidare tillerkännas innehavaren av lägenheten Myren,
Anders Niklasson, a den lägenheten omfattande lotten IX, och slutligen
skulle lotten X hembjudas Albert Edvardsson, ägare av en jordbrukslott
örn cirka 11J2 hektar för erhållande av byggnadstomt. De till köpare
föreslagna personerna hava förklarat sig icke hava något att erinra mot
respektive saluvärden.

Samtliga lotter hava saluvärderats under förutsättning att fastigheterna
överlätes i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i det örn
egendomen gällande arrendekontrakt skulle av arrendatorn överlämnas.

Ifråga om samtliga föreslagna försäljningar har nämnden icke funnit
skäl föreslå föreskrivande av särskilda villkor rörande lotternas användning
eller örn återköpsrätt, Därest föreskrifter härutinnan skulle anses
erforderliga, ansåg nämnden att saluvärdena å lotterna borde nedsättas
med 15 procent.

Enligt nämndens förslag skulle lotten I säljas med rätt till väg över
lotterna VII och VIII samt med förbehåll för nämnda båda lotter ävensom
för lotterna IX och X att taga väg över lotten ifråga. Lotten VII
skulle säljas med rätt till väg över lotten I samt med förbehåll för, förutom
lotten I, lotterna VIII, IX och X att taga väg över lotten. Lotten
VIII skulle säljas med rätt till väg över lotterna I och VII samt med förbehåll
för, förutom lotten I. lotten X att taga väg över lotten. Lotten IX
skulle säljas med rätt till väg över lotterna I och VII och lotten X säljas
med liknande rätt beträffande lotterna I, VII och VIII. Lotten IV skulle
äga rätt att begagna den lotten i norr begränsande enskilda vägen samt
att begagna järnvägsövergången för åtkomst av det öster örn järnvägen
liggande, lotten tillhörande markområdet i den mån kronan ägde
rätt till sådan järnvägsövergång. Lotten VI skulle i den mån kronan ägde

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

del i den lotten angränsande enskilda vägen tillerkännas del i samma väg.
Köpare av lotten II skulle medgivas rätt att uppdämma vattnet i Jörlandaån
till samma höjd som den i än belintliga dammbyggnaden, och skulle
i samband därmed kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 belastas med servitut
i berört hänseende till förmån för lotten II. Slutligen skulle köpare
av lotter, i den mån lotterna berördes av Jörlanda elektriska distributionsiorenings
över egendomen framdragna elektriska ledningar, vara skyldiga
att respektera föreningens rätt att hava ledningarna kvarstående.

överjägmästaren har biträtt försäljningsförslaget.

Vattenfallsstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljning till
åsatt värde av kronan tillkommande rätt till vatten och grund i Jörlandaån.

överlantmätaren har förklarat hinder icke möta för avstyckning av de
till försäljning föreslagna lotterna. Dock kunde icke, enligt vad överlantmätaren
meddelat, uppskattningsnämndens förslag att vid avstyckning av
Kvarntorpslotten från egendomen med nämnda lott utan vidare sammanlägga
det kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 tillhörande vattenområdet
i Jörlandaån lagligen realiseras. Hinder förelåge emellertid icke att till
särskild fastighet från Källsby Nedra nr 1 avstycka dithörande vattenområde
eller del därav med eller utan landområde (utmål). För uppdämnings
skull och för erforderligt dammfäste syntes det dock överlantmätaren
vara klokast att låta lämpligt område å land ingå i sistberörda avstyckning.
Den på sådant sätt bildade fastigheten å kronoegendomen
Källsby Nedra nr 1 kunde givetvis försäljas samtidigt med överlåtelsen av
Kvarntorpslotten.

Sedan domänintendenten av domänstyrelsen anmodats att med anledning
av de utav överlantmätaren gjorda påpekanden vidtaga erforderliga
jämkningar såväl ifråga örn ett av uppskattningsnämnden till styrelsen
ingivet försäljningsförslag beträffande kronoegendomen Källsby Nedra nr
1 som ock saluvärdet å Kvarntorpslotten, har domänintendenten i yttrande
den 19 november 1934 förordat, att visst av honom å en över kronoegendomen
Källsby Nedra nr 1 år 1932 av distriktslantmätaren Rich. Olsson
upprättad karta med röd gränslinje utmärkt strandområde utefter Jörlandaån
skulle med utanför liggande vattenområde avsättas såsom särskild
styckningslott. Lotten hade av domänintendenten saluvärderats till
900 kronor, därav 800 kronor för vattenrätten. Saluvärdet å Kvarntorpslotten,
i vilket värde enligt uppskattningsinstrumentet värdet å den kronoegendomen
Källsby Nedra nr 1 tillkommande andelen i vattenfallet beräknats
ingå, skulle till följd härav jämkas från 8,300 kronor till 7,500
kronor.

Med skrivelse den 22 december 1934 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning, och har styrelsen därvid anfört, att styrelsen
biträdde det av uppskattningsnämnden framlagda förslaget till
egendomens uppdelning och försäljning. Mot do av nämnden lotterna
åsätta saluvärdena hade styrelsen intet att erinra. Dock borde saluvärdet
å lotten II eller Kvarntorpet av skäl, som förut omförmälts, jämkas till
det av domänintendenten föreslagna beloppet 7,500 kronor.

Lotterna bordo upplåtas med full och oinskränkt äganderätt. Lotterna
Ia och III borde därvid försäljas till de av uppskattningsnämnden föreslagna
köparna, respektive systrarna Ydenius och Jörlanda kommun. Kö -

Departements chefen.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

peski Ringen för lotten III borde erläggas kontant. I fråga om erläggandet
av köpeskillingen för lotten Ia torde stadgandena i 21 § och 22 § B i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. äga tillämpning. Beträffande försäljning av bägge
lotterna torde i övrigt stadgandena i berörda förordning i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

Lotterna I, II, IV, V, VI, VII, VIII, IX och X borde upplåtas i enlighet
med bestämmelserna i samma förordning med hembudsrätt
jämlikt 9 § för Otto A. Niklasson å lotten I, för Carl Samuelsson å lotten
II och för Anders Niklasson å lotten IX samt
jämlikt 11 § för John Gustafsson å lotten IV, för Anders Larsson å lotten
V, för Ernst Olsson å lotten VI, för John Johansson å lotten VII, för
Agda och Charlotta Åström å lotten VIII och för Albert Edvardsson å
lotten X.

Lotterna borde försäljas med de rättigheter och förbehåll ifråga örn vägar
m. m., som av uppskattningsnämnden förordats och förut angivits.

Den av nämnden föreslagna servitutsrätten å kronoegendomen Källsby
Nedra nr 1 till förmån för lotten II eller Kvarntorpet ifråga örn uppdämningsrätt
funne styrelsen icke erforderlig. Styrelsen ansåge sig böra i
detta sammanhang meddela, att styrelsen hade för avsikt att till Kungl.
Maj:t ingå med framställning örn försäljning av kronoegendomen Källsby
Nedra nr 1, uppdelad i olika lotter, bland dessa nyssnämnda vattenområde
med utmål, samt att styrelsen därvid komme att hemställa örn
försäljning av denna lott till innehavaren av Kvarntorpslotten, Carl Samuelsson.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag till disposition av
egendomen Halleby nr 2. Vad angår försäljningen av den till kronoegendomen
Källsby Nedra nr 1 hörande delen av vattenfallet i Jörlandaån
torde jag få anmäla denna fråga under nästföljande punkt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 2 mantal Halleby nr 2 i Jörlanda
socken av Göteborgs och Bohus län må, i enlighet med
det av uppskattningsnämnden framlagda dispositionsförslaget,
försäljas i de å den i ärendet företedda,
av distriktslantmätaren Rich. Olsson över egendomen
upprättade kartan med röda gränslinjer utmärkta och
med I, I a, II—X betecknade lotterna med de arealer och
saluvärden, som i förenämnda förslag angivas, dock
beträffande lotten II eller Kvarntorpslotten med ett
till 7,500 kronor nedsatt saluvärde,
lotten I a till Olga och Alma Ydenius och lotten
III till Jörlanda kommun samt lotterna I, II, IV—X

Kungl. Majlis proposition nr 188.

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med
hembudsrätt

jämlikt 9 § för Otto A. Niklasson å lotten I, för
Carl Samuelsson å lotten II och för Anders Niklasson
å lotten IX samt

jämlikt 11 § för Jolin Gustafsson å lotten IV, Anders
Larsson å lotten V, Ernst Olsson å lotten VI, Jolin
Johansson å lotten VII, Agda och Charlotta Åström
å lotten VIII och Albert Edvardsson å lotten X;

skolande vid försäljningarna iakttagas, i fråga om
samtliga lotter, att de försäljas med tillträdesrätt
den 14 mars 1936 i det skick, vari de av vederbörande
arrendator skola jämlikt bestämmelserna i gällande
arrendekontrakt överlämnas, samt att köpare av lotter,
vilka beröras av de utav Jörlanda distributionsförening
över egendomen framdragna kraftledningar, skola i blivande
köpekontrakt tillförbindas att respektera distributionsföreningens
rätt att hava ledningarna kvarstående,
ifråga örn lotterna Ia och III, att köpeskillingen
skall erläggas för den förstnämnda i enlighet
med bestämmelserna i 21 § och 22 § B i 1929 års
förordning samt för den sistnämnda kontant vid tillträdet,
ävensom att i övrigt i fråga örn försäljningen
av dessa båda lotter bestämmelserna i berörda förordning
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
i fråga örn lotterna Ia, II, III och IV, att de försäljas
med kronan för egendomen tillhörande rätt till
vatten och grund utanför respektive områden, samt att
köpare av dessa lotter i blivande köpekontrakt skola
tillförbindas respektera den åt järnvägsstyrelsen genom
Kungl. Maj:ts brev den 10 augusti 1906 medgivna
rätt att för järnvägsdrift taga vatten ur Jörlandaån,
i fråga örn lotten I, att den säljes med rätt till väg
över lotterna VII och VIII samt med förbehåll örn rätt
för dessa båda lotter ävensom för lotterna IX och X
att taga väg över lotten, i fråga örn lotten IV, att
den äger rätt att begagna den lotten i norr begränsande
enskilda vägen ävensom järnvägsövergången
för åtkomst av det öster örn järnvägen liggande, lotten
tillhörande markområdet, i den mån kronan äger
rätt till sådan övergång, i fråga örn lotten VI, att
den, i den mån kronan äger del i den lotten angränsande
enskilda vägen, tillerkännes rätt till sainBihang
till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

ma väg, i fråga om lotten VII, att den säljes med
rätt till väg över lotten I, samt med förbehåll om
rätt för, förutom lotten I, lotterna VIII, IX och X
att taga väg över lotten, i fråga örn lotten VITT,
att den säljes med rätt till väg över lotterna I och
VII samt med förbehåll örn rätt för, förutom lotten
I, lotten X att taga väg över lotten, ifråga örn lotten
IX, att den säljes med rätt till väg över lotterna I och
VII, ifråga örn 1 o 11 e n X, att den säljes med rätt till
väg över lotterna I, VII och VIII samt att, därest Otto
A. Niklasson kommer att förvärva lotten I, i köpehandlingen
örn denna lott skall inryckas bestämmelse,
att såväl köparen som kronan skola avstå från dem
jämlikt gällande arrendekontrakt örn egendomen tillkommande
rättigheter ifråga örn ersättning för höstplöjning,
trädesbruk, sådd och husröta.

8:o.

Källsby Nedra nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 311/3i2 mantal Källsby Nedra nr 1 i Jörlanda socken av
Göteborgs och Bohus län är genom domänstyrelsens den 6 november 1914
utfärdade kontrakt utarrenderat för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935
mot en årlig avgäld av 700 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava under år 1930 besiktigat egendomen.
Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1933.

Av handlingarna i ärendet, däribland det vid uppskattningsförrättningen
förda instrumentet samt en av distriktslantmätaren Kieb. Olsson
år 1932 kopierad och kompletterad karta med beskrivning, inhämtas bland
annat:

Uppskattning snämnden har i protokoll, fört vid en år 1933 hållen förrättning
å kronoegendomen 2 mantal Halleby nr 2 i Jörlanda socken uppgivit,
att kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 jämte kronoegendomen
Halleby hade del i den Källsby Nedra nr 1 i sydväst begränsande Jörlandaån
på det sätt, att kronoegendomen Halleby ägde halva vattenfallet
i ån, kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 hälften av Kjällsby bys andel
i fallet samt två enskilda jordägare återstoden. Kronan skulle alltså
disponera sammanlagt 3/i av vattenfallet.

Hppskattningsnämnden har, i anslutning till ett av kronojordstyckningssakkunniga
den 31 december 1930 gjort uttalande örn disposition av egendomen
Källsby Nedra nr 1, förordat försäljning av egendomen i åtta
olika lotter. Kronans andel i vattenfallet vid Jörlandaån har nämnden,,
på sätt redan under nästföregående punkt nämnts, föreslagit skola medfölja
vid försäljning av lotten II, Kvarntorpet, å kronoegendomen Halleby
nr 2. Ifrågavarande kronan för Halleby nr 2 och Källsby Nedra nr 1
tillhörande andel har av nämnden åsatts ett gemensamt saluvärde av
2,500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Överlantmätaren Ilar på framställning av domänstyrelsen verkställt
utredning rörande egendomens rätt till vatten och grund i Jörlandaån.
Enligt utredningen hade Källsby by genom ett den 21 maj 1792 fastställt
storskifte uppdelats i två lotter, varav den ena tillskiftades kronohemmanet
1 mantal Källsby Nedra nr 1 och den andra skattehemmanet 1 mantal
Källsby Övra nr 2. I en vid storskifteshandlingarna fogad av kronoombud
och delägare den 9 maj 1791 underskriven förening hade överenskommits,
bland annat, följande: »8:o) Qvarnen äga håda hemmanens brukare
gemensamt och innehafva de nu under 1 tak 2:ne par stenar, hvardera
hemmans åboer 1 par, så skall det ock förblifva.» Å storskifteskartan
vore en kvarnbyggnad utmärkt i ån, med längdriktning efter ån och
till läget nära överensstämmande med den byggnad, som utmärkts å en
av distriktslantmätaren Olsson år 1932 kopierad och kompletterad karta
över Halleby, Jörland och Åker. Stranden vore i delningsbeskrivningen
till storskiftet redovisad till kronoegendomen Källsby. De till skifteslaget
hörande vattenområdena, vare sig i Jörlandaån eller annorstädes,
vore i övrigt icke omnämnda i storskifteshandlingarna. Jämlikt rådande
rättspraxis torde därför, enligt överlantmätarens åsikt, få anses, att vattenområdet
skiftats med stranden och att alltså till 1 mantal Källsby
Nedra nr 1 hörde den del av Jörlandaån, som folie inom dess gränser,
dock med servitutsrätt för 1 mantal Källsby Övra nr 2 att utnyttja vattenfallet
för mäld med ett par kvarnstenar. — Nämndens förslag att sammanlägga
egendomens vattenområde med lotten II eller Kvarntorpet å
kronoegendomen Halleby nr 2 funne överlantmätaren icke vara lagligen
genomförbart. Hinder mötte däremot icke, att såsom särskild fastighet
från kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 avstycka dithörande vattenområde
eller del därav med eller utan landområde (utmål). För uppdämnings
skull och för erforderligt landfäste ansåge överlantmätaren det
dock vara klokast att låta lämpligt område å land ingå i avstyckningen.
Den på så sätt bildade fastigheten kunde givetvis upplåtas samtidigt med
upplåtelsen av Kvarntorpet.

I anledning av överlantmätarens yttrande har domänintendenten meddelat,
att han å den över kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 upprättade
kartan inlagt en med I a betecknad styckningslott, utgörande ett
mindre, O.1300 hektar omfattande område av den utav uppskattningsnämnden
föreslagna lotten I eller huvudgårdslotten utefter Jörlandaån jämte
vattenområde. Värdet av denna styckningslott har domänintendenten,
som dock i likhet med uppskattningsnämnden utgått från att kronoegendomen
Källsby Nedra nr 1 endast ägde hälften av det å dess sida varande
vattenfallet, uppskattat till 900 kronor, därav 800 kronor för vattenrätten.
Värdet av den kronoegendomen Halleby nr 2 tillhörande, i Kvarntorpslotten
ingående rätten till vatten och grund i nämnda å har han till följd
därav nedsatt från 2,500 kronor till 1,700 kronor, varjämte han verkställt
en jämkning i fråga örn areal och saluvärde av lotten I eller huvudgårdslotten
å kronoegendomen Källsby nr 1.

Den nya lotten I a har domänintendenten föreslagit skulle säljas till
innehavaren av Kvarntorpslotten å kronoegendomen Halleby nr 2, Carl
Samuelsson. Vid försäljningen skulle lotten tillerkännas rätt till väg
över lotten I samt del i den enskilda väg, som genomlöpte samma lott,
i den mån kronan kunde äga rätt till vägen ifråga.

Med skrivelse den 22 december 1934 har domänstyrelsen underställt
Kungl. Maj:ts prövning, bland annat, frågan örn försäljning av lotten la

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

och har styrelsen därvid anfört, att styrelsen, med hänsyn till vad domänintendenten
upplyst rörande förutsättningen för uppskattningen av saluvärdet
av den nytillkomna lotten I a, funne, att detta värde borde höjas
från 900 kronor till 1,700 kronor, därav 100 kronor för markområdet. Lotten
borde försäljas till innehavaren av Kvarntorpslotten å kronoegendomen
Halleby nr 2, Carl Samuelsson. Försäljningen av lotten borde ske
enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.

Lotten borde i så fall försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1936 samt
med den lotten jämlikt 1792 års skifte åvilande servitutsrätten till förmån
för 1 mantal Källsby Övra nr 2 att utnyttja vattenfallet för mäld med
ett par kvarnstenar.

Lotten borde vid försäljningen tillerkännas rätt till väg över huvudgårdslotten
I ävensom rätt till del i den över nämnda lott förande enskilda
vägen i den mån kronan ägde rätt till del i samina väg, varjämte
rätt till dämning av vattnet i Jörlandaån till höjd, motsvarande i densamma
uppförd dammbyggnad, genom läggande av servitut å lotten I
borde tillförsäkras lotten I a.

Vidare borde i blivande köpekontrakt köpare av lotten I a tillförbindas
att respektera den järnvägsstyrelsen genom Kungl. Maj:ts brev den 10
maj 1906 medgivna rätt att för järnvägsdrift taga vatten ur Jörlandaån.

Lantmäteristyrelsen har — såvitt angår försäljningen av den till Källsby
Nedra nr 1 hörande vattenrätten i Jörlandaån — i infordrat utlåtande
den 15 februari 1935 anfört i huvudsak följande.

Huruvida till ett skifteslag hörande vatten och grund efter skifteslaget
övergångna skiften fortfarande vore en skiftesdelägarnas gemensamma
tillhörighet eller delats mellan dem vore ytterst beroende av vattenområdenas
behandling vid sagda skiften. Till skifteslaget räknades därvid
dels de vattenområden, som vore i sin helhet belägna inom dess gränser,
dels ock den del av skifteslaget angränsande vatten, som enligt reglerna
i 12 kap. 4 § jordabalken tillhörde detsamma. Enligt gällande rättspraxis
ansåges vattenområde efter skifte icke vara samfällt för skiftesdelägarna
med mindre det uttryckligen undantagits för gemensamt behov. Hade
vattenområdet ej alls omnämnts i skifteshandlingarna, ansåges detsamma
vara genom skiftet fördelat och tillhöra strandägarna enligt samma regler
som gällde för primärt skifteslag.

Såvitt nu vore ifråga utgjorde Jörlandaån gräns mellan de tre skifteslagen
Halleby å ena sidan och Källsby och Törreby å den andra. Gränsen
i ån mellan dessa skifteslag, vilken gräns icke blivit i laga ordning
bestämd, torde enligt reglerna i 12 kap. 4 § jordabalken sammanfalla med
åns mittlinje. Till vart och ett av de tre skifteslagen hörde alltså bestämd
del av Jörlandaån.

Kronoegendomen Halleby nr 2 utgjorde, såvitt i styrelsens arkiv kunnat
utrönas, i inägorna, vilka angränsade ån, ensam skifteslag för sig,
som icke varit föremål för någon fastställd lantmäteriförrättning. Någon
ovisshet örn äganderätten till den till Halleby hörande delen av Jörlandaån,
torde därför icke kunna anses råda. Samma del av ån kunde
alltså vid nu ifrågasatta försäljning av egendomen disponeras på sätt

Kungl. May.ts proposition nr 188.

i ärendet föreslagits. I varje försäljningslott kunde vid blivande avstyckning
intagas den utanför densamma liggande delen av ån.

Enligt vad styrelsen inhämtat torde det icke hava fnnnits någon skattlagd
kvarn inom Källsby by. Den till Källsby by hörande kvarnen torde
hava använts endast till husbehov.

Efter 1792 års storskifte syntes kronohemmanet Källsby Nedra icke hava
varit föremål för någon lantmäteriförrättning som fastställts. Källsby
Övra däremot hade varit föremål för storskifte å inägorna år 1815 och
laga skifte å alla ägorna, vilket senare skifte fastställts den 26 april 1833.
Vid båda dessa förrättningar syntes ån icke hava ingått i delningarna eller
blivit särskild redovisad. Ej heller funnes något som antydde, huruvida
vattnet ansåges delat eller ej genom 1792 års storskifte.

Den rörande skiftesförhållandena inom Källsby skifteslag verkställda
utredningen torde giva vid handen, att inom skifteslaget helt liggande
vattenområden liksom ock till samma skifteslag hörande delar av Saltsjön
samt Jörlandaån, utom vad anginge den del av ån som upptoges av
ifrågavarande vattenfall, vore genom storskiftet delade med stränderna.

Av storskifteshandlingarna torde framgå, att kvarnen före storskiftet
varit gemensam för de båda hemmanen till lika delar. Härmed syntes
icke kunna förstås annat än att hemmanen hade lika del i fallet liksom
i skifteslagets ägor och övriga tillhörigheter. Bestämmelserna viel storskiftet
rörande kvarnen torde, enligt styrelsens mening, innebära att
sagda samfällighet i kvarn och vattenfall skulle efter storskiftet förhliva.
Överlantmätarens tolkning innebure, att skattehemmanet genom storskiftet
skulle bibehållas blott vid den grad av nyttjanderätt till fallet, som
vid storskiftet varit rådande, men att kronohemmanet endast med sagda
inskränkning skulle erhålla hela fallet. Lantmäteristyrelsen funne icke
denna överlantmätarens tolkning övertygande, utan holle före, att storskifteshandlingarna
finge anses närmast ge vid handen, att vattenfallet
i fråga, i den del detsamma läge inom Källsby rågång, jämte det därav
upptagna vattenområdet efter storskiftet liksom före detsamma skulle
vara samfällt och tillhöra de båda hemmanen till hälften var. Men även
örn man ansåge, att — vartill skäl även funnes — det av fallet upptagna
området av ån finge i likhet med övriga vatten vara genom storskiftet
delat med stranden och sålunda tillhöra kronohemmanet, torde dock bestämmelserna
vid storskiftet örn kvarnen icke kunna innebära annat, än
att skattehemmanet bibehållits vid rätt att nyttja hälften av vattenfallet
inom skifteslaget.

På grund av vad sålunda anförts ansåge styrelsen, att, såvitt framginge
av tillgängliga skiftesakter, man icke torde böra räkna med att till
ifrågavarande kronohemman Källsby Nedra nr 1 hörde mera än hälften
av vattenfallet ifråga. Styrelsen kunde sålunda icke tillstyrka, att lotten
I a upplätes på sätt som föreslagits. Lotten borde — i den del nu
vore i fråga — upplåtas med den andel i vattenområde och vattenfall
i Jörlandaån, som kunde tillhöra kronohemmanet utanför dess strand.

Med hänsyn till det sammanhang, som den nu ifrågasatta försäljningen
från kronoegendomen Källsby Nedra nr 1 av lotten I a äger med den
under nästföregående punkt tillstyrkta försäljningen av lotten II, Kvarntorpet,
från kronoegendomen Halleby nr 2, torde jämväl förstnämnda
försäljning böra underställas riksdagen. Till frågan örn försäljningen

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

av övriga åtta lotter av Källsby Nedra Nr 1 torde jag få återkomma,
då riksdagens beslut beträffande lotten Ia föreligger,

I anledning av vad lantmäteristyrelsen anfört torde försiktigheten
bjuda, att lotten I a icke försäljes under angivande att lotten tillkommer
större rätt till vattenområde och vattenfall i Jörlandaån än lantmäteristyrelsen
föreslagit. Som det synes vara anledning antaga, att det av
domänstyrelsen beräknade saluvärdet — 1,700 kronor, varav 100 kronor
för utmål och 1,600 kronor för vattenrätt — i betraktande härav är väl
högt, torde en skälig reducering böra övervägas. Det torde böra ankomma
på Kungl. Majit att, sedan riksdagens medgivande till försäljningen
inhämtats, härutinnan träffa avgörande ävensom att i samband
därmed fastställa jämväl övriga saluvillkor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda med I a betecknade lott av kronoegendomen
3ll/3i2 mantal Källsby Nedra nr 1 i Jörlanda
socken av Göteborgs och Bohus län må med
den andel i vattenområde och vattenfall i Jörlandaån,
som kan tillhöra kronohemmanet utanför lottens
strand, försäljas till Carl Samuelsson enligt 9 § förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. på de villkor
i övrigt, som Kungl. Majit bestämmer.

9:o.

Ryk nr 1 i Älvsborgs län.

Kronoegendomen 406/iooo mantal Ryk nr 1 litt. A (Ryk 12 i Färgelanda
socken av Älvsborgs län är genom domänstyrelsens den 28 februari 1919
meddelade kontrakt utarrenderad för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939
mot en årlig avgäld av 1,270 kronor.

Egendomens ladugårdsbyggnader hava till följd av åskslag den 19 juli
1934 nedbrunnit. Domänstyrelsen har, med hänsyn till de betydande kostnader
som skulle förenas med ett återuppförande av de nedbrunna ekonomibyggnaderna
och då egendomens arrendator Anders Andersson förklarat
sig villig att i ofullbyggt skick förvärva densamma, funnit det vara
fördelaktigast, att egendomen såldes. Styrelsen har därför föranstaltat
örn uppskattningsförrättning å egendomen. Denna har hållits den 20 december
1934. Av handlingarna i ärendet, däribland det vid uppskattningsförrättningen
förda protokollet ävensom en av extra lantmätaren Kristian
Aspgren år 1913 upprättad karta med beskrivning över alla ägorna
till egendomen s/4 mantal Stora och V4 mantal Lilla Ryk, inhämtas i huvudsak
följande.

Kungl. Majlis proposition nr 188.

Egendomen, belägen 30 kilometer från Uddevalla, 3 kilometer från Färgelanda
och 2 kilometer från Ödeborgs station och bruk, omfattar en
areal av 138.8810 hektar, därav 44.2700 hektar tomt och åker, 3.8370 hektar äng
och 90.7740 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden är av knappt medelgod beskaffenhet. Angen är obetydlig
och användes uteslutande till bete. Den egentliga betesmarken, som dock
delvis är igenvuxen med buskar och ungskog, är av god beskaffenhet.
Skogsmarken är god.

Kronans å egendomen efter eldsvådan kvarstående byggnader, utgörande
boningshus, magasin samt diverse mindre byggnader, äro i gott
eller medelgott skick. Å egendomen finnas inga torp eller lägenheter.

Genom Kungl. Maurts resolution den 23 april 1920 har Näsböle elektriska
distributionsförening medgivits rätt att över egendomen hava
framdragna elektriska ljus- och kraftledningar. Distributionsföreningens
rätt har numera övertagits av Skandinaviska Elektricitetsverket.

Uppskattning snämnden, som anslutit sig till domänstyrelsens uppfattning,
att det vore för statsverket lämpligast att försälja egendomen, har
föreslagit egendomens uppdelning i en huvudlott, en obebyggd lott, avsedd
att försäljas såsom eget hem, samt två mindre huvudsakligen skogsmark
innehållande områden, avsedda att utöka två från egendomen förut avsöndrade
lägenheter.

Lotternas gränser hava å den i ärendet företedda, av. extra lantmataren
Aspgren upprättade kartan utmärkts med röda kritlinjer. Lotternas arealer
och saluvärden framgå av följande tabell.

		-	A r	a 1			Därav lör
	Namn	tomt och åker	äng	avrösnings- jord	summa	Saluvärde	skog och skogsmark
1. II. III. IV.		31.6260	3.1910	43.2100	78.0270	41,700	18,600
	12-5740	0.64 6 0	37.5010	50.7210	8,700	4,900
			3.8210	3.8210	570	570
» » .........	O.0700	—	6.2420	6.312 0	2,250	2,250

Samtliga värderingar hava verkställts under förutsättning att lotterna
överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i det örn egendomen
gällande arrendekontraktet skola av arrendatorn överlämnas.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda föreskrifter rörande lotternas
användning eller örn återköpsrätt för kronan. Skulle likväl föreskrifter
i berörda hänseenden erfordras, har nämnden föreslagit en nedsättning
i respektive saluvärden med 15 procent. Lotterna skulle tillträdas
den 14 mars 1935.

Nämnden har förordat, att egendomens arrendator, förenämnde Anders
Andersson, vilken sedan år 1919 innehaft arrendet och väl brukat egendomen,
skulle erhålla hembud å huvudgårdslotten. Andersson hade, enligt
vad nämnden meddelat, under åren 1928—1933 verkställt täckdikning av
20.03 hektar av egendomens åkerjord, vilken dränerade areal helt och hållet
folie inom den till försäljning föreslagna huvudgårdslotten. Arrendatorn
vore dessutom ägare till gårdens stathus, drängstuga, vagnbod och hönshus
samt elektriska anläggning. Då huvudgården saluvärderats med hänsyn
tagen dels till det förbättrade skick, vari densamma på grund av täckdikning
befunne sig, dels till den omständigheten, att arrendatorn delvis

Kungl. Marits proposition nr 188.

ägde byggnader och anläggningar å egendomen ävensom verkställt höstsådd,
höstplöjning och frösådd, har nämnden föreslagit, att lotten skulle
hembjudas arrendatorn Andersson efter nedsättning med 8,700 kronor i
dess uppskattade värde 41,700 kronor eller till ett värde av 33,000 kronor.

. Arrendatorn Andersson har förklarat sig villig förvärva egendomen till
sistnämnda värde. Därjämte har Andersson, under förutsättning att han
till ifrågavarande saluvärde finge förvärva huvudgårdslotten och tillträda
densamma den 14 mars 1935, vid vilken tidpunkt det örn egendomen upprättade
och till den 14 mars 1939 gällande arrendekontraktet i så fall skulle
upphöra utan några som helst anspråk på skadestånd från Anderssons
sida, förklarat sig avstå från varje fordran mot kronan på ersättning såväl
för trädesbruk, höstplöjning och frösådd som ock för av honom verkställd
elektrifiering av egendomen.

. Lotterna III och IV har nämnden föreslagit skulle hembjudas till respektive
Gustav Johansson och Johan August Andersson. Johansson vore ägare
till lotten III angränsande lägenheten Ryk l3, förut benämnd Rönningen
nr 2, örn 10.37 hektar, och Andersson ägare till lotten IV angränsande lägenheten
Ryk l4, förut benämnd Rönningen nr 1, örn 5.16 hektar. Då i berörda
!f/?e.nke^er Lifinge endast obetydlig skogsmark, hade respektive ägare anhållit
att fa sina markinnehav utökade genom tillägg av ovanberörda lotter,
mot vilkas saluvärden de intet hade att erinra.

Lotten II har nämnden förordat till försäljning under hand såsom eget
hem.

Vid försäljning av lotten I eller huvudgårdslotten skulle förbehåll göras
för lotten II örn rätt dels till väg över lotten, dels till grushämtning i
ett å lotten varande grustag.

Lotten II skulle förbehållas förutom ovannämnda rätt till väg över lotten
I även rätt till väg över angränsande till försäljning avsedd lott II av
kronoegendomen Vrine i Ödeborgs socken.

Över jägmästaren har, örn än med tvekan, anslutit sig till förslaget om
egendomens försäljning. Värdet av huvudgårdslotten har emellertid överjägmästaren
funnit väl lågt. Saluvärdet borde även med hänsyn till de
av arrendatorn verkställda förbättringarna enligt överjägmästarens åsikt
icke understiga 40,000 kronor.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för avstyckning av
lotterna I och II ävensom av lotterna III och IV; den senare avstyckningen
dock under förutsättning av lotternas sammanläggning med respektive
fastigheterna Ryk l3 och Ryk 1\

Domänstyrelsen har med utlåtande den 29 januari 1935 underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid med biträdande av uppskattningsnämndens
försäljningsförslag anfört:

Styrelsen hade icke något att erinra emot att vid försäljning av lotten
I eller huvudgårdslotten till arrendatorn Andersson lottens saluvärde på
skäl, som av nämnden anförts, nedsattes till 33,000 kronor. Mot saluvärdena
å övriga lotter hade styrelsen heller icke någon erinran.

Lotten I syntes styrelsen böra försäljas direkt till arrendatorn Andersson.
Köpeskillingen borde erläggas jämlikt stadgandena i 21 § och 22 § A i
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. Beträffande denna försäljning borde i övrigt stadgandena
i nyssnämnda förordning i tillämpliga delar lända till efterråd
telse.

Lotterna II, lil och IV borde försäljas jämlikt bestämmelserna i samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

förordning, lotten II jämlikt 13 § under kand samt lotterna III och IV jämlikt
11 § till respektive Gustav Johansson och Johan August Andersson för
sammanläggning med dessas ägande fastigheter, respektive Ryk l8 och
Ryk l4.

Lotterna borde upplåtas med full och oinskränkt äganderätt och med tillträde
räknat från den 14 mars 1935.

I blivande köpehandlingar beträffande samtliga lotter borde inryckas
bestämmelse örn dels att Färgelanda sågverk, Färgelanda, A. Jakobsson,
Hillingsäter, Färgelanda, Hilmer Aronsson, Ryk, Färgelanda, och Anders
Andersson, Ryk, Ödeborg, skulle äga rätt att intill den 1 maj 1935 tillgodogöra
sig och avforsla av dem å egendomen inköpta rotskogsposter, dels
ock att köpare av lotterna skulle vara förpliktade att respektera den Skandinaviska
elektricitetsverket medgivna rätten att hava kraftledningar
framdragna över lotterna.

Det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget finner jag mig Dep^teef^ntl
kunna biträda. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att av kronoegendomen 406/1000 mantal Ryk nr 1 litt.
A i Färgelanda socken av Älvsborgs län förutberörda
med I—IV betecknade lotter må försäljas med tillträdesrätt
räknad från den 14 mars 1935,
lotten I eller huvudgården till Anders Andersson mot
ett saluvärde av 33,000 kronor,
samt lotterna II, III och IV jämlikt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. mot förut angivna saluvärden för
respektive lotter, lotten II under hand jämlikt 13 § i
sagda förordning och lotterna III och IV för sammanläggning
med respektive fastigheterna Ryk l3 och l4
med liembudsrätt jämlikt 11 § i nyssnämnda förordning
för sistberörda fastigheters ägare, Gustav Johansson
och Johan August Andersson;

skolande ifråga örn försäljningarna iakttagas b eträffande
lotten I, att köpeskillingen skall erläggas
jämlikt 21 § och 22 § A i 1929 års förordning, ävensom
att i övrigt stadgandena i samma förordning skola i
tillämpliga delar lända till efterrättelse samt att förbehåll
göres för lotten II örn rätt dels till väg över lotten
samt dels till grundhämtning i ett å lotten varande
grustag, beträffande lotten II, att lotten förbehålles,
förutom nämnda rätt till väg och grustäkt å lotten
I, rätt till väg över angränsande, till försäljning avsedda
lotten II av kronoegendomen Vrine i Ödeborgs
socken, och beträffande samtliga lotter, att i blivande
köpehandlingar inryckas bestämmelser örn dels -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

att Färgelanda sågverk, Färgelanda, A. Jakobsson,
Hillingsäter, Färgelanda, Hilmer Aronsson, Ryk, Färgelanda
och Anders Andersson, Ryk, Ödeborg, skola äga
rätt att intill den 1 maj 1935 tillgodogöra sig och avforsla
av dem å egendomen inköpta rotskogsposter, dels
ock att köpare av lotterna skola vara förpliktade att
respektera den Skandinaviska elektricitetsverket medgivna
rätt att över lotterna hava framdragna kraftledningar.

10:o.

Silboholm nr 5 med Sil nr 4 Måns Nilsson, Sil nr 6 Rådbogården, Sil nr 7
Stakagården och Stjälkaskogen nr 1 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Silboholm nr 5 (52 och 53) med därunder
lydande 1 mantal Sil nr 4 Måns Nilsson (4 2 och 43), 1 mantal Sil nr 6
Rådbogården (62 och 6 3), 1 mantal Sil nr 7 Stakagården (72 och 73) och
lägenheten Stjälkaskogen nr 1 (12) i Sils socken av Skaraborgs län är
utarrenderad för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935 mot en årlig avgäld
-av 3,200 kronor under de tretton första arrendeåren och 3,687 kronor under
de sju sista arrendeåren.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1930 besiktigat egendomen. Vidare har å egendomen
den 25 juli 1934 hållits uppskattningsförrättning. Av de sakkunnigas
utlåtande och instrument över berörda förrättning jämte övriga
till ärendet hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren O.
Söderpalm år 1932 upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland an,
nät följande.

Egendomen, som är belägen 20 kilometer från Skara stad och 3 kilometer
från Götene järnvägsstation, innehåller en areal av 234.1680 hektar,
därav 144.4730 hektar åker, 24.7oso hektar äng, 58.5480 hektar skogsmark och
6.4420 hektar annan avrösningsjord.

Å egendomen finnas fyra torp, benämnda Sandtorp, Sjögateled, Silbokrog
eller Krogen och Skiberget, samt en bebyggd lägenhet, benämnd
Björkås.

Av kronans byggnader vid huvudgården äro manbyggnaden och hemlighuset
i gott skick samt ladugården, magasinet och en arbetarbostad i
medelgott skick, övriga byggnader vid huvudgården, nämligen stallet,
redskapsskjulet, vagnboden, brygghuset, svinhuset och tre statarbyggna-der,
äro däremot i sämre eller dåligt skick. Vid torpen äro byggnaderna
i dåligt stånd. Brandförsäkringsvärdet å kronans byggnader uppgår till
140,900 kronor.

Åkerjorden består dels av lermylla, sandblandad lera och mulljord av
medelgod beskaffenhet, dels ock av sandmylla av dålig beskaffenhet.
Ängsmarken utgöres huvudsakligen av bäckstränder och vattensjuka
områden, som lämna ett tämligen dåligt bete. Skogsmarken består hu -

Kungl. May.ts proposition nr 188.

vudsakligen av mager sandjord, som tidigare brukats till åker mea på
grund av sin dåliga beskaffenhet igenlagts till skogsmark.

Egendomen bar del i vissa mindre bysamfälligheter, vilka icke lämna
någon avkomst.

Taxeringsvärdet utgör 116,400 kronor, därav 5,000 kronor skogsvärde.

Jämlikt Kungl. Maurts resolutioner den 21 september 1917 och den 26
september 1918 hava Fritiof Johansson, Josef Eliason och Karl Johansson
eller deras rättsinnehavare respektive Karl Svensson, Aug. Svenson
och A. G. Johansson eller deras rättsinnehavare erhållit tillstånd att hava
elektriska ledningar framdragna över egendomen.

Krono jordstyckningssakkunniga hava anfört huvudsakligen följande.

Oundgängligen nödvändiga byggnadsarbeten vid egendomen under en
eventuell ny arrendeperiod kunde beräknas draga en kostnad av omkring
29,000 kronor samt förestående täckdiknings- och andra dikningsarbeten
en kostnad av omkring 21,000 kronor. Med hänsyn därtill syntes hela
egendomen böra försäljas. Egendomen borde därvid lämpligen uppdelas
i fem lotter sålunda, att huvudgården bildade en lott örn cirka 125 hektar
åker och ett vart av förenämnda fyra torp en lott örn cirka 10 hektar åker.

Uppskattningsnämnden har, med hänsyn till egendomens svaga bebyggelse
och då innehavarna av såväl huvudgården som torpen förklarat sig
vilja inköpa av dem brukade delar av gården, tillstyrkt, att egendomen
i dess helhet måtte försäljas. För försäljningen borde egendomen uppdelas
i följande å förenämnda karta närmare utmärkta lotter:

Lotten litt. A, Skiberget, omfattande å kartan ägofigurerna nr 91—102.
Areal 1.1760 hektar, därav I.1210 hektar åker och O.oööo hektar avrösningsjord.
Saluvärde 1,000 kronor. Arrendevärde 40 kronor. Innehavaren,
Aug. Johansson, hade brukat torpet sedan fyrtiosju år tillbaka och därvid
väl hävdat detsamma, varför han borde beredas hembudsrätt vid lottens
försäljning. Johansson hade förklarat sig villig förvärva lotten till angivet
saluvärde.

Lotten litt. B, obebyggd, omfattande å kartan ägofigurerna nr 103, 104,
av 105, 106—112, av 113 och av 211. Areal 1.48io hektar, därav I.4090 hektar
åker, O.0540 hektar skogsmark och O.oiso hektar annan avrösningsjord. Saluvärde
1,000 kronor. Arrendevärde 40 kronor. Såsom köpare till lotten
hade anmält sig en person vid namn Ingeborg Johansson, som vore född
och hade vuxit upp å det närbelägna torpet Skiberget. Nämnden tillstyrkte,
att Ingeborg Johansson måtte få förvärva lotten.

Lotten litt. C, Sjögateled, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 116,
av 123, 124, av 125, av 126, av 127, av 130, av 131, av 132, av 209, 210, av
211, 212, av 213, 214—220, av 221, av 222, av 223, av 225 och av 226. Areal
9.0520 hektar, därav 5.4920 hektar åker, 2.2010 hektar äng, I.otgo hektar skogsmark
och O.22.",0 hektar annan avrösningsjord. Saluvärde 5,000 kronor, därav
180 kronor för skogsmark med växande skog. Arrendevärde 200 kronor.
Innehavaren av torpet, Johan Selmersson, vilken brukat detsamma
under tretton år, borde beredas hembudsrätt till lotten. Selmersson hade
förklarat sig önska förvärva lotten till åsatt saluvärde.

Lotten litt. D, Krogen, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 125, av
126, av 130, av 131. av 132, av 181, av 182, av 183, av 184, av 185, av 186,
av 187, av 200, av 202, 203—208, av 209, av 222, ay 223, av 224, av 225, av
226, 227—256, av 257, av 259, av 260, av 268, av 270, av 271 och av 272.
Areal 11.78G0 hektar, därav 8.8030 hektar åker, 2.1730 hektar äng, O.5490 hektar
skogsmark och O.mio hektar annan avrösningsjord. Saluvärde 5,400 kro -

Kungl. Majlis proposition nr 188.

nor, därav 40 kronor för skogsmark med växande skog. Arrendevärde
250 kronor. Innehavaren av torpet, Henning Blomqvist, som brukat detsamma
under elva år, borde tillerkännas hembudsrätt vid lottens försäljning.
Blomqvist hade förklarat sig vilja inköpa lotten till föreslaget pris.

Lotten litt. E, Sandtorp, omfattande å kartan ägofigurerna nr av 187,
av 188, av 189, av 190, av 191, av 192, av 193, 194, av 195, 196—199, av 200»
201, av 202, av 209, av 257, 258, av 259, av 260, 261—267, av 268, 269, av 270,
av 271, av 272 och 273—276. Areal 17.osoo hektar, därav 10.1640 hektar åker,
4.6940 hektar äng, I.7370 hektar skogsmark och O.4550 hektar annan avrösningsjord.
Saluvärde 6,000 kronor, därav 150 kronor för skogsmark med
växande skog. Arrendevärdet 275 kronor. Innehavaren av torpet, Werner
Granath, hade brukat detsamma sedan tretton år tillbaka och borde enligt
nämndens mening erhålla hembudsrätt till lotten. Granath hade
meddelat, att han önskade förvärva lotten till angivet saluvärde.

Lotten litt. F, obebyggd, omfattande å kartan ägofiguren nr av 279.
Areal 2.3060 hektar skogsmark. Saluvärde 1,320 kronor. Såsom spekulanter
å lotten hade anmält sig egendomens arrendator Eric Bengtsson och
ägaren av lägenheten Björkelund (Stjälkaskogen 133) Albert Bergman.
Under förutsättning att Bengtsson inköpte huvudgårdslotten, ansåge nämnden,
att han även borde beredas tillfälle att förvärva lotten litt. F, då
han väl behövde den å lotten befintliga skogen för virke vid byggnadsarbeten.
Därest emellertid Bengtsson icke inköpte huvudgårdslotten»
borde ifrågavarande lott hembjudas Bergman.

Lotten litt. G, Björkås, omfattande å kartan ägofiguren nr 278. Areal
O.2130 hektar. Saluvärde 150 kronor. Arrendevärde 5 kronor. Lotten vore
bebyggd med ett innehavaren, Matilda Johansson, tillhörigt boningshus.
Nämnden tillstyrkte, att lotten måtte hembjudas innehavaren, som förklarat
sig villig inköpa lotten till angivet saluvärde.

För lotterna litt. B, C och D borde avsättas en 6 meter bred väg, å
kartan utmärkt med litt, a, omfattande delar av ägofigurerna nr 105,
213, 221, 222 och 224 samt innehållande en areal av O.0990 hektar, därav
O.0730 hektar åker och O.0260 hektar äng. Vidare borde för lotterna litt. D
och E utläggas en 4 meter bred väg, å kartan angiven under litt. b, omfattande
delar av ägofigurerna nr 209, 257, 259, 260, 268, 270, 271 och 272
samt en areal av O.2750 hektar, därav O.isio hektar åker, O.0930 hektar äng,
0.0*290 hektar skogsmark och O.0020 hektar annan avrösningsjord.

Huvudgårdslotten, omfattande egendomens övriga ägor. Areal 190.730»
hektar, därav 117.0470 hektar åker, 15.4580 hektar äng, 52.7970 hektar skogsmark
och 5.4280 hektar annan avrösningsjord. Saluvärde 96,000 kronor,
därav 17,000 kronor för skogsmark med växande skog. Arrendevärde
3,500 kronor. Arrendatorn av egendomen, Eric Bengtsson, hade innehaft
densamma sedan år 1918. Bengtsson hade låtit täckdika omkring 85 hektar
av egendomens åkerjord. Nämnden tillstyrkte därför, att Bengtsson måtte
tillerkännas hembudsrätt vid lottens försäljning.

Slutligen har nämnden meddelat, att å egendomen, ägofiguren nr
277 å kartan, funnes uppförd en Sils kommun tillhörig äldre byggnad,
tidigare använd såsom fattigvårdsanstalt. Kommunen hade förklarat
sig icke önska inköpa området, enär kommunen numera tillsammans med
annan kommun uppfört ett nytt ålderdomshem. Kommunen hade emellertid
anhållit att få hava byggnaden kvarstående tillsvidare, då byggnaden
beboddes av en kommunens understödstagare vid namn Oscar Andersson.
Enligt nämndens mening borde därför förbehåll göras vid hu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

vudgårdslottens försäljning om rätt för kommunen att liava byggnaden
kvarstående, så länge Andersson levde.

Jägmästaren har icke haft något att erinra mot nämndens förslag rörande
egendomens disposition.

Överjägmästaren har tillstyrkt egendomens försäljning i de föreslagna
lotterna. Därest emellertid huvudgårdslotten icke kunde försäljas till
åsatt saluvärde, borde lotten enligt överjägmästarens mening ånyo utarrenderas
och byggnadsbeståndet förbättras. De föreslagna saluvärdena
hade icke givit överjägmästaren anledning till annan erinran än att priset
å lotten litt. A —■ 1,000 kronor — syntes vara allt för lågt, då lotten
vore bebyggd med såväl boningshus som ladugård.

Överlantmätaren har ansett, att hinder icke borde möta mot avstyckning
av lotterna litt. A, B, F och G. Beträffande jordbrukslotterna litt.
C, D och E har överlantmätaren anfört följande. För prövning av frågan,
huruvida ett för jordbruksändamål avsett område kunde avstyckas till
särskild fastighet, hade av lantmäteristyrelsen lämnats särskilda anvisningar,
vari hänvisning skett till ett av statens egnahemsstyrelse gjort
uttalande angående de minimianspråk med avseende å areal m. m., som
borde uppställas för att en jordbruksfastighet skulle kunna anses vara
tillräcklig för ägarens och hans familjs utkomst. I detta uttalande hade
framhållits, att en areal av omkring 10 hektar medelgod åker erfordrades.
I förevarande fall innehölle endast lotterna litt. D och E omkring
10 hektar åker, men denna åkerareal kunde med hänsyn till den betydande
arealen av svag åkerjord knappast anses vara av medelgod beskaffenhet.
Då enligt inhämtade upplysningar den svagare åkerjorden bestode
av sandmylla, kunde man antaga, att möjlighet förefunnes att i
någon mån förbättra jorden. I varje fall syntes dock arealen av åkerjorden
vara i knappaste laget för att lotterna skulle kunna bestå såsom
självständiga jordbruksfastigheter. Lotterna, som av det föreslagna försäljningspriset
att döma syntes vara ungefär likvärdiga såsom jordbruksfastigheter,
vore emellertid bebyggda och utarrenderade samt hade sålunda
ägt bestånd såsom särskilda brukningsenheter, varvid arealen
varit något mindre än de för de olika lotterna föreslagna. Även örn brukarna
icke helt haft sin utkomst från jordbruket, syntes de dock haft
möjlighet att dels å huvudgården och dels inom det omkring två kilometer
avlägsna municipalsamhället Götene erhålla arbetsmöjligheter,
varför erforderlig utfyllnad i inkomsterna kunnat vinnas. Dylik möjlighet
till inkomst syntes fortfarande förefinnas. Då lotterna genom utökning
i norr å andra sidan örn en där befintlig bäck erhållit sådan tillökning
av de forna arrendelotternas areal, att behovet av betesmark
blivit ordentligt tillgodosett, ansåge överlantmätaren med hänsyn till vad
sålunda anförts hinder icke böra förefinnas mot avstyckning till särskilda
jordbruksfastigheter av ifrågavarande lottor. Slutligen har överlantmätaren
framhållit, att, då stamfastigheten litt. Cb (= 4\ 5 :i, 63 och
73) genom avstyckningen av lotterna litt. B—E komme att sakna utfartsväg
till landsvägen Lidköping—Götene, stamfastigheten borde erhålla del
i (leii för lotterna litt. D och E avsatta vägen litt. b, vilken även borde
förlängas norrut till stamfastighetens ägor.

Hos domänstyrelsen har sedermera Sils kommun anhållit att få förvärva
det område av egendomen, varå förutnämnda, kommunen tillhöriga
byggnad vore belägen. Beträffande berörda framställning bär domänin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

tendenten anfört, att hinder icke syntes möta mot att ägofiguren nr 277,
örn 0.1340 hektar åker, varå byggnaden vore uppförd, försåldes till kommunen
mot en köpeskilling av 15 öre per kvadratmeter. Kommunen, som erhållit
del av domänintendentens förslag, har förklarat sig önska förvärva
området mot en sålunda bestämd köpeskilling.

Arrendatorn Bengtsson har i skrivelse till domänstyrelsen den 1 februari
1935 framhållit, att av egendomens till omkring 86 hektar uppgående täckdikade
åkerareal omkring 7 hektar komme att tilläggas styckningslotterna.
Till huvudgården skulle följaktligen endast komma att höra omkring 79
hektar täckdikad åker. Bland annat på grund härav har Bengtsson anhållit,
att saluvärdet icke måtte sättas högre än till 85,000 kronor. Därjämte
har Bengtsson hemställt, att han måtte beredas ersättning för vid egendomen
verkställda täckdikningsarbeten enligt av vederbörande lantbruksingenjör
och jordbrukskonsulent verkställda beräkningar med
11,561 kronor 22 öre ävensom för en elektrisk anläggning för egendomens
förseende med belysning och drivkraft, för höstplöjning, gräs-, frö- och
höstsädessådd samt för överloppsbyggnader med skäliga belopp.

I yttrande över Bengtssons framställning har domänintendenten, med
hänsyn till att den täekdikade åkerarealen vid huvudgårdslotten bleve
mindre än vad vid uppskattningstillfället antagits, beräknat saluvärdet
å lotten till 95,658 kronor 25 öre samt förklarat, att i övrigt ingen anledning
till sänkning av saluvärdet förelåge. För de under de senaste åren
verkställda täckdikningsarbetena borde emellertid Bengtsson enligt domänintendentens
mening erhålla avdrag å saluvärdet.

Efter förhandlingar mellan domänstyrelsen och arrendatorn rörande försäljningen
av huvudgårdslotten har arrendatorn i skrivelse den 2 mars 1935
förklarat sig vilja förvärva lotten mot en köpeskilling av 95,650 kronor,
under förutsättning att han medgåves avdrag å köpeskillingen för verkställda
täckdikningsarbeten med 10,650 kronor, att varken kronan eller
arrendatorn skulle äga att framställa ersättningsanspråk mot varandra
på grund av arrendeavtalet med undantag dock för tilläventyrs oguldna
arrendeavgäluer och skatter för egendomen samt att han finge erlägga
köpeskillingen i enlighet med bestämmelserna i 21 § och 22 § A i förordningen
den 6 juni 1929 angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. Därjämte har arrendatorn förklarat sig önska inköpa även
lotten litt. F till åsatt saluvärde, enär han komme att bliva i starkt behov
av den å lotten befintliga ståndskogen för byggnadsvirke.

Med skrivelse den 4 mars 1935 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

I likhet med kronojordstyckningssakkunniga och uppskattningsnämnden
funne styrelsen det vara lämpligast, att hela egendomen försåldes. Mot
nämndens förslag till uppdelning av egendomen hade styrelsen intet annat
att erinra än att lotten litt. F syntes böra försäljas till innehavaren
av jordbrukslägenheten Björkelund. Berörda lägenhet, sorn innehölle

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

en areal av 4,356 hektar, hade försålts från kronoegendomen mot ett saluvärde
av 1,223 kronor 54 öre, därav 23 kronor 54 öre för skog och skogsmark.
Med anledning av vad överlantmätaren anfört rörande arealen av
lotterna litt. C, D och E ville styrelsen meddela, att lotterna ifråga på
grund av uttrycklig begäran av desammas innehavare icke tillagts större
areal än vad förslaget angåve. Frågan örn stamfastighetens behov av utfartsväg
till allmänna landsvägen Lidköping—Götene torde böra prövas vid
blivande avstyckningsförrättning. Någon anledning att till Sils kommun
försälja ägofiguren nr 277 ansåge styrelsen icke förefinnas. Kommunens
berättigade intresse syntes lämpligen kunna tillgodoses på det sätt, att
kommunen tillförsäkrades rätt att hava å området uppförd byggnad avgäldsfritt
kvarstående å egendomen, så länge understödstagaren Oscar
Andersson levde.

Med hänsyn till att åbyggnaden vid lotten litt, A enligt uppgift vore
totalt fallfärdig, hade styrelsen icke något att erinra mot det lotten åsätta
saluvärdet. De föreslagna saluvärdena å lotterna litt. B—G hade icke
heller givit styrelsen anledning till erinran. Saluvärdet å huvudgårdslotten
torde i enlighet med domänintendentens jämkade förslag böra bestämmas
till 95,650 kronor.

Beträffande sättet för de olika lotternas försäljning framhölle styrelsen
följande. Enligt vad styrelsen inhämtat hade innehavarna av torpen väl
hävdat desamma. Till följd därav torde de för torpen utlagda lotterna litt.
A, C, D och E böra hembjudas respektive innehavare jämlikt 9 § andra
stycket förordningen den 6 juni 1929 (nr 176). Då vidare lägenheten Björkås
vore bebyggt med ett innehavaren tillhörigt, för stadigvarande bruk avsett
boningshus, som lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren och hennes familj,
torde lotten litt. G böra hembjudas innehavaren jämlikt 10 § förordningen.
Tillräckliga skäl för hembud av lotten litt, B till spekulanten
Ingeborg Johansson syntes knappast hava förebragts, och torde därför
denna lott lämpligen böra utbjudas till försäljning under hand såsom
bostadslägenhet jämlikt 13 § förordningen. Med hänsyn till att
egendomens arrendevärde överstege 2,000 kronor, ägde arrendatorn enligt
bestämmelserna i förordningen icke hembudsrätt vid försäljningen av
huvudgårdsiotten. Då emellertid arrendatorn innehaft egendomen sedan
år 1918 och därvid enligt vad styrelsen inhämtat synnerligen väl hävdat
egendomens ägor, ansåge styrelsen, att huvudgårdslotten borde hembjudas
arrendatorn. Därest denne begagnade sig av hembudsrätten, torde
han, då han genom omfattande täckdikningsarbeten väsentligen höjt
fastighetens värde och icke ännu kunde anses gottgjord för sin nödiga
kostnad, böra erhålla avdrag å saluvärdet med ett skäligt belopp av 10,650
kronor. Då riksdagens medverkan till försäljning av huvudgårdslotten
erfordrades, torde ärendet i dess helhet böra underställas riksdagens
prövning.

Enligt vad domänintendenten uppgivit hade värderingen, verkställts
under förutsättning att lotterna överlätes i det skick, vari de vid tillträdet
befunne sig. Några särskilda villkor angående lotternas användning ansåge
styrelsen icke böra fästas vid försäljningen. Ej heller borde förbehåll
göras örn rätt till återköp för kronan. Skulle föreskrifter härom
likväl befinnas påkallade, torde saluvärdena böra minskas med 10 procent.
Styrelsen hade gått i författning örn egendomens utarrendering intill den
14 mars 1936.

Departements chefen.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen
förordat. Av skäl, domänstyrelsen anfört, synes ärendet i dess
helhet böra underställas riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Silboholm nr 5 (52
och 53) med därunder lydande 1 mantal Sil nr 4 Måns
Nilsson (42 och 43), 1 mantal Sil nr 6 Bådagården
(62 och 63), 1 mantal Sil nr 7 Stakagården (72 och 73)
och lägenheten Stjälkaskogen nr 1 (12) i Sils socken
av Skaraborgs län må försäljas i följande, å förberörda
karta närmare utmärkta lotter, envar enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m., nämligen

huvudgårdslotten (omfattande egendomen med undantag
av lotterna litt. A—G- samt områdena litt.
a) och b) med en areal av 190.73 hektar och ett saluvärde
av 95,650 kronor samt med hembudsrätt enligt
9 § förordningen för egendomens arrendator Eric
Bengtsson, vilken, därest han begagnar sig av hembudsrätten,
skall erhålla avdrag å saluvärdet med
10,650 kronor.

lotten litt. A (Skiberget) med en areal av 1.176 hektar
och ett saluvärde av 1,000 kronor, lotten litt C (Sjögateled)
med en areal av 9.052 hektar och ett saluvärde
av 5,000 kronor, lotten litt. D (Krogen) med en areal
av 11.786 hektar och ett saluvärde av 5,400 kronor samt
lotten litt. E (Sandtorp) med en areal av 17.05 hektar
och ett saluvärde av 6,000 kronor samt med hembudsrätt
enligt 9 § förordningen för respektive Aug. Johansson,
Johan Selmersson, Henning Blomqvist och
Werner Granath,

lotten litt. G (Björkås) med en areal av O.213 hektar
och ett saluvärde av 150 kronor samt med hembudsrätt
enligt 10 § förordningen för Matilda Johansson,

lotten litt. F med en areal av 2.306 hektar och ett
saluvärde av 1,320 kronor för sammanläggning med
lägenheten Björkelund (Stjälkaskogen l33) samt med
hembudsrätt enligt 11 § förordningen för Albert
Bergman ävensom

lotten litt. B med en areal av 1.481 hektar och ett saluvärde
av 1,000 kronor såsom bostadslägenhet genom
utbud under hand enligt 13 § förordningen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

under villkor beträffande samtliga lotter,
att lotterna försäljas med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1936, att lotterna försäljas i befintligt
skick, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningarna, att köparna skola
respektera de Fritiof Johansson, Josef Eliason och
Karl Johansson eller deras rättsinnehavare samt
Karl Svensson, Aug. Svenson och A. G. Johansson eller
deras rättsinnehavare jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner
den 21 september 1917 respektive den 26
september 1918 lämnade tillstånden att hava elektriska
ledningar framdragna över egendomen, att lotterna
vid blivande avstyckningsförrättning tillförsäkras
rätt till erforderlig utfartsväg och att förbehåll göres
för de jämkningar i lotternas gränser och areal,
som vid avstyckningsförrättningen kunna befinnas
erforderliga, beträffande huvudgårdslotten,
att varken kronan eller arrendatorn av egendomen
efter tillträdesdagen skall äga framställa ersättningsanspråk
mot varandra på grund av arrendeavtalet,
med undantag dock för till äventyrs oguldna
arrendeavgälder och skatter för egendomen, att Sils
kommun tillförsäkras rätt att hava en kommunen tillhörig
byggnad avgäldsfritt kvarstående å lotten, så
länge understödstagaren Oscar Andersson bebor densamma,
beträffande lotterna litt. B, C och
D, att det å kartan med litt. a betecknade området
skall utläggas för gemensamt behov för nämnda lotter
samt slutligen beträffande lotterna litt.
D och E, att det å kartan med litt. b angivna området
skall utläggas för gemensamt behov för sistsagda
lotter.

ll:o.

Vara nr 9 Stommen i Skaraborgs län.

Jämlikt beslut av kammarkollegiet och statskontoret den 12 februari
1932 har landsfiskalsbostället V* mantal krono Vara nr 9 Stommen i Vara
socken av Skaraborgs län från och med den 14 mars 1932 indragits till
statsverket. Härefter har egendomen varit utarrenderad först under två
år från sistnämnda dag mot ett årligt arrende av 2,200 kronor samt därefter
under ytterligare ett år från den 14 mars 1934 mot ett årligt arrende
av 2,000 kronor. Av egendomen, som utgöres av ett hemskifte och ett 9

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

kilometer därifrån beläget utskifte, en torvströmosse, är liemskiftet i
administrativt hänseende numera överfört till Vara köping samt utgör
stadsägan nr 48 + 49 + 81, under det att mosskiftet alltjämt tillhör Vara
socken och i jordeboken för Vara socken är upptaget såsom en särskild
lägenhet under namn av »Vara nr 16, en lägenhet, krono, under allmän
disposition». Till egendomen hör jämväl 1/et mantal Vara Anders Torstensgården
2 32 i Vara socken, vilken hemmansdel enligt gällande jordebok
för socknen genom jordutbyte tillförts kronoegendomen från skattehemmanet
1 mantal Vara Anders Torstensgården nr 2. Å sistnämnda
hemmansdel har kronan den 27 januari 1896 erhållit lagfart.

I skrivelse den 1 december 1931 hava Vara köpings kommunalfullmäktige
anhållit, att egendomen måtte under hand utbjudas till köpingen. I
framställningen hava fullmäktige anfört, att under senare tid byggnadsverksamheten
inom samhället varit ganska livlig, vadan ny mark för bebyggelse
erfordrades inom den närmaste tiden, samt att, då ordnandet
med planläggningen av den till egendomen hörande marken, som först
borde tagas i anspråk för bebyggande, torde försiggå på lämpligaste sätt,
örn köpingen vore ägare till marken, köpingen hade ett befogat intresse
av att förvärva äganderätten till kronoegendomen.

Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits, dels den 7 mars 1932 av
länsstyrelsen i Skaraborgs län, som därvid överlämnat yttranden från
vederbörande landsfiskal och domänintendent, dels den 16 mars 1932 av
kammarkollegiet dels ock den 5 mars 1935 av domänstyrelsen, som därvid
överlämnat yttranden från vederbörande överlantmätare och domänintendent.

Egendomen har under år 1932 besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
och har domänstyrelsen från länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida
efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Därjämte har å egendomen
den 14 november 1933 hållits uppskattningsförrättning i vederbörlig
ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar
Linde år 1933 över kronoegendomen och 1Ut mantal Vara Anders
Torstensgården 2 32 upprättad karta med beskrivning inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen intill Vara köping och station, har tillsammans
med Vara Anders Torstensgården 2 32 en areal av sammanlagt
59.0795 hektar, varav 57.7878 hektar åker, 0.8860 hektar odlingsmark och O.4007
hektar avrösningsjord (motsvarande ovannämnda torvströmosse). Av
arealen belöpa 2.7888 hektar åker å Vara Anders Torstensgården.

Kronans byggnader å egendomen äro, med undantag av boningshus
med källare, som äro i gott skick, mycket dåligt uppförda och illa medfarna.

Åkerjorden består av ler- och svartmylla å lerbotten, odränerad, av god

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 51

beskaffenhet, men delvis lidande av vatten. Skogsmark saknas å egendomen.

Egendomen har andel i vissa för 10 3A mantal avsatta mindre byallmänningar,
vilkas avkastning, avgälder, tillförts Vara bys jordbrukares
gemensamma kassa, vilken den 31 december 1933 torde hava uppgått till
cirka 2,200 kronor.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 56,000 kronor.

Jämlikt länsstyrelsens utslag den 11 februari 1929 skall kronoegendomen
till återgäldande av ett genom Kungl. Maj:ts brev den 4 oktober
1918 för torrläggning av vattensjuk mark inom egendomen med flera
fastigheter i Vara socken från odlingslånefonden beviljat lån å ursprungligen
10,560 kronor erlägga dels för ett vart av åren 1926—1950 156 kronor
40 öre, dels ock år 1951 såsom slutlig inbetalning 142 kronor 20 öre.

Krono jordstyckning ssakkunniga hava anfört följande: Å egendomen

ägde nuvarande arrendatorn ett boningshus i medelgott skick. Lämpligt
tomtområde till byggnaden borde upplåtas.

Genom den över egendomen löpande järnvägen vore ett område örn
cirka 12 hektar skilt från egendomen i övrigt. Enligt uppgift vid besiktningstillfället
önskade ortens folkhögskola förvärva sagda område forätt
användas som demonstrationsjordbruk för skolans elever. Därest
folkhögskolan skulle önska förvärva området i fråga, vilket vore beläget
å den från köpingens centrum längst bort liggande delen av egendomen,
borde området för sagda ändamål upplåtas till skolan.

Egendomen i övrigt, vartill köpingen anmält sig som köpare, borde försäljas
till köpingen. Inom denna del av egendomen läge ett nu av Barne
och Laske kretsavdelning av länets hushållningssällskap för uppvisningav
djur disponerat område örn cirka Vs hektar, vilket vore bebyggt med
en del avdelningen tillhöriga stallar. Vid försäljningen av egendomen
till köpingen borde förbehåll göras örn rätt för kretsavdelningen att fortfarande
mot skälig avgäld disponera området för ändamålet samt örn
skyldighet för köpingen att, när området behövde tagas i anspråk för
något köpingens ändamål, till kretsavdelningen mot skälig avgäld upplåta
annan lämplig mark.

Ledamoten av de sakkunniga, Carl Arvid Andersson, har avgivit särskilt
yttrande och därvid bland annat anfört följande: Det av kretsav delningen

disponerade området syntes böra, möjligen med den regleringav
gränserna, som kunde betingas av en ändamålsenlig stadsplan, försäljas
till kretsavdelningen. Vidare syntes en av fotografen J. A. Kock
gjord ansökning örn köp av ett tomtområde, varå han uppfört en fotografiateljé.
böra bifallas, därest en dylik försäljning ej inverkade menligt
för en blivande stadsplan. I annat fall borde blivande köpare av egendomen
förpliktas hålla tomtinnehavaren skadeslös vid den Kock tillhöriga
ateljébyggnadens borttagande eller förflyttning. Egendomen i övrigt
borde försäljas till köpingen.

Vederbörande landsfiskal och länsstyrelse samt kammarkollegiet hava
tillstyrkt, att egendomen, sedan den i vederbörlig ordning blivit saluvärderad
och eventuella ensittare beretts tillfälle att friköpa sina lägenheter
måtte under hand utbjudas till försäljning åt Vara köping.

Domänintendenten har anfört, afl han ansåge den ifrågasatta försäljningen
synnerligen liimplig, då egendomen hade gamla och mycket svaga
åbyggnader, att det med egendomen förenade jordbruket ej kunde förränta
det byggnadskapital, som å egendomen måste nedläggas, och det
tomtvärde, som förefunnes, att tomtförsäljningar från egendomen lättare

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

och mera ekonomiskt kunde bedrivas av köpingen än av kronan, samt att
vid försäljning dock borde undantagas visst av Barne och Laske kretsavdelning
av länets hushållningssällskap disponerat område ävensom
tomtområde till ett arrendatorn av egendomen tillhörigt boningshus.

Egnahemsnämnden har meddelat, att något behov av kronojord för
egnahemsbildning för det närvarande icke kunde anses föreligga i länet.

Uppskattning snämnden har anfört följande: På grund av egendomens

»svaga bebyggelse» och väntad större kostnad för dess rationella avdikning
borde egendomen i sin helhet försäljas.

Till uppskattningsnämnden hade ingivits ansökningar örn köp av mark
från egendomen av dels egendomens arrendator, Alfred Andersson, beträffande
nödigt tomtområde för ett honom tillhörigt boningshus, dels fotografen
J. A. Kock beträffande tomtområde för en honom tillhörig ateljébyggnad,
dels Barne och Laske häraders kretsavdelning av länets hushållningssällskap
beträffande ett område, varå kretsavdelningens stallar vöre
belägna, dels ock styrelsen för föreningen till Skaraborgs läns västra folkhögskolas
främjande beträffande söder och öster örn Västergötland—Göteborgs
järnväg belägen del av egendomen.

Då på grund av Vara köpings utveckling en del av egendomen snarast
måste stadsplaneläggas och en sönderstyckning av densamma i hög grad
skulle försvåra uppgörandet av en rationell stadsplan, föresloges, att
lämpligt tomtområde undantoges och försåldes till arrendatorn (salulotten
litt. A) och återstoden av egendomen (salulotten litt. B) försåldes till
köpingen, under villkor, att denna förbunde sig,

dels att åt föreningen till Skaraborgs läns västra folkhögskolas främjande
upplåta nödig tomt för skolbyggnad samt den söder örn järnvägen
belägna delen av egendomen till demonstrationsjordbruk, allt för samma
pris, som köpingen komme att erlägga till kronan för nu omförmäld
mark;

dels att, för det pris köpingen komme att därför erlägga, åt Barne och
Laske häraders kretsavdelning av länets hushållningssällskap upplåta
ett område örn 5,000 kvadratmeter, centralt beläget intill allmänna vägen
Vara—Önum på plats, som vore lämpad för stall och djuruppvisning, samt
att intill dess det av kretsavdelningen nu disponerade området av köpingen
behövde användas för stadsplaneändamål, vilken tid beräknats till
cirka 15 år, låta kretsavdelningen utnyttja detsamma på sätt tidigare
skett; och skulle köpingen under samma tid äga dispositionsrätt till det
av kretsavdelningen inköpta området;

dels att till samma pris, som köpingen själv komme att betala, upplåta
ett lämpligt tomtområde örn 1,000 kvadratmeter åt J. A. Kock;

dels ock att övertaga hela ansvaret för egendomen åvilande andel i förenämnda
dikningslån.

Salulotten litt. A. motsvarande å kartan ägofigurerna av 54, 56, av 57
och av 58, med en areal av O.2700 hektar tomt och åker, åsattes av uppskattningsnämnden
ett saluvärde av 1,600 kronor och ett arrendevärde av 80
kronor.

Salulotten litt. B motsvarande ägofigurerna 1—53, av 54, av 57, av 58,
59—231, varav ägofigurerna 223—231 motsvarade Vara Anders Torstensgården
2 32, med en areal av tillhopa 58.8095 hektar, därav 57.5178 hektar
åker, O.S860 hektar odlingsmark och O.4057 hektar avrösningsjord, åsattes av
nämnden ett saluvärde av 86,400 kronor och ett arrendevärde av 2,190
kronor.

Uppskattningsnämnden har beträffande lotten litt. A meddelat, att å

Kungl. Maj-.ls proposition nr 188.

densamma icke funnes någon kronan tillhörig byggnad, att egendomens
arrendator, bemälde Andersson, godkänt den föreslagna köpeskillingen,
samt att det Andersson tillhöriga, å lotten uppförda bostadshuset vore
avsett för stadigvarande bruk samt lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren
och hans familj. I anledning därav bar nämnden förordat, att lotten
enligt 10 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. bembjödes Andersson.

Överlantmätaren har anfört bland annat följande: Sedan länsstyrelsen

den 28 september 1932 fastställt mantalssättning beträffande vissa områden,
som inginge i Vara köping, utgjordes kronoegendomen V2 mantal
Vara nr 9 Stommen dels av inom Vara köping belägna stadsägan nr 48 +
49 + 81, dels ock av lägenheten Vara nr 16, krono under allmän disposition,
i Vara socken, bestående av det 1j2 mantal Vara nr 9 Stommen tillhörande,
under litt. B vid 1883 års laga skifte å Hjortemossen utbrutna
skiftet, hemmanets andel i utom köpingen belägna, vid 1850 års laga skifte
avsatta vägar och sandtäkter samt andel i en vid 1883 års laga skifte för
10 3/4 mantal avsatt väg. Beträffande försäljning av lotten litt. A, som
vore belägen inom köpingen, kunde avstyckning av lotten näppeligen ske,
med mindre särskild plan för områdets bebyggande upprättades, därvid
skulle kunna inträffa, att de föreslagna gränserna för lotten behövde i någon
mån jämkas. Köparen av lotten borde därför vara skyldig underkasta
sig erforderlig jämkning i gränserna. Beträffande försäljning av
lotten litt. B hade överlantmätaren icke något att erinra.

Slutligen må nämnas, att Kungl. Majit den 18 maj 1934 förklarat hinder
icke möta för arrendatorn av kronoegendomen att till föreningen till Skaraborgs
läns västra folkhögskolas främjande, i avvaktan på förvärvande
för anordnande av demonstrationsjordbruk av visst område av egendomen,
för tomt till folkhögskolans planerade nybyggnader under tiden till den
14 mars 1935 upplåta ett norr örn landsvägen Vara—Djäknagården samt
norr och nordväst örn förenämnda järnväg beläget tomtområde av omkring
25,000 kvardratmeter. Enligt uppgift från domänstyrelsen är folkhögskola
nu uppförd å detta område.

Domänstyrelsen har för egen del anfört följande.

Det av uppskattningsnämnden för försäljning av huvudgården till
Vara köping föreslagna villkor örn skyldighet för köpingen att i sin
tur försälja närmare angivna områden av egendomen till ifrågavarande
tre sökande, torde icke — emot grunderna till 1 kap. 2 §_ andra stycket
jordabalken — lagligen kunna föreskrivas. Det hade varit styrelsens
avsikt att söka ordna det så att kronan försålde områdena direkt till vederbörande,
vilket förutsatte vissa ytterligare förberedande åtgärder från
ortsförvaltningens sida. Med hänsyn till önskvärdheten av att redan nu
kunna uppordna en del angelägenheter vid egendomen, hade uttrycklig
begäran framställts, att försäljningsfrågan måtte avgöras vid 1935 års
riksdag. Det hade därvid upplysts, att såväl köpingen som hushållningssällskapets
vederbörande kretsavdelning samt föreningen för folkhögskolan
och fotografen J. A. Kock vore överens örn lämpligheten av att hela
gården med undantag av lotten litt. A nu försåldes till köpingen och att
köpingen sedermera i sin tur uppläte lämpliga områden till vederbörande.

Mot det av nämnden upprättade försäljningsförslaget i övrigt och däri

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

angivna värden hade styrelsen icke något att erinra. Styrelsen hade inhämtat,
att köpingen vore villig att för det föreslagna saluvärdet förvärva
lotten litt. B.

Med hänsyn till vad domänstyrelsen nu uppgivit synes någon anledning
till erinran mot det av styrelsen framlagda försäljningsförslaget icke förefinnas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

dels att av kronoegendomen V2 mantal Vara nr 9
Stommen i Vara socken och köping av Skaraborgs län
må enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
försäljas lotten litt. A med en areal av O.2700 hektar och
ett saluvärde av 1,600 kronor, vilken lott å en av distriktslantmätaren
Gunnar Linde år 1933 över Vara
nr 9 Stommen och V64 mantal Vara Anders Torstensgården
232 upprättad karta utmärkts med rödstreckade
begränsningslinjer, med hembudsrätt jämlikt 10 §
nämnda förordning för arrendatorn av kronoegendomen,
Alfred Andersson,

dels ock att lotten litt. B å kartan eller återstoden av
Vara nr 9 Stommen samt */«* mantal Vara Anders Torstensgården
2 32 i Vara socken med en areal av 58.8093
hektar må försäljas till Vara köping för en köpeskilling
av 86,400 kronor;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,
dels, att lotterna försäljas med tillträdesrätt för köpare
den 14 mars 1935 i det skick, vari egendomarna
kontraktsenligt skola avlämnas, att endast kronan
tillhöriga hus eller anläggningar ingå i försäljningarna,
att förbehåll göres för jämkningar i gränser, som
kunna komma att föreskrivas vid blivande avstyckningsförrättning,
att med lotten litt. B skall följa rätt
till kronoegendomen tillkommande andel i bykassa, allmänningar
och andra samfälligheter, att ansvaret för
återgäldande av kronoegendomen åvilande andel i ett
lån ur odlingslånefonden skall övertagas av köparen
av lotten litt. B, att innehavare av över lotterna med
vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar
förbehållas rätt att hava ledningarna kvarstående och
nyttja desamma utan rätt för köpare till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, dels

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

ock beträffande lotten litt. B, att köpingen inträder i
de rättigheter och skyldigheter Kungl. Majit och kronan
har till å egendomen befintliga nyttjanderättshavare,
att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet
eller jämlikt bestämmelserna i 21 § och 22 § B) förberörda
förordning till länsstyrelsen, som har att utfärda
köpebrev å området, att köpingen ensam vidkännes
kostnader för lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter samt att köpingen ansvarar
för på egendomen efter tillträdesdagen belöpande
onera och utslcylder.

12 :o.

Vagge nr 1 i Värmlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Vagge nr 1 eller 960 öre krono Vagge i Ny
socken av Värmlands län är utarrenderad intill den 14 mars 1936 mot en
årlig avgäld av 2,300 kronor.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1932 besiktigat egendomen, varjämte uppskattningsförrättning
hållits å densamma under år 1934. Av det vid förrättningen
förda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland en över
egendomen år 1933 av distriktslantmätaren Tor Åberg upprättad karta
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 12 kilometer från Arvika och 4 kilometer
från Ottebols järnvägsstation, begränsas i sydost av den s. k. Vaggeälven.
Egendomens sydvästra gräns utgöres av Nysockensjön och vid dess
nordöstra gräns ligger sjön Brättnetjärn, som har sitt utlopp genom Vaggeälven
i Nysockensjön.

Egendomen innehåller en areal av 321.4680 hektar, därav 85.2770 hektar
tomt, trädgård och åker, 17.7250 hektar äng och 218.4660 hektar avrösningsjord.
I avrösningsjorden ingå delar av landsvägen Arvika—Åmotsfors
med 0.7050 hektar samt delar av en byväg för Fiskevik med O.12GO hektar.
Till fastigheten höra dessutom andelar i Vaggeälven, Nysockensjön och
Brättnetjärn.

Egendomens åkerjord består huvudsakligen av mullblandad lättlera på
lerbotten. Åkern är av medelgod beskaffenhet. Ängen, som utgöres av
dels sidlänta områden, översvämmade vid högt vattenstånd, dels ock stenbundna
hårdvallsbackar, användes huvudsakligen till bete. Betesmarken
består förutom av angivna äng av de s. k. hagarna, bevuxna med lövskog.
Skogsmarken är till största delen god.

Å egendomen finnas fyra med kronans hus försedda torp, nämligen
Beatelund, brukat av Karl Olsson, Gräsmyren, brukat av Anders Jonsson,
Norra Didringsberg, brukat av Ivar Ljungqvist och Södra Didringsberg,
brukat av Edv. Magnusson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Kronans byggnader å egendomen äro tillräckliga för jordbrukets behov.
Av nämnda byggnader äro de å huvudgården i gott och medelgott
skick, medan däremot husen å torpen äro bristfälliga och tarva snar ombyggnad.

Å huvudgården har Vagge elektriska andelsförening m. b. p. a. uppfört
ett föreningen tillhörigt mindre elektricitetsverk. Fiskeviks idrottsförening
äger en å ett av föreningen arrenderat område norr örn gården
belägen vinterbonad sportstuga. Billeruds aktiebolag är ägare till ett
å egendomen uppfört magasin ävensom ett båthus.

Egendomen äger jämte fastigheten Norserud ett i Vaggeälven befintligt
fall. Fallet, som å egendomens sida utbyggts av nyssnämnda andelsförening,
torde i sin helhet äga en kapacitet av etthundra hästkrafter,
varav å kronans andel belöpa femtio hästkrafter. Andelsföreningen har
jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 31 december 1919 medgivits rätt att
över egendomen framdraga elektriska högspänningsledningar.

Uppskattningsnämnden har i anslutning till kronojordstyckningssakkunnigas
förslag förordat egendomens uppdelning för försäljning. Härvid
har nämnden i huvudsak följt en av distriktslantmätaren Åberg uppgjord
styckningsplan, enligt vilken egendomen skulle delas i sex med
litt. A—F betecknade lotter. Dock har enligt nämndens förslag lotterna
litt. A och F sammanslagits till en lott och lotten litt. D i Åbergs förslag
uppdelats i två med litt. Da och Db betecknade lotter.

Lotternas arealer och saluvärden framgå av följande tabell.

		Areal	hektar			Saluvärde i kronor
Litt. och namn	tomt och åker	äng	avrös- nings- jord	summa	bygg- nader	inrös- nings- jord	avrös-nings-jord m. skog	fiske	vatten- fall	summa i runt tal
A + F, huvud-gården .........	51.3850	7.3380	142.0440	200.7620		26,739	50,000	2,000	9,000	88,000
B, Beatelund ...	7.2480	7.3180	19.3840	33.9500	1,000	2,540	3,000	150	—	6,700
C, Nytorp.........	8.5210	1.1540	17.4450	27.1200	200	910	4,000	—	—	5,100
Da, Didrlngsberg Södra............	5.2840	0.8 210	10.2670	16.3720	2,400	1,626	2,500	_	_	6,500
Db, obebyggt om-råde ............	3.6040	—	7.2940	10.8980	_	1,081	1,440	_	_	2,520
E, Gräsmyren ...	9.2350	1.0000	18.2560	28.5900	740	2,825	3,500	—	—	7,060
Samfälld mark --	—	—	3.7760	3.7760	—	—	—	—	—	—

Försäljningarna hava föreslagits skola ske under följande villkor.

Med huvudgårdslotten eller lotten litt. A + F skulle följa andelar i
de för samtliga lotternas gemensamma behov avsatta med litt. b och c
å kartan betecknade vägarna, nämligen landsvägen Arvika—Åmotsfors
och byvägen till Fiskevik. Därjämte skulle såsom förmåner och rättigheter
tillkomma lotten dels ali kronoegendomen Vagge 11 tillhörande rätt
till vatten och dess grund i Vaggeälven utanför lottens stränder, däri
jämväl inbegripen egendomens rätt i vattenfallet, dels allt fiske i berörda
del av Vaggeälven, dels all kronoegendomen tillhörande rätt till vatten
och dess grund i Nysockensjön och Brättnetjärn, dels 75 procent av krono -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

egendomen Vagge 11 tillhörande andelar i fiskena i nämnda sjöar, dels
ock rätt till väg över lotten litt. B.

Jämväl med lotten litt. B eller Beatelund skulle följa andelar i vägarna
till litt. b och c ävensom andel i den till gemensamt behov för lotten
samt lotterna litt. C, Da, Db och E avsatta, å kartan med litt. a betecknade
torvmossen. Vidare skulle lotten erhålla följande förmåner och rättigheter,
nämligen dels all kronoegendomen Vagge l1 tillkommande rätt
till vatten och dess grund i Vaggeälven utanför lottens strand, dels allt
fiske i nämnda del av älven, dels 5 procent av kronoegendomen tillhörande
andel i fiskena i Nysockensjön och Brättnetjärn, med rätt till vägar
och stigar ned till nämnda vatten, dels oek rätt till utfartsväg över lotten
litt. A.

Med lotterna litt. C, Da, Db och E skulle följa andelar i vägarna litt.
b och c samt i torvmossen litt a. Dessutom skulle envar av lotterna tillkomma
5 procent av Vagge 11 tillhörande andelar i fiskena i Nysockensjön
och Brättnetjärn jämte rätt till vägar och stigar ned till nämnda
vatten ävensom rätt till utfartsvägar över lotten litt. A. Lotten litt. C
skulle därutöver tillerkännas rätt till utfartsväg över lotten litt. B, lotten
litt. Da rätt till utfartsväg över lotten litt. C och lotten litt. E rätt till
utfartsväg över lotterna litt. C och Da.

Vid försäljning av lotten litt. C skulle medfölja de vid torpet Norra
Didringsberg å lotten litt. Da befintliga byggnaderna och på grund härav
köparen av förstnämnda lott medgivas rätt att utan ersättning hava
byggnaderna kvarstående intill två år, efter det han tillträtt lotten. Köparen
av lotten litt. Da skulle förpliktas att utan ersättning tåla berörda
intrång.

I köpehandlingarna rörande lotterna litt. A och B skulle vidare inryckas
sådana bestämmelser, att köparen av lotten litt. A förpliktades respektera
den Vagge elektriska andelsförening medgivna rätten att hava
kraftledningar framdragna över lotten samt köparen av lotten litt. B
ålades skyldighet att tåla dämning i Vaggeälven till en höjd av 4 decimeter
utöver lagliga dämningsmärket. — Köparen av lotten litt. A skulle
därjämte förpliktas att utan ersättning upplåta för rötning av vägen
Arvika—norska gränsen erforderlig mark av lotten.

Värderingen av lotterna hade verkställts under förutsättning, att lotterna
överlämnades i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i
det örn egendomen gällande arrendekontraktet skulle av arrendatorn överlåtas.
Nämnden hade icke funnit nödigt att lämna föreskrifter beträffande
de till försäljning föreslagna lotternas användning eller örn återköpsrätt.
Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses erforderliga, borde
de åsätta saluvärdena nedsättas med 15 procent. Lotterna borde överlåtas
med tillträdesrätt från den 14 mars 1936.

Nämnden har föreslagit, att huvudgårdslotten litt. A + F skulle enligt
9 § 1 mom. i gällande försäljningsförordning hembjudas egendomens nuvarande
arrendator R. Ekman, som med undantag för en kortare period
från 1923 till 1928, då hans dotter innehade arrendet, brukat egendomen
från 1899. Dessförinnan hade egendomen under ett hundratal år
innehafts antingen såsom boställe eller å arrende av Ekmans förfäder.

Lotten litt. B borde enligt 9 § 2 mom. i sagda förordning hembjudas brukaren
av det i lotten ingående torpet Beatelund, Karl Olsson, som innehaft
lotten sedan år 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 19:i.r>. 1 sami. Nr 188. 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Lotten litt. C borde enligt samma lagrum hembjudas Ivar Ljungqvist,
brukare sedan år 1925 av det i lotten ingående torpet Norra Didringsberg.

Lotten litt. Da borde hembjudas Edv. Magnusson, vilken sedan år 1928
brukat det i lotten ingående torpet Södra Didringsberg.

Lotten litt. Db borde enligt 11 § i nyssnämnda förordning hembjudas
Karl Skytt, som vore ägare till ett lotten angränsande mindre jordbruk
örn endast några få tunnland. Skytt hade förklarat sig önska förvärva
området för utökning av sitt jordbruk.

Lotten litt. E borde enligt 9 § 2 mom. i förordningen hembjudas Anders
Jonsson, som sedan år 1929 brukat det i lotten ingående torpet Gräsmyren.

Samtliga till erhållande av hembud föreslagna personer hade förklarat
sig vilja förvärva respektive lotter till av nämnden åsätta saluvärden.

Överjägmästaren har icke haft något annat att erinra mot nämndens
försäljningsförslag, än att lotterna enligt hans mening borde inbördes
tillförsäkras rätt till fria upplagsplatser för virke, dels utefter Vaggeälven
och Nysockensjön och dels utefter samtliga för biltransporter lämpade
vägar.

Överlantmätaren har förklarat hinder icke föreligga för lotternas avstyckning.
Kronoegendomen Vagge 11 tillhörande fiskerätter i sjöarna
Nysockensjön och Brättnetjärn borde dock icke, såsom föreslagits, uppdelas
på samtliga lotter utan avsättas såsom gemensamma, varvid envar
av lotterna borde tillförsäkras andelar i fiskena efter föreslagna delningstal.

Vattenfallsstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljning av
egendomens andel i det uti Vaggeälven befintliga vattenfallet eller mot
det värde, som åsatts berörda fall.

Detta ärende har domänstyrelsen med skrivelse den 5 februari 1935 underställt
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Mot förslaget i och för sig och de lotterna åsätta saluvärdena hade styrelsen
intet att erinra. Sedan uppskattningsinstrumentet inkommit till
styrelsen, hade emellertid Fiskeviks idrottsförening förklarat sig önska
förvärva det huvudlotten tillagda, med litt. F betecknade området, vilket
område föreningen innehade på arrende.

I avgivet yttrande hade domänintendenten tillstyrkt föreningens begäran.
Med anledning härav hade styrelsen funnit sig böra tillmötesgå
framställningen och låta området ingå i styckningsförslaget såsom särskild
lott. Området hade för övrigt redan i den av distriktslantmätaren
Åberg upgjorda styckningsplanen upptagits såsom särskild lott med en
areal av 1.4soo hektar ängsmark. Huvudlotten komme alltså att omfatta
allenast det å kartan med litt. A betecknade området med en areal av
199.2820 hektar, därav 51.3850 hektar åker, 5.8530 hektar äng och 142.0440 hektar
avrösningsjord. Då värdet av lotten litt. F av domänintendenten uppskattats
till 500 kronor, mot vilket värde styrelsen icke hade något att
erinra, komme huvudlottens värde att minskas med motsvarande belopp
eller från 88,000 kronor till 87,500 kronor.

Då kronoegendomens arrende överstege 2,000 kronor, kunde hembud icke
författningsenligt tillerkännas egendomens arrendator, K. Ekman. Med
hänsyn till att denne i många år innehaft egendomens arrende och väl
skött densamma samt hans släkt dessförinnan under lång tid brukat egendomen,
ansåge emellertid styrelsen, att huvudgårdslotten borde mot det
föreslagna värdet 87,500 kronor direkt försäljas till Ekman. Köpeskillingen

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

borde erläggas enligt stadgandena i 21 § och 22 § B i förordningen den
6 juni 1929 om försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och borde
örn köpet även i övrigt stadgandena i sagda förordning i tillämpliga delar
lända till efterrättelse. I blivande köpekontrakt borde införas bestämmelse
örn att såväl kronan som Ekman avstode från den dem jämlikt
gällande arrendekontrakt tillkommande rätt till ersättning för husröta,
höstplöjning, sådd och trädesbruk.

Lotterna litt. B och C borde till angivna saluvärden erbjudas hembudsberättigade
brukarna Karl Olsson och Ivar Ljungqvist enligt 9 §
2 mom. i nyssnämnda förordning. Lotten litt. Db borde försäljas till
Karl Skytt jämlikt 11 § i samma förordning. Brukarna av lotterna litt.
Da och E, respektive Edv. Magnusson och Anders Jonsson, hade av uppskattningsnämnden
förordats till hembud av lotterna, trots att de icke
kunde anses hava i allo fyllt för erhållande av hembud föreskrivna villkor.
Styrelsen hade emellertid för sin del intet att erinra emot vad
uppskattningsnämnden härutinnan föreslagit. Lotten litt. F borde försäljas
till Fiskeviks idrottsförening, som hade att kontant erlägga köpeskillingen
vid köpekontraktets undertecknande. I övrigt borde vid köpet
bestämmelserna i förberörda förordning i tillämpliga delar vara gälla,nde.

Samtliga styckningslotter borde överlåtas med full och oinskränkt
äganderätt och med tillträde den 14 mars 1936.

Vad uppskattningsnämnden i övrigt anfört gåve styrelsen allenast anledning
till följande erinringar. Beträffande fiskerätten i Nysockensjön
och Brättnetjärn funne styrelsen, i likhet med överlantmätaren, det vara
riktigast, att nämnda fisken avsattes såsom samfällda för lotterna litt.
A, B, C, Da, Db och E och lotterna tillädes andelar däri efter av uppskattningsnämnden
föreslagna delningstal. I nämnda fiske borde sålunda
lotten litt. F icke äga andel. För övrigt borde vad nämnden föreslagit
rörande lotten litt. A + F avse enbart lotten litt. A och alltså ej
jämväl lotten litt. F, vilken dock borde erhålla andel i de för gemensamt
behov avsatta vägarna litt. b och c. Lotterna litt. A, B, C, Da, Db och E
borde, på sätt överjägmästaren framhållit, inbördes tillförsäkras rätt till
fria upplagsplatser för virke, dels utefter Vaggeälven och Nysockensjön
och dels utefter samtliga för biltransporter lämpade vägar. Det föreslagna
villkoret, att blivande köpare av huvudlotten skulle vara skyldig
att utan ersättning medgiva upplåtelse av mark från lotten till omläggning
av vägen Arvika-—norska gränsen, funne styrelsen böra utgå, enär
frågan örn dylik markupplåtelse redan lösts i annan ordning.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma förordats av domänstyrelsen,
samt hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Vagge nr 1 eller 960
iire krono Vagge i Ny socken av Värmlands län må
försäljas i följande sju lotter med tillträdesrätt den
14 mars 1936, nämligen

dels lotten litt. A, huvudgården, örn 199.282 hektar
nied ett saluvärde av 87,500 kronor, till arrendatorn
E. Ekman,

Departements chefen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

dels lotten litt. F, om 1.48 hektar med ett saluvärde
av 500 kronor, till Fiskeviks idrottsförening,
dels ock enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

lotten litt. B, Beatelund, örn 33.95 hektar, med ett
saluvärde av 6,700 kronor samt hembudsrätt enligt 9 §
förordningen för Karl Olsson,
lotten litt. C, Nytorp, om 27.12 hektar, med ett saluvärde
av 5,100 kronor samt med hembudsrätt enligt
9 § förordningen för Ivar Ljungqvist,
lotten litt. Da, Södra Didringsberg, örn 16.372 hektar,
med ett saluvärde av 6,500 kronor samt med hembudsrätt
enligt 9 § förordningen för Edv. Magnusson,
lotten litt. Db, örn 10.898 hektar, med ett saluvärde
av 2,520 kronor samt med hembudsrätt enligt 11 §
förordningen för Karl Skytt, och
lotten litt. E, Gräsmyren, örn 28.59 hektar, med ett
saluvärde av 7,060 kronor samt med hembudsrätt enligt
9 § förordningen för Anders Jonsson;

skolande beträffande försäljningarna i övrigt gälla
följande villkor, nämligen att samtliga lotter försäljas
i befintligt skick, att i försäljningarna icke ingå
andra än kronan tillhöriga byggnader, att samtliga
lotter tillerkännas andelar i de för lotternas gemensamma
behov avsatta vägarna litt. b och c, att lotterna
litt. B, C, Da, Db och E erhålla andelar i den för
sagda lotters gemensamma behov avsatta torvmossen
litt. a, att med lotten litt. A följer dels den lironoegendomen
tillkommande rätten till vatten och grund
utanför lottens stränder i såväl Vaggeälven som Nysockensjön
och Brättnetjärn — däri jämväl inbegripen
egendomens rätt till vattenfall i älven — dels ock
all rätt till fiske i lottens älvområde, att i försäljningen
av lotten litt. B ingår den kronoegendomen
tillhörande rätten till vatten och grund i Vaggeälven
utanför lottens strand ävensom allt fiske inom nämnda
del av älven, att samtliga lotter utom lotten litt.
F enligt angivna delningstal tillerkännas andelar i
fiskena i berörda båda insjöar, att likaledes samtliga
lotter utom lotten litt. F bekomma rätt till fria upplagsplatser
för virke å varandras mark icke endast
utefter Vaggeälven och Nysockensjön utan jämväl
utefter samtliga för automobiltransporter lämpade

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

vägar, att lotterna tillförsäkras rätt till erforderliga*
utfartsvägar, lotterna litt. A och B över varandras,
områden, lotten litt. C över litt. A och B, lotterna litt.
Da, Db och E över litt. A och C samt lotten litt. E.
dessutom över litt. Da, att köpare av lotten litt. A är
skyldig att respektera den Vagge elektriska andelsförening
m. b. p. a. medgivna rätten att hava elektriska
kraftledningar framdragna över lotten, att köpare
av lotten litt. B förpliktas tåla dämning i Vaggeälven
till en höjd av 4 decimeter över det lagliga dämningsmärket,
att i försäljningen av lotten litt. C ingå
vid torpet Norra Didringsberg å lotten litt. Da belägna
byggnader, i anledning varav köparen av sistnämnda
lott skall förpliktas att utan ersättning låta.
byggnaderna kvarstå intill två år efter vederbörande
köpares tillträde av lotten litt. C, att köpeskillingen
för lotten litt. A erlägges på sätt i 21 § och 22 § B i
omförmälda förordning stadgas, att köpeskillingen/
för lotten litt. F kontant gäldas till länsstyrelsen i länet
vid köpehandlingens undertecknande, samt att i
övrigt vid försäljningen av sistnämnda två lotter bestämmelserna
i berörda förordning i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—12:o härovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten lämnar
bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 188.