Kungl. Majlis proposition nr 181.
9''
Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om inrättande av en virkesmätning
slånefond; given Stockholms slott den 8 mars 1935.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld -
'' Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I skrivelse den 15 april 1932, nr 116, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t
ville föranstalta örn skyndsam och allsidig utredning rörande virkesmätningsföreningarnas
verksamhet samt för riksdagen framlägga de förslag,
till vilka utredningen kunde föranleda.
Med anledning av nämnda skrivelse förordnade Kungl. Maj:t på hemställan
av chefen för jordbruksdepartementet den 20 oktober 1933 hovrättsrådet
i Svea hovrätt Thor Sjöfors att, i enlighet med vissa av depar
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
tementschefen i anförande till statsrådsprotokollet berörda dag angivna
riktlinjer, såsom utredningsman inom jordbruksdepartementet verkställa utredning
rörande virkesmätningsföreningarnas verksamhet. Jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande samma dag tillkallade sedermera chefen för jordbruksdepartementet
generaldirektören och chefen för domänstyrelsen G.
Kuylenstjerna, ledamoten av styrelsen för Skogsägareföreningarnas riksförbund,
e. o. hovrättsnotarien Gunnar Hedlund, hemmansägaren Ernst
Johansson i Hemavan, sekreteraren i Sveriges Skogsägareförbund, jägmästaren
Nils Schager, direktören i Wivstavarvs aktiebolag J. W. R. Lilliestråle
och ledamoten av riksdagens andra kammare, kamreraren C. O.
Johansson i Sollefteå att, på kallelse av utredningsmannen, i egenskap av
sakkunniga inom jordbruksdepartementet deltaga i överläggningar i
ämnet.
Utredningsmannen och de sakkunniga, vilka antagit benämningen virkesmätningskommissionen,
avgåvo till fullgörande av det dem lämnade
uppdraget den 21 september 1934 betänkande med förslag till lag örn virkesmätning
jämte motiv ävensom förslag örn anvisande av medel för bestridande
av vissa organisationskostnader, som föranledas av den föreslagna
lagen (st. off. utr. 1934: 32).
Det av virkesmätningskommissionen framlagda lagförslaget innebar,
att Kungl. Majit skulle äga att beträffande vissa län förordna örn inrättande
av virkesmätningsnämnder, vilka inom dem anvisade verksamhetsområden
skulle vara ensamma behöriga att, med angivna undantag och
inskränkningar, verkställa mätning av runt eller bilat virke.
Kommissionens förslag örn anvisande av medel för bestridande av vissa
organisationskostnader, som föranledas av den föreslagna lagen örn virkesmätning,
åsyftade, att -— under förutsättning att förslag till lag örn
virkesmätning, överensstämmande med de i kommissionens lagförslag angivna
grunderna, framlades för 1935 års riksdag — en särskild statlig
lånefond, benämnd virkesmätningslånefonden, skulle inrättas, vilken fond
skulle förvaltas av statskontoret och från vilken lån finge av Kungl.
Majit enligt vissa grunder beviljas virkesmätningsnämnd, samt att såsom
kapitalökning för sagda fond skulle för budgetåret 1935/1936 anvisas
ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
Över betänkandet hava till följd av remisser yttranden avgivits av ett
flertal myndigheter och korporationer m. fl. Därjämte hava fullmäktige
i riksgäldskontoret samt statskontoret avgivit särskilda infordrade utlåtanden
över kommissionens förslag örn inrättande av en virkesmätningslånefond.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit
under utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder, punkt 17,
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, såsom kapital till virkesmätningslånefonden beTäkna
för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Sedan Kungl. Majit förut denna dag besluta till riksdagen avlåta proposition
(nr 140) nied förslag till lag om virkesmätning, vilket förslag i
huvudsak ansluter sig till det av virkesmätningskommissionen framlagda
lagförslaget, anhåller jag nu att för Kungl. Majit få anmäla frågan örn
inrättande av en virkesmätningslånefond oell örn anvisande av kapital
för sagda fond för budgetåret 1935/1936.
Innan jag ingår på berörda fråga, torde jag få angiva de huvudgrunder,
på vilka det i propositionen avsedda lagförslaget vilar.
Enligt detta förslag äger Kungl. Majit beträffande Stockholms, Uppsala,
Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län
samt de norrländska länen eller viss del av samma län förordna örn inrättande
av virkesmätningsnämnder, vilka skola vara ensamma behöriga
att — varje nämnd inom det verksamhetsområde som av Kungl. Majit
anvisats nämnden — ombesörja mätning av sådant runt virke av barrträd,
som är avsett för industriellt bruk, förädling eller export i oförädlat
skick, såframt mätningen skall ligga till grund för bestämmande av köpeskilling
eller annat vederlag för virket. Där särskilda slag av runt
virke finnas lämpligen böra undantagas från förordnandet eller eljest av
förhållandena särskilda inskränkningar påkallas, skola därav föranledda
begränsningar i förordnandet göras. Virkesmätningsnämnd äger att inom
sitt verksamhetsområde ombesörja även annan mätning av virke än sådan
som nyss sagts. Ledamöter i virkesmätningsnämnd förordnas av
Kungl. Majit, ordföranden efter förslag av nämndens övriga ledamöter
samt sistnämnda ledamöter efter förslag av vederbörande intressenter.
Hos virkesmätningsnämnd skall finnas anställd en mätningschef jämte
erforderlig mätnings- och annan personal. Det ankommer på Kungl.
Majit att, efter hörande av virkesmätningsnämnd, fastställa reglemente
för nämnden. Kungl. Majit har därjämte, likaledes efter hörande av
virkesmätningsnämnd, att utfärda dels instruktion rörande förfarandet
vid mätning av virke, dels ock till ledning för virkessågare oell virkesköpare
mätningsregler för olika slag av virke (normalregler rörande mätningsmetod
och bedömning av virkes beskaffenhet med mera).
Den föreslagna lagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1935.
I motiveringen till sitt förslag örn inrättande av en virkesmätningslånefond
framhöll virkesmätningskommissionen, att ett genomförande av
det system för mätning av virke, som angåves i den föreslagna lagen om
virkesmätning, förutsatte, att medel bereddes för bestridande av vissa
med systemets tillämpning förenade organisationskostnader. Till belysning
härav anförde kommissionen:
Innan förordnande örn inrättande av virkesmätningsnämnder inom vederbörande
län eller viss del av dessa län trädde i tillämpning, skulle enligt
den föreslagna lagen ledamöter utses i berörda nämnder, reglementen
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
för dem fastställas av Kungl. Majit samt mätningsinstruktioner utfärdas,
likaledes av Kungl. Majit. Enligt lagen hade virkesmätningsnämnderna
att själva upprätta förslag till reglementen — kommissionens förslag härutinnan
.har, såsom förut berörts, i propositionen ändrats därhän, att virkesmätningsnämnd
allenast har att yttra sig över upprättat förslag till
reglemente för nämnden — varjämte virkesmätningsnämnd före utfärdandet
av mätningsinstruktion för nämndens verksamhetsområde skulle
höras i ärendet.
Fullgörandet av virkesmätningsnämnds uppgift att upprätta förslag till
reglemente samt att avgiva yttrande rörande mätningsinstruktion för
nämndens verksamhetsområde torde komma att kräva ett betydande arbete
från nämndens sida. Det borde förutsättas, att nämnden för utförande av
detta arbete funne sig böra anlita biträden med mätningsteknisk och, i vissa
fall, även juridisk sakkunskap.
.Även andra organisationsåtgärder än de nu angivna borde emellertid
vidtagas, innan här avsett förordnande vunne tillämpning. För att virkesmätningsnämnd
skulle stå rustad att, då förordnandet trädde i kraft, utföra
de mätningsarbeten, som enligt lagen ankomme på nämnden, erfordrades,
att nämnden före sagda tidpunkt anställde mätningschef samt annan erforderlig
mätnings- och kontorspersonal, förhyrde nödiga kontorslokaler
samt anskaffade inventarier och mätningsredskap. Det vore jämväl önskvärt,
att nämnden dessförinnan fastställde tjänstgöringsreglemente för sin
personal samt formulär till mätningsansökningar och mätbesked ävensom
till andra, för nämndens verksamhet erforderliga handlingar. För att
göra mätningspersonalen förtrogen med de åligganden, som enligt lagen,
mätningsinstruktionen och tjänstgöringsreglementet åvilade den, torde
anordnande av särskilda instruktionskurser för personalen vara nödvändigt.
Det syntes påkallat, att åtgärder vidtoges från det allmännas sida för
tryggande, att virkesmätningsnämnd erhölle erforderliga medel för utförande
av de organisationsuppgif.ter, som enligt det förut anförda tillkomme
nämnden. Det torde visserligen böra antagas, att virkesmätningsnämnd,
örn ej annan möjlighet stöde till buds, skulle kunna anskaffa medel
för fullgörande av sagda uppgifter genom upptagande av lån i bank
eller annat .kreditinstitut, men det vore ej väl förenligt med den oberoende
och auktoritativa, ställning, som nämnden enligt lagen skulle intaga, att
nämnden vore ovillkorligen hänvisad att anlita denna utväg.
Beträffande frågan, huru medel för utförande av de organisationsuppgifter,
som enligt vad sålunda anförts tillkomme virkesmätningsnämnd,
borde ställas till nämndens förfogande, framhöll kommissionen, att kommissionen
funne det mest ändamålsenligt, att en statlig lånefond inrättades,
från vilken lån för sagda ändamål finge utlämnas till virkesmätningsnämnd.
Kommissionen angav även de grunder, enligt vilka lån från den föreslagna
fonden enligt kommissionens åsikt borde meddelas, samt anförde
häromi
Det syntes böra ankomma å Kungl. Majit att på ansökan av virkesmätningsnämnd
bevilja dylikt lån och bestämma lånets belopp. Såsom villkor
för lånet torde böra gälla, att därå skulle årligen gäldas ränta efter fyra
procent samt att lånet skulle av låntagaren återbetalas genom amorte
-
13
Kungl. Ma-j-.ts ''proposition nr 181.
ring under högst tio år. Amorteringen borde ske med lika årliga belopp.
Särskild säkerhet för lånet borde ej fordras. På ansökan av låntagaren
borde Kungl. Majit äga medgiva denne att i förtid återbetala lånet.
Körande villkoren för här avsedda lån anförde kommissionen ytterligare:
Kommissionen
utginge från att lån av statsmedel borde beredas virkesmätningsnämnd
allenast för bestridande av egentliga organisationskostnader.
Det kunde emellertid ifrågasättas, huruvida ej virkesmätningsnämnd
hade behov av sådant lån även för gäldande av löpande utgifter
under första tiden av nämndens verksamhet. Enligt lagen hade nämnden
visserligen befogenhet att av den, som hos nämnden sökte mätning, fordra
förskottsersättning för mätningens utförande, men tydligt vore, att svårighet
kunde möta att under berörda tid på denna väg anskaffa erforderliga
medel till dylika utgifter. Det syntes emellertid kunna antagas, att,
därest nämnden beviljades förut angivet statslån till organisationskostnader
samt nämnden i möjligaste mån begränsade sina organisationsåtgärder
efter arbetets omfattning, nämnden under sin första verksamhetstid
komme att disponera över visst överskott å statslånet. Sådant överskott
torde lämpligen kunna användas till bestridande av löpande
utgifter under denna tid, mot det att nämnden senare, då verksamheten
erhållit större omfattning och organisationen måste utbyggas, bestrede
de då uppkommande organisationskostnaderna från nämndens inkomster
av förskottsersättningar. Med hänsyn härtill och då kommissionen
förutsatte, att villkoren för de i det föregående föreslagna statslånen
komme att givas en sådan avfattning, att hinder ej mötte för nämnden att
förfara på sätt nyss angivits, hade kommissionen ej ansett sig böra föreslå
anordnande av möjlighet för virkesmätningsnämnd att av statsmedel
erhålla lån till bestridande av löpande utgifter.
Kommissionen verkställde även en beräkning av det anslagsbelopp, som
borde anvisas för ifrågavarande ändamål. Kommissionen framhöll, att
såsom allmänna utgångspunkter för en dylik beräkning torde kunna tjäna,
att antalet virkesmätningsnämnder, som enligt den föreslagna lagen kunde
komma att inrättas, näppeligen torde överstiga sju, motsvarande antalet
av de nuvarande virkesmätningsföreningarna, samt att de genomsnittliga
organisationskostnaderna för virkesmätningsnämnd ej syntes kunna uppskattas
lägre än till 20,000 kronor. Enligt dessa beräkningsgrunder borde
för ändamålet anvisas ett anslag av minst 140,000 kronor eller, i avrundat
tal, 150,000 kronor.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava förklarat sig ej hava något att
erinra mot virkesmätningskommissionens förslag örn inrättande av en
virkesmätningslånefond samt örn anvisande såsom kapitalökning för fonden
för budgetåret 1935/1936 av det av kommissionen föreslagna beloppet,
150,000 kronor, vilket belopp borde utgå av lånemedel.
Statskontoret har anfört:
Med hänsyn till föreliggande omständigheter ville statskontoret icke
motsätta sig, att medel för organisationen av virkesmätningsnämndernas
Departements
chefen.
14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.
verksamhet, på sätt föreslagits, av statsverket ställdes till förfogande såsom
lån. Huruvida understöd från statens sida vore erforderligt i den utsträckning
kommissionen beräknat undandroge sig statskontorets bedömande.
I den mån sådant understöd ansåges böra beredas virkesmätningsnämnderna,
syntes emellertid medel härför lämpligen böra anvisas
under fonden för låneunderstöd.
Beträffande de föreslagna lånevillkoren ville statskontoret framhålla,
att lånerörelsen icke torde böra medföra några direkta utgifter för statsverket.
Räntan torde därför böra bestämmas till den räntefot, vid vilken
full förräntning av i utlåningsfonderna investerat lånemedelskapital vid
kapitalbudgetens uppgörande beräknades föreligga. Sådan förräntning
ansåges för närvarande vara för handen vid en räntesats av 4 V2 procent.
Bestämdes räntefoten i enlighet härmed, torde erforderliga medel i sin
helhet böra anvisas att utgå av lånemedel. Mot lånevillkoren i övrigt
hade statskontoret icke funnit anledning till erinran.
I likhet med virkesmätningskommissionen anser jag, att åtgärder böra
vidtagas från statens sida för tryggande, att virkesmätningsnämnd erhåller
erforderliga medel för utförande av de organisationsuppgifter, som
enligt den föreslagna lagen örn virkesmätning tillkomma nämnden, samt
att dessa åtgärder lämpligen böra åsyfta anordnande av en statlig lånefond,
från vilken lån för sagda ändamål må kunna utlämnas till virkesmätningsnämnd.
I fråga örn de grunder, som böra gälla med avseende å beviljande av
lån från nämnda fond, finner jag vad virkesmätningskommissionen härutinnan
föreslagit i huvudsak böra godtagas. I anslutning till de av
statskontoret framförda synpunkterna torde dock räntefoten för här avsedda
lån böra bestämmas till 4 Vs procent. Det synes böra ankomma på
Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut rörande förevarande anslagsfråga,
meddela närmare föreskrifter angående berörda grunder.
De för ifrågavarande låneverksamhet erforderliga medel torde i sin
helhet böra anvisas att utgå av lånemedel. I enlighet med den av virkesmätningskommissionen
verkställda beräkningen synes för budgetåret
1935/1936 ett belopp av 150,000 kronor böra ställas till förfogande för ändamålet.
''
Med hänsyn till arten av ifrågavarande låneverksamhet torde den därför
avsedda fonden, som bör stå under statskontorets förvaltning, lämpligen
höra i riksstaten upptagas såsom en särskild lånefond, benämnd virkesmätningslånef
onden.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
1) besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd
virkesmätningslånefonden, skall inrättas, från vilken
fond lån må av Kungl. Majit enligt förenämnda grunder
beviljas virkesmätningsnämnd, varom förmäles i
lagen örn virkesmätning, samt
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
2) såsom kapital för virkesmätningslånefonden anvisa
för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag
av .................................. kronor 150,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans.
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att prosition
i ämnet av lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. Gullstrand.