Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till kostnader
för årlig taxering; given Stockholms slott den 22 februari
1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln,
punkt 34, på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till kostnader för årlig taxering för budgetåret
1935/1936 beräkna ett förslagsanslag av 2 850,000 kronor.

Vid anmälan av nämnda punkt anförde jag: Frågan örn storleken av
detta anslagsbelopp syntes kunna i viss mån påverkas av de ändringar
beträffande taxeringsväsendet, som kunde vidtagas i anledning av skattcUihang
lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr HU.

1

2

Kungl. May.ts proposition nr låö.

kontrollsakkunnigas den 12 september 1933 avlämnade betänkande med
förslag till bestämmelser angående förbättrad deklarationskontroll oell
till förstärkt taxeringsorganisation m. m. samt däröver avgivna utlåtanden.
Jag räknade med att vissa på betänkandet grundade förslag skulle
kunna föreläggas årets riksdag. Ett genomförande av detta förslag syntes
komma att föranleda viss utgiftsökning under förevarande anslag.
Även vid oförändrad organisation påkallades för övrigt viss böjning av
anslagsbeloppet på grund av taxeringsarbetets ökade omfattning. Vid
angivna förhållanden syntes anslaget böra i riksstatsförslaget endast
preliminärt beräknas.

Sedan Kungl. Majit förut denna dag på min hemställan beslutat avlåtande
av proposition till riksdagen med förslag till förordning örn ändring
i vissa delar av taxeringsförordningen, genom vilken proposition
ståndpunkt från Kungl. Majits sida tagits till nämnda betänkande och
däröver avgivna utlåtanden, anhåller jag att få ånyo anmäla frågan örn
förenämnda anslag.

Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet
bestrides av statsmedel och täckes från ifrågavarande anslag. I efterföljande
tabell ha sammanställts uppgifter å de i riksstaten upptagna anslagsbeloppen
för ett vart av budgetåren 1929/1930—1933/1934 samt å nettoutgifterna
från anslaget under samma år. Utgifterna ha därvid uppdelats
i två grupper, nämligen dels av Kungl. Majit jämlikt 145 § 4 mom.
taxeringsförordningen anvisade belopp — avseende huvudsakligen ersättning
åt ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna, gottgörelse
för i samband med taxeringsförrättningarna lämnat biträde av städernas
tjänstemän samt bidrag till kostnader, som vissa städer åtagit sig
för särskilda anstalter för taxeringsarbetet — och dels övriga kostnader.

Budgetår

Anslag å
riksstaten

kronor

Nettot
Jämlikt 145 §
4 mom. an-visade belopp
kronor

tgifter å anslaget

kostnader Summa

kronor | kronor

1929/1930 ....................................

3,200,000

2,535,300

927,200

3,462,500

1930/1931 ....................................

3,400,000

2,620,900

953,500

3,574,400

1931/1932 ....................................

3,400,000

2,730,000

977,400

3,707,400

1932/1933 ....................................

3,000,000

2,300,600

713,700

3,014,300

1933/1934 ....................................

2,500,000

1,886,100

699,900

2,586,000

De i tabellen såsom »övriga kostnader» upptagna beloppen fördela sig
för budgetåren 1931/1932—1933/1934 i huvudsak på sätt framgår av följande
uppställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

3

Kostnader för prövningsnämndernas arbeten (145 §

5 mom.) .....................................................

Kostnader för mellankommunala prövningsnämnden

(145 § 10 mom.) ............................................j

Kostnader för tryckning av blanketter (35 § kung. j

Ersättning till sakkunniga (145 § 6 mom.).........

Resekostnads- och traktamentsersättningar (145
8 mom.).......................................................

Ersättning till häradsskrivare för avskrifter av
taxeringslängder (kung. 227/1933) .....................

Övriga kostnader...............................................

Summa

1931/1932

1932/1933 j

1933/1934

402,000

314,000

269,300

40,000

40,600

39,600

117,400

87,000

104,000

64,600

117,800

60,200

48,100

273,200

257,000

13.8O0

138,000

'' 4,400

977,400

713,700

699,900

För innevarande budgetår bar en böjning av anslaget ägt runi från
2,500,000 till 2,700,000 kronor. Höjningen motiverades i fjolårets statsverksproposition
därmed, att trots vidtagna nedskärningar av olika utgiftsposter
anslaget kunde för budgetåret 1933/1934 beräknas bliva överskridet
med omkring 100,000 kronor, varför en anslagsökning med detta belopp
borde ske, samt att ett i det närmaste lika stort belopp syntes böra beräknas
till åtskilliga ändamål, för vilka anslaget under budgetåret 1933/1934
icke bebövt tagas i anspråk. Sistnämnda böjning betingades huvudsakligen
av att under år 1934 skulle förekomma särskild fastighetstaxering, för vilken
kostnaderna skulle bestridas från detta anslag; därjämte borde den
genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 november 1933 igångsatta utredningen
rörande taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering, vilken
utredning under budgetåret 1933/1934 bekostats från fastighetstaxeringsanslaget,
under budgetåret 1934/1935 fullföljas med anlitande av anslaget
till kostnader för årlig taxering. I samband härmed anförde jag
jämväl följande:

Det syntes icke kunna bestridas, att de betänkligheter, som av vissa
länsstyrelser och prövningsnämnder uttalats i anledning av vidtagna
minskningar i arvodena till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna,
icke helt saknade fog, åtminstone såvitt anginge ersättningen
till sådana för taxeringsarbetet anlitade personer, vilka ej vore anställda
vid länsstyrelse eller fögderiförvaltning. Det syntes mig vara önskvärt,
att de av taxeringsmyndigheterna framförda synpunkterna i möjligaste
mån vunne beaktande. I dåvarande statsfinansiella läge funne jag mig
dock icke kunna av denna anledning förorda höjning av förevarande anslag.
Emellertid hade jag låtit inom departementet igångsätta en undersökning,
huruvida icke genom vissa ändringar i 145 § taxeringsförordningen
möjlighet skulle kunna vinnas att utan sådan höjning disponera något
större belopp till ersättning för arbetet i taxeringsnämnderna än under
budgetåret 1933/1934 varit möjligt. Härjämte övervägdes utfärdande

4 Kungl. May.ts proposition nr 149.

av vissa föreskrifter i syfte att åstadkomma grundval för en mera tillfredsställande
fördelning än dittills av för ändamålet tillgängliga medel.

De ändringar i 145 § taxeringsförordningen, som sålunda ifrågasattes,
genomfördes senare under 1934 års riksdag (förordning den 15 juni 1934,
nr 295). Ändringarna inneburo i huvudsak, att i 4 mom. av sagda paragraf,
som behandlar frågan örn ersättning för arbete i taxeringsnämnd,
gjordes ett tillägg, varigenom Kungl. Maj:t erhöll bemyndigande att meddela
särskilda föreskrifter, enligt vilka länsstyrelse har att bestämma
fördelningen av anvisade belopp, samt att beslutanderätten rörande ersättningar
enligt 5 mom. för arbete åt prövningsnämnd överflyttades
från prövningsnämnd till länsstyrelse. I fråga om syftet med dessa ändringar
får jag hänvisa till propositionen i ämnet till 1934 års riksdag
(nr 241).

Sedermera tillkallade departementschefen i enlighet med av Kungl.
Majit givet bemyndigande sju landskamrerare och länsassessorer för att
inom finansdepartementet överlägga rörande frågan örn en mera tillfredsställande
fördelning av de för ersättande av arbete åt taxeringsnämnd
och prövningsnämnd tillgängliga medlen. Vid sammanträde den
23 april 1934 utarbetades vissa förslag i ämnet. Vid överläggningen fört
protokoll tillställdes samtliga landskamrerare för yttrande och med ledning
av inkomna yttranden överarbetades förslagen inom departementet.

Dessa utredningar ha legat till grund för vissa senare givna beslut av
Kungl. Majit. Genom cirkulär till länsstyrelserna i samtliga län den 22
juni 1934 anbefalldes länsstyrelserna att vid avgivande av yttrande enligt
145 § 2 mom. taxeringsförordningen rörande ersättning för arbete i taxeringsnämnd
lämna uppgifter rörande taxeringsnämndsarbetet inom respektive
län i enlighet med en för ändamålet upprättad tabell ävensom att

— till ledning vid beräknande av det belopp av anslaget till årlig taxering
som kunde stå till förfogande för ersättning av arbete i taxeringsnämnd

— inkomma med approximativ beräkning rörande de ytterligare belopp,
som länsstyrelse under innevarande budgetår kunde komma att utanordna
från anslaget. Genom ett annat cirkulär till länsstyrelserna samma
dag föreskrev Kungl. Majit, att länsstyrelserna icke finge, innan Kungl.
Maj.t meddelat beslut angående det högsta belopp, som finge av varje
länsstyrelse disponeras för gäldande av de i 145 § 5 mom. taxeringsförordningen
avsedda kostnaderna för 1934 års ordinarie prövningsnämnder i
länen, utom i vissa undantagsfall, besluta rörande ersättning för arbete
ät nämnden, och anbefallde Kungl. Maj :t- tillika länsstyrelserna att senast
den 15 oktober 1934 till Kungl. Majit inkomma med förslag angående
den ersättning, som borde tillkomma en var av de personer, som anlitats
för arbete åt prövningsnämnderna, varvid länsstyrelserna skulle ha att
ifylla en för ändamålet utarbetad tabell.

De sedermera av Kungl. Majit jämlikt 145 § 4 mom. anvisade beloppen

5

Kungl. Majlis proposition nr 149.

för arbete i 1934 ärs taxeringsnämnder uppgå till sammanlagt 1,941,350
kronor. De belopp, som enligt särskilda beslut fått av länsstyrelserna
högst disponeras för gäldande av de i 145 § 5 mom. avsedda kostnaderna
för 1934 års ordinarie prövningsnämnder, uppgå tillhopa till 274,000 kronor;
till detta belopp bör, vid jämförelse med tabellen över de föregående
årens kostnader, läggas kostnaderna för'' de särskilda prövningsnämnderna,
vilka tidigare uppgått till sammanlagt omkring 6,000 kronor. Beträffande
användningen av anslaget för innevarande budgetår kan jag
vidare nämna, att den förenämnda utredningen angående taxeringsut1''allet
vid 1933 års allmänna fastighetstaxering under detta budgetår betingar
en kostnad av 20,000 kronor.

I likhet med vad som var fallet föregående år lia till finansdepartementet
inkommit ett flertal skrivelser med erinringar mot de beskärningar
i taxeringsnämndsordförandenas och kronoombudens ersättningar, sorn
under de senare åren ägt rum. Det har därvid bland annat framhållits,
utom den ökade svårigheten att erhålla kvalificerade personer för taxeringsarbetet,
att detta arbete lätt bleve lidande genom att arvodena icke
försloge till bekostande av biträden för de enklare skrivgöromålen. Uttalanden
i sådan riktning ha gjorts i särskilda skrivelser från några länsstyrelser
och prövningsnämnder, varjämte må nämnas att föreningen
Stockholms läns taxeringsnämndsordförande och föreningen Malmöhus
läns taxeringsnämndsordförande i till Kungl. Majit ställda särskilda skrifter
.— den förra med instämmanden från ett stort antal taxeringsnämndsordförande
i olika delar av landet — kraftigt hävdat och ingående utvecklat
de nu antydda synpunkterna. Även i många av yttrandena över
skattekontrollsakkunnigas nämnda betänkande lia framförts invändningar
mot de under senare år vidtagna nedsättningarna i ifrågavarande
ersättningsbelopp.

Körande det närmare innehållet av Kungl. Majits förut nämnda proposition
i anledning av skattekontrollsakkunnigas betänkande torde jag
få hänvisa till vad jag förut denna dag vid anmälan av sagda ärende anfört.
I motsats till de sakkunnigas förslag innebär propositionen icke någon
väsentlig utvidgning av nuvarande taxeringsorganisation. Den enda
organisatoriska förändringen ligger i stort sett däri, att Kungl. Majit
genom tillägg till 14 § taxeringsförordningen skulle erhålla bemyndigande
att medgiva länsstyrelserna att anställa bokföringssakkunniga personer
med uteslutande uppgift att året örn under landskamrerarens ledning
verkställa utredningsarbete för taxeringarna. Jag anförde härom jämväl,
att jag särskilt under den första tiden ansåge en viss återhållsamhet
böra iakttagas vid meddelande av tillstånd till anordningar av detta slag
men att ändringen i taxeringsförordningen borde träda i kraft den 1 juli
1935. Jag förutsatte, att tillstånd därefter successivt komme att meddelas
flera länsstyrelser men att för budgetåret 1935/1936 icke större belopp än
100,000 kronor borde beräknas flir ändamålet.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr lii).

Berörda proposition innefattar dessutom förslag om utvidgningar i åtskilliga
avseenden av uppgiftsplikten till ledning för egen och annans
taxering samt ökade kontrollmöjligheter i övrigt.

Då jag härefter övergår till en beräkning av anslagsbehovet för nästkommande
budgetår, vill jag till en början, i anslutning till vad jag yttrade
redan i fjolarets statsverksproposition, framhålla, att det även en
ligt min mening troligen skulle vara till gagn för taxeringsarbetet, örn
taxeringsnämndsordförandena och kronoombuden kunde beredas ersättning
för sitt arbete med något högre belopp än de senare åren utgått, åtminstone
såvitt fråga är örn personer som ej äro anställda vid länsstyrelse
eller inom fögderiförvaltningen. Självfallet är det beklagligt, örn de
nu tillämpade ersättningsgrunderna småningom skola leda till ökade svårigheter
att få lämpliga personer att åtaga sig uppdrag som ordförande
eller kronoombud i taxeringsnämnderna eller därtill, att dessa befattningshavare
ägna mindre tid åt mera kvalificerat granskningsarbete, och
man torde icke böra helt bortse från de farhågor för en sådan utveckling,
som från skilda håll uttalats. Därest dessa synpunkter äro riktiga, torde
vid genomförande av det förutnämnda förslaget örn vissa ändringar i
taxeringsförordningen önskvärdheten av något högre ersättningar åt
nämnda befattningshavare snarast bliva än mera framträdande än förut.
Det är nämligen givetvis önskvärt, att de ökade kontrollmöjligheter, som
detta förslag innebär, bliva begagnade icke endast i den mån särskilda
tjänstemän stå till förfogande för utredningsarbete utan av taxeringsnämnderna
i allmänhet.

Ehuru jag således, förutsatt att taxeringsorganisationen icke ändras,
anser en utveckling mot något högre ersättningar för taxeringsnämndsarbetet
önskvärd, finner jag under nuvarande förhållanden nödvändigt, att
även för nästa budgetår de nu tillämpade grunderna för dessa ersättningars
bestämmande i huvudsak bibehållas. Erinras bör, att det taxeringsnämndsarbete,
som skall ersättas under sagda budgetår, är arbetet
under våren 1935. Vid uppskattning av det belopp, sorn kan komma att
av Kungl. Maj :t anvisas jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen,
torde emellertid hänsyn böra tagas därtill, att en tendens till ökning av
deklarationsmaterialet föreligger och att något större belopp än tidigare
torde bliva erforderligt för bidrag till kostnader, som vissa städer åtagit
sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet. Man synes på nu angivna
grunder böra räkna med en ökning av nämnda belopp med omkring 100,000
kronor.

Vad angår övriga kostnader, som skola täckas av detta anslag, bör för de
förut omnämnda särskilda personer, som kunna komma att anställas vid
länsstyrelserna för taxeringsarbete, beräknas ett belopp av 100,000 kronor.
Ä andra sidan torde av denna nya anordning kunna förväntas följa, någon
minskning i kostnaden för sådana sakkunniga, som nu anlitas, en kost -

Kungl. May.ts proposition nr 149. 7

nåd som under senare år synes lia uppgått till omkring 65,000 kronor. För
prövningsnämndsarbetet har kostnaden under innevarande budgetår visat
sig uppgå till omkring 35,000 kronor mera än beräknats. Kostnaderna för
tryckning av blanketter m. m. torde snarast komma att ökas under nästa
budgetår. För den förut omnämnda utredningen rörande taxer ingsutfallet
vid 1933 års allmänna fastighetstaxering erfordras under nästföljande
budgetår endast något mindre belopp.

Vidare torde här erinras, att jag vid anmälan av nämnda ärende rörande
ändringar i taxeringsförordningen räknat med möjligheten av, att
taxeringsanslaget skulle kunna komma att tagas i anspråk till bestridande
av kostnader för särskild arbetskraft inom finansdepartementet eller
för anordnande i förekommande fall av landskamreraremöten för överläggningar
i taxeringsfrågor.

Med hänsyn till det nu sagda torde förevarande anslag, som för innevarande
budgetår upptagits till 2,700,000 kronor, kunna antagas nästa
budgetår komma att belastas med ett belopp av omkring 2,900,000
kronor. På grund härav torde anslaget nu böra äskas med sistnämnda
belopp, vilket med 50,000 kronor överstiger det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till kostnader för årlig taxering för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av kronor 2,900,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
R. Borgström.