Kungl. Majda proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1935/1936 till lotsverket; given Stockholms slott den 22
februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans, Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:

Vid anmälan den 4 januari 1935 inför Kungl. Majit av de frågor, som
tillhöra regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, anförde jag, på sätt det vid 1935 års statsverksproposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för sagda dag utvisar, beträffande frågan örn anslag till lotsverket huvudsakligen
följande.

I ett den 23 november 1934 avgivet betänkande (Statens off. utredn.
1934:46) hade statens organisationsnämnd föreslagit genomförandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 135. 1

2

Kungl. Majlis proposition nr 135.

en vittgående omorganisation av lotsverket. Över de av nämnden i betänkandet
framförda olika förslagen hade, genom remisser den 5 december
1934, yttranden infordrats från vederbörande ämbetsverk, från intresserade
organisationer å sjöfartens område och från personalsammanslutningarna
inom lotsverket. Det vore avsett, att ärendet skulle hinna förberedas
i sådan tid, att särskild proposition skulle kunna föreläggas 1935
års riksdag. I avbidan därå borde i förslaget till riksstat för budgetåret
1935/1936 de olika anslagen till lotsverket allenast beräknas.

Med bifall till den av mig i enlighet härmed gjorda hemställan har
Kungl. Majit i statsverkspropositionen, under punkterna 35—38 av tionde
huvudtiteln, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1935/1936 beräkna
till avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen ett förslagsanslag
av 200,900 kronor, till avlöningar till befattningshavare å lots- och
fyrstaten ett förslagsanslag av 4,366,600 kronor, till lotsverkets omkostnader
ett förslagsanslag av 1,026,000 kronor och till säkerhetsanstalter för
sjöfarten ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I de numera inkomna yttrandena över organisationsnämndens förslag
hava i olika avseenden sådana erinringar framställts mot nämnda förslag,
att jag funnit ytterligare utredning i ärendet vara påkallad, innan detsamma
i sin helhet kan upptagas till slutlig prövning och avgörande. Genom
en dylik utredning skulle bland annat beredas tillfälle till en sammanjämkning
av de divergerande meningar, som kommit till uttryck beträffande
ett flertal viktiga frågor. Det torde emellertid få anses vara
uteslutet, att en ny utredning skall hinna slutföras inom sådan tid, att
ärendet kan föreläggas innevarande års riksdag. Med hänsyn till vissa
frågors komplicerade natur och djupt ingripande innebörd i skilda hänseenden
lärer det nämligen icke vara tillrådligt, att utredningen alltför
starkt forceras. Å andra sidan synes mig utredningsarbetet böra bedrivas
så, att resultaten av detsamma skola kunna behandlas och prövas vid
nästkommande års riksdag. Jag ämnar framdeles hos Kungl. Majit göra
framställning örn berörda utrednings igångsättande.

På de av mig nu framhållna skäl och då jag anser, att med prövningen
av sådana detalj förslag, vilka av vederbörande myndigheter förordats,
lämpligen hör anstå tills ärendet i sin helhet ånyo upptages till prövning,
torde anslagen till avlöningsstat för lotsstyrelsen och till avlöningsstat
för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för lotsverket för budgetåret
1935/1936 böra i huvudsak beräknas med utgångspunkt från de för
verket nu gällande staterna.

Vad angår organisationsnämndens olika förslag beträffande säkerhetsanstalter
för sjöfarten, har jag dock funnit mig redan nu böra till prövning
upptaga av nämnden ifrågasatt och av lotsstyrelsen förordad automatisering
av vissa fyrar å Gotland. Till denna fråga ämnar jag senare
återkomma.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

3

De olika anslagsfrågorna komma att av mig i det följande behandlas i
enahanda ordningsföljd som den, i vilken de äro i riksstatsförslaget för
budgetåret 1935/1936 upptagna.

1. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, förslagsanslag.
Den av 1933 års riksdag godkända staten för lotsstyrelsen har
följande utseende:

Avlönin§sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 150,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ......................................... » 35,600

Avlöningar, förslagsanslag

Övergångsstat.

kronor 186,100.
» 7,200

Summa förslagsanslag kronor 193,300.

Å övergångsstat är för närvarande uppförd en kassör och bokhållare i
lönegraden B 21.

Beträffande dispositionen av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. har Kungl. Majit den 2 juni 1933 förordnat,
att av denna anslagspost må användas
till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän högst kronor 28,404
och till extra befattningshavare, sakkunniga, tillfällig
personal, renskrivning, övertidsersättning m. m. högst » 5,400,

samt att därutöver må från ifrågavarande anslagspost utgå vad som
erfordras till beredande av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie
tjänstemän ävensom enligt gällande författningar uppkommande kostnader
för läkarvård jämte läkemedel och dylikt samt begravningshjälp till
sådan personal.

Vid sidan av det för lotsstyrelsen anvisade anslaget stå — vad angår
avlöningskostnader — huvudtitelns allmänna anslag till provisoriskt dyrortstillägg
och till dyrtidstillägg till styrelsens förfogande för bestridande
av utgifter för dessa ändamål.

Med skrivelse den 25 januari 1935 har lotsstyrelsen gjort framställning
örn beviljande av anslagsmedel till lotsverket för budgetåret 1935/1936.
Lotsstyrelsens förslag till avlöningsstat för styrelsen och till avlöningsstat
för lots- och fyrstaten med tillhörande personalförteckningar
hava därvid upprättats i anslutning till de i styrelsens utlåtande
över organ: sationsnämndens betänkande av styrelsen tillstyrkta eller föreslagna
ändringar i fråga örn styrelsens personal samt lotspersonal och
personal vid livräddningsanstalterna. Därutöver har styrelsen, bland
annat, framlagt förslag örn dels överförande till styrelsens ordinarie stat

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

av en e. o. verkmästarbefattning i 20: e lönegraden, dels anställande i styrelsen
av en e. o. tjänsteman i 10: e lönegraden med benämning förrådsbiträde,
dels uppflyttande av lotsförmansbefattningen vid Mälarens 2:a
klass lotsplats till överlotsbefattning, dels ock ökning av personalstyrkan
vid samma lotsplats med två lotsbefattningar samt av envar av ordinarie
personalstaterna å fyrskeppet »Svenska Björn» och »Västra Banken» med
en fyrbiträdesbefattning. Vid bifall till förslaget beträffande »Västra
Banken» skulle ett e. o. fyrbiträde indragas. Förslaget till avlöningsstat
för lotsstyrelsen slutar å 209,400 kronor.

Sedan jag under hand anmodat lotsstyrelsen att inkomma med nya anslagsberäkningar
för lotsverket under budgetåret 1935/1936, med utgående
från att organisationsnämndens förslag och vad i anledning därav
anförts i de avgivna utlåtandena och yttrandena ävensom styrelsens nyss
omförmälda förslag örn överförande till styrelsens ordinarie stat av viss
befattning m. m. icke skulle föreläggas 1935 års riksdag, har styrelsen sedermera
avlämnat två särskilda promemorier i ämnet, avseende den ena
avlöningsstat för lotsstyrelsen ävensom omkostnadsstat för lotsverket
samt den andra avlöningsstat för lots- och fyrstaten. I fråga om beräkningen
av avlöningsanslaget till lotsstyrelsen framgår av förstnämnda
promemoria följande.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat beräknas
av lotsstyrelsen på grundval av den för varje befattning förekommande
högsta löneklassen till i avrundat tal 158,600 kronor. I detta belopp har
dock icke inräknats avlöningskostnaden, 3,300 kronor, för en i staten uppförd
kanslibiträdesbefattning i lönegraden B 7, som skall hållas obesatt
så länge den på övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren kvarstår
å sin tjänst. Efter minskning med summan av pensionsavdragen för
de ordinarie tjänstemännen, av styrelsen beräknad till i runt tal 4,900
kronor, har nettolöneheloppet upptagits med 153,700 kronor, vilket innebär
en ökning i förhållande till den i nu gällande stat upptagna anslagsposten
med 3,200 kronor.

Anslagsposten för avlöningar till tjänstemän å övergångsstat har enligt
förut omförmälda grundval beräknats till 7,668 kronor. Efter minskning
med vederbörligt pensionsavdrag, 213 kronor har nettolöneheloppet upptagits
med i avrundat tal 7,400 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande
till den i nu gällande stat upptagna anslagsposten med 200
kronor.

De för närvarande till 33,804 kronor maximerade posterna till grundavlöningar
m. m. till icke-ordinarie befattningshavare ha synts styrelsen,
med hänsyn till den besparing, som kan uppstå vid förordnanden av dylika
befattningshavare å ordinarie tjänster, kunna minskas med ett belopp
av 1,000 kronor. Efter ytterligare minskning med vederbörliga pensionsavdrag,
493 kronor, har denna post upptagits till, i avrundat tal,
32,300 kronor. Då en undersökning av nu utgående avlöningsförhöjningar

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

m. m. — tor närvarande beräknade till 1,796 kronor — till nyssnämnda
befattningshavare givit till resultat, att dessa förhöjningar m. m. uppgå
till 4,938 kronor, har styrelsen föreslagit, att sistnämnda belopp avrundat
till 4,900 kronor måtte för ändamålet upptagas å staten. Anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal skulle alltså utföras med (32,300
+ 4,900 =) 37,200 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till de i
nu gällande stat för ifrågavarande ändamål beräknade belopp med 1,600
kronor.

För provisoriskt dyrortstillägg har styrelsen under rubrik »Särskilda
förmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän» beräknat ett belopp
av 4,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag har lotsstyrelsen
alltså upptagit till (153,700 + 7,400 + 37,200 + 4,000 =) 202,300 kronor.

Med prövning av det av lotsstyrelsen i skrivelse den 25 januari 1935
framlagda förslaget örn uppförande å ordinarie stat av en verkmästarbefattning
och örn utökning av styrelsens icke-ordinarie arbetskrafter med
ett förrådsbiträde finner jag böra tillvidare anstå.

Enligt anmärkning vid den för lotsstyrelsen gällande personalförteckningen
skola befattningarna såsom byggmästare och verkmästare vid inträffande
ledighet nedflyttas från lönegraden B 21 till lönegraden B 20.
Vid uppgörande av personalförteckning för ämbetsverket enligt den nya
uppställningen torde den sålunda beslutade förändringen av ifrågavarande
befattningars löneställning lämpligen böra komma till uttryck på det
sätt, att i personalförteckningen under tjänstemän å ordinarie stat uppföras
en byggmästare- och en verkmästarebefattning i lönegraden B 20,
medan de nuvarande befattningarna i lönegraden B 21 uppföras bland
tjänstemän å övergångsstat. Till personalförteckningen bör i samband härmed
fogas en anmärkning av innehåll, att de å ordinarie stat uppförda
befattningarna såsom byggmästare och verkmästare i lönegraden B 20
skola hållas obesatta, så länge motsvarande tjänster finnas uppförda å
övergångsstat.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän har lotsstyrelsen — med fråndragning
av avlöningskostnaden för en i staten uppförd kanslibiträdesbefattning
i lönegraden B 7, som skall hållas obesatt så länge den på övergångsstat
uppförde kassören och bokhållaren kvarstår i sin tjänst — beräknat
ett bruttolönebelopp av 158,600 kronor. I anslutning till vad jag
nyss förordat bör denna summa minskas med (7,668 + 7,668=) 15,336 kronor
eller, i runt tal, 15,300 kronor, motsvarande avlöningarna vid de i 21 :a
lönegraden placerade byggmästare- och verkmästarebefattningarna. Anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat skulle alltså
efter bruttolöneberäkning upptagas till (158,600 —15,300=) 143,300 kronor.
Med hänsyn till de pensionsavdrag, som skola uttagas enligt civila
tjänstepensionsreglementet, bör emellertid sistnämnda belopp minskas

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

med 4,230 kronor eller alltså till (143,300 — 4,230=) 139,070 kronor, vilket
belopp torde få avjämnas till 139,000 kronor.

Bruttoavlöningen till den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren
utgör 7,668 kronor. Till detta belopp bör läggas förenämnda
summa 15,336 kronor, avsedd till avlöning åt de båda befattningshavare,
som nu skulle uppföras å denna stat, varefter bruttoavlöningsbeloppet utgör
23,004 kronor. Efter minskning med vederbörliga pensionsavdrag,
639 kronor, bör denna anslagspost upptagas till 22,365 kronor eller i runt
tal 22,300 kronor.

Mot styrelsens förslag i övrigt bar jag ingen erinran. Det sammanlagda
medelsbebovet under förevarande anslag utgör alltså (139,000 +
22,300 + 37,200 + 4,000 =) 202,500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels godkänna följande personalförteckning vid lots -

styrelsen:

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör................................................

A 3

2 byråchefer ............................................................

B 30

1 Överfyringenjör....................................................

B 30

2 fyringenjörer ........................................................

... B 26

1 sekreterare .........................................................

.... B 26

1 byråingenjör .......................................................

.... B 24

1 kamrerare ............................................................

B 22

1 aktuarie ................................................................

B 21

1 revisor .................................................................

.... B 21

1 byggmästare ......................................................

.... B 20

1 materialförvaltare...............................................

.... B 20

1 verkmästare .......................................................

.... B 20

1 registrator ............................................................

.... B 11

1 förste expeditionsvakt ........................................

.... B 7

2 kanslibiträden ....................................................

... B 7

2 expeditionsvakter ................................................

B 5

1 kontorsbiträde ...................................................

.... B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare .................................................

B 21

1 kassör och bokhållare ......................................

B 21

1 verkmästare ........................................................

... B 21;

Anm. t. De å ordinarie stat upptagna byggmästare- och verkmästareijänsterna
skola hållas obesatta, så länge de å övergångsstat
uppförda byggmästaren och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Anni. 2. En av kanslibiträdesbefattningarna skall hållas obesatt,
så länge den på övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren
kvarstår i tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 7

dels godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordi narie

stat, förslagsvis .................... kronor 139,000

2. Avlöningar till tjänstemän å över gångsstat,

förslagsvis....................... * 22,300

3. Avlöningar till icke-ordinarie per sonal: a.

Grundavlöningar

m. m................. kronor 32,300

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m.,

förslagsvis........ » 4,900 » 37,200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................... 8_____4,000

Summa förslagsanslag kronor 202,500;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
hos lotsstyrelsen för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av kronor 202,500.

2. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten,
förslagsanslag. Den av 1934 års riksdag godkända avlöningsstaten för
lots- och fyrstaten har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag----

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag ..
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag
................................................

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m.,

förslagsanslag ........................................

För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag

kronor 2,555,000

» 1,040,000

» 495,000

» 30,000

» 130,000

» 12,000

Summa kronor 4,262,000.

Antalet ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten är enligt
Kungl. Maj:ts brev den 9 mars 1934 bestämt på följande sätt:

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Befattning

Dlstriktsbeful och personal å distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener ..............................................................................

3 » .................................................................................

6 lotslöjtnanter ..........................................................................

6 expeditionsbiträde]!.............................................................

3 kontorsbiträden .........................................................................

Lotspersonal.

18 överlotsar....................................................................................

18 lotsförman å l:a klass lotsplats ..............................................

26 » » 2:a » »

308 lotsar » lia » » ..............................................

76 » » 2:a » » ...........................................

33 lotsförman » 3:e » » .............................................

38 lotsar » 3:e » » .............................................

Personal ä fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp .......................................

1 distriktsfyrmästare ...............................................................

26 fyrmästare å lia klass fyr ................................................

1 »

6 »

32 »

1 »

19 »

24 fyrvaktare :
27 »

1 »

7 » :

38 »

98 fyrbiträden:

gasstation ............................

2:a klass fyrskepp..................

2:a » fyr ........................

3:e » fyrskepp .................

3:e » fyr .........................

l:a » fyrskepp ...............

lia » fyr ..........................

gasstation..................................

2:a och 3:e klass fyrskepp .

2:a » 3:e » fyr.............

fyrskepp, fyr och gasstation

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ................................................................

7 maskinister ...........................................................

Lönegrad

13

12

11

6

..... 2.

10

9

..... 7

6

5

5
4.

10

10

... 10

10

8

8

6
6
5

..... 5

..... 5

4

..... 4

3

11

8.

I fråga örn den ordinarie personalen vid lots- och fyrstaten föreslår lotsstyrelsen
i förut omförmälda promemoria följande förändringar, nämligen
dels indragning av 31 lotsbefattningar, därav 24 å 1: a klass lotsplatser
och 7 å 2: a klass lotsplatser, samt av 3 fyrmästarbefattningar, därav
2 å 2: a klass fyr och 1 å 3: e klass fyr, ävensom av 2 fyr vaktarbefattningar
å 2: a och 3: e klass fyr, dels ock ökning med 2 lotsbefattningar
å 2:a klass lotsplats och 1 fyrbiträdesbefattning.

Ifrågavarande 31 till indragning föreslagna lotsbefattningar tillhöra

9

Kungl. Marits proposition nr 135.

en grupp av 38 befattningar, vilka för närvarande äro vakantsatta och
av organisationsnämnden föreslagits till indragning. Av desamma hava
förut varit tilldelade 4 Luleå, 2 Sundsvalls, 2 Gävle, 2 Öresunds södra, 3
Vinga och 1 envar av Rönnskärs, Härnösands, Stockholms, Dalarö, Oxelösunds,
Arkö, Aspö, Halmstads, Göteborgs, Marstrands och Smögens lia
klass lotsplatser samt 1 envar av Kalix, Romelsö, Arholma, Karlshamns,
Ystads, Höganäs och Strömstads 2:a klass lotsplatser.

Minskningen av fyrpersonalen med 3 fyrmästar- och 2 fyrvaktarbefattningar,
av vilka befattningar fyra äro vakanta och avgång från den femte
till följd av uppnådd pensionsålder förväntas ske före innevarande budgetårs
utgång, kan äga rum till följd av indragning av den ständiga bevakningen
vid Varbergs nedlagda samt Hälsingborgs och Spårö automatiserade
fyrar.

Utöver den nyss nämnda ökningen nied 2 lotsbefattningar å 2:a klass
lotsplats, avsedda för Mälarens lotsplats, och en fyrbiträdesbefattning,
avsedd för fyrskeppet »Svenska Björn», hade lotsstyrelsen, som jag förut
anfört, i sin skrivelse den 25 januari 1935 föreslagit uppflyttande av lotsförmansbefattningen
vid nämnda lotsplats till överlotsbefattning och
ombildande av en e. o. fyrbiträdesbefattning å fyrskeppet »Västra Banken»
till ordinarie.

Såsom skäl för förslaget örn ökning av personalen vid Mälarens lotsplats
och å fyrskeppet »Svenska Björn» har styrelsen anfört följande:

Vid Mälarens lotsplats hade personalstyrkan visat sig otillräcklig. Lotskaptenen
i mellersta lotsdistriktet hade den 27 december 1934 överlämnat
en framställning av lotsförmannen vid platsen i detta ärende. Personalstaten
för denna lotsplats upptoge 1 lotsförmans- och 7 lotsbefattningar
— av vilka senare 2 uppehölles på förordnande — samt 1 extralots- och
1 båtbiträdesbefattning. Lotsförmannen hade yrkat på inrättande av ytterligare
3 lotsbefattningar och stödde detta krav på de år från år ökade
göromålen vid platsen. Lotsstyrelsen hade länge haft sin uppmärksamhet
riktad härpå och varit medveten örn att personalökning vid denna lotsplats
icke kunde i längden undvikas. Antalet lotsade fartyg hade från
334 år 1924 stigit kontinuerligt för varje år utom åren 1926, 1928 och
1931. Det hade år 1934 utgjort ej mindre än 933. Lotslederna vore långa
och personalens resor för inställelse till eller hemfärd från lotsning tidsödande.
Lotsuppassningen vore förlagd till tre från varandra avlägset
belägna ställen, nämligen Södertälje, Stockholm och Köping, samt komme
möjligen att få utökas med uppassning jämväl i Västerås. Prickhållningen
vore särdeles betungande, vida mera än vid någon annan lotsplats.
Förmannen åvilade till följd av platsens decentraliserade organisation
en mycket tung arbetsbörda för tjänstgöringens ordnande och lotspenninguppbördens
handhavande. Denna uppbörd hade år 1934 uppgått
till över 90,000 kronor. Dessutom bleve till honom hänskjutna ett stort
antal årligen förekommande utredningar beträffande sjöfart, vattenbyggnadsfrågor
samt anläggning av elektriska ledningar m. m. berörande det
i industriellt avseende på livlig frammarsch varande Mälarområdct.
Lotsstyrelsen ansåge det skäligt och behövligt, att lotsförmansbefattningen
uppflyttades till överlotsbefattning och att personalstaten ökades
med 2 ordinarie lotsbefattningar.

10

Kungl. Majlis proposition nr 135.

I skrivelse den 16 november 1934 angående anslag till säkerhetsanstalter
för budgetåret 1935/1936 hade lotsstyrelsen föreslagit, bland annat, att
radiofyr m. m. skulle anordnas å fyrskeppet »Svenska Björn». Personalstaten
för detta 1: a klass fyrskepp upptoge 1 fyrmästar-, 2 fyr vaktar-
och 2 ordinarie ävensom 2 icke-ordinarie fyrbiträdesbefattningar. I
och med fyrskeppets förseende med ytterligare maskinella anordningar
bleve det oundgängligen nödvändigt att öka fyrskeppets bemanning med
1 ordinarie fyrbiträde, så att besättningen bleve lika med den å övriga
fyrskepp av samma typ.

Vad därefter angår beräkningen av medelsbehovet å förevarande anslag,
har lotsstyrelsen i nämnda promemoria, med hänsyn till den sannolika
belastningen efter minskning med vederbörliga pensionsavdrag, upptagit
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till 2,515,000 kronor.

För grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal har efter minskning
med vederbörliga pensionsavdrag beräknats ett belopp av 515,000
kronor. Medelsbehovet för avlöningsförhöjningar m. m. åt dylik personal
har beräknats till 60,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal har alltså uppförts med 575,000 kronor mot 495,000
kronor för innevarande budgetår.

Av en från lotsstyrelsen sedermera inhämtad uppgift framgår, att av den
till grundavlöningar m. m. beräknade summan avsetts skola belöpa 381,000
kronor å grundavlöningar och 87,000 kronor å avlöningar åt tillfällig personal.
Till denna post hava därjämte överförts två andra å nuvarande avlöningsstaten
för lots- och fyrstaten upptagna anslagsposter, nämligen
posten för skötsel av fyrar utan ständig bevakning och posten för betjäning
av livräddningsanstalterna, vilka poster för löpande budgetår äro
upptagna med 30,000 kronor respektive 12,000 kronor. Med förmälan att
belastningen å anslagsposten för skötsel av fyrar utan ständig bevakning
under budgetåret 1933/1934 utgjort nära 34,000 kronor samt att under innevarande
och nästkommande budgetår ytterligare ett antal dylika fyrar
tillkomme, har styrelsen föreslagit, att för ifrågavarande ändamål nu
måtte beräknas ett belopp av 35,000 kronor.

Av det för avlöningsförhöjningar m. m. beräknade beloppet, 60,000 kronor,
har avsetts skola belöpa ett belopp av 15,000 kronor för avlöningsförhöjningar,
ett belopp av 18,000 kronor för ersättningar för mistsignalering,
ett belopp av 20,000 kronor för fyrskeppstillägg och ett belopp av

7,000 kronor för läkarvård m. m.

Beträffande beräkningen av nu ifrågavarande anslagspost har styrelsen
i sin förenämnda skrivelse den 25 januari 1935 framhållit bland annat följande: Lotsstyrelsen

hade översett och jämkat förteckningarna över ieke-ordinarie
befattningshavare, varvid ett flertal extra befattningar utbytts
mot extra ordinarie sådana. Förteckningarna avsåges att i sitt nya skick
tillämpas från och med den 1 juli 1935 tillika med en av 1934 års avlöningsrevision
beträffande lotsverket upprättad löneplan för extra befattningshavare.
De nu företagna åtgärderna hade betingats dels av att nytt

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tjänstepensionsreglemente, omfattande jämväl icke-ordinarie tjänstemän,
tillkommit dels ock därav att löneförmånerna för ifrågavarande personalkategori,
vilka förmåner under de senaste tolv åren icke undergått
någon systematisk översyn, måst bringas i nivå med nu rådande förhållanden.
Härtill komme vidare kostnaderna för nyanställning av två
besättningsmän för det nya tjänstefartyget i västra lotsdistriktet, vilket
fartyg krävde större bemanning än det nuvarande.

Under rubriken »Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän» har lotsstyrelsen uppfört ett belopp av 1,336,000 kronor,
därav beräknats för lotspersonalens andel i lotspenningar 1,200,000 kronor,
för kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m. 130,000
kronor och för provisoriskt dyrortstillägg 6,000 kronor.

Slutsumman av avlöningsstaten för lots- och fyrstaten skulle alltså enligt
styrelsens förslag uppgå till (2,515,000 + 575,000 + 1,336,000 =) 4,426,000
kronor.

Lotsstyrelsen har i detta sammanhang beträffande personalförteckningen
föreslagit följande formella ändringar, nämligen dels överflyttning
av distriktsfyrmästaren till personalgruppen »Distriktsbefäl och personal
å distriktsexpeditionerna» dels ock förkortning av rubriken »Personal
å fyrskepp och fyr samt å gasstation» till »Fyrpersonal».

Vidare hava lotskaptenerna och lotslöjtnanterna i en ingiven promemoria
— under erinran att i lotsstyrelsen skrivelse angående anslag till
lots- och fyrinrättningen för budgetåret 1933/1934 framställts förslag örn
förändring av titeln lotskapten till »distriktschef» och titeln lotslöjtnant
till »distriktskapten» — uttalat önskvärdheten av en ändring i bemälda
lotsbefäls nuvarande titulatur.

Mot lotsstyrelsens förslag till indragning av vissa befattningar vid lots- Departements
och fyrstaten har jag icke någon erinran. chefen

På de av styrelsen anförda skäl tillstyrker jag den föreslagna utökningen
av personalen med två ordinarie lotsbefattningar å 2: a klass lotsplats
för Mälarens lotsplats och en ordinarie fyrbiträdesbefattning för
fyrskeppet »Svenska Björn». Däremot finner jag mig ej böra biträda
förslaget örn uppflyttande av lotsförmansbefattningen vid nämnda lotsplats
till överlotsbefattning och uppförande å ordinarie stat av ett e. o.
fyrbiträde å fyrskeppet »Västra Banken». Med hänsyn till vad jag sålunda
anfört och då den av lotsstyrelsen i övrigt framlagda beräkningen
av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän icke givit mig
anledning till erinran, tillstyrker jag, att anslagsposten upptages till det
av styrelsen förordade beloppet 2,515,000 kronor, vilket innebär en minskning
i förhållande till den i nu giillande stat upptagna anslagsposten med

40,000 kronor.

Vid sina beräkningar av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal har styrelsen utgått bland annat från att efter den 1 juli

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1935 ett antal extra befattningshavare skulle utbytas mot extra ordinarie
sådana samt att den av 1934 års avlöningsrevision beträffande lotsverket
upprättade löneplanen för extra befattningshavare skulle komma att
tillämpas. Styrelsen har därvid framhållit nödvändigheten av att löneförmånerna
för ifrågavarande personalkategorier bringas i nivå med nu
rådande förhållanden. Innan ytterligare utredning verkställts, kan definitiv
ståndpunkt icke tagas till frågan, huruvida de av avlöningsrevisionen
föreslagna lönebestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare
böra komma i tillämpning den 1 juli 1935. Medelsbehovet torde
emellertid böra beräknas till det belopp, styrelsen föreslagit. Såväl grundavlöningsposten
som posten till avlöningsförhöjningar m. m. lärer böra
upptagas förslagsvis beräknad.

De av styrelsen framlagda förslagen rörande förevarande anslag i övrigt
hava icke givit anledning till annan erinran, än att de för ersättningar
för mistsignalering och fyrskeppstillägg beräknade beloppen, 18,000 kronor
respektive 20,000 kronor, torde böra såsom särskilda delposter upptagas
under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän. Sistnämnda anslagspost skulle alltså upptagas
till (1,200,000 + 130,000 + 18,000 + 20,000 + 6,000=) 1,374,000 kronor
och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal till (515,000
+ 22,000 =) 537,000 kronor. Beträffande styrelsens beräkning av posten
Lotspersonalens andel i lotspenningar vill jag erinra, att i riksstatsförslaget
inkomsttiteln Lotspenningar upptagits med ett från 2,600,000 kronor
till 3,000,000 kronor höjt belopp. Då å utgiftssidan förenämnda andel
bör sättas till 40 procent av sagda inkomsttitels belopp, lärer, på sätt styrelsen
föreslagit, denna post böra upptagas med 1,200,000 kronor, innebärande
en ökning i förhållande till löpande riksstat av 160,000 kronor.

Mot styrelsens förslag till vissa formella ändringar i personalförteckningen
har jag intet att invända. Däremot anser jag mig icke nu böra
förorda ändring med avseende å tjänstetitlarna för lotskaptener och lotslöjtnanter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

dels godkänna följande personalförteckning vid lotsoch
fyrstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.
Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionern».

3 lotskaptener............................................................. 13

3 » ................................................................ 12

6 lotslöjtnanter .......................................................... 11

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1 distriktsfyrmästare..........................

6 expeditionsbiträde!!

3 kontorsbiträden

Lotspersonal.

18 överlotsar..........................................

18 lotsförman å lia klass lotsplats

26 » » 2:a » »

284 lotsar » Ira » »

71 » » 2:a » »

33 lotsförman » 3:e » »

38 lotsar » 3:e » »

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp
26 fyrmästare å l:a klass fyr

1 »

6 »

30 »

1 »

18 »

24 fyrvaktare
27 »

1

7

36 »

99 fyrbiträden

» gasstation ..........................

» 2:a klass fyrskepp..............

» 2:a » fyr .....................

» 3:e » fyrskepp...............

» 3:e » fyr .......................

» lia » fyrskepp...............

» l:a » fyr .......................

» gasstation ..........................

» 2:a och 3:e klass fyrskepp
» 2:a » 3:e » fyr...........

13

10

6

2.

10

9

7
6
5

5
4.

10

10

10

8
8

6
6
5
5
5
4
4
3.

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare............................................................... 11

7 maskinister .............................................................. 8;

dels godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordi narie

stat, förslagsvis.................... kronor 2,515,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie per sonal

:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis.
....... kronor 515,000

b. Avlönings förhöjningar


m. m., förslagsvis.
....... » 22,000 » 537,000

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Lotspersonalens

andel i lotspenningar,

förslagsvis... kronor 1,200,000

b. Kost eller kost penningar


till personalen
å fyrskepp

m. m., förslagsvis.
....... » 130,000

c. Ersättningar

för mistsignalering,
förslagsvis
....... » 18,000

d. Fyrskeppstill lägg,

förslagsvis
........ » 20,000

e. Provisoriskt

dyrortstilllägg,
förslagsvis
_j>_6,000 kronor 1,374,000

Summa förslagsanslag kronor 4,426,000;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
vid lots- och fyrstaten för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av ............................................................ kronor 4,426,000.

3. Lotsverket: Omkostnader, förslagsanslag. Den av 1934 års riksdag
godkända omkostnadsstaten för lotsverket bar följande utseende:

Förbrukningsartiklar, förslagsanslag .................. kronor 225,000

Reparation och underhåll av byggnader, förslagsanslag » 170,000

Reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och

lotsverket tillhöriga tjänstebåtar, förslagsanslag ...... » 340,000

Bidrag till lotsbåtar, förslagsanslag .................... » 50,000

Bojar och prickar, förslagsanslag ...................... » 100,000

Expenser för lotsstyrelsen, förslagsanslag .............. » 19,000

Expenser inom lotsdistrikten, förslagsanslag ............ » 45,000

Publikationstryck, förslagsanslag ...................... » 6,000

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag ........ kronor

Diverse utgifter, förslagsanslag ........................ »

Extra utgifter, förslagsanslag .......................... »

50.000

10.000
15,000

Summa förslagsanslag kronor 1,030,000.

Från anslagsposten till diverse utgifter Ilar hittills bestritts Sveriges
bidrag till en fyr å Kap Spartel, för vilket bidrag, beräknat till 4,000 kronor,
emellertid i årets riksstatsförslag uppförts särskilt anslag under
tionde huvudtitelns avdelning för Diverse.

I sin förenämnda promemoria med förslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen
och till omkostnadsstat bar lotsstyrelsen beräknat medelsbehovet
för bestridande av lotsverkets omkostnader på följande sätt.

Till reseersättningar bar styrelsen beräknat ett belopp av 55,000 kronor.
Höjningen med 5,000 kronor av den för samma ändamål nu till 50,000
kronor upptagna anslagsposten bar styrelsen motiverat sålunda. Ej blott
kostnaderna för tjänsteresor i egentlig mening skulle bestridas av anslagsposten
ifråga utan även kostnader för övningsförsök och räddningsföretag
vid livräddningsanstalterna, flyttningskostnader och tjänstgöringstraktamenten.
Utgifterna kunde högst väsentligt variera från ett år till
ett annat med hänsyn till den större eller mindre förekomsten av räddningsföretag,
flyttningar för personal samt förordnanden. Nuvarande
anslagsbeloppet vore icke tillfyllest, varför detsamma borde ökas, förslagsvis
med 5,000 kronor till 55,000 kronor.

De båda posterna till expenser för lotsstyrelsen och till expenser inom
lotsdistrikten hava synts styrelsen lämpligen böra sammanföras under en
anslagspost. För expenser för lotsstyrelsen har upptagits oförändrat belopp
19,000 kronor. Därav bar ansetts skola belöpa å bränsle, lyse och
vatten 4,800 kronor samt å övriga expenser 14,200 kronor. Då posten till
expenser inom lotsdistrikten under budgetåret 1933/1934 överskridits med
i runt tal 8,600 kronor, har styrelsen föreslagit, att denna post böjes med

5.000 kronor till 50,000 kronor.

Posten publikationstryck bar styrelsen upptagit med oförändrat belopp

6.000 kronor.

Slutligen har styrelsen under rubriken övriga utgifter upptagit en summa
av 966,000 kronor, därav beräknats för förbrukningsartiklar oförändrat
belopp 225,000 kronor, för reparation och underhåll av byggnader

230.000 kronor — därvid emellertid samtidigt upptagits såsom inkomst av
hyror ett belopp av 60,000 kronor — för reparation och underhåll av fyrskepp,
tjänstefartyg och lotsverket tillhöriga tjänstebåtar oförändrat belopp
340,000 kronor, för bidrag till lotsbåtar oförändrat belopp 50,000 kronor,
för bojar och prickar oförändrat belopp 100,000 kronor samt för diverse
och extra utgifter ett sammanlagt belopp av 21,000 kronor.

Summan av utgifterna å omkostnadsanslaget har lotsstyrelsen följaktligen
beräknat till (55,000 + 69,000 + 6,000 -b 966,000 =) 1,096,000 kronor.

16

Kungl. Majlis proposition nr 135.

Departements chefen.

Såsom särskilda uppbördsmedel har styrelsen å staten för anslaget uppfört
60,000 kronor. I anslutning härtill har styrelsen hemställt, att för
bestridande av lotsverkets omkostnader måtte anvisas ett förslagsanslag
av 1,036,000 kronor.

Beträffande lotsstyrelsens förslag till omkostnadsstat för lotsverket anser
jag mig icke böra förorda bifall till de ifrågasatta ökningarna av
anslagsposterna till reseersättningar och till expenser inom lotsdistrikten.
Mot styrelsens förslag i övrigt har jag ingen erinran. Lotsverkets omkostnadsanslag
för budgetåret 1935/1936 skulle alltså, vid bifall till mitt
förslag, sluta å 1,026,000 kronor. Specificerad omkostnadsstat torde i sinom
tid få fastställas av Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande omkostnadsstat för lotsverket,
att tillämpas från och med budgetåret 1935/19361

Utgifter:

1. Reseersättningar,

förslagsvis ............ kronor 50,000

2. Expenser, förslags vis.

........................... » 64,000

3. Publikationstryck,

förslagsvis ............ » 6,000

4. Övriga utgifter, för slagsvis

.................966,000 kronor 1,086,000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyresmedel ............................................ kronor 60,000

Nettoutgift kronor 1,026,000;

dels ock till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av kronor 1,026,000.

4. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag. I
skrivelse den 16 november 1934 har lotsstyrelsen lämnat en redogörelse för
ett antal säkerhetsanstalter för sjöfarten, vilkas tillgodoseende styrelsen
ansett angeläget; och har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att för budgetåret 1935/1936 för ändamålen i fråga anvisa
ett reservationsanslag av 355,450 kronor.

I följande sammanställning angivas de olika ändamålen, varom fråga
är, ävensom den för varje särskilt ändamål beräknade kostnaden i

Kungl. Martts proposition nr 135. 17

1. En lys- och ljudboj mellan Örskär och Grundkallen i

Bottenhavet ........................................ kronor 9,700

2. En lys- och ljudboj i reserv för västra lotsdistriktet » 10,550

3. Införande av agabelysning å Skansuddes fyr på Got lands

västra kust .................................. » 13,400

4. Införande av agabelysning å Utholmens fyr på Got lands

västra kust .................................. » 500

5. Införande av Dalénljus å Stenkyrkehuks fyr på Got lands

nordvästra kust .............................. » 16,700

8. Införande av Dalénljus å Närs fyr på Gotlands sydöstra
kust .......................................... » 23,200

7. Anordnande av förbättrad fyrbelysning över Sotefjor den

samt av fyr å Skälholmen å Väderöf jorden i Göteborgs
och Bobus län .............................. » 62,500

8, Anordnande av fyrbelysning in till Eamsviksfjorden

vid Hunnebostrand i Göteborgs och Bohus län...... » 13,000

.9. Anordnande av fasta sjömärken för utmärkande av
ny farled söder örn Söderarm i Stockholms yttre
skärgård .......................................... » 10,000

10. Anordnande av radiofyr m. m. å fyrskeppet »Svenska

Björn» ............................................ ■>> 100,000

11. Anordnande av radiofyr vid Rödkallens fyrplats utan för

Luleå samt förbättring av bostadsförhållandena

m. m. vid samma fyrplats .......................... » 66,000

12. Tillbyggnad av lotsuppassningshuset vid Malören,

Kalix lotsplats .................................... » 6,000

13. Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Sven ska

Högarnas fyrplats, Stockholms yttre skärgård » 23,900

Summa kronor 355,450.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1935 av denna anslagsfråga
förklarade jag mig för det dåvarande icke kunna förorda, att anslaget
beräknades till högre belopp än 300,000 kronor. Såsom redan
nämnts, har Kungl. Majit i enlighet härmed föreslagit riksdagen att, i
avbidan på proposition i ämnet, för ifrågavarande ändamål beräkna ett
anslag till sistnämnda belopp.

Då de under punkterna 12 och 13 i förestående förteckning upptagna
arbetena, avseende dels tillbyggnad av lotsuppassningshuset vid Malören,
Kalix lotsplats, och dels förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid
Svenska Högarnas fyrplats — vilka arbetens utförande föreslogs av lotsstyrelsen
jämväl år 1933 — synas mig kunna utan större olägenhet anstå
ytterligare ett år och jag sålunda ej ämnar tillstyrka styrelsens framställning
örn äskande av medel för nämnda arbetens utförande, saknar

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 135.

2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

jag anledning att här lämna en närmare redogörelse för styrelsens förslag
härutinnan.

Vad angår övriga punkter i förteckningen anhåller jag att få i huvudsak
återgiva vad lotsstyrelsen till stöd för sina förslag anfört.

Beträffande anordnande av en lys- och ljudboj mellan Örskär och
Grundkallen i Bottenhavet uttalar styrelsen:

Lotskaptenen i nedre norra lotsdistriktet hade år 1928 inkommit med
förslag å anskaffning av en lys- och ljudboj att utläggas i farvattnet
mellan Örskär och Grundkallen med anledning av de därstädes under
årens lopp inträffade många sjöolyckorna. Beträffande nämnda förslag
hade yttranden avgivits av Stockholms rederiförening, Ångfartygsbefälhavaresällskapet
och Sveriges segelfartygsförening, vilka ansett det önskvärt,
att en dylik säkerhetsanstalt kunde komma till stånd. En varning
för fartyg, vilka av en eller annan anledning komme ur kursen och ned
mot det vidsträckta grundområdet öster örn Örskär och Gräsön, vore synnerligen
välbehövlig. Den föreslagna bojen skulle även bliva till utmärkt
hjälp för livbåtssällskapets till Öregrundsgrepen förlagda motorlivbåt,
när denna befunne sig ute på sin kryssningsstation öster örn Örskär.
Kostnaden för anskaffande av en lys- och ljudboj av ifrågavarande slag
beräknades till 9,700 kronor.

Förslaget örn en lys- och ljudboj i reserv för västra lotsdistriktet motiverar
styrelsen sålunda:

I Kattegatt vore stationerade tre lys- och ljudbojar, för vilka icke funnes
någon reservboj av samma slag. Hittills hade i förekommande fall
måst utläggas reservboj utan mistsignalapparat på dessa stationer, varigenom
sjöfarten åsamkades vissa svårigheter och olägenheter. För sjösäkerheten
vore det av väsentlig betydelse att reservboj av samma slag
kunde utläggas i ersättning för här åsyftade ordinarie bojar vid dessas
intagning för årlig översyn eller eljest vid felaktighet å bojarna, och
hade lotskaptenen i västra lotsdistriktet härom gjort framställning till lotsstyrelsen.
Styrelsen ansåge, att med här ifrågavarande anskaffning icke
längre borde anstå. Bojen borde vara försedd med dubbel klippapparat.
Kostnaden för anskaffande av en sådan lys- och ljudboj beräknades till
10,550 kronor.

I fråga örn införande av agabelysning å Skansuddes fyr på Gotlands
västra kust anför styrelsen:

Fotogenfyren med ständig bevakning Skansudde, belägen norr örn Västergarn,
utgjordes av en 5:e ordningens linsfyr, inrymd i en utbyggnad
på gaveln av ett år 1890 uppfört trähus med vaktrum. Vid platsen funnes
därjämte bland annat ett bostadshus, byggt år 1892. Vid fyren, som
vore en 3:e klass fyr, utgjordes bemanningen av en fyrmästare.

Nu avsåges att uppföra ett nytt fyrtorn av betong, uppbärande en järnfyrkur,
vari skulle uppställas en 4:e ordningens lins och för agabelysning
erforderlig apparatur. Större delen av denna apparatur beräknades kunna
tagas från tillgängligt förråd därav, uppkommet genom elektrifiering
av agafyrar. Ny linsapparat måste dock anskaffas. Därjämte avsåges
att taga i anspråk en av de gjutjärnsfyrkurar, som styrelsen inköpt med
anlitande av ett utav 1933 års riksdag anvisat anslag för anskaffande för
lotsverkets behov av viss materiel. Betongtornet, som skulle uppföras

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

på det nuvarande fyrhusets plats, beräknades draga en kostnad av 10,500
kronor. Genom användande av den materiel, vilken enligt vad nyss sagts
funnes tillgänglig, skulle övriga kostnader kunna begränsas till 2,900
kronor. Den föreslagna omändringen, vilken skulle medföra besparing i
löne-, drift- och underhållskostnader, beräknades alltså draga en sammanlagd
kostnad av 13,400 kronor.

Det borde omförmälas, att det av lotsverket för fyranläggningen disponerade
området vore beläget å kronoegendomen lotten nr 2 av Visborgs
kungsladugård eller 11/32 mantal Västergarnsholme, även benämnd Kronolantholmen
nr 1, i Västergarns socken. I yttrande till domänstyrelsen
rörande ifrågasatt försäljning av denna kronoegendom hade lotsstyrelsen,
med hänsyn till förevarande förslag örn fyrens ändring, framhållit,
att lotsverket i och med bemanningens indragning örn något år icke hade
behov av annan mark än ett för den nya fyrbyggnaden erforderligt,
kvadratformigt område med en sidolängd av ungefär 4 meter samt att
detta område borde tillförsäkras lotsverket genom nyttjanderätt på så
lång tid, som lagligen kunde ske, med rätt tillika för lotsverkets personal
att landa vid stranden och taga väg från densamma till fyren. Lotsverkets
nuvarande vid fyrplatsen belägna byggnader m. m., med undantag
av fyrhuset samt en till bostadshuset anordnad veranda, vilken bekostats
av fyrmästaren, kunde av kronan försäljas eventuellt samtidigt
med jorden.

Beträffande införande av agabelysning å Utholmens fyr på Gotlands
västra kust utlåter sig styrelsen sålunda:

I samband med föreslagen ändring av Skansuddes fyr borde agabelysning
även införas å den i närheten belägna fotogenfyren Utholmen, vilken
vore inrymd i en fyrkur, uppsatt på östra stranden av Utholmen
norr örn Västergarn. Skötseln av denna fyr omhänderhades nämligen nu
av fyrmästaren vid Skansuddes fyrplats. Vid indragning av fyrmästarbefattningen
vore det önskvärt hava agabelysning jämväl å Utholmens
fyr. Tillsyn av fyren kunde i sådant fall äga rum mindre ofta samt bleve
även i övrigt mindre betungande.

För denna omändring av fyren skulle liksom för Skansuddes fyr tagas
i anspråk viss i förråd befintlig agaapparatur. Till följd härav och då
den nuvarande linsapparaten ansåges alltjämt kunna användas, hade
kostnaden för fyrens förseende med apparatur för agabelysning beräknats
till allenast 500 kronor.

Börande införande av Dalénljus å Stenkyr helmie* fyr på Gotlands nordvästra
kust yttrar styrelsen:

Vid fotogenfyren Stenkyrkehuk, som vore inrymd i ett järn torn och
försedd med en 3:e ordningens lins. utgjordes bemanningen av en fyrmästare
och en fyrvaktare.

För åvägabringande av besparing i löne- och driftkostnader borde
denna fyr, som vore försedd med roterande linsapparat, lämpligen förses
med installation för Dalénljus. Ljusstyrkan skulle härigenom komma att
ökas från 17,000 till omkring 80,000 Hefnerljus, vilket måste anses vara
till fördel för sjöfarten.

Dalénljusinstallationen ställde sig visserligen jämförelsevis dyrbar, i
det att installationen jämte modernisering av fyrapparaten och reservfyranordning
beräknades draga en sammanlagd kostnad av 16,700 kronor.

20 Kungl. Majlis proposition nr 135.

Särskilt i betraktande av att bemanningen efter en dylik ändring av
fyren kunde inskränkas till en fyrmästare och fyren nedflyttas från 2:a
till 3:e klass fyr med därav följande minskning i lön för fyrmästaren,
måste dock nedläggandet av en kostnad av förevarande storlek för halvautomatisering
av fyren anses väl motiverad.

I avseende å frågan örn införande av Dalénljus å Närs fyr pä Gotlands
sydöstra kust anför styrelsen:

Fotogenfyren När å Närs holme utgjordes av dels en 4:e ordningens
roterande linsfyr inrymd i ett järntorn, dels en 6:e ordningens linsfyr
(bifyr) inrymd i samma torn. Bemanningen bestode av en fyrmästare
och en fyrvaktare.

Av samma skäl som beträffande Stenkyrkehuks fyr anförts borde även
Närs fyr lämpligen förses med installation för Dalénljus. Här borde
emellertid en helt ny linsapparat anskaffas i stället för den nuvarande,
som vid behov kunde komma till användning vid annan fyrplats. För
huvudfyren skulle ljusstyrkan komma att ökas från 10,000 till omkring
50,000 Hefnerljus, varjämte bifyren skulle bliva helt obehövlig genom anbringandet
av en avskärmningsanordning å huvudfyren.

Genom den sålunda föreslagna halvautomatiseringen av fyren, vilken
beräknades draga en kostnad av 23,200 kronor, skulle liksom vid Stenkyrkehuks
fyr bemanningen kunna inskränkas till en fyrmästare oeh.
fyren nedflyttas från 2:a till 3:e klass fyr.

Hörande spörsmålet örn anordnande, av förbättrad fyrbelysning över
Sotef jorden samt av fyr på Skälholmen å Väderöf jorden i Göteborgs och
Bohus län yttrar styrelsen:

Anordnandet av förbättrad fyrbelysning över den grunduppfyllda och
svårnavigabla Sotef jorden vore ett länge närt önskemål och inginge såsom
ett led i den plan, som förelåge i syfte att få till stånd en betryggande
fyrled utmed hela den bohuslänska kusten från Göteborg i söder
till Strömstad i norr. Under senare tid hade denna plan blivit delvis
realiserad genom att 1928 och 1930 års riksdagar ställt medel till förfogande
för fyrbelysning i farlederna Tenholmen—Islandsberg och Kyrkosund—Kråksundsgap.
Örn den nu projekterade fyrleden över Sotef jorden
bomme till stånd, hade ytterligare ett betydande steg tagits för planens
förverkligande.

Å Klövskär i Sotef jorden mellan Soteskär och fastlandet vore anordnad
en bemannad 2:a klass fyr med fotogenbelysning; bevakningen utgjordes
av en fyrmästare och en fyrvaktare. Fyrens huvuduppgift vore
att leda den nord- och sydgående skärgårdstrafiken över Sotefjorden.
Fyrens nuvarande placering medgåve icke — med hänsyn till bland annat
de grunduppfyllda farvattnen däromkring samt därmed sammanhängande
svårigheter att anordna ledande sektorer — ett säkerställande
av denna trafik. Fördenskull hade lotskaptenen i västra lotsdistriktet,
enligt uppdrag av lotsstyrelsen, upprättat ett jämväl av styrelsen omfattat
förslag till den föreliggande frågans lösning. Upprättandet av förslaget
hade föregåtts av erforderliga sjömätningsarbeten, utförda av lotskaptenen.
Enligt förslaget, mot vilket chefen för sjökarteverket förklarat
sig icke hava något att erinra, skulle Klövskärs fyr indragas, varigenom
avlönings- och underhållskostnader m. m. för densamma bortfölle.
Enbart grundlönerna till fyrmästare och fyrvaktare å 2:a klass

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

fyr i den ortsgrupp, Klövskärs fyr tillhörde, utgjorde tillhopa mer än
5,100 kronor. I stället för fyren å Klövskär skulle uppföras en fyr å
Mjölskär sydväst om Klövskär. Skarvasätts fyr i sydligaste delen av
Sotef jorden skulle givas ökad ljusstyrka och skärmas, i samband varmed
Holländarebergs fyr skulle nedläggas och ersättas med ett kummel för
dagnavigering. A Tryggö och Ävenskär i Sotefjordens sydöstra del skulle
uppföras två överensfyrar. Navigeringen skulle för ett söderifrån kommande
fartyg ske på så sätt, att de båda fyrarna å Tryggö och Ävenskär
överens ledde från sjön sydväst örn Hållö ända fram till Skarvasätts fyr,
varifrån en vit sektor ledde fram till en sydlig vit sektor å Mjölskärs
fyi\ Därifrån ledde en nordlig vit sektor fram till enslinjen för Mågholmens
och Långholmens nuvarande fyrar.

I samband med att fyrbelysningen över Sotefjorden sålunda anordnades
på ett tillfredsställande sätt borde för tryggande av angöring samt
överfart av Väderö!''jorden en fyr anordnas å Skälholmen vid Lyngö öster
örn Väderöbods fyr. Samtidigt kunde den å Väderö!''jorden nordost om
Hamnö år 1932 tillfälligt utlagda lysbojen indragas.

Kostnaderna för förslagets realiserande hade beräknats på följande
sätt. För Mjölskärs fyr skulle anordnas ett 10 meter högt betongtorn,
varå skulle uppsättas en gjutjärnsfyrkur med fyrapparat bestående av
en 4:e ordningens agafyr. Med hänsyn till byggnadssvårigheterna å denna
plats belöpte sig den totala kostnaden för fyren till 30,000 kronor. Skälholmens
fyr skulle utföras på samma sätt som Mjölskärs fyr med den
skillnaden, att betongtornet icke behövde göras högre än fem meter. För
Skälholmens fyr beräknades kostnaden till 15,500 kronor. Fyren å Skarvasätt,
som för närvarande utgjordes av ett vitt fyrhus av trä med linslykta,
skulle omändras till en likaledes 4:e ordningens agafyr i en å
betongsockel uppställd järnfyrkur; för denna fyrs omändring beräknades
kostnaden till 5,000 kronor. De båda överensfyrarna å Tryggö och Ävenskär
skulle anordnas såsom betongfyrar med betongpelare, varå skulle
uppställas planlinslyktor av Agas tillverkning. Envar av dessa fyrar
betingade en kostnad av 6,000 kronor eller tillhopa 12,000 kronor.

Den totala kostnaden för det föreliggande fyrförslagets realiserande
kunde alltså beräknas till (30,000 + 15,500 + 5,000 + 12,000) 62,500 kronor.

Beträffande frågan örn (inordnande av f/jrbelysning in till Ramsviksfjorden
vid Hunnebostrand i Göteborgs och Bohus län utlåter sig styrelsen
sålunda:

Sotefjorden, som omfattade större delen av farvattnet mellan Hållö
och Väderöbod i Bohusläns norra skärgård, utgjorde genom sitt för västliga
stormar oskyddade läge och genom där förekommande talrika undervattensgrund
ett av de mest riskfyllda farvattnen i vårt land, varom talrika
sjöolyckor med spillda människoliv vittnade. Redan i början av
detta århundrade hade förslag förelegat örn anordnande _ av fyrbelysning
till Hunnebostrand, vilken plats hade ett skyddat läge vid Ramsviks!jorden
innanför Sotefjorden. Under årens lopp hade frågan ånyo varit på
tal vid flera tillfällen, utan att den kunnat bringas till sin lösning. Senast
hade en av Sveriges segelfartygsförening, Hunnebostrands municipalfullmäktige
jämte en del fartygsredare i Göteborg, Uddevalla m. fl.
platser för ändamålet tillsatt kommitté i skrivelse till lotsstyrelsen den
23 juni 1933 gjort framställning örn anordnande av den länge åstundade
fyrbelysningen för inscgling till Ramsviksfjorden.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 135-

Lotsstyrelsen ansåge det vara ett för den allmänna sjöfarten angeläget
intresse, att möjligheter bereddes fartyg att under mörker taga sig in
från Sotefjorden till tryggad ankarplats i Ramsviksl''jorden. Det förelåge
numera ett så mycket större behov av fyrbelysning å ifrågavarande
sträcka, som den nya Sotenkanalen utmynnade i Ramsviksf jorden och sjöfarten
även under mörker borde kunna söka sig in till kanalens mynning
för fortsatt färd söderut genom kanalen.

För närvarande funnes en mindre agafyr anordnad å Södra Grötö mellan
Sotefjorden och Ramsviksf jorden. Denna fyr vore emellertid svag och
på grund av läget farlig att söka sig på under pålandsstormar samt lämnade
efter passerandet därav icke ledning till tryggad ankarplats. Lotskaptenen
i västra lotsdistriktet hade, efter verkställda sjömätningar, upprättat
förslag till ny fyrbelysning för insegling till Ramsviksf jorden, mot
vilket förslag chefen för sjökarteverket förklarat sig icke hava något att
erinra. Enligt detta, jämväl av lotsstyrelsen omfattade förslag skulle
den nuvarande fyren å Södra Grötö indragas samt i stället anordnas dels
tvenne överensfyrar, den ena å Ramsviksudde och den andra å Söö västra
udde, och dels en fyr å Ganskärs östra uddg. Den senare fyren skulle
medelst en nordlig sektor jämväl kunna tjäna till ledning för trafiken
från Sotenkanalen skärgårdsvägen vidare fram till Ösöfjorden.

För envar av fyrarna å Ramsviksudde och Söö avsåges att uppföras en
gjuten betongfyrkur med betongpelare, på vilken skulle anordnas en järnställning
för uppsättning av en agalinslykta med solventil. Erforderliga
gasbehållare skulle placeras inuti de gjutna fyrkurarna. För fyren å
Ganskär skulle fyrkur och fyrapparat från den nuvarande fyren å Södra
Grötö tagas i anspråk. Fyrkuren avsåges att uppställas på en gjuten
sockel. Hela kostnaden för det ifrågavarande fyrförslagets realiserande
beräknades till 13,000 kronor.

Rörande anordnande av fasta sjömärken för utmärkande av ny farled
söder örn Söderarm i Stockholms yttre skärgård anför styrelsen:

I skrivelse till statsrådet och chefen för handelsdepartementet den 9
juni 1932 hade Stockholms handelskammare hemställt, att utredning
måtte verkställas rörande möjligheterna att anordna en trafikled söder
örn Söderarm ägnad att under svårare isförhållanden underlätta sjötrafiken
på Stockholms norra skärgård. I motiveringen härtill hade framhållits,
att trafiken skulle avsevärt underlättas genom upptagande av
en ny farled i yttersta skärgården vid sidan örn den nuvarande leden
mellan Tjärven och Söderarm. Denna senare led vore nämligen i hög
grad utsatt för packisbildning; under svåra isvintrar hade trafiken icke
kunnat uppehållas utan kraftig isbrytarhjälp, och stundom hade ej ens
denna varit tillfyllestgörande.

I ärendet hade yttranden avgivits av lotsstyrelsen, kommerskollegium,
ehefen för marinstaben och styrelsen för sjökarteverket. Lotsstyrelsen,
som upprättat två alternativ, A och B, till sträckning av en vinterdagled
söder örn Söderarm, hade förordat alternativ A, vilket avsåge: Sjön NO
Gåskubb—S och V örn Långskär—O och N örn Idskär—S om I. Hamnskär—O
och N om Kryckbådan i Söderarmsleden. Även chefen för marinstaben
och styrelsen för sjökarteverket hade givit uttryck åt den meningen,
att alternativ A vore det lämpligare. Kommerskollegium hade
vitsordat behovet av att åtgärder snarast möjligt vidtoges för den nya
ledens anordnande. I sitt yttrande hade styrelsen för sjökarteverket vi -

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dare framhållit, att den för farledens upptagande nödvändiga sjömätningen
icke kunde företagas förrän tidigast under sommaren 1934.

Under den senast förflutna sommaren hade sjökarteverket verkställt
nymätningar inom området för den i enlighet med alternativ A förordade
farleden samt upptagit en ny farled söder örn Söderarm av i huvudsak
samma sträckning som enligt nyssnämnda alternativ. För utmärkande
av leden skulle enligt förslag av chefen för sjökarteverket fasta dagmärken
uppföras å aderton olika platser. Lotskaptenen i mellersta lotsdistriktet
hade föreslagit, att dylika fasta sjömärken skulle anordnas å
ytterligare två platser. Såsom märken avsåges att uppföras kummel eller
tavlor, vilka skulle målas i övervägande svarta och röda färger för att
synas även vintertid, då skären vore snöbetäckta. Kostnaderna för anordnandet
av erforderliga fasta sjömärken för utmärkande av ifrågavarande
nya farled hade beräknats till 10,000 kronor.

I avseende å frågan örn anordnande av radiofyr m. m. å fyrskeppet
»Svenska Björna, anför styrelsen:

En å detta fyrskepp anordnad radiofyr skulle i främsta rummet ha till
ändamål att underlätta angöringen söderifrån av farvattnet mellan fyrskeppet
och Bogskären i Ålands hav samt att lämna ortsbestämning vid
gång i farvattnet mellan Stockholms skärgård och Ålandsskärgården.

Å fyrskeppet utgjordes fyrbelysningen av agaljus i 4:e ordningens lins
med en ljusstyrka av 3,000 Hefnerljus. Fyrskeppets mistsignalmaskineri
bestode av en ångtyion och en undervattenskloeka för komprimerad luft.
Kraftkällan för ångtyfonen utgjordes av två äldre ångpannor, vilka även
dreve ankarspel och pumpar samt tjänade såsom värmeledningscentral.

I samband med anordnande av radiofyr å fyrskeppet borde detsamma
utrustas jämväl med radiotelefon. Därjämte borde elektrisk belysning
anordnas för fyrlampan, fartygs- och signallanternor, hytter och övriga
utrymmen å fyrskeppet. Genom den optiska fyrens elektrifiering skulle
ljusstyrkan ökas till ungefär 14,000 Hefnerljus, vilket särskilt under
ogynnsamma siktförhållanden vore av stor betydelse. Vidare borde nu
befintligt mistmaskineri för avgivande av luft- och vattenmistsignaler ersättas
med ett elektriskt mistmaskineri med luftmembransändare i kombination
med radiofyren. Såsom reserv för den elektriska fyrbelysningen
borde den nuvarande agabelysningen bibehållas.

För drift av radio- och luftmistsignalering samt av all belysning å
fyrskeppet avsåges att anordnas en gemensam kraftcentral med två råoljemotorer
kopplade till var sin generator — varav det ena aggregatet
såsom reserv — samt ackumulatorbatteri.

För placeringen ombord av den nya kraftcentralen borde den ganda
ångcentralen uttagas. Förutom för ovan angivna ändamål skulle den
elektriska kraftcentralen lämna energi till ankarspel och pumpar m. lii.
Särskild värmeledning för varmvatten borde få anordnas. För drift av
signaltyfon, vilken skulle användas såsom reserv för luftmistsignalen,
borde anskaffas en luftkompressor.

För vidtagandet av nu föreslagna anordningar måste vissa ombyggnadsarbeten
å fyrskeppet företagas, såsom förändring av maskinrum samt
anordnande av ackumulatorrum och radiohytt m. m.

Kostnaderna för föreslagna anskaffningar och arbeten beräknades till
100,000 kronor.

Praktiskt taget kunde all för radio- och mistsignalanläggningen erfor -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

derlig apparatur utom sändarrören, vilka betingade en kostnad av 500
kronor, tillverkas inom landet.

Beträffande slutligen frågan örn anordnande av radlof yr vid Rödkallens
fyrplats utanför Luleå samt förbättring av bostadsförhållandena
m. m. vid samma fyrplats uttalar sig styrelsen på följande sätt:

Rödkallens fyr vore belägen å en holme med samma namn utanför
södra inloppet till Luleå. En därstädes anordnad radiofyr skulle i främsta
rummet tjäna såsom ledning vid angöring av Luleåområdet men givetvis
även vid navigering i de nordligare delarna av Bottenhavet över
huvud taget.

Den optiska fyren å Bödkallen vore utrustad med en roterande l:a
ordningens lins med luxbelysning och en ljusstyrka av 70,000 Hefnerljus.
För mistsignaleringen funnes anordnad en tyfon för komprimerad luft,
uppställd i ett fristående maskinhus invid fyren. Kompressorn dräves
av två Penta-motorer med bensinstart.

Den ordinarie personalen vid fyrplatsen utgjordes av fyrmästare och
fyrvaktare, varjämte årligen från 15 augusti till fyrens släckning för
vinterperioden ett extra biträde tjänstgjorde därstädes.

I samband med anordnandet av radiofyr borde fyrbelysningen anordnas
för elektrisk drift. Härigenom vunnes, förutom en till cirka 500,000
Hefnerljus ökad ljusstyrka, betydligt förenklad skötsel av tyringen samt
större driftsäkerhet. Den för den optiska fyren och radiofyren gemensamma
kraftkällan skulle utgöras av två stycken 5 kilowatts motorgeneratoraggregat,
bestående av två stycken 10 hästkrafters råoljemotorer
kopplade till var sin motorgenerator, jämte ackumulatorbatteri. Kraftcentralen
skulle placeras i det redan befintliga maskinhuset, vilket emellertid
för ändamålet måste tillbyggas. Den nuvarande luftmistsignalanläggningen
skulle bibehållas; örn även denna skulle anordnas för elektrisk
drift — varigenom visserligen arbetet vid platsen skulle bliva betydligt
lindrigare — erfordrades nämligen en betydligt större och dyrbarare
kraftcentral än den föreslagna, vilket styrelsen av besparingsskäl
icke nu velat ifrågasätta.

Personalens bostäder vore för närvarande inrymda i ett gemensamt
bostadshus. Fyrmästaren och fyrvaktaren hade vardera på nedre bottnen
en bostadslägenhet örn ett rum och kök. På vinden funnes ett rum
med eldstad för det extra biträdet. Efter fyrens släckning för vinterperioden
lämnade personalen Rödkallen och vore under vintern bosatt i
land. Sedan emellertid numera isbrytarverksamheten utvidgats, hade
anspråken på verksamhetens upprätthållande vid fyrplatsen stegrats, vilket
komme att bliva fallet i ännu större utsträckning efter det radiofyr
anordnats. Under sådana förhållanden måste personalen kvarstanna å
platsen längre tid under vintern än hittills varit fallet. Även oavsett
detta förhållande framstode det såsom synnerligen önskvärt, att bostadsförhållandena
vid platsen förbättrades, vilket borde ske dels genom att
å en vid platsen befintlig källare ett bostadshus innehållande tre rum
och kök uppfördes för fyrmästaren, i samband varmed åtgärder skulle
vidtagas för att källaren bleve frostfri, dels genom ombyggande av det
nuvarande bostadshuset, så att fyrvaktaren erhölle en lägenhet på nedre
bottnen örn två rum och kök. Där skulle även anordnas ett bostadskök för
det extra biträdet. På vinden avsåges att inreda ett reservrum.

Kostnaden för anordnandet av radiofyr samt den optiska fyrens elektri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

25

Hering hade beräknats till 39,000 kronor. För förbättring av bostadsförhållandena
m. m. vid platsen hade utgifterna uppskattats till 27,000 kronor.
I sistnämnda summa inginge ett mindre belopp för vissa i samband
med radiofyrens anordnande erforderliga arbeten å platsen. Det totala
anslagsbehovet under denna punkt utgjorde sålunda 66,000 kronor.

Praktiskt taget kunde all för radioanläggningen erforderliga apparatur
utom sändarrören, varför kostnaden beräknades till 500 kronor, tillverkas
inom landet.

Organisationsnämnden har i sitt betänkande föreslagit vidtagande av
de förändringar beträffande Skansuddes, Stenkyrkehuks och Närs fyrar,
vilka nu av lotsstyrelsen förordas.

Lotsstyrelsens förslag, i den mån desamma av mig nu återgivits, finner
jag mig böra biträda, då förändringarna av de fyrar, som däri avses,
skulle medföra icke oväsentliga kostnadsbesparingar samt övriga arbeten
och anskaffningar synas mig vara av beskaffenhet att icke kunna utan
betydande olägenheter uppskjutas. Jag vill härvid framhålla, att kostnaderna
för anordnande av radiofyr samt för förbättring av bostadsförhållandena
vid Rödkallens fyrplats hava beräknats med utgångspunkt
från, bland annat, att dessa arbeten komma till utförande i samband med
varandra. I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle alltså erfordras
det av styrelsen angivna totalbeloppet med avdrag för de under punkterna
12 och 13 i förteckningen upptagna posterna eller (355,450 — 6,000
— 23,900 =) 325,550 kronor, vilken summa torde få av jämnas uppåt till
325,600 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 325,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Sjöcrona.

Departements ahefen -

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 135.

8