Kungl. Maj:t8 proposition nr 123.
1
Nr 123.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående sänkning av pensionsåldern
för distriktsveterinär med delaktighet i statens
pensions anst alt; given Stockholms slott den 22 februari 1935.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström:, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med chefen för jordbruksdepartementet:
Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga örn sänkning
av pensionsåldern för distriktsveterinär med delaktighet i statens
pen sionsanstalt.
Distriktsveterinärer, som avlönades av landsting med bidrag av staten,
erhöllo från och med år 1920 pensionsrätt i statens pensionsanstalt enligt
bestämmelser, intagna under kap. V i anstaltens reglemente. Genom
Bihang till riksdagens protokoll 19115. 1 sand. Nr 123. 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
dessa bestämmelser fastställdes beloppet av hel tjänstepension (tjänstepensionsunderlaget)
till 3,500 kronor. Härå utgår numera av statsmedel
dels pensionsförhöjning med 460 kronor jämlikt kungörelsen den 18 juni
1925 (nr 280), dels ock dyrtidstillägg. Pensionsåldern bestämdes till 65
år, och det för erhållande av hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår
fastställdes till 30. I årliga tjänstepensionsavgifter skulle av vederbörande
landsting erläggas 122 kronor 50 öre, motsvarande 3 Va procent
av tjänstepensionsunderlaget, och av befattningshavaren själv samma belopp,
minskat med avgift enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring. För
de distriktsveterinärer, som funnos anställda den 1 januari 1920, har pensionsanstalten,
i den mån så erfordrats för att dessa befattningshavare
till pensionsåldern skulle kunna intjäna 30 tjänstår, medgivit retroaktiv
tjänstårsberäkning jämlikt bestämmelserna i § 6 av anstaltens reglemente.
I samband med distriktsveterinärväsendets förstatligande enligt Kungl.
Maj:ts och riksdagens beslut år 1933 bestämdes (kungörelsen den 10 november
1933, nr 623), att distriktsveterinär, som med ingången av år 1934
överginge i statens tjänst, skulle, så länge han vore innehavare av distriktsveterinärbefattning,
i pensionshänseende fortfarande tillhöra statens
pensionsanstalt och därvid vara underkastad de bestämmelser, vilka
jämlikt anstaltens reglemente gällde för distriktsveterinär, som avlönades
av landsting med bidrag av staten. Det bestämdes vidare, att den pensionsavgift,
som enligt reglementet ålåge huvudmannen, fortfarande
skulle bestridas av vederbörande landsting, dock att, där sådan distriktsveterinär
efter ingången av år 1934 tillträdde befattning med distrikt inom
annat landstingsområde än det, han vid nämnda tidpunkt tillhörde, huvudmannens
skyldighet att erlägga pensionsavgift skulle övertagas av
staten. De distriktsveterinärer, som ej skulle hava pensionsrätt jämlikt
reglementet för statens pensionsanstalt, alltså efter utgången av år 1933
utnämnda distriktsveterinärer, skulle vara underkastade 1907 års civila
pensionslag. För dem skulle gälla samma pensionsunderlag och pensionsavgift,
som fastställts för tjänstemän i lönegraden B 19 vid nyreglerade
verk inom allmänna civilförvaltningen, eller alltså ett tjänstepensionsunderlag
av 3,924 kronor och en årlig tjänstepensionsavgift av 192 kronor
(kungörelsen den 10 november 1933, nr 624). Pensionsåldern fastställdes
till 65 år, och för hel tjänstepension skulle erfordras 30 tjänstår
(lagen den 10 november 1933, nr 621).
Enligt nu nämnda, för närvarande gällande bestämmelser i fråga örn
distriktsveterinärernas pensionsförhållanden är alltså pensionsåldern för
distriktsveterinär 65 år, vare sig han är delägare i statens pensionsanstalt
eller underkastad de för civila tjänstemän i allmänhet gällande pensionsbestämmelserna.
Genom det nya civila tjänstepensionsreglementet
den 30 juni 1934 (nr 442), vilket träder i kraft den 1 juli 1935, har emellertid
pensionsåldern för de i statens pensionsanstalt icke delaktiga di
-
3
Kungl. May.ts proposition nr 123.
etriktsveterinärerna nedsatts till 63 år. Enligt övergångsbestämmelse
till reglementet skall dock för distriktsveterinär, som vid tillämpning av
denna nya pensionsålder är skyldig att avgå från tjänsten före den 1
juli 1938, gälla en pensionsålder av 64 år, örn han inom viss tid anmäler
sin önskan att kvarstå i tjänst efter 63 års ålder.
I propositionen nr 222 till 1934 års riksdag med förslag till civilt tjänstepensionsreglemente
framhölls (sid. 180), att sådan ändring i reglementet
för statens pensionsanstalt borde övervägas, varigenom pensionsåldern
för distriktsveterinärer med delaktighet i anstalten bragtes i överensstämmelse
med den föreslagna pensionsåldern för distriktsveterinärer, vilka
bleve underkastade civila tjänstepensionsreglementet.
Genom beslut den 21 september 1934 anbefallde Kungl. Majit statens
pensionsanstalt att inkomma med dels utlåtande beträffande frågan, huruvida
i anledning av vad civila tjänstepensionsreglementet stadgade
örn pensionsålder för distriktsveterinär, å vilken reglementet erhölle tilllämpning,
ändring borde vidtagas i bestämmelserna i reglementet för
statens pensionsanstalt i fråga örn pensionsålder för distriktsveterinär
med delaktighet i pensionsanstalten, dels ock förslag till de bestämmelser,
som kunde erfordras för genomförande av dylik ändring.
I skrivelse den 30 november 1934 har statens pensionsanstalt avgivit
dylikt utlåtande och förslag. Pensionsanstalten har därvid till en början
anfört, att anstalten med utgångspunkt från Kungl. Maj:ts och riksdagens
ställningstagande till frågan örn pensionsåldrar för civila tjänstemän
ansett sig böra förutsätta, att för distriktsveterinärer med delaktighet
i anstalten borde införas pensionsåldersbestämmelser liknande
dem, som gälla för distriktsveterinärer med pensionsrätt enligt civila
tjänstepensionsreglementet, såvida icke särskilda omständigheter skulle
lägga hinder i vägen härför eller ett genomförande av sådan ändring
skulle vara förenat med stora olägenheter. I anslutning härtill har pensionsanstalten
vidare anfört i huvudsak följande:
Vad först beträffar frågan örn möjligheten att över huvud taget vidtaga
en ändring i de gällande pensionsvillkoren, är i detta avseende att
märka, att pensionsanstaltens reglemente allt sedan distriktsveterinärernas
inträde i anstalten innehållit en bestämmelse (§ 16) örn att den, som
har pensionsrätt enligt reglementet, är underkastad den ändring eller
indragning av rätt till uppskjuten pension ävensom de ändringar i övrigt
i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang mod
det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering eller eljest. Jämväl
de för distriktsveterinär giillaude avlöningsbestämmelserna innehålla
stadgande om att ordinarie tjänsteman, å vilken nämnda bestämmelser
bliva tillämpliga, är pliktig att underkasta sig de ändrade bestämmelser,
som kunna varda utfärdade i fråga örn pension. Formellt hinder för
ändring av pensionsåldern förefinnes således icke.
Beträffande frågan örn de olägenheter, som en ändring av pensionsåldern
kan väntas medföra, vilken fråga anstalten inskränker sig till att
behandla ur rent pensionsteknisk synpunkt, vill anstalten erinra, att de
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
distriktsveterinärer, som funnos anställda den 1 januari 1920, medgivits
retroaktiv tjänstårsberäkning, i den mån så erfordrats och varit möjligt.
Befattningshavare, som vid 1920 års ingång överskridit 35 års ålder,
hava sålunda berättigats att mot erläggande av föreskriven engångsav
gift räkna tjänstår från denna ålder eller den högre ålder, från vilken de
erhållit distriktsveterinärtjänst eller annan befattning, som kunnat medföra
rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning enligt reglementet. Distriktsveterinär,
som första gången tillträtt sådan befattning efter den 1 januari
1920, får för pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna sig
hela sin tjänstetid såsom distriktsveterinär. För samtliga här avsedda
befattningshavare gäller dessutom, med vissa inskränkningar, att de kunna
få medräkna jämväl tjänstår, som för pension intjänats i statstjänst,
vilken medfört rätt till tjänstepension.
Örn pensionsåldern nu anses böra sänkas till 63 år och därvid för erhållande
av hel tjänstepension fortfarande skall fordras 30 tjänstår, behöver
befattningshavaren, örn han skall kunna erhålla hel pension vid
pensionsåldern, räkna tjänstår senast från 33 års ålder. Detta skulle
icke bliva möjligt för de veterinärer, som funnos anställda den 1 januari
1920 och som antingen medgivits retroaktiv tjänstårsberäkning (tidigast
från 35 års ålder) eller då befunno sig i en ålder mellan 33 och 35 år och
ej hade att tillgodoräkna sig tjänstår på grund av föregående statstjänst
eller dylikt. Även för distriktsveterinärer, som anställts efter den 1 januari
1920, komme en sänkning av pensionsåldern utan motsvarande
sänkning av kravet på tjänstår för hel pension att i flera fall minska
utsikterna till erhållande av oavkortad pension. För dem, som icke ens
enligt nu gällande bestämmelser kunna nå hel pension, skulle ändringen
medföra ytterligare nedsättning i pensionen. Motsvarande olägenheter
skulle uppstå i fråga örn familjepensionsrätten.
. Nu påtalade olägenheter äro emellertid av den art, att de genom lämpliga
övergångsbestämmelser kunna undanröjas. Pensionsanstalten finner
skäligt, att en sänkning av pensionsåldern icke genomföres utan att sådana
övergångsbestämmelser tillika meddelas. Anstalten får i sådant
syfte föreslå, att vid såväl tjänstepensions som familjepensions
beräkning antages, att pensionsåldern är 65 år samt att för distriktsveterinär,
som avgår från sin befattning mellan 63 oell 65 års
ålder, tjänstårsberäkningen antages fortsätta till 65 års ålder.
Stöd för ett sådant förfaringssätt synes kunna hämtas av den ståndpunkt,
som statsmakterna vid civila tjänstepensionsreglementets antagande intogo
till frågan örn krav på tjänstår för hel pension. Den sänkning av pensionsåldern,
som genom civila tjänstepensionsreglementet genomfördes för
flertalet tjänstemän, tillhörande allmänna civilförvaltningen, blev nämligen
i allmänhet förknippad med en nedsättning av antalet för hel pension
erforderliga tjänstår från 35 till 30, och nedsättningen av pensionsåldern
blir därför i regel utan försämrande inverkan på pensionens storlek.
Där sådan försämring undantagsvis inträder, har densamma modifierats
genom särskilt övergångsstadgande.
Det torde icke böra ifrågasättas att på grund av pensionsålderns sänkning
extra pensionsavgifter stalie utkrävas av landstingen eller befattningshavarna,
utan de kostnader, som förorsakas av denna genom statsmakternas
ingripande tillkommande ändring av pensionsåldern, synas böra
helt bäras av statsverket. För distriktsveterinär, som avgår mellan 63
och 65 års ålder, torde erläggandet av pensionsavgift såväl för huvudman
-
5
Kungl. Martts proposition nr 123.
nens som för befattningshavarens vidkommande böra upphöra vid frånträdandet
av befattningen.
Då civila tjänstepensionsreglementet antogs, beslöts, att detsamma skulle
träda i kraft först den 1 juli året efter dess antagande.. Tjänstemän, som
befunno sig nära de nya pensionsåldrarna, erhöllo härigenom viss respittid
för att förbereda sig på avgången. För dem, som fingo sin pensionsålder
sänkt med två år och blevo skyldiga att avgå inom tre år efter reglementets
ikraftträdande, bereddes dessutom möjlighet att kvarstå i tjänst
ett år utöver den i reglementet stadgade pensionsåldern. Liknande övergångsanordningar
synas böra vidtagas vid sänkning av pensionsåldern för
de i statens pensionsanstalt delaktiga distriktsveterinärerna.
För genomförande av vad pensionsanstalten föreslagit erfordras tillägg
till mom. 4 i övergångsstadgandena till kap. V av anstaltens reglemente.
Vid sin skrivelse har statens pensionsanstalt fogat en till anstalten inkommen
framställning från styrelsen för svenska distriktsveterinär föreningen,
däri styrelsen hemställt, att, därest en sänkning av pensionsåldern
för de i anstalten delaktiga distriktsveterinärerna ansåges böra ifrågakomma,
avgången vid den lägre levnadsåldern måtte göras frivillig,
samt att i varje fall sänkning av pensionsåldern icke måtte för distriktsveterinärerna
medföra vare sig försämring av pensionsvillkoren, höjning
av pensionsavgifterna eller påläggande av nya retroaktiva avgifter.
Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 2 januari 1935 anfört följande:
Genom de nya, år 1934 utfärdade bestämmelserna angående pension för
tjänstemän i statens tjänst har i allmänhet en sänkning av pensionsåldern
ägt rum. Med hänsyn härtill får medicinalstyrelsen, under erinran
att distriktsveterinärerna, vilka så sent som från och med den 1 januari
1934 övergått i statens tjänst, dessförinnan författningsenligt voro. berättigade
att kvarstå i tjänst till fyllda 65 år, tillstyrka statens pensionsanstalts
förevarande förslag. Med anledning av svenska distriktsveterinärföreningens
framställning i ärendet får medicinalstyrelsen tillika framhålla,
att ett bifall till förslaget icke kommer att för distriktsveterinärerna
medföra vare sig försämring av pensionsvillkoren eller .höjning av pensionsavgifterna
eller påläggande av nya retroaktiva avgifter.
Statskontoret har i utlåtande den 31 januari 1935 förklarat sig icke
hava något att erinra emot det av statens pensionsanstalt framlagda förslaget.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen äro, sedan staten med ingången
av år 1934 övertagit distriktsveterinärväsendet, samtliga distriktsveterinärer
numera anställda i statens tjänst. De distriktsveterinärer, som
utnämnts till sådan befattning före den 1 januari 1934, kvarstå emellertid
fortfarande såsom delägare i statens pensionsanstalt, och endast därefter
utnämnda befattningshavare bliva underkastade bestämmelserna i civila
tjänstepensionsreglementet. För förstnämnda grupp av distriktsveterinärer
gäller alltså en pensionsålder av 65 år, medan för den sistnämnda gruppen
pensionsåldern från och med den 1 juli 1935 kommer att utgöra 63 år.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 123. 2
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
En dylik skiljaktighet i avgångsåldern för olika innehavare av samma
befattning är givetvis icke lämplig.
För att åvägabringa enhetlighet i fråga örn avgångsskyldigheten torde
därför, såsom ämbetsverken förordat, sådan ändring av bestämmelserna i
reglementet för statens pensionsanstalt böra ske, att pensionsåldern fastställes
till 63 år jämväl för i anstalten delaktig distriktsveterinär. Av skäl,
som pensionsanstalten anfört, torde de ändrade bestämmelserna dock icke
böra träda i kraft förrän den 1 juli 1936. På sätt anstalten föreslagit, böra
vidare i fråga örn befattningshavare, för vilka avgångsskyldigheten enligt
de nya bestämmelserna kommer att inträda under de närmaste åren,
meddelas övergångsstadganden beträffande avgångsåldern. Mot det förslag
i sådant hänseende, som pensionsanstalten i överensstämmelse med
motsvarande föreskrifter i övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet
framlagt, har jag intet att erinra.
De föreskrifter, som pensionsanstalten föreslagit för reglering av tjänstårsberäkningen
samt i fråga örn pensionsbeloppens bestämmande för de
distriktsveterinärer, vilka utnämnts före år 1934, finner jag mig ävenledes
kunna tillstyrka.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut
i den föreliggande frågan, vidtaga av beslutet betingade ändringar
i det för pensionsanstalten gällande reglementet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här förordat, utfärda bestämmelser
i fråga om sänkning av pensionsåldern för
distriktsveterinär med delaktighet i statens pensionsanstalt.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet!
R. Borgström.
350561. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.