Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

I

JSr 115.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen med förslag till mkomstoch
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1935/1936; given Stockholms slott den 15 februari 1935. .

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 15 februari 1935.

r Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt
cheferna för justitie-, social- och kommunikationsdepartementen anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till inkomstoch
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/
1936 och anför därvid följande:

Förut denna dag har Kungl. Majit på min föredragning beslutat avlåtande
till riksdagen av proposition angående inrättande från och med den
1 juli 1935 av en särskild fond, benämnd statens allmänna fastighets Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 115.

1

2

Kungl- May.ts proposition nr 115.

fond. Enligt vad i denna proposition förutsattes skall förslag till inkomstoch
ntgiftsstat för nämnda fond för varje budgetår föreläggas riksdagen
för fastställelse. Jag anhåller nu att få för Kungl. Majit anmäla förslag
till sådan stat för budgetåret 1935/1936.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär, att vissa av de kronans
fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens
och byggnadsstyrelsens förvaltning, skola från och med
budgetåret 1935/1936 redovisas såsom tillgångar i rikshuvudboken å en särskild
fond, statens allmänna fastighetsfond, varvid kostnaderna för fastigheternas
underhåll m. m. skola bestridas av fonden. Därjämte skall fonden
bestrida kostnader för förhyrande av lokaler åt vissa statens ämbetsverk.
För täckande av fondens utgifter skall denna erhålla ersättning genom
anslag, som anvisas å de olika huvudtitlarna under verkliga utgifter. Ersättningen
skall fastställas till ett belopp motsvarande hyresvärdet för de
lokaler, vilka disponeras av olika statliga myndigheter. Övriga hyresinkomster
skola direkt inflyta till fonden. Av fondens inkomster skall avsättning
ske till en förnyelsefond, avsedd att täcka uppkommande värdeminskning
å de under fonden bokförda fastigheterna. Det överskott, som
därefter uppstår, skall redovisas å riksstatens inkomstsida såsom avkastning
av statens allmänna fastighetsfond. I statsverkspropositionen har
överskottet av statens allmänna fastighetsfond upptagits till 8 miljoner
kronor, under hänvisning till att närmare beräkning rörande fastighetsfondens
inkomster och utgifter för nästa budgetår samt det på grund därav
framkommande nettoöverskottet skulle framläggas för riksdagen i särskild
proposition.

Till grund för förslaget örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond
ligger närmast ett av riksräkenskapsverket avgivet, den 17 september
1934 dagtecknat utlåtande. Över det av verket i detta utlåtande framlagda
förslaget har, bland andra myndigheter, byggnadsstyrelsen efter remiss avgivit
utlåtande den 31 oktober 1934.1 samband med remissen fick byggnadsstyrelsen
sig anbefallt att inhämta erforderlig utredning och yttranden i
ärendet från fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen samt att, såvitt anginge
under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens
och byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter, framlägga
dels utredning rörande de värden, med vilka nämnda fastigheter borde
uppföras å fonden, därest denna bomme till stånd från och med den 1 juli
1935, dels beräkning av de inkomster från fonden, respektive de utgiftsanslag
för beredande av gottgörelse åt fonden för upplåtelse av tjänstelokaler
till statliga myndigheter i fondens fastigheter, som under samma förutsättning
borde upptagas å riksstaten för budgetåret 1935/1936, dels ock förslag
till inkomst- och utgiftsstat för fonden för samma budgetår. I anslutning
härtill hava vid byggnadsstyrelsens utlåtande fogats yttranden av fång -

Kungl. May.ts proposition nr 115. 3

vårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen ävensom utredning i nyss angivna
hänseenden.

För byggnadsstyrelsens utlåtande är redogörelse lämnad i propositionen
örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond. I den mån innehållet
av byggnadsstyrelsens utlåtande icke nu av mig omförmäles, tilllåter
jag mig alltså att hänvisa till nämnda proposition. Det av byggnadsstyrelsen
avgivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat för fonden
torde få såsom bilaga B fogas vid statsrådsprotokollet.

Enligt nämnda proposition skola å statens allmänna fastighetsfond vid
dess inrättande upptagas vissa av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheter
samt fångvårdsanstalterna, beskickningshusen och sinnessjukhusen. Till
byggnadsstyrelsens förvaltning skola, enligt styrelsens förslag, överföras
vissa i annan ordning förvaltade fastigheter. Styrelsens förslag att införliva
mynt- och justeringsverkets fastighet med fonden under byggnadsstyrelsens
förvaltning har, i avbidan på närmare utredning av därmed
sammanhängande frågor, icke upptagits i nämnda proposition. Utöver
de fastigheter, som av byggnadsstyrelsen föreslagits att ingå i fonden,
skola enligt propositionen dit hänföras vissa under uppförande varande
byggnader, vilka finansierats medelst anslag för kapitalökning å
fonden för förlag till statsverket. Beträffande riksdagshuset, som enligt
riksräkenskapsverkets förslag skulle redovisas å fonden, föreslås i propositionen
icke någon ändring i det nuvarande redovisningssättet.

I en vid nämnda proposition fogad bilaga har intagits förteckning över
de fastigheter, som skola vid fondens tillkomst upptagas till redovisning å
densamma. Förteckningen utvisar, att fastighetsfonden skulle komma att
omfatta fastigheter med ett totalvärde enligt preliminär beräkning av
256.39 miljoner kronor, därav markvärde 71.22 miljoner kronor och byggnadsvärde
185.17 miljoner kronor. Häri ingå de under uppförande varande
byggnaderna med ett totalvärde av 10.36 miljoner kronor, därav 0.74
miljon kronor i markvärde och 9.62 miljoner kronor i byggnadsvärde.
Härvid är dock att märka, att för åtskilliga fastigheter markvärdena av
brist på uppgifter icke kunnat angivas i förteckningen.

Enligt vad i propositionen föreslagits skall statens allmänna fastighetsfond
uppdelas i delfonder sålunda, att varje förvaltande myndighet
kommer att få sin särskilda delfond. Fondens fastighetsbestånd kommer
att förvaltas av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen
och byggnadsstyrelsen, vilka myndigheter alltså skola hava envar
sin särskilda delfond. För varje delfond skall avgivas självständig
redovisning i vederbörande förvaltningsmyndighets egna räkenskaper,
varemot vid redovisningen i rikshuvudboken och i riksstaten alla delfonderna
skola sammanföras och behandlas såsom en enhet.

I huvudsaklig anslutning till det av byggnadsstyrelsen avgivna statförslaget
har inom finansdepartementet upprättats förslag till statuppställning
för fastighetsfonden. I syfte att ernå förenkling i redovisningen

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

hava därvid vissa smärre jämkningar vidtagits i uppställningen. Enligt
det inom departementet upprättade förslaget till statuppställning för fonden
skulle staten upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan: 1)
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; 2) Hyror för till
enskilda upplåtna lokaler (i båda fallen oavsett, örn lokalerna upplåtits
i staten tillhöriga eller i för fondens medel förhyrda fastigheter); samt
å utgiftssidan: 1) Keparations- och underhållskostnader m. m. för fonden
tillhörande fastigheter; 2) Avsättning till förnyelsefond; 3) Hyresutgifter
m. m. för av fonden förhyrda lokaler; och 4) Överskott. Under var
och en av dessa titlar å såväl inkomst- som utgiftssidan skola inkomsterna
respektive utgifterna redovisas med fördelning efter delfonder.

Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning
och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

Reparations- och underhållskostnader m. ni. för fonden tillhörande

fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond. I gällande omkostnadsstat för fångvården
äro till underhåll av fängelsebyggnader och till underhåll m. m. av
bostadshus och bostadslägenheter upptagna beräknade kostnadsbelopp å
respektive 210,000 och 65,600 kronor.

I skrivelse den 12 september 1934 angående anslag till fångvården att
äskas vid 1935 års riksdag, har fångvårdsstyrelsen upptagit ifrågavarande
anslagsposter sålunda, att styrelsen beräknat till underhåll av
fängelsebyggnader 220,000 kronor och till kostnader för bostadslägenheter

65,000 kronor.

Mot de av fångvårdsstyrelsen föreslagna beloppen för underhåll av
fängelsebyggnader och kostnader för bostadslägenheter har jag intet att
erinra. I enlighet härmed torde i staten för fastighetsfonden under reparations-
och underhållskostnader m. m. för fångvårdsstyrelsens delfond
tillhörande fastigheter böra upptagas ett belopp av 285,000 kronor. Till
frågan örn anslagspostens natur återkommer jag i det följande.

Utrikesdepartementets delfond. I riksstaten är för närvarande under
tredje huvudtiteln uppfört ett ordinarie reservationsanslag till underhåll
och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. Förutom
det anvisade anslagsbeloppet stå för ändamålet till förfogande hyresinkomster
från statens fastigheter i utlandet, vilka inkomster tillgodoföras
nämnda anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Efter en av byggnadsstyrelsen verkställd utredning, för vilken redogörelse
lämnas i 1932 års statsverksproposition (tredje huvudtiteln s. 30—31),
beräknades det årliga medelsbehovet för berörda ändamål till 144,500 kro -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

nor. Då de påräkneliga inkomsterna uppskattades till 54,750 kronor, blev
för budgetåret 1932/1933 anslaget i riksstaten uppfört med 90,000 kronor.
Med detta belopp var anslaget upptaget även för budgetåret 1933/1934.
Med hänsyn till förefintlig reservation å anslaget ansågs däremot en
tillfällig minskning av detta kunna vidtagas för budgetåret 1934/1935;
anslaget är därför i löpande årets riksstat uppfört med 70,000 kronor.

Såsom framgår av nyss berörda utredning i 1932 års statsverksproposition,
är emellertid av förevarande anslag ett belopp av 17,000 kronor avsett
för inköp och underhåll av inventarier för statens fastigheter i utlandet.
Då kostnader av dylik natur icke äro avsedda att bestridas från
fastighetsfonden, hava, såsom framgår av tredje huvudtiteln i årets
statsverksproposition (s. 24), dessa kostnader inrymts under anslaget till
skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat.

I sin förenämnda utredning har byggnadsstyrelsen för underhåll av
beskickningsfastigheterna upptagit ett belopp av 127,000 kronor.

Till detta av byggnadsstyrelsen beräknade belopp böra emellertid komma
följande ytterligare kostnader för beskickningsfastigheter.

I en anmärkning till gällande stat för ortstillägg vid beskickningar och
konsulat finnes omförmäla att ett belopp av 5,000 kronor skall utgå för
vissa kostnader för statens fastighet i Leningrad. Ifrågavarande belopp
har emellertid icke karaktären av löneförmån åt konsuln i Leningrad och
bör därför icke ingå i avlöningsstaten för beskickningar och konsulat.
I stället torde, såsom förutsatts i årets statsverksproposition (tredje huvudtiteln
s. 19), beloppet ifråga få för nästa budgetår påföras statens
allmänna fastighetsfond.

I enlighet med förslag i 1934 års statsverksproposition (tredje huvudtiteln
s. 25) har staten med äganderätt förvärvat en för beskickningen i
Ankara avsedd fastighet mot erläggande av ett årligt belopp av minst

8,000 turkiska pund, beräknat på det sätt, att det innefattar ränta efter
fem procent å ett belopp, motsvarande samtliga utgifter för tomt och husbygge,
dock högst 70,000 turkiska pund, jämte amortering. Den årliga utgiften
för detta fastighetsförvärv torde böra upptagas bland reparations- och
underhållskostnader m. m. för utrikesdepartementets delfond. Med tillämpning
av normalkursen för turkiska pund motsvarar ifrågavarande belopp
14,400 kronor. De för underhåll av Ankarafastigheten erforderliga medlen
hava inräknats i förutnämnda, av byggnadsstyrelsen uppskattade kostnad
för underhåll av beskickningsfastigheter, 127,000 kronor. Samtliga
kostnader för fastigheten i Ankara utgå för närvarande från ett under
tredje huvudtiteln uppfört extra förslagsanslag, benämnt »Beskickningslokaler
i Moskva, Ankara och Washington m. m.»

I enlighet med vad sålunda anförts skulle för reparations- och imderhållskostnader
m. m. för utrikesdepartementets delfond uppföras ett belopp
av 146,400 kronor.

De nu beräknade kostnaderna för ifrågavarande beskickningsfastigheter

6

Kungl. May.ts proposition nr 115.

hava uppskattats efter normalkurs. För närvarande ersättas de merutgifter,
som uppkomma för fastigheterna på grund av den svenska valutans
depreciering, av ett under tredje huvudtiteln uppfört förslagsanslag till
reglering av vissa kursförluster. Denna anordning torde böra bibehållas
även efter det ifrågavarande kostnader överförts från tredje huvudtiteln
till statens allmänna fastighetsfond.

Större delen av de underhållskostnader, som enligt det föregående skola
bestridas från fastighetsfonden, täckes för närvarande av reservationsanslaget
till underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet,
möhler m. m. Den behållning, som kan komma att kvarstå å detta reservationsanslag
vid utgången av budgetåret 1934/1935, torde höra få anlitas
för fullföljande av sådana arbeten, för vilka anslagsmedlen enligt träffade
dispositioner äro avsedda.

Medicinalstyrelsens delfond. De normala årskostnaderna för underhåll
av de av medicinalstyrelsen förvaltade fastigheterna hava i byggnadsstyrelsens
statförslag, i överensstämmelse med en av medicinalstyrelsen verkställd
utredning, beräknats till 1,379,589 kronor. I skrivelse den 12 september
1934 angående anslag till statens sinnessjukhus för budgetåret
1935/1936 har emellertid medicinalstyrelsen upptagit kostnaderna för underhåll
av byggnader och gårdar för nämnda budgetår till endast 900,000
kronor. I förslaget till stat för fastighetsfonden torde i enlighet härmed
böra för reparations- och underhållskostnader m. m. för medicinalstyrelsens
delfond upptagas ett belopp av 900,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Huvudparten av de kostnader, som avse
reparationer och underhåll av fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens
delfond, hestrides för närvarande från anslag under sjätte huvudtiteln,
nämligen dels det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer,
dels ock ett extra anslag till förstärkning av samma reservationsanslag.
Dessutom täckas vissa kostnader för ifrågavarande fastigheter
från det under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i
Stockholm samt från det under sjunde huvudtiteln anvisade extra förslagsanslaget
till staten åliggande kommunala och andra utskylder.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som för
budgetåret 1925/1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn
till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda
fastighetsbestånd från och med budgetåret 1926/1927 till 500,000 kronor
och från och med budgetåret 1929/1930 till 525,000 kronor. För innevarande
budgetår är anslaget i riksstaten uppfört med 575,000 kronor. Förstärk -ningsanslaget anvisades för budgetåren 1928/1929—1931/1932 med respektive
850,000, 800,000, 800,000 och 850,000 kronor. För budgetåren 1932/1933
—1934/1935 hava anvisats betydligt lägre belopp eller respektive 500,000,

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

375.000 och 375,000 kronor. För innevarande budgetår uppgå alltså ifrågavarande
anslag och förstärkningsanslag till sammanlagt 950,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 29 augusti 1934 angående anslag till
byggnader och reparationer för budgetåret 1935/1936 har byggnadsstyrelsen
anfört följande:

Efter avlåtande av byggnadsstyrelsens underdåniga framställning den
25 oktober 1933 angående anslag för ifrågavarande ändamål, vilken framställning
låg till grund för den senast verkställda höjningen av det ordinarie
anslaget till byggnader och reparationer, har fastighetsbeståndet
icke undergått annan förändring, än att numera, efter byggnadskoniliktens
slut, ett flertal nybyggnader påbörjats, vilka beräknas bliva färdigställda
före eller under budgetåret 1935/1936 och som torde komma att förvaltas
av byggnadsstyrelsen. Då dessa byggnader emellertid till en början
endast komma att draga obetydliga underhållskostnader, huvudsakligen
s. k. allmänna omkostnader, anser sig byggnadsstyrelsen för nästkommande
budgetår icke böra föreslå någon höjning av det ordinarie anslaget.

För beräkning av de medel, som för budgetåret 1935/1936 skulle erfordras
till det ordinarie anslagets förstärkning, har styrelsen, på sätt som
i allmänhet skett de föregående åren, låtit verkställa utredning rörande
reparationsarbetenas prisstegring med ledning av de för innevarande kalenderår
gällande avtal med hantverksmästare och entreprenörer inom
byggnadsfacket i Stockholm. Utredningen giver vid handen, att kostnadsökningen
uppgår till i genomsnitt 135 procent i jämförelse med 1914 års
priser. Indextalet uppgår alltså till 235, medan det enligt byggnadsstyrelsens
berörda framställning den 25 oktober 1933 beräknades till 239. Då
byggnadskostnaderna, efter vad nu kan bedömas, torde kunna väntas
bliva i stort sett oförändrade under budgetåret 1935/1936, skulle alltså till
förstärkning av det ordinarie anslaget å 575,000 kronor erfordras ett
extra anslag av i runt tal 775,000 kronor.

Under tidigare, mera normala förhållanden hava statsmakterna på
byggnadsstvrelsens förslag ökat förstärkningsanslaget med ett visst belopp,
i allmänhet 50,000 kronor, för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar
och Läckö slott. Emellertid torde dessa arbeten kunna ännu ett år
inskränkas till att avse huvudsakligen botande av utvändiga skador och
skyddsarbeten till förhindrande av nya dylika, för vilka arbeten medel
torde kunna beredas inom de båda anslagens sammanlagda belopp

1.350.000 kronor.

Den väsentliga nedskärning av förstärkningsanslaget, vilken ägt rum
under de senaste tre budgetåren, har föranlett, att invändiga reparationer
måst i huvudsak undanskjutas. De tillgängliga anslagsmedlen hava
sålunda i stort sett anlitats för utförande av sådana arbeten, som avse
underhåll av yttertak och botande av utvändiga skador av natur att äventyra
byggnads bestånd eller medföra risk för människoliv, ävensom invändiga
arbeten, avseende botande av bristfälliga gas-, vatten- och avloppsledningar
samt elektriska ledningar, reparation av läckande golv
i badrum, av bjälklag med röta och dylikt. Likaledes hava givetvis en
del allmänna omkostnader, såsom renhållnings-, sotnings-, vattenavgifter
och dylikt, måst utgå.

Genom ett dylikt undanskjutande under tre budgetår av nödvändiga
invändiga reparationer har fastighetsbeståndets tillstånd väsentligt för -

8 Kungl. Maj-.ts proposition nr lid.

sämrats, och anser sig byggnadsstyrelsen böra för Kungl. Majit framhålla,
att ett fortsatt åsidosättande under jämväl budgetåret 1935/1936 av
ett normalt underhåll av de av styrelsen förvaltade statsegendomarna
icke kan anses ur ekonomisk synpunkt välbetänkt.

Styrelsen tillåter sig även framhålla, att de arbetstillfällen, som ett normalt
underhåll av kronans fastighetsbestånd medför, synas vara lika värdefulla
för arbetsmarknaden som igångsättandet av nybyggnadsarbeten.
Att eftersätta reparationsarbeten å de äldre byggnaderna samtidigt med
att omfattande nybyggnader utföras, synes byggnadsstyrelsen vara mindre
rationellt.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen, som förutsatt,
att jämväl för budgetåret 1935/1936 särskilda medel komma att vara
tillgängliga till bestridande av staten åliggande kommunala och andra
utskylder, hemställt, att Kungl. Majit täcktes föreslå 1935 års riksdag att
för nyssnämnda budgetår dels upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer till oförändrat belopp 575,000 kronor, dels
ock till förstärkning av anslaget till byggnader och reparationer anvisa
ett extra anslag av 775,000 kronor.

I sitt förut omförmälda utlåtande den 31 oktober 1934 i ärendet örn inrättande
av statens allmänna fastighetsfond har byggnadsstyrelsen, med
erinran att styrelsen sålunda beräknat ett belopp av 1,350,000 kronor för
underhåll och vård av det under styrelsens förvaltning ställda fastighetsbeståndet,
framlagt de ytterligare förslagsberäkningar, som betingas av
fastighetsfondens inrättande.

Till nyssnämnda belopp har styrelsen till en början lagt utgifter för bestridande
av staten åliggande kommunala och andra utskylder, för vilka,
såsom nämnts, särskilda medel nu ställas till styrelsens förfogande. Då
därför ett belopp av 30,000 kronor synts vara erforderligt, skulle för underhåll
m. m. behövas ett belopp av tillsammans 1,380,000 kronor.

Härifrån borde — anför styrelsen — emellertid avgå vad som kunde
anses belöpa på de s. k. improduktiva fastighetsobjekten, vilka icke skulle
införas i den produktiva fastighetsfonden och alltså föranleda en verklig
utgift i statsbudgeten i form av ett särskilt anslag till reparationer
och underhåll. Vid en ungefärlig beräkning, vilken styrelsen emellertid
bleve i tillfälle att justera i den framställning i denna fråga styrelsen
senare ämnade göra, skulle ett belopp av omkring 150,000 kronor vara
erforderligt för detta ändamål. Bland de improduktiva fastighetsobjekten
inninge emellertid Bohus fästningsruin samt Kalmar och Läckö
slott, för vilka tre objekt under normala förhållanden särskilda medel
brukat anslås till ett sammanlagt belopp av 80,000 kronor årligen. Med
hänsyn därtill borde från nämnda summa 1,380,000 kronor endast avdragas
ett belopp av <0,000 kronor, som alltså kunde anses belöpa på övriga
improduktiva egendomar.

Emellertid skulle, såsom förut nämnts, till styrelsens förvaltning eventuell*
förås vissa därunder icke nu hörande fa.stighetsobjekt. Med hänsyn
därtill skulle underhållskostnaden ökas med. ett belopp, efter en ungelärlig
beräkning uppgående till 140,000 kronor.

Vidare har byggnadsstyrelsen föreslagit, att den del av styrelsens löner
och övriga omkostnader, som kan beräknas vara föranledd av arbete

9

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

för fondens räkning, liksom även viss del av kostnaderna för länsarkitekterna,
skola bestridas av fondens inkomster och icke av anslagsmedel
för verkliga utgifter. Ifrågavarande kostnader hava av byggnadsstyrelsen
beräknats till ett avrundat belopp av 115,000 kronor.

I enlighet med förestående beräkningar har byggnadsstyrelsen i sitt
förslag till inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden upptagit reparations-
och underhållskostnader för fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens
delfond till ett sammanlagt belopp av 1,565,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att å riksstaten för löpande
budgetår ställts till förfogande för underhåll och reparation av det under
byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastighetsbeståndet anslagsmedel
å sammanlagt 950,000 kronor. För motsvarande ändamål under nästa
budgetår har byggnadsstyrelsen äskat 1,350,000 kronor. Med hänsyn till
vad byggnadsstyrelsen anfört i ärendet torde en höjning av medelsanvisningen
få anses påkallad. Under förhandenvarande förhållanden synes
denna förhöjning böra begränsas till 250,000 kronor och ifrågavarande
anslagsbelopp för nästa budgetår sålunda beräknas till 1,200,000
kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens utredning belöper på de improduktiva fastighetsobjekt,
vilka enligt vad förut nämnts icke skola ingå i fastighetsfonden,
en underhållskostnad av 150,000 kronor, varav dock enligt byggnadsstyrelsens
beräkning endast 70,000 kronor skola avgå från den eljest
beräknade medelsanvisningen. I statsverkspropositionen har för underhåll
av ifrågavarande fastighetsobjekt under sjätte huvudtiteln beräknats
medel å ett anslag, benämnt »underhåll av vissa historiska byggnader
m m.» Närmare utredning örn anslagsbehovet för detta ändamål har
byggnadsstyrelsen sedermera verkställt, och chefen för kommunikationsdepartementet
torde få återkomma till denna särskilda anslagsfråga.

För vissa fastigheter, vilka byggnadsstyrelsen föreslår skola överföras
till dess förvaltning, har styrelsen beräknat medelsbehovet för underhåll
och reparationer till 140,000 kronor. Emellertid torde, i överensstämmelse
med vad riksräkenskapsverket anfört i sina inkomstberäkningar
för budgetåret 1935/1936, underhållskostnaden för dessa fastigheter böra
beräknas till allenast det belopp, som svarar mot de för underhåll av
ifrågavarande fastigheter i nu löpande riksstat anslagna medlen eller i
runt tal 63,000 kronor. Härifrån bör dock avgå ett belopp av 9,500 kronor,
motsvarande kostnaderna för mynt- och justeringsverkets fastighet,
vilken enligt det i propositionen örn inrättande av statens allmänna
fastighetsfond framlagda förslaget icke för närvarande skall överföras
till fonden. Med hänsyn till ifrågavarande fastigheter bör alltså det för
reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens
delfond beräknade beloppet höjas med 53,500 kronor.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit bör under förevaran -

10 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

de anslagspost avses ett belopp för gäldande av staten åliggande, på
ifrågavarande fastigheter belöpande kommunala och andra utskylder, av
styrelsen beräknat till 30,000 kronor. Dessa utgifter komma härigenom
att avlyftas från det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget för detta
ändamål; härtill har ock, såsom framgår av sjunde huvudtiteln i årets
statsverksproposition (s. 113), hänsyn tagits vid beräkningen av sistberörda
anslag.

Till förevarande anslagspost å utgiftsstaten för fastighetsfonden böra
vidare överflyttas utgifter, beräknade till 30,000 kronor, för ändamål, vilka
för närvarande bekostas från anslaget till lyshållning m. fl. utgifter för
kronans publika hus i Stockholm. Med sistnämnda belopp bör alltså anslagsposten
höjas.

Slutligen erinrar jag, att jag, enligt vad som framgår av propositionen
örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond, ansett mig icke
böra biträda byggnadsstyrelsens förslag därom, att vissa löneutgifter
i byggnadsstyrelsen och andra administrationskostnader för de till fonden
hörande fastigheterna skulle överföras från anslag å riksstaten till
fonden.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde under anslagsposten
för reparations- och underhållskostnader m. m. för byggnadsstyrelsens
delfond böra anslås ett belopp av (1,200,000 — 70,000 + 53,500 + 30,000 +

30,000 =) 1,243,500 kronor. — Den behållning, som vid utgången av budgetåret
1934/1935 må kvarstå å reservationsanslaget till byggnader och reparationer,
torde böra få anlitas för fullföljande av sådana arbeten, för
vilka anslagsmedlen planenligt äro avsedda.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för
samtliga delfonder uppgå till 2,574,900 kronor.

I detta sammanhang torde få beröras de regler, som böra gälla beträffande
dispositionen av posterna för reparations- och underhållskostnader
m. m.

De för ifrågavarande ändamål avsedda anslagsposterna å omkostnadsstaterna
för fångvården och sinnessjukhusen äro för närvarande förslagsvis
beräknade, medan däremot större delen av de kostnader, som
skola inrymmas under den för utrikesdepartementets delfond upptagna
posten, nu utgår från ett reservationsanslag under tredje huvudtiteln,
liksom också största delen av de kostnader, som skola täckas från anslagsposten
för byggnadsstyrelsens delfond, för närvarande bestrides av
ett reservationsanslag med tillhörande förstärkningsanslag.

I sin förut omnämnda skrivelse den 12 september 1934 angående anslag
till fångvården för budgetåret 1935/1936 uttalade fångvårdsstyrelsen
sig i anledning av väckt förslag, att beträffande den i omkostnadsstaten
för fångvården ingående anslagsposten till underhåll av fängelsebyggnader
skulle meddelas föreskrift, att anslagsposten ej finge överskridas

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

utan Kungl. Majits medgivande. Därvid framhöll styrelsen, hurusom
det på grund av den betydande ålder, flertalet fängelsebyggnader innehade,
visat sig, att sådana oförutsedda förhållanden kunde inträffa, som
påkallade omedelbara åtgärder. Sålunda kunde det hilva nödigt att avhjälpa
större bristfälligheter beträffande vissa byggnadsparti och
värmeledningar samt att iståndsätta hägnader, som visat sig bristfälliga.
Då dylika åtgärder i regel icke tålde uppskov, skulle det icke låta sig
göra att avvakta anvisande av erforderliga medel.

Det är tydligt att vad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört i lika grad
äger giltighet, då nu i samband med fastighetsfondens inrättande ifrågavarande
kostnader skola överflyttas från fångvårdens omkostnadsstat
till fastighetsfondens utgiftsstat. Även örn de skäl, fångvårdsstyrelsen
åberopat för att anslagsmedlen till reparationer och underhåll vid fångvårdens
byggnader höra ställas till styrelsens fria förfogande utan begränsning
med avseende å anslagsbeloppet, ej torde kunna frånkännas
ett visst berättigande, finner jag mig dock icke kunna tillstyrka, att
något undantag härvidlag föreslås beträffande den för fångvårdsstyrelsens
delfond avsedda posten till reparations- och underhållskostnader. Vid
en planmässig hushållning med de beräknade anslagsmedlen synas olägenheterna
av en maximering kunna i huvudsak undvikas. Det är härvid
ej möjligt att bortse från att utgifterna för reparations- och underhållsarbeten
vid byggnadsstyrelsens vida mera omfattande fastighetsförvaltning
sedan gammalt bestridas från såsom reservationsanslag anvisade
medel — vilka alltså icke få överskridas — samt att någon ändring härutinnan
icke nu av byggnadsstyrelsen ifrågasatts. Skulle under ett budgetår
till följd av oförutsedda händelser behov uppkomma av reparationsarbeten
av sådan omfattning, att den i utgiftsstaten upptagna anslagsposten
icke kan bereda tillgång till utgifternas täckande, lärer — liksom
hittills varit fallet — det å riksstaten anvisade förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter få för ändamålet av Kungl. Majit anlitas i enlighet med
de för dispositionen av detta anslag av riksdagen fastställda villkoren.

Såsom nyss nämnts, äro de för byggnadsstyrelsens förvaltning anvisade
anslagsmedlen för underhåll och reparationer för närvarande av reservationsanslags
natur. Det är uppenbart, att en sådan anordning erbjuder
betydande fördelar. Vederbörande myndighet erhåller härigenom
en viss rörelsefrihet vid underhålls- och reparationsarbetenas planerande
och bedrivande. Det förtjänar också att erinras, att enligt den
nya riksstatsuppställningen anslag till materielinköp och underhåll av
samlingar och dylikt — vilka anslag i förevarande hänseende erbjuda
vissa likheter med kostnaderna för underhåll och reparationer av fast
egendom —• genomgående upptagits såsom reservationsanslag. I syfte
att bevara de antydda fördelarna, då underhållsanslagen nu överflyttas
till fastighetsfondens utgiftsstat, finner jag mig böra föreslå den anordningen,
att de besparingar, som eventuellt kunna uppkomma å anslags -

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

posterna för reparations- och underhållskostnader m. m., skola vid budgetårets
utgång överföras till en för varje delfond upplagd diversemedelstitel,
för att sedermera för avsett ändamål stå till vederbörande fondförvaltnings
förfogande. Genom denna anordning tillgodoses tydligen
samma syfte, som för närvarande vinnes genom att medel för underhållskostnader
äro anvisade under reservationsanslag.

Avsättning till förnyelsefond.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att kostnaden för avsättning till förnyelsefond
skulle beräknas till 1 procent av fastigheternas å fonden redovisade
byggnadsvärde. Den sammanlagda avsättningen har styrelsen på
grundval härav beräknat till 1,760,000 kronor.

Av skäl, som anförts i propositionen angående inrättande av fastighetsfonden,
förordar jag för min del, att avsättningen till förnyelsefond
beräknas efter 11h procent av byggnadsvärdet. Emellertid äro byggnadsvärdena
för närvarande föremål för närmare utredning hos byggnadsstyrelsen,
varför ifrågavarande anslagsposter i det nu föreliggande statförslaget
uppenbarligen kunna bliva endast approximativt beräknade.
Till grund för fastställande av de belopp, med vilka anslagsposterna
må belastas, torde böra läggas byggnadsvärdet vid utgången av det budgetår,
för vilket avsättningen skall äga rum.

Utgångspunkten för beräkningarna utgöres alltså nu av de byggnadsvärden,
som finnas upptagna i den vid nyssnämnda proposition fogade
förteckningen över fastigheter, avsedda att ingå i statens allmänna fastighetsfond.
För byggnader under uppförande, vilka skola ingå i byggnadsstyrelsens
delfond, torde någon avsättning till förnyelsefond nu icke böra
beräknas. Byggnadsstyrelsens beräkningar hava uppgjorts i enlighet
härmed. I de av byggnadsstyrelsen angivna byggnadsvärdena bör icke
vidtagas annan ändring än som betingas därav, att mynt- och justeringsverkets
fastighet, vars byggnadsvärde upptagits till 480,000 kronor, icke
för närvarande skall överflyttas till fonden.

I följande tabell angivas för varje delfond dels byggnadsvärdet, dels
ock den efter 1 % procent å samma värde beräknade avsättningen till
förnyelsefond, i hela 100-tal kronor:

D e 1 f o n d

Byggnadsvärde

kr.

Avsättning till
förnyelse fond
kr.

Fångvårdsstyrelsens delfond..........................................

6,671,700

100,100

Utrikesdepartementets » ...........................

6,299,200

94,500

Medicinalstyrelsens » ..............................

76,101,852

1,141,500

Byggnadsstyrelsens » ................................

86,481,950

1,297.200

175,554,702

2,633,300

13

Kungl. May.ts proposition nr 115.

Den. sammanlagda beräknade avsättningen till förnyelsefond belöper
sig alltså till 2,633,300 kronor. Med hänsyn till sättet för beräknande av
avsättningen till förnyelsefond torde ifrågavarande anslagsposter böra
betecknas »förslagsvis».

Hyresutgilter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Under denna rubrik förekommande anslagsposter böra upptagas förslagsvis,
och de poster, under vilka några utgifter ej nu förutses, böra utföras
med. ett formellt belopp av 100 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. I riksstaten för budgetåret 1934/1935
finnes under tredje huvudtiteln uppfört ett extra förslagsanslag å 47,000
kronor till beskickningslokaler i Moskva, Ankara och Washington m. m.
De kostnader, som bestridas från detta anslag, avse hyra m. fl. utgifter
för ifrågavarande lokaler.

Såsom i det föregående omförmälts, böra kostnaderna för beskickningslokalerna
i Ankara, vilka äro inrymda i en statens fastighet, i staten för
allmänna fastighetsfonden redovisas under rubriken reparations- och underhållskostnader
m. m. för fonden tillhörande fastigheter. Efter avdrag
av det för ränta och amortering å köpeskillingen för nämnda fastighet
erforderliga beloppet torde återstoden av berörda anslagsbelopp — 32,600
kronor — kunna bereda tillgång till hyresutgifter m. m. för de båda övriga
beskickningslokalerna.

Emellertid har, efter det anslaget ifråga anvisades, ytterligare medelsbehov
uppkommit, avseende beskickningen i Warszawa. Från början av
innevarande år hava sålunda förhyrts lokaler för denna beskickning för
en kostnad av 27,600 zloty, motsvarande enligt parikurs omkring 11,600
kronor. Av detta belopp skall statsverket bestrida 6,000 kronor för år, medan
ministern själv skall vidkännas återstående belopp av 5,600 kronor genom
att hans extra ortstillägg å 4,000 kronor indrages och han av sina
övriga löneförmåner avstår 1,600 kronor att gottskrivas fastighetsfonden.
För tiden januari—juni 1935 kommer utrikesdepartementet att för fastighetsfondens
räkning förskottera det staten åvilande hyresbidraget av 3,000
kronor. Utgifterna för fastighetsfonden för förhyrning av beskickningslokaler
i Warszawa under budgetåret 1935/1936 komma följaktligen att belöpa
sig till (3,000 + 11,600 — 1,600 =) 13,000 kronor. Detta belopp bör upptagas
å fondens utgiftssida. Såsom framgår av tredje huvudtiteln (s. 13)
i årets statsverksproposition, förutsättes vid bifall härtill, att det till
sändebudet i Warszawa nu utgående extra ortstillägget å 4,000 kronor
skall bortfalla.

I enlighet härmed torde för utrikesdepartementets delfond erfordras ett
belopp av 45,600 kronor.

Liksom i fråga om anslagsposten till reparations- och underhållskostna -

14

Kungl. May.ts proposition nr 115.

der m. m. för utrikesdepartementets delfond torde de merutgifter å nu
ifrågavarande post för samma delfond, som kunna uppkomma genom den
svenska valutans depreciering, böra såsom hittills täckas från det under
tredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till reglering av vissa kursförluster.

Byggnadsstyrelsens delfond. Enligt från byggnadsstyrelsens intendentsbyrå
överlämnade uppgifter böra härunder beräknas hyror för lokaler åt
följande institutioner till härefter angivna belopp, nämligen:

Justitiekanslersämbetet .................................. kronor

Vattendomstolarna ...................................... »

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse .................... »

Yrkesinspektionen ...................................... »

Arbetsdomstolen ........................................ »

Överståthållarämbetet .................................. »

Länsstyrelserna .......................................... »

Arbetsrådet .............................................. »

Statens bakteriologiska laboratorium .................... »

Statens arbetslöshetskommission .......................... »

Socialstyrelsens byrå för arbetslöshetsförsäkring och arbetsförmedling
........................................ »

Byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning ............ »

Statistiska centralbyrån .................................. »

Bank- och fondinspektionen .............................. »

Livrustkammaren ......................................... »

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna .................... »

Statens biografbyrå ...................................... »

Statens egnahemsstyrelse ................................ »

Lantmäteristyrelsen ...................................... »

Lantmäterikontoren i länen .............................. »

Lantbruksstyrelsens kulturtekniska byrå .................. »

Statens veterinärbakteriologiska anstalt .................. »

Bergsstaten ..................................... »

Fartygsinspektionen ...................................... »

Kontorshyror inom lotsdistrikten ........................ »

Försäkringsinspektionen .................................. »

6,000

16,690

20,000

17,000

4.000
15,600
12,085

5.000
28,260

71.500

8.000
4,900

10.500

10.500
1,100

18,000

8,000

4,800

12,000

85,450

6,050

4.500
2,100

20,300

13,590

12,500

Summa kronor 418,425.

Det uppgivna medelsbehovet belöper sig alltså till i runt tal 418,400 kronor.

Till detta belopp böra läggas kostnader för förhyrande åt länsarkitekterna
av lokaler, i händelse av bifall till det förslag rörande omorganisation
av länsarkitektinstitutionen, som chefen för kommunikationsdepartementet,
enligt vad jag inhämtat, har för avsikt att underställa Kungl.

15

Kungl. May.ts proposition nr 115.

Maj:ts prövning för avlåtande av proposition till detta års riksdag. Enligt
nu verkställda uppskattningar torde ett belopp av 25,500 kronor erfordras
för täckande av ifrågavarande hyresutgiiter. Medel för tillgodoseende
av detta behov hava i viss utsträckning upptagits under det i statsverkspropositionen
beräknade anslaget till länsarkitekterna å 108,000 kronor.
Genom att ifrågavarande kostnader nu överflyttas till fastighetsfonden
kan sistnämnda anslag i motsvarande mån nedsättas.

Medelsbehovet för hyresutgifter m. m. under byggnadsstyrelsens delfond
belöper sig alltså till 448,900 kronor. Såsom i berörda förteckning angives,
skola å fastighetsfonden redovisas lokalhyror även för vissa institutioner,
vilkas omkostnader bestridas från specialbudgeter. Det förutsättes
likväl, att i sådana fall hyresbeloppen i sista hand påföras vederbörande
specialbudgets fond.

För envar av fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder upptages
för hyresutgifter m. m. allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

I enlighet med förestående komma hyresutgifterna m. m. för av fonden
förhyrda lokaler att uppgå till 489,700 kronor.

De sammanlagda utgifterna för statens fastighetsfond belöpa sig till
5,697,900 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster komma att utgöras av dels inflytande hyror
och arrenden för av fonden till enskilda upplåten nyttjanderätt,
dels ock å riksstaten anvisade särskilda anslag till ersättning till statens
allmänna fastighetsfond för åt statliga verk och inrättningar upplåtna lokaler
antingen i fondens egna hus eller ock i enskilda tillhöriga fastigheter,
som förhyrts med anlitande av fondens medel. I årets statsverksproposition
finnes ett dylikt anslag — av förslagsanslags natur — beräknat
under envar av huvudtitlarna II—X samt under huvudtiteln »Riksdagen
och dess verk m. m.» Till grund för anslagens beräkning hava legat av
byggnadsstyrelsen framlagda uppgifter. I samband med den inom byggnadsstyrelsen
pågående justeringen av fastighetsvärdena komma jämväl
uppgifterna örn hyresvärdena för lokaler i fondens egna fastigheter att
bliva föremål för översyn och eventuell rättelse. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att senare på grundval av då föreliggande utredning
fastställa de ersättningsbelopp, som skola avföras å anslagen. I statsverkspropositionen
hava ersättningsanslagen upptagits med ett sammanlagt
belopp av 12,182,300 kronor.

I efterföljande tablå hava ifrågavarande ersättningsanslag fördelats
efter delfonder i enlighet med de av byggnadsstyrelsen angivna beloppen,
därvid avrundning skett till hela 100-tal kronor:

16

Kungl. Majlis proposition nr 115.

D e 1 f o n d

Ersättning för
lokaler i fondens
fastigheter

kr.

Hyror i med
fondens medel
förhyrda fastig-heter

kr.

Totalt

kr.

Fångvårdsstyrelsens dellond ..................

590,000

_

590,000

Utrikesdepartementets » ..................

422,400

—

422,400

Medicinalstyrelsens » ..................

4,020,800

-

4,020,300

Byggnadsstyrelsens » ..................

6,738,000

418,400

7,151,400

11,765,700

418,400

12,184,100

Slutsumman, utgör ersättningsanslagens belopp enligt den i byggnadsstyrelsens
utredning framlagda beräkningen.

Å statens inkomstsida böra, såsom förut nämnts, upptagas två titlar,
nämligen ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler och hyror
för till enskilda upplåtna lokaler. Inkomsterna å den förra titeln tillföras
fonden från de nyssnämnda ersättningsanslagen, medan inkomsterna
å den senare titeln utgöras av direkt till fonden inflytande hyror.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Utrikesdepartementets delfond. Byggnadsstyrelsen har för denna fond
beräknat debiterade hyresmedel till avrundat 422,400 kronor. Häri ingår
beräknad hyra av beskickningsfastigheten i Ankara med 13,800 kronor.
I enlighet med de ändringar, som jag föreslagit beträffande byggnadsstyrelsens
beräkningar av utgifterna för utrikesdepartementets delfond, torde
ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler för samma delfond
böra uppföras med 473,000 kronor. Dessa beräkningar föranleda nedsättning
med 600 kronor av det under tredje huvudtiteln i statsverkspropositionen
beräknade ersättningsanslaget.

Byggnadsstyrelsens delfond. För denna delfond har styrelsen beräknat
ersättningar, som debiteras för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
i fonden tillhöriga fastigheter, till ett belopp av i avrundat tal 6,733,000
kronor. Då mynt- och justeringsverkets fastighet icke skall ingå i statens
allmänna fastighetsfond, avgår härifrån en för denna fastighet debiterad
hyra å 53,000 kronor. Härtill kommer ersättning för de med
anlitande av fondens medel förhyrda lokalerna i enskilda tillhöriga fastigheter,
443,900 kronor. Sammanlagt skall sålunda under byggnadsstyrelsens
delfond upptagas ersättning för till statsmyndighet upplåtna lokaler
med 7,123,900 kronor.

I de av byggnadsstyrelsen beräknade belopp, som hänföra sig till fångvårdsstyrelsens
och medicinalstyrelsens delfonder, föreslår jag ingen annan
ändring än att posterna höjas vardera med 100 kronor, enär för dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

17

delfonder, som förut nämnts, bör uppföras ett formellt belopp för delfondernas
hyresutgifter m. m.

Sammanlagda beloppet av ersättningar, som debiteras för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler, kommer alltså att utgöra 12,207,400 kronor.
Med sammanlagt detta belopp skola ersättningsanslagen uppföras
å riksstaten under verkliga utgifter. Summan överstiger med
25,100 kronor det belopp, vartill ersättningsanslagen beräknats i statsverkspropositionen.
Denna höjning betingas huvudsakligen av att, såsom
förut påpekats, i samband med omorganisationen av länsarkitektinstitutionen
hyresutgifterna för av fonden förhyrda lokaler ökas med
25,500 kronor. Härav följer, att det under sjätte huvudtiteln beräknade
ersättningsanslaget bör höjas med 25,500 kronor, vilken höjning dock till
större delen motväges av minskat anslagsbehov under det i statsverkspropositionen
för länsarkitekterna beräknade anslaget. I övrigt böra, i
anledning av mina i det föregående framlagda förslag beträffande fångvårdsstyrelsens,
utrikesdepartementets och medicinalstyrelsens delfonder,
de under andra och femte huvudtitlarna beräknade ersättningsanslagen
höjas vartdera med 100 kronor och ersättningsanslaget under tredje huvudtiteln
minskas med 600 kronor.

Med de sålunda jämkade beloppen hava ersättningsanslagen äskats i
propositionen angående fastighetsfondens inrättande.

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Byggnadsstyrelsen har, i överensstämmelse
med fångvårdsstyrelsens förslag i dess skrivelse med anslagsäskanden
för budgetåret 1935/1936, upptagit inflytande hyresmedel för till enskilda
upplåtna lokaler för fångvårdsstyrelsens delfond till 155,000 kronor.
Detta belopp bör upptagas å fondens stat.

Utrikesdepartementets delfond. Byggnadsstyrelsen har beräknat inflytande
hyresmedel för denna delfond till 50,000 kronor. Dessa hyresmedel
tillgodoföras för närvarande tredje huvudtitelns anslag till underhåll
och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. Mot
styrelsens beräkning har jag intet att erinra.

Medicinalstyrelsens delfond. För av medicinalstyrelsen förvaltade fastigheter
har byggnadsstyrelsen beräknat inflytande hyresmedel under
budgetåret 1935/1936 till 800,300 kronor, medan medicinalstyrelsen i skrivelse
den 12 september 1934 angående anslag till statens sinnessjukhus
för nämnda budgetår beräknat hyresinkomsterna vid sinnessjukhusen till

1,075,000 kronor. Såsom riksräkenskapsverket anfört i sin skrivelse den
8 december 1934 med inkomstberäkningar för samma budgetår, ingår
emellertid i sistnämnda belopp ersättning för bränsle, vilken kan beräknas
till 200,000 kronor, varför hyresinkomsterna för medicinalstyrelsens
delfond för budgetåret 1935/1936 böra beräknas uppgå till 875,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19,''i5. 1 sami. Nr 115. y

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond har styrelsen beräknat
inflytande hyresmedel till i runt tal 393,300 kronor. Härifrån avgå

5,000 kronor, som belöpa på mynt- och justeringsverkets fastighet, vilken,
såsom nämnts, icke skall ingå i fonden. Byggnadsstyrelsens delfond bör
alltså beräknas tillföras hyresmedel till ett belopp av 388,300 kronor.

Sammanlagt uppgå de hyresmedel, som beräknas inflyta för till enskilda
upplåtna lokaler, till 1,468,300 kronor.

Fondens samlade inkomster skulle i enlighet härmed beräknas till
13,675,700 kronor.

Överskott.

Då från de sålunda beräknade inkomsterna å 13,675,700 kronor dragas
utgifterna, i det föregående beräknade till 5,697,900 kronor, framträder ett
överskott å statens allmänna fastighetsfond med 7,977,800 kronor. Detta
överskott har, avrundat till 8,000,000 kronor, i statsverkspropositionen beräknats
å inkomstsidan i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936.

Överskottet fördelar sig på de olika delfonderna på följande sätt:

Fångvårdsstyrelsens delfond ............................ kronor 359,900

Utrikesdepartementets » ............................ » 236,500

Medicinalstyrelsens » ............................ » 2,853,800

Byggnadsstyrelsens » ............................ » 4,527,600.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till inkomstoch
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/
1936.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte i proposition föreslå riksdagen

att godkänna bilagda förslag till inkomst- och utgiftsstat
för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1935/1936 (bilaga A).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
P. J. Arrhenius.

BILAGOR

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Förslag till inkomst Statens

allmänna

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

för budgetåret

590,100

473,000

4,020,400

7,123,900 12,207,400

155.000
50,000

875.000
388,300

1,468,300

Säger för inkomster kronor 13,675,700.

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

21

Bilaga A.

och utgiftsst&t för

fastighetsfond

1935/1936.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................................ 285,000

Utrikesdepartementets » 146,400

Medicinalstyrelsens » 900,000

Byggnadsstyrelsens » 1,243,500 2,574,900

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ................... 100,100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 94,500

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 1,141,500

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 1,297,200 2,633,300

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .................... 100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 15,600

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 100

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 443,900 489,700

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond ....................................... 359,900

Utrikesdepartementets » 236,500

Medicinalstyrelsens » 2,853,800

Byggnadsstyrelsens » 4,527,600 7,977,800

Säger för utgifter kronor 13,675,700.

22

Kungl. Maj:t8 proposition nr 115.

Av byggnadsstyrelsen avgivet förslag

Statens allmänna

Fonden tillhöriga fastigheter:
Debiterade hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Influtna hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Av fonden förhyrda lokaler:
Debiterade hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen ..........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Influtna hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet ......

Medicinalstyrelsen..............

Byggnadsstyrelsen..............

Inkomster.

590,000

422,440

4,020,331

6,732,950 11,765,721

155,000

50,000

800,300

393,284

1,398,584 13,164,305

448>425 418,425

~ ~ 418,425

Säger för inkomster 13,582,730

Summa 13,582,730

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

23

Bilaga B.

till inkomst- och utgiftsstat för

fastighetsfond.

Utgifter.

Fonden tillhöriga fastigheter:

Reparations- och underhållskostnader:

Fångvårdsstyrelsen ....................................

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................ 1

Byggnadsstyrelsen....................................... *

285.000

127.000
,379,589
,565,000

3,356,589

Avsättning till förnyelsefond:

Fångvårdsstyrelsen ......................

Utrikesdepartementet ..................

Medicinalstyrelsen..........................

Byggnadsstyrelsen.........................

67.000

63.000

761.000

869.000

1,760,000

5,116,589

Av fonden förhyrda lokaler:

Hyresutgifter:

Fångvårdsstyrelsen .................................... —

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................

Byggnadsstyrelsen........................................ 418,425 418,425

Övriga utgifter:

Fångvårdsstyrelsen ....................................

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................

Byggnadsstyrelsen.......................................•_____— 418,425

Säger för utgifter 5,535,014

överskott.

Fångvårdsstyrelsen
Utrikesdepartementet
Medicinalstyrelsen ..
Byggnadsstyrelsen

393,000

282,440

2,680,042

4,692,234 8,047,716

Summa 13,582,730