Statsutskottets utlåtande Nr 98.

1

tfr 98.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående omorganisation av länsarkitektsinstitutionen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1935/1936
har Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln (punkt 36, sid. 119—121, av det
vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till länsarkitekter för
budgetåret 1935/1936 beräkna ett förslagsanslag av 108,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935
dagtecknad proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för sistnämnda
dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli
1935 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,

dels medgiva, att till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor
utförd granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner
m. m., vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift
enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder,
dels godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stäflö
biträdande länsarkitekter .................................................................. B 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: Kronor Kronor

a. Arvoden till 14 länsarkitekter....................................... 168,300

b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis........................ 8,100 176,400

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 98.

1009 86 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Kronor Kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis......... 76,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grnndavlöningar m. m.................................................... 135,200

b. Avlöningsförköjningar m. m., förslagsvis..................... 4,200 139;400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................................................................... 1,500

Summa förslagsanslag kronor 394,000;

dels besluta att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i
fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av
departemenschefen förordats;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
anvisa étt förslagsanslag av 394,000 kronor;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 58,200 kronor;

dels till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må, örn och i den mån omständigheterna sådant
påkalla, meddela anstånd med den av departementschefen förordade
länsarkitektsorganisationens genomförande;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader för länsarkitektsorganisationen
i det eller de länsarkitektsdistrikt, där ett anstånd
med den nya organisationens genomförande medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departemenschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder
taga i anspråk de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen
utgående anslag;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utförda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser
i övrigt, som vid genomförandet av förenämnda organisation
må erfordras.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet behandlat
följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr C. Forssell väckt motion, nr 300,
däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 190;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 301, inom första kammaren
av herrar G. W. Källman och A. W. Rydberg och den andra, nr 519,
inom andra kammaren av herrar M. Andersson i Igelboda och R. Lundqvist
i Rotebro, i vilka hemställts, att riksdagen, under förutsättning att förevarande
omorganisationsförslag i princip bifalles, behagade besluta, dels atl å
länsarkitektkontoret i Stockholms län utöver i propositionen föreslagen
personal måtte anställas en biträdande länsarkitekt å extra stat i lönegrad
B 24, dels ock att vid fastställande av länsarkitekternas avlöning skälig hänsyn
måtte tagas till dyrortsförhållandena i länsarkitektens stationsort;

dels en inom första kammaren av herrar J. M. Bäckström och J. Larsson

Statsutskottets utlåtande Nr 98. 3

väckt motion, nr 302, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 190;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 303, inom första kammaren
av herr F. Gustafson och den andra, nr 529, inom andra kammaren
av herr G. Liedberg m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen, för den händelse
förslaget örn omorganisation av länsarkitektsinstitutionen kommer att helt
eller delvis vinna riksdagens bifall, ville besluta, att till länsarkitektsinstitutionen
knuten befattningshavare endast med Kungl. Majlis särskilda tillstånd
må åtaga sig uppdrag, hänförliga till institutionens verksamhetsområde;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena, nr 304, inom första
kammaren av herrar A. Thelin och A. Nylander och den andra, nr 530, inom
andra kammaren av herr Andersson i Falkenberg m. fl., i vilka hemställts,
att riksdagen ville avslå det i kungl, propositionen nr 190 framlagda förslaget
örn granskningsavgifter till finansierandet av en utbyggnad av länsarkitektsinstitutionen.

Beträffande den nuvarande länsarkitektsinstitutionen inhämtas av propositionen
bland annat följande:

Antalet länsarkitekter skall vara tolv. De särskilda länsarkitektdistrikten
skola omfatta ett distrikt Stockholms län, ett distrikt Uppsala, Södermanlands
och Gotlands län, ett distrikt Jönköpings och Östergötlands län, ett
distrikt Kronobergs, Kalmar och Blekinge län, ett distrikt Malmöhus och
Kristianstads län, ett distrikt Göteborgs och Bohus samt Hallands län, ett
distrikt Älvborgs och Skaraborgs län, ett distrikt Värmlands och Örebro
län, ett distrikt Kopparbergs och Västmanlands län, ett distrikt Gävleborgs
och Jämtlands län, ett distrikt Västerbottens och Västernorrlands län, ett
distrikt Norrbottens län. Det fasta, av statsmedel utgående arvodet till
länsarkitekterna skall utgöra, i Stockholms läns distrikt 8,000 kronor och i
vart och ett av de övriga elva distrikten 5,000 kronor, med skyldighet dels
för länsarkitekten i Stockholms län att vid behov biträda inom byggnadsstyrelsen
med handläggning av ärenden, avseende länsarkitekternas tjänsteåligganden,
dels ock för samtliga övriga länsarkitekter att jämväl utanför vederbörande
distrikt på uppdrag av byggnadsstyrelsen fullgöra till länsarkitektssysslan
hörande åligganden. Byggnadsstyrelsen äger att anställa sakkunnigt
biträde åt länsarkitekten i Stockholms län under innevarande budgetår för
en kostnad av högst 4,000 kronor.

Länsarkitekt åtnjuter vid resor i tjänsten resekostnads- och traktamentsersättning.
Utöver det fasta arvodet må länsarkitekt, enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande i varje fall, åtnjuta särskild gottgörelse för särskilt omfattande
eller krävande uppdrag för statsmyndighets räkning. För tjänsteuppdrag
och tjänsteförrättningar för kommunal myndighets räkning äger länsarkitekt
uppbära ersättning enligt av byggnadsstyrelsen fastställd taxa. I övrigt
äger länsarkitekt bedriva privatpraktik, i den mån den ej verkar hinderligt
för hans tjänsteverksamhet.

De totala kostnaderna för statsverket för den nuvarande länsarkitektinstitutionen
kunna inklusive dyrtidstillägg beräknas uppgå till i runt tal
106,000 kronor.

Frågan örn en omorganisation av länsarkitektsinstitutionen har sedan
någon tid varit under utredning.

Den 12 oktober 1933 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att gemensamt
med tre personer, som skulle utses av chefen för kommunikations -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

departementet, med beaktande av vad till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag anförts, verkställa utredning och till Kungl.
Majit inkomma med förslag rörande länsarkitektsinstitutionens lämpliga organisation
jämte dälhed sammanhängande spörsmål.

Därefter utsåg departementschefen ledamoten av riksdagens första kammare,
civilingenjören K. A. S. Nylander i Borås, ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren J. Nilsson i Hörby samt länsarkitekten E. G.
Friberger i Göteborg att deltaga i den sålunda anbefallda utredningen.

Med skrivelse den 1 februari 1934 överlämnade byggnadsstyrelsen samt
omförmälda utredningsmän »Utredning rörande länsarkitektsinstitutionens
lämpliga organisation m. m.», i det följande benämnt »Utredningsförslaget».

Den 20 juli 1934 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsrådet A. G. Linden
att inom kommunikationsdepartementet — med anledning av vad i remissyttrandena
över utredningsförslaget förekommit — verkställa överarbetning
av den utav byggnadsstyrelsen och de förut omnämnda utredningsmännen
gjorda utredningen rörande länsarkitektsinstitutionens lämpliga organisation
m. m.

Den 22 november 1934 inkom byggnadsrådet Linden med »P. M. vied
förnyad utredning rörande länsarTcitektsinstitutionens omorganisation. Utredningar
och förslag till vissa ändringar i byggnadsstyrelsens med biträde av
vissa sakkunniga uppgjorda förslag till länsarkitektsinstitutionens lämpliga
organisation», i det följande benämnd »promemorian».

Departementschefen har för egen del inledningsvis anfört följande:

Vid min anmälan inför Kungl. Majit den 12 oktober 1933 av fråga örn
verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande länsarkitektsinstitutionens
lämpliga organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål
framhöll jag, att denna institution visat sig fylla ett verkligt behov,
men erinrade tillika, att byggnadsstyrelsen vid flera tillfällen framhållit,
att en utvidgning av institutionen vore nödvändig särskilt med hänsyn till
alla de viktiga spörsmål och uppgifter, som genom den nya stadsplanelagstiftningen
aktualiserats. Det nu föreliggande utredningsmaterialet synes
mig även bestyrka, att en utvidgning i en eller annan form av institutionen
är ofrånkomlig, örn densamma rätt skall kunna fylla sina viktiga funktioner.
Jag torde här få hänvisa till de uppgifter, som lämnats rörande länsarkitekternas
ständigt stegrade arbetsbörda ävensom rörande de olägenheter
av olika slag, som blivit en följd härav för allmänheten, vederbörande
myndigheter och länsarkitekterna själva, och för vilka i utredningsförslaget
ingående redogjorts. I de över utredningsförslaget och promemorian avgivna
yttrandena råder också praktiskt taget enighet örn att åtgärder för
åstadkommande av ett bättre sakernas tillstånd omedelbart böra vidtagas.

I åtskilliga yttranden har ifrågasatts en undersökning rörande möjligheterna
att minska arbetsbördan genom att från länsarkitekternas nuvarande
åligganden avskilja sådana uppgifter, som icke oundgängligen kräva länsarkitekts
sakkunskap. Den härutinnan i promemorian gjorda utredningen
synes mig emellertid giva vid handen, att på detta sätt icke mycket står
att vinna, i varje fall icke så mycket att det kan tänkas inverka på det
föreliggande behovet av ökad arbetskraft.

Departementschefen har därefter upptagit frågan på vad sätt den erforderliga
utvidgningen av länsarkitektsinstitutionen lämpligast bör ske och där -

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

5

vid erinrat, att under utredningsarbetets gång i huvudsak tre utvägar anvisats,
vilka vore förtjänta av närmare övervägande, nämligen dels en successiv
utbyggnad på den nuvarande organisationens grund, i huvudsak gående ut
på en utökning av länsarkitekternas antal med bibehållande av tjänsterna såsom
bisysslor, dels utredningsförslagets organisation, innebärande att länsarkitekterna
gjordes helt statsavlönade och att deras rena ämbetsverksamhet kombineras
med statlig arkitektverksamhet vid för ändamålet inrättade länsarkitektkontor,
av vilkas avkastning merkostnaderna för den nya organisationen
till största delen skulle bestridas, dels aéle den i promemorian föreslagna,
i övrigt till utredningsförslaget i huvudsak anknytande organisationsformen,
enligt vilken merkostnaderna skulle bestridas ej mindre medelst en genom
reducering av arbetet begränsad avkomst från arkitektkontor än även genom
granskningsavgifter, vilka skulle uttagas för av länsarkitektsinstitutionens
tjänstemän å tjänstens vägnar företagen granskning av vissa ärenden. I promemorian
hade dessutom verkställts en utredning angående kostnaderna för en
organisation, byggd på att länsarkitekterna ej skulle utöva någon statlig
arkitektverksamhet utan endast den med tjänsten förenade granskande verksamheten.

Departementschefen har för egen del förordat det i promemorian framlagda
förslaget, enligt vilket statsverkets merutgifter för den utvidgade länsarkitektsinstitutionen
skulle till ungefär hälften täckas av granskningsavgifter
och till andra hälften av inkomsterna från en reducerad statlig arkitektkontorsverksamhet.

Departementschefen framhåller, att man hade att röra sig med åtskilliga
ganska svårförutsebara faktorer, varför hans förslag i viss mån måste få
prägeln av ett prövande fram mot den lämpligaste organisationsformen. Med
hänsyn härtill borde nu inga sådana åtgärder vidtagas, som definitivt låste
fast den föreslagna organisationen och förhindrade eller försvårade de förändringar
i densamma, som kunde påkallas av utvecklingen eller gjorda erfarenheter.

Den nya organisationen borde antagas och genomföras i ett sammanhang
för hela landet. Emellertid borde åt Kungl. Majit förbehållas rätt att, om
och i den mån omständigheterna sådant påkallade, meddela anstånd med organisationens
genomförande. Ett anstånd inom ett eller annat distrikt med
den nya organisationens genomförande nödvändiggjorde, att möjlighet hölles
öppen för Kungl. Majit att på annat sätt bereda förstärkning av nuvarande
arbetskrafter. En dylik förstärkning syntes lämpligast böra ske främst genom
anställande av fackutbildade biträden ävensom genom beredande av skrivoch
rithjälp samt ersättning för expenser och, i fall av behov, hyreskostnader.
Härför borde riksdagens medgivande utverkas. Vidare borde utverkas
riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att för bestridande av
de härav föranledda kostnaderna ävensom för avlöning åt befattningshavare,
för vilka nu gällande bestämmelser komme att gälla, m. m. efter prövning
i varje särskilt fall disponera över de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsinstitutionen
utgående anslagen.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Departementschefen har därefter till behandling upptagit den i promemorian
föreslagna taxan å granskningsavgifter, benämnd »Taxa C» och därvid
förordat vissa avvikelser från det framlagda förslaget.

Sålunda föreslås, att granskningsavgift icke skall utgå för ärende, vilket
genom besvär dragits under länsstyrelses prövning.

Från vissa håll hade framhållits, att genom de föreslagna granskningsavgifterna
Stockholms stad, som ej är inordnad i länsarkitektsinstitutionen,
skulle komma i en gynnad undantagsställning. Byggnadsstyrelsen intoge i
viss utsträckning i förhållande till Stockholms stad samma ställning såsom
granskande myndighet som länsarkitekterna intoge gentemot andra kommuner.
Då det härjämte endast rörde sig örn relativt obetydliga belopp
— en verkställd överslagsberäkning hade för år 1934 givit till resultat ett
belopp av ungefär 6,000 kronor — har departementschefen förordat, att bestämmelser
utfärdas örn att även för ärenden, avseende Stockholms stad,
granskningsavgifter skola uttagas.

I anslutning till vad sålunda förordats skulle nu ifrågavarande ersättning
till statsverket för av tjänsteman vid länsarkitektkontor utförd granskning
av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner m. m., vilka äro beroende
på länsstyrelses prövning, utgå efter följande grunder:

Granskning av förslag till stadsplan.

1. För granskning av förslag, avsett att fastställas av Kungl. Maj:t, och
för granskning av mindre förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse, utgår
en avgift av 20 kronor.

2. För granskning av större förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse,
gäller i det följande angiven taxa för granskning av förslag till byggnadsplan.

Granskning av förslag till byggnadsplan.

1. För granskning av mindre ändringsförslag, där arealberäkning ej kan
tillämpas, och för granskning av förslag, omfattande område örn högst 3
hektar, utgår en avgift av 20 kronor.

2. För granskning av förslag, omfattande område örn mer än 3 hektar,
utgår en avgift av, när arealen överstiger

3 men icke 5 hektar 20 kronor för 3 hektar och 5 kronor för varje överskjutande hektar;
5 »

10 »

25 »

50 »

100 »

150 »

200 »

250 »

300 hektar

» 10

»

30

»

.. 5

»

» 3

» »

»

»

»

» 25

»

45

»

» 10

»

.. 2

» ))

»

»

» 50

»

75

»

» 25

»

» 1 krona 20 öre»

»

»

» 100

»

105

»

» 50

»

»1 »

10 » »

»

»

»

» 150

»

160

»

»100

»

1) 1 »

»

»

»

»

» 200

1)

210

»

»150

»

»

80 » »

»

»

»

» 250

»

250

))

»200

»

»

60 » »

»

»

„

» 300

»)

280

»

»250

»

))

40 » »

»

»

»

300

»

»300

»

»lkrona »

»

»

3. Delar av hektar och kvarter räknas som hela.

4. Omfattar granskning av planområde delar, där befintliga ägoförhållanden,
bebyggelse m. m. äro ägnade att försvåra granskningen, må granskningsavgift
för sådan del efter prövning av vederbörande länsstyrelse utgå
med ett belopp, som med 50 procent överstiger den avgift, som eljest skulle
utgå.

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

7

5. Omfattar granskning av planområde delar, avsedda för tätare bebyggelse
oell till större höjd än två våningar, må granskningsavgift för sådan del
efter prövning av vederbörande länsstyrelse utgå med ett belopp, som med
100 procent överstiger den avgift, som med tillämpning av bestämmelserna i
punkterna 1—3 eljest skulle utgå.

Granskning av förslag till stomplan.

1. För granskning av förslag, avsett att fastställas av Kungl. Majit, och
för granskning av mindre förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse, utgår
en avgift av 20 kronor.

2. För granskning av större förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse,
utgår avgift med 50 procent av i det föregående angiven avgift för granskning
av förslag till byggnadsplan, dock med minst 20 kronor.

Granskning av förslag till avstyckningsplan.

1. För granskning av förslag, avseende område örn högst 5 hektar, utgår
en avgift av 15 kronor.

2. För granskning av förslag, avseende område örn mer än 5 hektar,
utgår avgift med 50 procent av i det föregående angiven avgift för granskning
av förslag till byggnadsplan.

Granskning av förslag till utomplansbestämmelser.

" För granskning av förslag, avsett att fastställas av Kungl. Majit eller av
länsstyrelse, utgår en avgift av 20 kronor, dock att länsstyrelse, örn förslag
till fastställande av utomplansbestämmelser, jämlikt 66 § stadsplanelagen,
väckts av länsstyrelsen, må förordna, att granskningsavgift icke skall utgå.

Granskning av förslag rörande allmänna vägar.

För granskning av förslag till vägföretag, avseende område där antingen
enligt stadsplanelagen hänsyn skall tågås till områdets ändamålsenliga
bebyggande eller fråga blivit väckt örn vidtagande av åtgärder för
åstadkommande av bestämmelser härutinnan, utgår för väglängd inom sådant
område av högst 100 meter en grundavgift av 20 kronor.

Utöver stadgad grundavgift utgår tilläggsavgift för varje påbörjat hundratal
meter av våglängden utöver 100 meter

inom område, där stadsplan eller byggnadsplan gäller eller avses att gälla,
med 5 kronor;

» » » stomplan eller utomplansbestämmelser gälla eller avses

att gälla, med 2 kronor;

» » » avstyckningsplangällerelleravsesattgälla,med4kronor.

Granskning av förslag till tomtindelning.

1. För granskning av förslag till tomtindelning för kvarter eller del av
kvarter, omfattande högst tre tomter, utgår en granskningsavgift av 10
kronor.

2. För varje till samma kvarter hörande tomt utöver tre utgår en tillläggsavgift
av 2 kronor.

3. För granskning av förslag till kvarterskarta utan samband med sökt
fastställelse av tomtindelning utgår en granskningsavgift av 10 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Granskning av förslag till avstyckning.

1. För granskning av förslag till avstyckning i enlighet med angiven
tomt- eller tomtplatsindelning i stadsplan, byggnadsplan eller avstyckningsplan
utgår för varje till avstyckning föreslaget område en granskningsavgift
av 2 kronor.

2. För granskning av förslag till avstyckning inom plan utan angiven
tomt- eller tomtplatsindelning eller där förslaget avviker från plan eller indelning
eller där planläggning av i denna avdelning omförmält slag icke förefinnes,
utgår för varje till avstyckning föreslaget område en granskningsavgift
av 5 kronor.

Granskning av förslag till byggnadsordning.

För granskning av förslag till byggnadsordning utgår avgift

a) då förslag överensstämmer med av byggnadsstyrelsen år 1932 utarbetade
normalförslag till byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle
eller till byggnadsordning för mindre municipalsamhälle, med
20 kronor;

b) då förslag innehåller mindre avvikelser från under a) omförmälda normalförslag
till byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle,
med 90 kronor;

c) då förslag innehåller mindre avvikelser från under a) omförmälda normalförslag
till byggnadsordning för mindre municipalsamhälle, med 60 kronor;

d) då förslag innehåller större avvikelser från under a) omförmälda normalförslag
till byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle,
med 180 kronor;

e) då förslag innehåller större avvikelser från under a) omförmälda normalförslag
till byggnadsordning för mindre municipalsamhälle, med 120 kronor;

f) då förslag avser område, varå av byggnadsstyrelsen år 1932 utarbetat
normalförslag till byggnadsordningar och utomplansbestämmelser för landsbygden
har avseende, med 20 kronor;

g) då förslag avser ändring i fastställd byggnadsordning, med 20 kronor.

Granskning av förslag till byggnadstillstånd.

För granskning av förslag till byggnadstillstånd i de fall, då länsstyrelses
prövning avser meddelande av byggnadslov, utgår granskningsavgift enligt
av byggnadsstyrelsen år 1932 utarbetat normalförslag till taxa å avgifter till
stadsarkitekt (byggnadskonsulent, byggnadsinspektör) för granskning av ritningar
i och för byggnadslov samt för besiktningar.

För granskning av förslag till byggnadstillstånd i de fall, då länsstyrelses
prövning avser meddelande av dispens från rådande byggnadsförbud eller
tillstånd till anordnande av hotell, pensionat, biograf m. m. och då ärende
avser område, där byggnadsnämnd eller byggnadsinspektör icke finnes, utgår
granskningsavgift enligt nyss omförmälda normalförslag till taxa.

För granskning av förslag till byggnadstillstånd av i nästföregående stycke
angiven art i de fall, då ärende avser område, där byggnadsnämnd eller
byggnadsinspektör finnes, utgår granskningsavgift med hälften av de i det
förut omförmälda normalförslaget till taxa angivna avgifterna, dock med
minst 10 och högst 30 kronor.

Granskning av andra slag av ärenden.

För granskning av sådana i det föregående ej angivna plan- och byggnadsärenden,
vilka bliva föremål för länsstyrelses handläggning och äro av

Statsutskottets utlåtande Nr 98. 9

beskaffenhet att böra underkastas granskning av länsarkitekt, utgår en avgift
av 20 kronor.

Beträffande ärende, vilket på grund av besvär blivit underkastat prövning
av länsstyrelse, utgår ingen granskningsavgift.

Enligt departementschefen vore det erforderligt, att riksdagens godkännande
av de i här förevarande taxeförslag ingående avgifterna inhämtades.

Utformningen av taxeförslaget ävensom de närmare föreskrifter, som
bleve erforderliga för granskningsavgifternas bestämmande och uppbärande,
borde få meddelas av Kungl. Majit.

Formerna för den statliga arkitektverksamhetens bedrivande syntes närmast
ankomma på Kungl. Maj:ts avgörande.

Promemorian innefattar förslag till fem taxor, benämnda A, B, C, D och
E. Taxa C, d. v. s. taxa å ersättning för granskningsavgifter har i det föregående
behandlats.

De övriga taxorna avse:

Taxa A: ersättning för stadsplaner och andra dylika planarbeten;

Taxa B: ersättning för husbyggnadsarbeten;

Taxa D: ersättning för särskilda uppdrag och förrättningar; samt

Taxa E: ersättning för tjänste- och förrättningsresor.

Dessa fyra taxor vore av den art, att de borde fastställas av Kungl. Majit.

Promemorians taxeförslag har departementschefen i stort sett funnit väl
avvägda. I ett hänseende har han ansett sig böra omnämna en av honom
såsom erforderlig ansedd förändring, dessutom direkt sammanhängande
med de föreslagna granskningsavgifterna. I taxa E hade i 2 mom. föreslagits
bestämmelser angående ersättning för tjänste- och förrättningsresor, vilka
företoges efter förordnande av länsstyrelse eller byggnadsstyrelsen för granskning
av ärende, som omhandlas i taxa C. Kostnaderna för dylika resor bestridas
för närvarande av statsverket. Den föreslagna bestämmelsen bör
enligt departementschefen utgå ur taxan.

I utredningsförslaget har förordats, att den nuvarande indelningen i tolv
länsarkitektsdistrikt måtte bibehållas oförändrad. Däremot har i promemorian
framlagts förslag örn inrättande av två nya länsarkitektsbefattningar
med stationering i Umeå och Östersund. I anslutning till sistnämnda förslag
har departementschefen tillstyrkt, att antalet länsarkitektsdistrikt bestämmes
till fjorton. Kungl. Majit skulle, liksom hittills, få bestämma omfattningen
av de olika länsarkitektsdistrikten ävensom placeringen av länsarkitekterna.

I varje länsarkitektsdistrikt skulle finnas ett länsarkitektkontor, som skulle
förestås av en länsarkitekt.

Länsarkitektsbefattningarna borde vara arvodestjänster, tillsatta genom
förordnande på viss tid, som regel avseende en tid av sex år. De förordnanden,
som nu komme att meddelas, borde dock lämpligen avse en tid av
endast tre år.

Länsarkitektstjänst skulle tillsättas av Kungl. Majit efter förslag av byggnadsstyrelsen
i samråd med vederbörande länsstyrelse eller länsstyrelser.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

För länsarkitekterna hara såväl i utredningsförslaget som i promemorian
föreslagits arvoden å 14,000 kronor. Departementschefen har — med hänsyn
jämväl till att det nu närmast gäller en anställningstid av endast tre år —
ansett sig böra ansluta sig till den mening, som företrädes av, bland andra,
allmänna civilförvaltningens lönenämnd, och förordat ett arvode av 12,000
kronor.

Vidare skulle i fråga örn resekostnads- och traktamentsersättning särskilt
besparingsreglemente utfärdas för befattningshavare vid länsarkitektsinstitutionen.

Departementschefen tillstyrker, att en biträdande länsarkitekt placeras
i residensstaden i varje sådant län, där länsarkitekt icke är stationerad.
För dessa befattningshavare, vilkas antal, under förutsättning av att antalet
länsarkitekter bestämmes till fjorton, föreslagits skola bliva tio, förordas en
placering å extra stat i lönegraden B 24. För de biträdande länsarkitekterna
skulle i tillämpliga delar komma till användning samma tillsättningsförfarande,
som föreslagits beträffande länsarkitekterna.

I fråga örn personalens rätt till privat arkitektverksamhet yttrar departementschefen
följande:

Av betydelse för här förevarande omorganisationsfråga är spörsmålet örn
personalens rätt till privat arkitektverksamhet. Såsom tidigare erinrats, har
den nuvarande organisationen uppbyggts under förutsättning, att länsarkitektsbefattningarna
skulle vara i viss mån bisysslor, och att länsarkitekterna
skulle hava rätt till privat arkitektverksamhet. Den på detta sätt lätt uppkommande
dubbelställningen för länsarkitekterna har understundom påtalats
och var också att finna bland de förhållanden, på vilka jag fäste uppmärksamheten
i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 oktober 1933.

I utredningsförslaget hava förordats bestämmelser beträffande personalens
rätt till privat arkitektverksamhet, enligt vilka dels länsarkitekt ej må utan
Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd utom tjänsten åtaga sig arkitektuppdrag,
som äro av beskaffenhet att kunna bliva föremål för länsarkitekts handläggning
i tjänsten eller befinnas inverka hinderlig! för tjänstgöringen
dels ock biträdande länsarkitekt och assistent icke må åtaga sig dylika en
skilda uppdrag i annan mån än vederbörande länsstyrelse för särskilt fall
och efter tillstyrkan av länsarkitekten med hänsyn till tjänstearbetet prövar
skäligt medgiva. I anslutning härtill har i utredningsförslaget framhållits,
att uppdrag, vilka ifrågavarande befattningshavare mottagit före första förordnandet
till befattningen, borde få slutföras. Arbetet härmed borde emellertid
icke få bedrivas så att det inkräktade på tjänstearbetet.

De i utredningsförslaget intagna bestämmelserna finner jag mig i allt
väsentligt kunna biträda. För vinnande av större enhetlighet torde emellertid
böra föreskrivas att, vad angår biträdande länsarkitekt och assistent,
medgivande bör lämnas av byggnadsstyrelsen efter hörande av vederbörande
länsstyrelse och länsarkitekt i stället för, såsom i utredningsförslaget ifrågasatts,
av vederbörande länsstyrelse efter tillstyrkande av länsarkitekten.

Föreskrift i nu nämnda frågor torde få utfärdas av Kungl. Majit, såvitt
angår länsarkitekter och biträdande länsarkitekter efter riksdagens godkännande.

Beträffande uppdrag, som mottagits före första förordnande till befattningen,
torde med hänsyn dels till frågans ömtåliga natur, dels till önskvärdheten
av att befattningshavarnas arbetskraft redan från början må kunna

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

11

fullt utnyttjas för statsverkets räkning, motsvarande bestämmelser böra gälla.
Några särskilda undantagsbestämmelser synas mig därför icke böra utfärdas
i bär förevarande hänseende; å andra sidan bör givetvis vid prövning av
framställningar örn tillstånd av nu ifrågavarande art all möjlig hänsyn tagas
till föreliggande särskilda omständigheter.

Arbetsuppgifternas fördelning mellan länsarkitekt och biträdande länsarkitekt
skulle bestämmas i särskild arbetsordning. Även örn fördelningen
borde vara i möjligaste mån likformig över hela landet torde dock hänsyn i
viss mån böra tagas till bland annat föreliggande lokala förhållanden, såsom
avståndet mellan huvudlänets och bilänets residensstäder med härav följande
olika resekostnader o. s. v. Biträdande länsarkitekt borde kunna fullt självständigt
handlägga de löpande tjänsteärendena inom sitt län. Endast mera
ömtåliga och komplicerade fall syntes därför i allmänhet böra hänskjutas till
länsarkitekten. I den mån tid bleve övrig för tjänstearbetet skulle biträdande
länsarkitekt även biträda med kontorsarbetet i huvudlänet. Innan erfarenhet
hunnit vinnas vore det lämpligt att lämna största möjliga frihet för utbildande
i detta avseende av en ändamålsenlig praxis inom varje distrikt.

Länsarkitekterna skulle hava tillgång till arkitektutbildat biträde, assistent.
I Stockholms läns distrikt skulle vara anställda två assistenter och i samtliga
övriga distrikt — med undantag av Jämtlands läns distrikt — en assistent.
Totala antalet assistenter skulle sålunda uppgå till fjorton.

Såväl länsarkitekterna som de biträdande länsarkitekterna och assistenterna
skulle vara byggnadsstyrelsens tjänstemän.

Länsstyrelserna skulle tillhandagå länsarkitekterna och de biträdande
länsarkitekterna med erforderliga rit- och skrivbiträden. Dessas antal borde
uppgå till 27. De skulle vara länsstyrelsernas tjänstemän.

Till jämförelse mellan de nuvarande utgifterna för länsarkitektsinstitutionen
och kostnaderna enligt propositionen har inom utskottet upprättats nedanstående
sammanställning, vari tillika införts beräknade utgifter enligt ett av
byggnadsstyrelsen den 21 november 1934 reservationsvis avgivet förslag, som
uppgjorts under förutsättning att någon omorganisation av länsarkitektinstitutionen
ej ägde rum vid 1935 års riksdag.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Utskottet.

Sammanställning rörande kostnaderna för länsarkitektorganisationen.

Avlöningar ....................................

Skriv- och rithjälp........................

Resor och traktamenten...............

Expenser ......................................

1934/1935

4) 67,000

15,000

6,000

1935/1936

(Byggnads-

styrelsens

beräkning

S1/n 34)

2) 79,000

4,000

15,000

9,600

1935/1936

(Propositio-nens förslag)

3) 394,000

28,000

30,200

Dyrtidstillägg...............................

88,000

18,000

107,600

21,000

452,200

30,000

Summa kronor

106,000

128,600

482,200

Hyreskostnader ..............................

25,500

Avgår enligt prop. genom inkomster av:

Granskningsavgifter..........................................

.............. 190,000

4) 507,700

Arkitektverksamhet ...................

............... 210,000

400,000

Nettoutgift kronor 4) 107,700

*) 12 länsarkitekter; 8.000 i Stockholms län och 5,000 i övriga län samt 4,000 till ett
arkitektbiträde i Stockholms län (dyrtidstillägg med för närvarande 27 %).

2; Ytterligare 3 arkitektbiträden å 4,000.

8) 14 länsarkitekter å 12,000, 10 biträdande länsarkitekter å extra stat i B 24 (cirka
6,500—8,500), 14 assistenter å extra stat i B 21 (cirka 5,500—7,500) samt 27 rit- och skrivbiträden
(dyrtidstillägg med för närvarande 9 % å högst 8,400).

4) Därjämte en engångskostnad för kontorsinventarier m. m. å 35,000.

Här föreslagna omorganisation av länsarkitektsinstitutionen har närmast
nödvändiggjorts av den nya stadsbyggnadslagstiftningen. Denna avser som
bekant att skapa möjligheter till kontroll över den alltjämt fortgående livliga
bebyggelsen i och kring städer och stadsliknande samhällen, allt i syfte att
förebygga en olämplig markexploatering samt en oordnad och planlös utveckling
av de hastigt växande småsamhällena. Genom denna nya lagstiftning
hava länsstyrelserna fått sig pålagd en synnerligen vittomfattande tillsyn
över byggnadsväsende! med skyldighet bland annat att övervaka ej endast
att de olika samhällena erhålla lämpliga stads- respektive byggnadsplaner
och byggnadsordningar utan också att dessa sedermera efterlevas.

Hedan med hänsyn till de stora ekonomiska värden, som dessa planläggnings-
och bebyggelseärenden innefatta, är det uppenbarligen en fråga av stor
samhällelig vikt att undanröja de starkt påtalade brister, som vidlåda den
nuvarande länsarkitektsinstitutionen. Skola hithörande ärenden kunna snabbt
och praktiskt avgöras erfordras att länsstyrelserna i nödig utsträckning äga
tillgång till tekniskt förfarna medhjälpare.

Såvitt utskottet kunnat finna måste här framlagda förslag betraktas som
en godtagbar lösning av frågan att kunna inom en begränsad kostnadsram
tillgodose länsstyrelsernas behov av dylika, av stadsbyggnadslagstiftningen

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

13

närmast betingade tekniska hjälpkrafter. Såsom departementschefen framhållit
är organisationen ej avsedd att redan nu definitivt fastlasas. En viss
prövotid är förutsatt, varför de personalförordnanden, som nu utfärdas, endast
skulle omfatta en tid av tre år.

På sätt framgår av ovanstående tabell, skulle den föreslagna förstärkningen
och omorganisationen av länsarkitektväsendet ej medföra några nämnvärt
högre kostnader än de nuvarande. Samtidigt har dock vunnits, att
länsarkitekterna liksom deras medhjälpare skulle helt ägna sin arbetskraft
åt tjänsten. Den nuvarande dubbelställningen såsom å ena sidan enskilt
praktiserande arkitekter och andra sidan granskande och kontrollerande
tjänstemän skulle alltså upphöra. Av kostnadsliänsyn har visserligen antalet
länsarkitekter måst begränsas till 14. Vid var och en av de övriga 10
länsstyrelserna skulle dock vara fast stationerad en biträdande länsarkitekt,
som skulle arbeta under ledning av länsarkitekten inom distriktet, men som
erhåller en sådan löneställning att rätt höga krav på duglighet och självständigt
omdöme kunna ställas på honom.

Finansieringen av den nya organisationen har visserligen måst byggas på
att merkostnaderna för densamma skulle till ungefär hälften täckas av granskningsavgifter
och till hälften av inkomster fran arkitektverksamhet, driven
för statens räkning.

Sammanlagt har därvid i granshiingsavgifter beräknats inflyta 190,000
kronor för år. Även med utgångspunkt från en sådan inkomstsumma torde
granskningstaxorna kunna så avvägas att de ej bliva för vederbörande samhälle
eller enskilde betungande. Enligt det framlagda taxeförslaget — vari
Kungl. Majit synes böra äga att efterhand i mån av vunnen erfarenhet vidtaga
erforderliga ändringar och jämkningar — skulle exempelvis för granskning
av en stadsplan eller byggnadsplan örn 50 hektar utgå en avgift av 105
kronor. För granskning av förslag till tomtindelning för kvarter, omfattande
högst tre tomter, har avgiften satts till 10 kronor med en tilläggsavgift
av 2 kronor för varje tomt därutöver. Redan det skydd, som granskningen
medför mot en olämplig bebyggelse, och den ökade trygghet, som
densamma, klokt och sakkunnigt utövad, bör innebära även för vederbörande
intressent, synas utgöra tillräckligt stöd för dessa avgifters uttagande.
Ifrågavarande avgiftssystem har för övrigt redan för närvarande
sin motsvarighet i de taxor, som tillämpas inom vissa städer vid byggnadsnämndernas
granskning av byggnadsritningar m. m.

Den arkitektverksamhet, som vid sidan av granskningsarbetet skulle bedrivas,
har uppskattats lämna en inkomst av sammanlagt cirka 210,000 kronor för år. Å
vart och ett av de 24 länsarkitektkontoren räknat innebär detta ett belopp av
8,750 kronor, en inkomstsumma som ej bör kunna berättiga till farhågor för en
alltför stark konkurrens med de privata arkitektkontoren, vilka i allmänhet lära
räkna med intäkter av helt annan storleksordning. De arkitektuppdrag, som
skulle utföras på länsarkitektkontoren, hava förutsatts i huvudsak bliva av
den art, att endast statliga eller kommunala myndigheter kunde förekomma

14

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

som uppdragsgivare. I vissa trakter av landet, där annan sakkunnig hjälp
ej finnes att tillgå, måste det vara av stort värde, att byggnadsnämnder och
andra kunna hänvända sig till länsarkitektkontoren för erhållande av erforderlig
teknisk hjälp. Enligt vad av utredningen framgår skulle däremot
enskildas byggnadsföretag i stort sett ligga utanför länsarkitekternas arbetsområde.

Enligt propositionen skulle länsarkitekt ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd
äga utom tjänsten åtaga sig arkitektuppdrag, som äro av beskaffenhet att
kunna bliva föremål för egen eller annan länsarkitekts handläggning i tjänsten
eller befinnas inverka hinderligt för tjänstgöringen. Biträdande länsarkitekt
och assistent skulle endast få åtaga sig dylika enskilda uppdrag efter medgivande
av byggnadsstyrelsen. Utskottet har ej funnit anledning till annan
erinran mot detta förslag än att utskottet, i anslutning till väckta motioner,
anser att Kungl. Maj:ts medgivande bör inhämtas jämväl i fråga om biträdande
länsarkitekts enskilda arkitektuppdrag.

I motionerna I: 301 och II: 519 har framhållits behovet av ytterligare
arbetsförstärkning åt länsarkitekten i Stockholms län, varjämte påyrkats att
vid avvägningen av länsarkitekternas avlöning hänsyn måtte tagas till dyrortsförhållandena.
Utan att underskatta de skäl, som av motionärerna anförts
till stöd för deras yrkanden, har utskottet dock ej ansett sig böra i
dessa hänseenden föreslå ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Vad särskilt angår
det i motionerna åberopade omfattande arbetet med regionsplanen för
Stockholm med omgivningar synes emellertid detta vara ett företag, vars
bekostande bör närmast ankomma på härav berörda kommuner.

Förslag örn att uppföra inkomsterna av länsarkitektsinstitutionen på riksstatens
inkomstsida framlägges framdeles.

Med tillstyrkande alltså i huvudsak av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med avslag å motionerna I: 300 och 302 medgiva, att
länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli 1935
organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av departementschefen angivits,

b) med avslag å motionerna I: 304 och II: 530 medgiva, att
till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor utförd
granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner
m. m., vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift
enligt de av departementschefen angivna grunderna,

c) med avslag å det i motionerna I: 301 och II: 519 gjorda
yrkandet örn ytterligare en biträdande länsarkitekt, avsedd för
Stockholms län, godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen: -

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

15

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

10 biträdande länsarkitekter................................................ B 24;

d) med avslag å det i motionerna I: 301 och II: 519 gjorda
yrkandet örn hänsyn tagande till dyrortsförhållandena vid avvägningen
av länsarkitekternas arvoden godkänna följande avlöningsstat
för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t: Kronor Kronor

a. Arvoden till 14 länsarkitekter ............ 168,300

b. Yikariatsersättningar m. mförslagsvis 8,100 176,400

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis ................................................... 76,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar m. m........................ 135,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
......................................................... 4,200 139,400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .............................1,500

Summa förslagsanslag kronor 394,000;

e) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 303 och II: 529 besluta att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet
stadgas, skola i fråga örn uppdrag utom tjänsten
gälla de särskilda bestämmelser, som av utskottet förordats;

f) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 394,000 kronor;

g) till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 58,200 kronor;

h) till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000
kronor;

i) medgiva, att Kungl. Maj:t må, örn och i den mån omständigheterna
sådant påkalla, meddela anstånd med den nya länsarkitektsorganisationens
genomförande;

j) bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader
för länsarkitektsorganisationen i det eller de länsarkitektsdistrikt,
där ett anstånd med den nya organisationens genomförande
medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen angivna grunderna taga i anspråk de för

16

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen utgående
anslagen;

k) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och
tillämpningsbestämmelser i övrigt, som vid genomförandet av
förenämnda organisation må erfordras.

Stockholm den 3 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredriksfält, Pålsson,
Tham, Lindström och Larsson i Varberg; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,
Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,
Persson i Fritorp, Nilsson i Hörby, Norsell, Andersson i Ovanmyra och Aronson.

Reservation

av herrar Johansson i Fredrikslund, Bergqvist, Holmgren och Persson i
Fritorp, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:

»Den omorganisation av länsarkitektsinstitutionen, som här föreslås, måste
redan genom sitt omfång väcka starka betänkligheter. I stället för den nuvarande
länsarkitektsinstitutionen, som utgöres av 12 med endast begränsade
arvoden statsavlönade länsarkitekter samt ett arkitektbiträde (i Stockholms
län) skulle träda en fullständigt ny organisation, bestående av 14 länsarkitekter,
10 biträdande länsarkitekter (i sekreterargrad), 14 assistenter (i notariegrad)
samt 27 fast anställda rit- och skrivbiträden. Hela denna personal
skulle vara helt statsavlönad. De nuvarande kostnaderna, 106,000 kronor
för år, beräknas stiga till 507,000 kronor årligen, vartill bör läggas en engångskostnad
för kontorsinventarier m. m. å 35,000 kronor. I utgiftsberäkningen
hava dock lokalkostnaderna för denna stora nya personalorganisation
upptagits till allenast 25,500 kronor, en summa som allenast motsvarar utgifterna
för sådana lokaler som måste förhyras. Någon hyreskostnad har
däremot ej beräknats för de länsarkitektkontor, som äro avsedda att förläggas
till vederbörande länsstyrelses lokaler. Det är att förutse att ifrågavarande
utgiftspost skall växa eller ock att anspråk på ytterligare lokalutvidgningar
skola framkomma från länsstyrelserna.

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

17

Det skall visserligen ej bestridas, att den nya stadsbyggnadslagstiftningen
medfört ökade åligganden för länsstyrelserna samt också ett ökat behov av
sakkunnig hjälp för utövandet av tillsyn över att bebyggelsen inom städer
och andra samhällen sker lämpligt och planenligt. Särskilt under vissa
övergångsår, varunder den i nya lagstiftningen förutsatta revideringen av
äldre stadsplaner samt regleringen av en del mindre samhällens bebyggelseförhållanden
pågår, kan detta arbete utan tvivel bliva betungande.
Dessa omständigheter kunna dock ej tillfyllest motivera ett beslut örn att
nyinrätta en bestående personalorganisation av en omfattning som den i
propositionen föreslagna. Det kan visserligen vara förståeligt om från länsstyrelserna
och övriga närmast berörda myndigheter krav skola framkomma
på en utvidgning av länsarkitektsinstitutionen. Såsom redan i statsverkspropositionen
framhållits (Inkomsterna; sid. 34—35) är emellertid för närvarande
en alldeles särskilt stor försiktighet påkallad när det gäller att bedöma
framkomna anspråk på personalökningar.

Finansieringen av förslaget har måst byggas — förutom på en så säregen
åtgärd, som att avgifter skulle av intressenterna upptagas för den
granskning av stadsplaneförslag m. m., vilken de enligt lag äro skyldiga
underkasta sig, — på att länsarkitektkontoren skulle mot arvode åtaga sig
en del arkitektgöromål, som rätteligen borde vara det privata eller kommunala
arkitektväsendet förbehållna. Även örn den inflytande gottgörelsen
hädanefter skulle tillfalla staten, komme dock länsarkitekternas från skilda
håll klandrade dubbelställning som praktiserande arkitekter och samtidigt
granskande organ alltjämt att förbliva. Mot en dylik utvidgning av den
statliga förvaltningsverksamlieten måste också andra principiella invändningar
framställas. Även med de begränsningar, som i propositionen förutsättes,
skulle denna verksamhet leda till ingrepp i den fria arkitektverksamheten,
som kunna visa sig vanskliga. Berättigade farhågor hava uttalats Klätt
den förhandsställning, som länsarkitektkontoren otvivelaktigt skulle få
vid förekommande tekniska arbeten för nya stads- och byggnadsplaners projektering,
kvartersindelningar, byggnadsbestämmelsers närmare utarbetning
o. s. v., kunde verka hämmande på en sund samhällsbebyggelses fria utveckling.
Den omfattande kontroll, som staten redan utövar över samhällsbildningarnas
lämpliga daning, bör enligt utskottets mening ej på detta sätt
ytterligare utsträckas.

Den arbetslättnad för de nuvarande länsarkitekterna, som kan vara påkallad,
lärer främst få uppnås på andra vägar än genom personalökningar.
I detta hänseende vill utskottet åberopa vad statskontoret anfört örn möjligheterna
att från länsarkitekterna undantaga en del arbetsuppgifter, som beröra
lantmäteriväsendet och som utan olägenhet kunna anförtros åt lantmäterikontoren.
Detta gäller särskilt vissa avstyckningsförrättningar. Såsom
ett exempel på förekommande dubbelarbete må antecknas, att inom visst
länsarkitektdistrikt — vid sidan av den kartläggning, som enligt skiftesstadgan
sker genom lantmätaren — varje avstyckning i samband med skeende
granskning inritas på kartor i länsarkitektens arkiv. Överhuvud bör lant Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 98.

1009 85 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

mätaren vid styckningen av den mark, varå ett blivande samhälle skall växa
fram, kunna öva inflytande i riktning mot en sund fastighetsbildning. Inom
Älvsborgs län praktiseras för närvarande utan hittills märkbar olägenhet att
länsarkitektens yttrande endast i undantagsfall inhämtas beträffande avstyckningsärenden,
som ej beröra köping eller municipalsamhälle. Statskontoret
har framhållit önskvärdheten av en mera bestämd gränsdragning mellan
de ärendesgrupper, som behandlas å lantmäterikontoren och å länsarkitektkontoren,
enär eljest dubbelarbete och slitningar i arbetet kunna bliva
följden.

Å Kungl. Maj:t bör enligt utskottets mening ankomma att låta överväga,
vilka organisatoriska åtgärder som i detta och andra avseenden kunna vara
påkallade i syfte främst att förebygga onödig arbetsbelastning å länsarkitektkontoren.
Likaledes synes böra ånyo övervägas möjligheterna till ett
undanröjande av olägenheterna av länsarkitekternas dubbelställning såsom
utövare dels av privat arkitektverksamhet, dels såsom statliga granskande
organ. Örn detta ganska allmänt framkomna krav skall kunna tillgodoses
torde emellertid bliva nödvändigt att de erforderliga arbetskrafterna erhålla
ställning som helt statsavlönade. Genom att göromålen inskränkas till rent
statliga granskningsuppgifter bör dock personalbehovet kunna hållas inom
måttliga gränser, varjämte samtidigt den påtalade förseningen med granskningsgöromålen
bör kunna undanröjas. På detta sätt böra också de i propositionen
antydda rekryteringssvårigheterna kunna förminskas. Utskottet
vill tillstyrka att riksdagen hos Kungl. Majit framställer begäran örn en förnyad
utredning av länsarkitektfrågan i enlighet med sålunda angivna riktlinjer.

Vid den prövning utskottet ägnat förevarande proposition har utskottet
alltså kommit till den uppfattningen att den ej bör av riksdagen bifallas. Vad
anslaget för nästkommande budgetår beträffar har utskottet med beaktande av
de framkomna kraven på arbetsförstärkning till länsarkitekterna ansett till
grund för anslagsberäkningen böra läggas byggnadsstyrelsens framställning
av den 21 november 1934. Detta förslag, som reservationsvis framlagts
under förutsättning att ingen omorganisation vid innevarande riksdag kommer
till stånd, avser en utökning av de fackutbildade biträdenas antal fran ett
till fyra. Käknat efter ett arvode av 4,000 kronor innebär detta en kostnadsökning
av 12,000 kronor, dyrtidstillägg oberäknat. Utskottet har ej
velat motsätta sig en sådan utökning.

Likaledes tillstyrker utskottet att för skriv- och rithjälp upptages ett av
byggnadsstyrelsen begärt nytt anslagsbelopp av 4,000 kronor. Posten till
expenser synes böra ökas från 6,000 till 8,000 kronor (i stället för av byggnadsstyrelsen
begärda 9,600 kronor).

Sammanlagt innebär detta en anslagsökning från nuvarande 88,000 kronor
till 106,000 kronor (i stället för av byggnadsstyrelsen begärda anslag av
107,600 kronor). Detta belopp av 106,000 kronor bör enligt de nya grunderna
för riksstatens uppställning fördelas på två anslag nämligen

Länsarkitekter: Avlöningar (förslagsanslag) ••
Länsarkitekter: Omkostnader (förslagsanslag)

83,000: —
23,000: —

Summa kronor 106,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

19

Under åberopande bärav hemställer utskottet,

I) att riksdagen med bifall till motionerna I: 300 och 302
må avslå Kungl.Maj:ts i propositionen nr 190 framlagda förslag;

II) att riksdagen må anvisa

a) till Länsarkitekter: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
ett förslagsanslag av 83,000 kronor;

b) till Länsarkitekter: Omkostnader för budgetåret 1935/1936
ett förslagsanslag av 23,000 kronor;

III) att motionerna I: 301 och II: 519, I: 303 och II: 529 samt
I: 304 och II: 530 ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

IV) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t ville låta verkställa förnyad utredning av
frågan örn länsarkitekternas ställning m. m. enligt de riktlinjer,
som utskottet ovan angivit.»