Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

1 :o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen avlåtna,
den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Majit i
avseende å postverket (punkt 1, sid. 3—5, av det vid propositionen under
rubrik »Utgifter för kapitalökning Bil. 3» fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att
till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I enlighet med generalpoststyrelsens, av departementschefen förordade förslag
tillstyrker utskottet att för ifrågavarande ändamål anvisas 300,000 kronor
eller samma belopp, som beviljats för löpande budgetår. Då en besparing
å tidigare beviljade inventarieanslag av omkring 300,000 kronor beräknas vara
förefintlig vid ingången av nästkommande budgetperiod, skulle sålunda under
densamma i runt tal 600,000 kronor stå till förfogande för postverkets inventarieanskaf
f ning.

I avseende å förevarande, liksom i det följande behandlade anslag till de
fyra kommunikationsverken —- med undantag av anslaget till inlandsbanan
— får utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag örn att täckning för desamma
beredes av lånemedel. Anslaget till inlandsbanan bör såsom tidigare bestridas
från andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetårets 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt
2, sid. 5—9) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 9. 1

Utskottet.

2

Statsutskottets utlåtande Nr y.

Utskottet.

Ifrågavarande förslag avser anskaffande av nya lokaler för postkontoret
Stockholm 5, från vilket postutdelning till allmänheten inom Östermalm äger
rum. För postkontoret förhyres för närvarande lokal i en av enskild person
ägd fastighet med adress Kommendörsgatan 5 och Brahegatan 21. Hyreskontraktet
gäller till och med utgången av september 1937. Då de nuvarande
lokalerna från skilda synpunkter ansetts otillfredsställande, har generalpoststyrelsen
företagit undersökningar örn möjligheterna att inom samma fastighet
bereda ökade utrymmen för postkontoret. Av dessa undersökningar har framgått,
att icke ens för kort tid tillräckliga lokaler stå att vinna på denna väg.
Med hänsyn härtill har generalpoststyrelsen föreslagit, att för ändamålet skulle
inköpas ett i närheten av Östermalmstorg beläget tomtområde (Nybrogatan
57). Den för området begärda köpeskillingen 550,000 kronor motsvarar ett
pris av 462 kronor per kvadratmeter. Å området befintliga byggnader skulle
rivas och å detsamma uppföras en ny posthusbyggnad, till vilken professorn E.
Lallerstedt uppgjort ritningar. Enligt dessa skulle byggnaden förutom lokaler
för postkontor även inrymma till uthyrning avsedda bostadslägenheter.

Enligt vad utredningen utvisar och utskottet efter avlagt besök kan bekräfta,
äro de nuvarande postkontorslokalerna på grund av poströrelsens starka
tillväxt otillräckliga och även i övrigt mindre tillfredsställande. Det av
generalpoststyrelsen framlagda nybyggnadsförslaget synes erbjuda en lämplig
lösning av lokalfrågan.

Inköpet av tomt skulle draga en kostnad av 550,000 kronor och den nya posthusbyggnaden
1,120,000 kronor, tillhopa 1,670,000 kronor. Under erinran att
en tillfredsställande avkastning å detta kapital synes påräknelig får utskottet
tillstyrka förslaget.

De erforderliga anslagsmedlen äro avsedda att fördelas på två budgetår,
varvid 850,000 kronor nu skulle anvisas. *

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till posthusbyggnad å Östermalm i Slockholm
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 850,000 kronor, att utgå av lånemedel.

3:o) Till- oell ombyggnad av posthuset i Värnamo. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 3, sid. 10 och 11), som avser att bereda utvidgade lokaler
för postkontoret i Värnamo, hemställer utskottet,

att riksdagen må för till- och ombyggnad av posthuset i
Värnamo för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 29,500 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Ombyggnad av posthuset i Visby. Kungl. Majit har (punkt 4, sid.
11—13) föreslagit riksdagen att till ombyggnad av posthuset i Visby för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 39,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

1934 års riksdag har till inköp för postverkets räkning av riksbankens
fastighet i Visby för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av 286,000 kronor. Enligt det för riksdagen framlagda
förslaget skulle postkontoret, för vilket lokal i fastigheten förhyrts sedan
år 1903, få sitt behov av utvidgade lokaler tillgodosett genom ianspråktagande
av de utrymmen, som disponerades av riksbankens avdelningskontor.
Det förutsattes, att för ändringsarbeten i fastigheten erforderliga medel, då
approximativt beräknade till 35,000 kronor, skulle äskas å riksstaten för budgetåret
1935/1936.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle omändringsarbetena kosta 39,000
kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ombyggnad av posthuset i Visby för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 39,000
kronor, att utgå av lånemedel.

5: o) Inköp och inredning för postverkets räkning av fastigheten nr 3 i
kvarteret Elefanten i Söderhamn. Kungl. Maj:t har (punkt 5, sid. 13—20)
föreslagit riksdagen att till inköp och inredning för postverkets räkning av
fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten i Söderhamn för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 173,000 kronor.

Under erinran bland annat att postkontoret i Söderhamn vore inrymt i en
telegrafverket tillhörig fastighet, hemställde generalpoststyrelsen i skrivelse
den 8 december 1933, att Kungl. Majit måtte föreslå 1934 års riksdag
att anvisa anslag för inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 3 i
kvarteret Elefanten i Söderhamn samt för inredande av postkontorslokal i sagda
fastighet.

Telegrafstyrelsen tillstyrkte berörda framställning.

Statens organisationsnämnd uttalade i utlåtande den 12 januari 1934 bland
annat, att nämnden, som hade under utredning frågan örn användande i ökad
omfattning av gemensamma lokaler och gemensam personal för post- och telegrafverken
m. m., funne den av generalpoststyrelsen ifrågasatta åtgärden vara
ägnad att, såvitt anginge ifrågavarande post- och telegrafanstalter, försvåra
åvägabringandet av samarbete mellan de båda verken och i viss mån föregripa
resultatet av nämndens verksamhet. På grund härav och då tydligen
andra praktiska möjligheter erbjöde sig för anskaffande av det ökade utrymme,
som kunde erfordras, funne nämnden sig icke kunna tillstyrka bifall
till generalpoststyrelsens förslag.

Genom beslut den 26 januari 1934 fann Kungl. Maj:t generalpoststyrelsens
berörda framställning icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

På framställning av telegrafstyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 27 april
1934 åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med generalpoststyrelsen och tele -

TJtskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

grafstyrelsen verkställa förnyad utredning beträffande tillgodoseendet av
postverkets och telegrafverkets behov av lokaler i Söderhamn, varvid i första
hand borde undersökas möjligheten att inrymma lokalerna i gemensam byggnad,
ävensom att till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Med skrivelse den 28 maj 1934 inkom byggnadsstyrelsen med den sålunda
anbefallda utredningen och förordade därvid, i likhet med generalpoststyrelsen
och telegrafstyrelsen, ett som alternativ I betecknat förslag, innebärande att
telegraf- och postverket skulle erhålla lokaler inom skilda fastigheter. Kostnaderna
för detta alternativ uppgick till 207,000 kronor enligt följande sammanställning
:

Kronor

Omändring av telegrafverkets fastighet för verkets eget behov .... 34,000

Inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten 150,000
Inredning av postkontorslokal i sistnämnda fastighet ............ 23,000

207,000

I skrivelse den 31 augusti 1934 meddelade telegrafstyrelsen bland annat, att
efter av telegrafstyrelsen förda underhandsförhandlingar med vederbörande
statsråd samt med ordföranden för organisationsnämnden den vägen till en
provisorisk lösning av frågan beträtts, att fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten
förvärvats av direktionen för telegrafverkets änke- och pupillkassa för
en köpeskilling av 150,000 kronor. Därefter hade direktionen uthyrt fastigheten
till telegrafstyrelsen för en tid av 20 år, räknat från och med den 1 oktober
1934. Enligt mellan sagda styrelse och generalpoststyrelsen sedermera
träffat avtal hade generalpoststyrelsen såsom hyresgäst övertagit de rättigheter
och iklätt sig de skyldigheter, som jämlikt nämnda hyreskontrakt tillkommit
telegrafstyrelsen. Avsett vore att, så snart vissa av generalpoststyrelsen
ifrågasatta omändringsarbeten av de numera förhyrda lokalerna kommit till
stånd, postkontoret skulle avflytta till den omhandlade fastigheten och därigenom
bereda utrymme för telefonstationens i Söderhamn ombyggande. Kostnaderna
för de förhyrda lokalernas omändring, vilken snarast komme att utföras
i huvudsaklig överensstämmelse med av professorn E. Lallerstedt uppgjorda
ritningar, beräknades nu liksom tidigare till 23,000 kronor. Omändringsarbetena,
som komme att utföras genom generalpoststyrelsens försorg,
skulle bekostas av fastighetens nuvarande ägare. I anslutning härtill har
generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av ett anslag av 173,000 kronor
för inköp och inredning för postverkets räkning av ifrågavarande fastighet.

Undersökning har pågått örn möjligheterna att jämväl framdeles för postoch
telegrafverkens avdelningar i Söderhamn bereda lokaler inom samma byggnad.
Närmast avsågs då en utvidgning av nuvarande telegrafbyggnad, som
för närvarande inrymmer lokaler också för postkontoret. Genom den företagna
åtgärden att fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten inköpts av telegrafverkets
änke- och pupillkassa och därefter uthyrts till generalpoststyrelsen är emel -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

lertid en dylik lösning av verkets lokalfrågor praktiskt taget ej längre möjlig
att genomföra. I det läge ärendet nu befinnes torde, såsom jämväl departementschefen
framhållit, någon annan utväg icke stå till buds än den av generalpoststyrelsen
föreslagna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp och inredning för postverkets
räkning av fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten i Söderhamn
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

173,000 kronor, att utgå av lånemedel.

6:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter. Kungl. Majit har
(punkt 6, sid. 20 och 21) föreslagit riksdagen att till inköp för postverkets
räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan
uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Under erinran att fastighetsinköp avsedda att bestridas från ifrågavarande Utskottet.
anslag skola i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj :ts prövning, får utskottet
tillstyrka Kungl. Maj :ts anslagsäskande. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastigheter,
vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan
uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

7:o) Mark till landningsfält för flygplan. Kungl. Majit har (punkt 7, sid.

21—24) föreslagit riksdagen att till mark till landsningsfält för flygplan för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål hava hittills anvisats lånemedelsanslag å tillhopa
350,000 kronor.

Staten har — enligt vad departementschefen meddelat — numera inköpt
eller vidtagit åtgärd för expropriation av mark för alla i luftfartsleden Stockholm—Malmö
ingående hjälplandningsfält, som icke äro belägna å kronojord
eller ecklesiastika egendomar eller å städer tillhörig mark. För inköp av mark
för de återstående hjälplandningsfälten å leden Malmö—Göteborg—norska
gränsen och förvärvande av erforderliga servitutsrättigheter beräknas, utöver
den behållning som påräknas å förut för ändamålet anvisade anslag, åtgå 80,000
kronor.

.Vidare ifrågasättes, att -—- liksom från anslaget till förvärvande av mark
till landningsfält för flygplan nu utgå kostnader för anskaffande av servitut
till förhindrande av att i närheten av hjälplandningsfält finnas för inoch
utflygning hindrande föremål — kostnader för bortflyttning av i närheten
av hjälplandningsfält befintliga elektriska ledningar, vilka äro till hinder för
luftfarten, eller för sådana ledningars nedläggande i kabel skulle bestridas

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

från anslaget. För detta ändamål erfordras ett belopp av 30,000 kronor för
nästa budgetår. I anslutning härtill äskas ett anslag å 110,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till mark till landningsfält för flygplan
för budgetaret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

110,000 kronor, att utgå av lånemedel.

8:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 24—26) örn anslag till belysningsanläggningar för luftfartsleder
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Telegrafverket.

9:°) Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 27) örn anvisande av återstoden
av det för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga beloppet, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i kvarteret
Jericho i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,050,000 kronor, att utgå av lånemedel.

10:°) Telefonstationsbyggnad i Enskede i Stockholm. Kungl. Majit har
(punkt 10, sid. 27—29) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i
Enskede i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

Förevarande förslag avser uppförande av telefonstationsbyggnad i Enskede,
avsedd att jämväl inrymma lokaler för postkontoret i Enskede. Telefonstationen,
som skulle bli automatisk, är avsedd för abonnenterna vid de nuvarande
manuella stationerna i Enskede och Stureby. Telegrafstyrelsen har för avsikt
att a, mark, som av Stockholms stad upplåtes med tomträtt, uppföra en
nybyggnad i tre vaningar jämte källarvåning samt en mindre garagebyggnad.
Byggnaderna skola uppföras av tegel på grund av betong och beräknas
kosta 300,000 kronor.

Ifrågavarande byggnad är avsedd dels att möjliggöra den fortsatta automatiseringen
av Stockholms telefonnät dels ock att bereda nya lokaler för postkontoret
i Enskede.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Enskede i
Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

11 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av vissa markområden i Nynäshamn.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 11, sid. 29—32),
som avser inköp för telegrafverkets räkning av mark, som är belägen vid telegrafverkets
verkstad i Nynäshamn och delvis redan disponeras för dess räkning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
vissa markområden i Nynäshamn för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

12 :o) Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av förrådstomt i

Malmö. Kungl. Majit har (punkt 12, sid. 32—34) föreslagit riksdagen att
till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av förrådstomt i Malmö
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 251,000 kronor.

Förevarande förslag avser att till en plats sammanföra telegrafverkets i
Malmö förråd och tillhörande hjälpverkstäder. De olika förrådsavdelningarna
äro för närvarande inrymda på sex olika platser i staden.

För ändamålet skulle inköpas en tomt belägen vid Industrigatan inom
Mellersta förstaden i Malmö, vilken kostade 56,000 kronor.

Å densamma skulle för en beräknad kostnad av 195,000 kronor uppföras en
förrådsbyggnad, inrymmande förutom förråd även garage samt lokaler för
smedja och apparatreparationer.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp och bebyggande för telegrafverkets
räkning av förrådstomt i Malmö för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 251,000 kronor, att utgå
av lånemedel.

13 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Landskrona. Kungl.

Majit har (punkt 13, sid. 34—37) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets
räkning av fastighet i Landskrona för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 68,000 kronor.

Ifrågavarande till inköp föreslagna fastighet, nr 5 i kvarteret Gamla Strand
vid Trädgårdsgatan, gränsar till telegraf- och telefonstationsbyggnaden, i vilken
jämväl postkontor är inrymt. Genom förvärvet skulle ny infart till tele -

Utskottet.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

grafhusgården kunna beredas och postkontoret kunna erhålla ökade lokaler,
varjämte möjligheterna till framtida utvidgningar säkerställas.

Då köpeskillingen, 68,000 kronor, därjämte synes skälig, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
fastighet i Landskrona för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 68,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14:o) Till- och påbyggnad av telefonstationsbyggnaden i örebro. Kungl.

Majit har (punkt 14, sid. 37—40) föreslagit riksdagen att för till- och påbyggnad
av telefonstationsbyggnaden i örebro för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Telefonstationsbyggnaden inrymmer jämväl postkontor. Postverket disponerar
emellertid även förhyrda lokaler i stationshuset vid Örebro central. Genom
den nu föreslagna till- och påbyggnaden, som beräknats kosta 350,000
kronor, skulle utrymme beredas för den blivande automatiska telefonstationen
och postverket få sina lokaler förlagda till en plats. I sammanhang härmed
skulle en del ändringsarbeten utföras inom den nuvarande byggnaden och bestridas
av telegrafverkets förnyelsefondsmedel ävensom medel å postverkets
driftskostnadsstat.

Då Kungl. Maj :ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för till- och påbyggnad av telefonstationsbyggnaden
i Örebro för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 350,000 kronor, att utgå av lånemedel.

15:o) Telefonstationsbyggnad i Ljusdal. Kungl. Majit har (punkt 15, sid.
41 och 42) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Ljusdal för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 111,000 kronor.

För anordnande av en ny telefonstation i Ljusdal skulle för omkring 6,000
kronor inköpas en tomt, å vilken skulle uppföras en nybyggnad i en våning
jämte källare och vindsvåning. Telegrafstyrelsen har beräknat byggnadskostnaden
till 97,000 kronor, medan byggnadsstyrelsen uppskattat densamma till

105,000 kronor. I anslutning till byggnadsstyrelsens kalkyl äskas nu 111,000
kronor.

Utskottet, som ej kunnat undgå att finna den beräknade byggnadskostnaden

105,000 kronor hög, har emellertid ej velat motsätta sig förevarande förslag.
Det äskade anslagsbeloppet 111,000 kronor, varav 6,000 kronor tomtkostnad,
torde därför böra anvisas.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Ljusdal för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 111,000
kronor, att utgå av lånemedel.

16 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Östersund. Kungl.
Majit har (punkt 16, sid. 42—44) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets
räkning av fastighet i Östersund för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 140,700 kronor.

I telegrafverket tillhörig, år 1908 förvärvad fastighet i Östersund äro inrymda
telegraf- och telefonstation samt linjeexpedition ävensom postkontor.
För till- och påbyggnad av fastigheten anvisades för budgetåret 1930/1931 ett
reservationsanslag av 170,000 kronor. Med denna till- och påbyggnad tillgodosågs
huvudsakligen behovet av ökat utrymme för postkontoret, varjämte telegrafverket
erhöll behövligt tillskott till sina utrymmen inom fastigheten i
fråga.

Den angränsande fastigheten nr 3 i kvarteret Postiljonen, som är åsatt ett
taxeringsvärde av 95,000 kronor, har nu telegrafstyrelsen föreslagit till
inköp. Köpeskillingen uppgår till 140,700 kronor.

Köpeskillingen för ifrågavarande fastighet synes förhållandevis hög. Ömkligt
är emellertid att möjligheterna till framtida utvidgning av telegraf- och
postverkens lokaler ej ytterligare försittas. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förevarande förslag får utskottet därför hemställa,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
fastighet i Östersund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 140,700 kronor, att utgå av lånemedel.

17 :o) Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.

Under erinran, att förevarande anslag endast får disponeras efter Kungl.
Maj :ts medgivande i varje särskilt fall, får utskottet, med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 17, sid. 44 och 45), hemställa, •

att riksdagen må till inköp och bebyggande för telegrafverkets
räkning av fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

18 :o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Majit har (punkt 18, sid. 45—48) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Utskottet.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Telegrafstyrelsen har beträffande de senare årens utveckling uppgjort följande
tabeller:

Riks-

Ökning ( + ) eller minsk-ning (—) under året

Under året

År

samtal mot
särskild
avgift

Samtals-

avgifter

av antal
riks-samtal

av samtalsavgifter

Telefon-apparater
vid årets
sint

influtna in-trädes- och
abonnemangs-avgifter

Antal

Kronor

%

Kronor

%

Antal

Kronor

1929 . . .

41,824,810

30,503,406

+ 5.4

+ 2,114,831

+ 7.4

495,312

50,218,177

1930 . . .

43,624,286

32,148,890

+ 4.3

+ 1,645,484

+ 5.4

522,454

52,501,418

1931 . . .

44,177,300

33,173,183

+ 1.3 1

+ 1,024,292

+ 3.2 1

546,453

54,099,4373

1932 . . .

43,945,683

33,026,779

-0.5

- 146,404

— 0.4

563,337

55,182,2804

1933 . . .

44,435,790

33,917,333

+ 1.1

+ 890,554

+ 2.7

576,774

55,156,8575

1934 . . .

46,800,000

35,800,000

+ 5.3

+ 1,883,000

+ 5.6

601,500

56,225,000®

Fr. o. m. den 1/i 1931 upphörde avgiftsbeläggningen av förut taxerade landssamtal och genomfördes
en omfattande taxeomrädosrevision, varigenom fornt avgiftsbelagda samtal blevo avgiftsfria.
Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 januari 1929.

3 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 januari 1931.

4 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 april 1932, vissa inträdesavgifter fr. o. m.
den 1 mars 1932.

5 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 juli 1933, vissa inträdesavgifter fr. o. m.
den 1 april 1933.

6 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 oktober 1934.

Ökning (+) eller minsk-ning (—) under året

Ökning ( + ) eller minsk-ning (—) under året

Ar

av antal telefon-apparater

av inträdes- och
abonnemangs-avgifter

Taxerade

telegram

Telegram-

avgifter

av an-talet te-legram

av telegramavgifter

Antal

%

Kronor

%

Antal

Kronor

%

Kronor

%

1929 .

+ 23,107

+ 4.9

+ 713,6002

+

1.4

6,556,403

7,957,451

- 0.3

+ 471,884

+ 6.3

1930 .

+ 27,142

+ 5.5

+ 2,283,241

+

4.5

6,259,420

7,639,477

- 4.5

- 317,974

- 4.0

1931 .

+ 23,999

+ 4.6

+ 1,598,0193

+

3.0

5,910,847

7,408,172

- 5.6

- 231,305

-3.0

1932 .

+ 16,884

+ 3.1

+ 1,082,8434

+

2.0

5,171.775

6,885,770

- 12.5

- 522,402

- 7.1 !

1933 .

+ 13,437

+ 2.4

— 25,4235

-

O.o

5,012,010

6,652,011

- 3.1

- 233,758

- 3.4 !

1934 .

+ 24,700

+ 4.3

+ 1,068,000®

+

1.9

5,000,000

6,625,000

- 0.2

— 27,000

— 0.4

Anm. I dessa tabeller äro uppgifterna för år 1934 approximativt beräknade nied ledning av förhållandena
under de nio första månaderna av året.

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen
för budgetåren 1931/1935 anvisat respektive 14,000.000, 11,500,000, 11,500,000
och 12,350,000 kronor. I anslaget för budgetåret 1931/1932 ingick ett belopp
av 600,000 kronor för en ny kabel till Danmark. Anslaget för budgetåret

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

1933/1934 innefattade ett belopp av 1,500,000 kronor för framdragande av
nya blanka lands- och riksledningar, vilkas omedelbara utförande, ehuru icke
strängt nödvändigt, likväl ansetts önskvärt för underlättande av den långväga
telefontrafiken samt för beredande av sysselsättning åt eljest överflödig tillfällig
personal inom telegrafverket. Med hänsyn till det alltjämt rådande
stora behovet att bereda arbetstillfällen inräknades i anslaget för innevarande
budgetår ett belopp av 2,000,000 kronor för anordnande av tvärförbindelser
mellan olika telefoncentra, särskilt i Norrland, samt för nedläggande av ytterligare
en del landskablar, allt utöver den ordinarie arbetsplanen.

För nästkommande budgetperiod äskas nu 15,000,000 kronor. Detta belopp
skulle enligt telegrafstyrelsens beräkningar fördela sig på följande sätt.

För nya blanka riksledningar erfordras 1,600,000 kronor och
för komplettering av pupinutrustningen i tidigare utlagda^
kablar för rikstrafik krävas 800,000 kronor. För de nya kablar för
riksledningar, som på grund av järnvägselektrifieringen under år 1935
måste utläggas mellan Stockholm och Eskilstuna samt mellan Örebro och
Karlstad, har totala kostnaden beräknats komma att uppgå till 6,600,000 kronor,
varav 3,600,000 kronor skulle utgå såsom kapitalökningsanslag och återstoden,
3,000,000 kronor, bekostas av förnyelsefonden. Med anledning av den
väntade abonnentökningen erfordras sammanlagt 9,000,000 kronor, varav för
nya abonnenter 4,700,000 kronor, för landsledningar 800,000
kronor, för nätarbeten och stationsutvidgningar 1,500,000
kronor samt för nya växelstationer och oförutsedda arbeten
2,000,000 kronor.

De belopp, som under senaste åren nedlagts på nyanläggningar vid telegrafverket,
äro högst betydande. Under titel »fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende» har -— i huvudsak för telefonnätets utbyggnad -—
under budgetåren 1931—1935 anvisats sammanlagt 49,350,000 kronor.

Nu begäras för samma ändamål ytterligare 15,000,000 kronor. Av denna
summa beräknas emellertid 3,600,000 kronor åtgå för riksledningsomläggningar
i samband med järnvägselektrifieringen. Av återstoden falla 9,000,000
kronor på lednings- och stationsarbeten, betingade av väntade nya telefonabonnemang.
Det anses nämligen, att man ej skall behöva räkna med något avbrott
i den gynnsamma utveckling, som kännetecknat landets telefonväsen
även under de senaste åren. Den för år 1935 motsedda ökningen i antal telefonapparater
(för närvarande uppgående till cirka 600,000 för hela riket) uppskattas
till ungefär 25,000 eller samma siffra som för år 1934.

Överhuvud kan till stöd för anslagsbeloppets beviljande åberopas telegrafstyrelsens
egen, på verkställda beräkningar grundade uppskattning av anslagsbehovet
samt därmed också följande ansvar för anslagsmedlens förräntning.
Gagnet av att det svenska telefonväsendet alltjämt kan hållas på en
tekniskt högstående nivå är allmänt erkänt. Med tagen hänsyn till dessa förhållanden
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att här begärda anslagsbelopp
å 15,000,000 kronor oavkortat beviljas.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Teknikens alltjämt fortgående utveckling medför emellertid, att telegrafverkets
tekniska utrustning jämförelsevis snabbt föråldras. Härtill kommer, att
de till telegrafverket anvisade kapitalökningsanslagen utanordnas av lånemedel.
Anspråken pa avkastning — liksom också på årliga avsättningar till
förnyelsefond — måste därför sättas rätt höga. Särskilt under senaste åren
hava dock de i detta hänseende ställda förväntningarna uppfyllts. Samtidigt
med att vissa taxereduktioner genomförts har nämligen verket kunnat visa
årsinkomstresultat av 8 procent för vartdera åren 1931 och 1932 och över 8,5
procent för vartdera av åren 1933 och 1934.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla som önskvärt, att verksledningen
allt framgent liksom hittills lämnas en viss, örn än begränsad frihet, då det
gäller att affärsmässigt lämpa taxenormerna efter tidsutvecklingen och trafikens
alltjämt sig förändrande krav. Åtminstone på lång sikt sett lärer en viss
sådan rörelsefrihet endast kunna främja verkets ekonomi och alltså indirekt
även bliva statsfinansiellt gagnelig.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen ma till fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende för budgetaret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

19 :o) Radioanläggning för flygplats i Bromma. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 19, sid. 48—50) örn anslag för radioanläggning för flygplats i
Bromma kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
härigenom

anmäles.

Statens järnvägar.

20:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit
har (punkt 20, sid. 51—54) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning
av spåröverbyggnaden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,850,000 kronor.

Den normala fortlöpande förstärkningen av spåröverbyggnaden har för budgetåret
1935/1936 respektive, i vad avser förnyelsefondsmedel, år 1935 beräknats
draga en total kostnad av 3,450,000 kronor. I avvaktan å pågående utredning
rörande användningen av affärsverkens förnyelsefonder föreslås nu, att
berörda belopp så fördelas, att 1,350,000 kronor skulle utgå av kapitalökningsmedel
och 2,100,000 kronor av förnyelsefondsmedel. Dessutom äskas medel till
ytterligare rälsutbyten i syfte att använda därvid upptagen räls till den under
byggnad varande banan Ulricehamn—Jönköping. För detta ändamål erfordras
ett totalbelopp av 1,500,000 kronor, varav 500,000 kronor av kapitalökningsmedel
för nästa budgetar samt 1,000,000 kronor av förnyelsefondsmedel
med lika fördelning å åren 1935 och 1936.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

Till frågan om järnvägsanläggningen Ulricehamn—Jönköping kommer utskottet
att taga ställning i annat sammanhang. Man synes dock redan nu böra
räkna med att gamla Täler från statsbanorna böra användas för rälsläggningen
å denna nya bana, där trafikbelastningen ej torde bliva synnerligen stor.
Utskottet vill därför tillstyrka förslaget örn att för en påskyndad rälsomläggning
å vissa äldre statsbanesträckor anvisas 500,000 kronor utöver det belopp
av 1,350,000 kronor, som erfordras på grund av det normalt fortskridande
arbetet å statsbanornas spårförstärkning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,850,000 kronor, att utgå av lånemedel.

21 :o) Skenfria vägkorsningar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 54—55) hemställer utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 350,000
kronor, att utgå av lånemedel.

22 :o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 56) hemställer utskottet,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

23 :o) Telefonledningar oell kabelarbeten. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telef anledning ar och kabelarbeten för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.

24 :o) Reparationsverkstad för motorfordon vid huvudverkstaden i örebro.

Kungl. Maj :t har (punkt 24, sid. 57—60) föreslagit riksdagen att till reparationsverkstad
för motorfordon vid huvudverkstaden i Örebro för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Enligt ett av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag skulle en motorfordonsverkstad
vid huvudverkstaden i Örebro inrymmas i därvarande stora plåtslagareverkstad.
Det behövliga utrymmet i plåtslagareverkstaden hade erhållits främst
genom att arbetsplanen i avdelningen för reparation av lokomotivångpannor
kunnat inskränkas till följd av minskat antal reparationsobjekt av nyssnämnt
slag, sedan elektrifieringen av de mera betydande statsbanelinjerna genomförts.
Eör att den föreslagna motorverkstadsavdelningen skulle kunna på mest effektiva
sätt fylla sitt ändamål, krävdes dels vissa förändringsarbeten för 145,000

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

kronor och dels anskaffning av specialmaskinerier för 45,000 kronor. Av det
sammanlagda behövliga beloppet, 190,000 kronor, skulle 65,000 kronor utgå
av förnyelsefondsmedel och återstoden 125,000 kronor anvisas såsom kapitalökningsanslag.

Genom anordnandet av ifrågavarande verkstad skulle reparationsarbetena
beträffande statsbanornas motorfordonspark centraliseras. Av den i ärendet
förebragta utredningen framgår, att denna åtgärd skulle ur driftsekonomisk
synpunkt ställa sig fördelaktig. Utskottet tillstyrker fördenskull, att erforderliga
medel för ändamålet nu anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till reparationsverkstad för motorfordon
vid huvudverkstaden i Örebro för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå av lånemedel.

25 :o) Huvudförrådsbyggnad m. m. i örebro. Kungl. Maj :t har (punkt 25,
sid. 60—69) föreslagit riksdagen att till huvudförrådsbyggnad m. m. i Örebro
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet förehaft
en inom andra kammaren av herr C. Lovén m. fl. väckt motion, nr 291, i vilken
hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majrts förslag att anslå

425,000 kronor till en ny förrådsbyggnad för statens järnvägar i örebro.

Järnvägsstyrelsen har såsom ett led i rationaliseringen av statens järnvägars
förrådsväsende föreslagit inrättande av ett centralförråd i Örebro.

Anläggningskostnader och förändringar i årskostnader för dessa rationaliseringsåtgärder
har järnvägsstyrelsen beräknat bliva följande:

Anläggningskostnad: Kronor

Huvudförrådsbyggnaden ................................ 625,000

Kontorstillbyggnaden .................................... 55,000

Gatu- och spårarbeten .................................... 20,000

Summa kronor 700,000

Förändringar i årskostnader:

Förbättringar: Kronor Kronor

Personalbesparing 24 man ...................... 119,000

Uthyrning av huvudförrådet i Stockholm

4,700 kvm magasinsyta å 10 kr................. 47,000

450 » expeditionslokaler ä 20 kr........... 9,000 175,000

Merutgifter:

Avsättning till förnyelsefond, förräntning och allmänt underhåll

8 % å 700,000 kronor .................................. 56,000

Saldo förbättring kronor 119,000

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

Departementschefen har anfört följande.

Såsom jag inledningsvis antytt får järnvägsstyrelsens förslag om inrättande
av centrallager i Örebro med materielreserv för övriga statens järnvägars
förråd anses utgöra ett led i styrelsens strävanden i riktning mot en rationell
omläggning av statens järnvägars förrådsväsende. Med denna omläggning avses,
bland annat, att ernå ett nedbringande av lagerhållningen i linjeförråden
och i distriktens huvudförråd. Vid en centralisering av lagerhållningen genom
förrådsorganisationens förgreningar upp till ett centrallager vinnes uppenbarligen
möjlighet att i mindre omfattning än eljest lagra förnödenheter och
särskilt sådana, av vilka icke dagligen behov föreligger. Exempelvis må nämnas,
att enligt tillgänglig uppgift värdet av banavdelningen lager vid 1931
års utgång utgjorde omkring 9,700,000 kronor men vid 1933 års slut nedbragts
till omkring 4,900,000 kronor. En sålunda minskad lagerhållning har sin betydelse
icke endast däri, att det i förrådet bundna kapitalet med åtföljande
räntekostnader i motsvarande mån reduceras, utan även i det minskade arbete
för de skilda förrådens vård och drift, som därmed vinnes. Förutom genom
centralisering och därmed sammanhängande systematisering av lagerhållningen
har järnvägsstyrelsen sökt minska förråden på så sätt att styrelsen, i den
utsträckning som befunnits lämplig, överenskommit med leverantörer örn successiv
leverans, i mån av rekvisition, till respektive förråd eller ofta direkt till
konsumtionsplatsen, ett system som styrelsen avser att efter hand i möjlig och
lämplig mån utvidga.

Nu förevarande förslag örn anordnande av centrallager i Örebro avser alltså
ett fullföljande av centraliseringsplanen till nedbringande av huvudförrådens
lagerhållning. Detta förslag är i och för sig oavhängigt av frågan örn Stockholmsförrådets
bibehållande eller nedläggande. Örebro synes med hänsyn till
såväl det centrala läget, med goda och snabba tågförbindelser åt olika håll, som
den där befintliga centralverkstaden •— utökad, enligt vad under föregående
punkt föreslagits, med en reparationsverkstad för motorfordon — vara en synnerligen
lämplig plats för den tilltänkta materielreserven. Genom ett samtidigt
sammanförande av de nu spridda lokalerna vid Örebroförrådet skulle, såsom
järnvägsstyrelsen framhållit, tillgodoses redan vid förrådets nuvarande
uppgifter framträdande behov av större och lämpligare lokalutrymmen. Vad
chefen för generalstaben anfört örn förrådsbyggnadens genom dess storlek utsatta
läge i händelse av bombanfall under krig, kan jag icke finna innebära
något avgörande skäl mot den föreslagna anordningen, enär såsom järnvägsstyrelsen
anfört här huvudsakligen är fråga om en materielreserv i fred, som
vkl krigstillfälle komme att i erforderlig omfattning snabbt distribueras till
linjesektionerna.

JÄV centrallagrets anordnande följer, såsom avsett är, en minskning av lagerhållningen
i övriga huvudförråd. Vad huvudförrådet i Stockholm beträffar
bär järnvägsstyrelsen t. o. m. ansett en fullständig indragning möjlig under
förutsättning av en viss utökning av de eljest behövliga förråds! okalerna i
Örebro, varigenom huvudförrådets i Stockholm uppgifter skulle, enligt järnvägsstyrelsens
mening med fördel, kunna övertagas av det nya centralförrådet
i örebro. Häremot hava de förut omnämnda personalorganisationerna framställt
erinringar under påyrkande av förnyad utredning i ämnet.

Nu berörda spörsmål, som alltså är av sekundär natur men inverkar på huvudfrågans
lösning genom den därmed sammanhängande utökningen av de nya
förrådslokalerna^i örebro, är väsentligen en inre organisatorisk fråga och såsom
sådan utifrån jämförelsevis svarbedömlig. Vad järnvägsstyrelsen anfört
synes emellertid giva vid handen, att förslaget från organisatorisk synpunkt
måste anses vara för statens järnvägar fördelaktigt. Vad dc ekonomiska kal -

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

kylerna beträffar synas desamma vara uppgjorda med tillbörlig försiktighet.
Framhållas må, att den av Stockholmsförrådets flyttning betingade lokalökningen
uppgivits begränsa sig till omkring 25 procent av de i varje fall erforderliga
nya förrådslokalerna, medan kalkylen över förändringar i årskostnader
avser för hela den nya förrådsbyggnaden jämte kontor samt gatu- och spårarbeten
beräkneliga merutgifter, ställda i förhållande till förbättringar enbart på
grund av Stockholmsförrådets flyttning. I detta sammanhang må ock i förbigående
nämnas, att den för några år sedan för en kostnad av 720,000 kronor
utförda örn- och påbyggnaden av Stockholmsförrådet icke representerade någon
nyinvestering av statskapital, enär enligt beslut vid 1926 års riksdag medel
för ändamålet anvisades ur förnyelsefonden.

iVad angår den vid Stockholmsförrådet anställda personalen, uppgående till
60 personer, skulle, enligt vad jag inhämtat, av densamma 34, bland dem alla
som äga egna bostäder, kunna få kvarstanna i Stockholm.

Efter övervägande av de på frågan inverkande omständigheterna anser jag
mig böra tillstyrka, att de nya förrådslokalerna i Örebro komma till utförande
och i sådan omfattning, att huvudförrådet i Stockholm kan dit överflyttas.
Med anledning av vad personalorganisationerna därutinnan anfört och i anslutning
till nyss anförda uppgifter örn antalet av de anställda, som skulle
kunna få kvarstanna i Stockholm, vill jag förutsätta, att vid överflyttning av
personal till örebro nödig hänsyn tages till dem, som äro innehavare av egna
hem eller av egna bostadslägenheter.

Mot de beräknade kostnaderna för anläggningarna i örebro, slutande å

700,000 kronor, synes intet vara att erinra. Ej heller har jag funnit anledning
till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag, att av kostnaderna 275,000 kronor
skola utgå av förnyelsefondsmedel och 425,000 kronor av kapitalökningsmedel.
Sistnämnda belopp torde, på sätt styrelsen hemställt, böra upptagas i riksstaten
för nästa budgetår.

Avsikten med ifrågavarande utvidgning av huvudförrådet i Örebro är att
vinna en ytterligare koncentration av statens järnvägars förrådsrörelse. Från
detta centralförråd skola de fem olika distrikten med deras särskilda förråd
kunna snabbt förses med behövliga förrådseffekter, varigenom lager- och förvaltningskostnaderna
förbilligas.

Såvitt utskottet kunnat finna förtjänar verksledningen statsmakternas stöd
i denna sin strävan att förbättra och efter tids- och trafikutvecklingen anpassa
förrådsväsendet vid statsbanorna. Att Örebro erbjuder det gynnsammaste
läge för ett centralförråd blir än mer framträdande, sedan järnvägselektrifieringen
örn något år fullt genomförts upp till Ånge. Möjligheter öppnas då
till synnerligen snabba tågförbindelser i olika riktningar, däribland genomgående
dagtågsförbindelser från Trälleberg över Örebro ända upp till Sundsvall
och Östersund. Härtill kommer att statsbanornas redan nu till Örebro
förlagda järnvägsverkstäder äro avsevärda avnämare av olika slags materiel,
vilket gör att ett stort förråd under alla förhållanden måste finnas på denna
plats.

Motionsvis ha visserligen invändningar framförts mot den planerade omläggningen
av förrådsrörelsen. Såsom i motionen erinras kan en förflyttning
tvivelsutan medföra olägenheter för vissa nu vid statens järnvägars förråd i
Stockholm placerade tjänstemän. Till ifrågavarande personals intressen kom -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

mer dock, såsom av statsverkspropositionen inhämtas, att tagas all den hänsyn,
som kan vara skälig och berättigad.

Förevarande förslag örn anläggning av en huvudförrådsbyggnad m. m. i
örebro för en totalkostnad av 700,000 kronor, varav 275,000 kronor av förnyelsefondsmedel
och 425,000 kronor från ett nu av riksdagen anvisat anslag,
tillstyrkes alltså av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å den av herr Lovén m. fl. väckta motionen II: 291,
må till huvudförrådsbyggnad m. m. i Örebro för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 425,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

26 :o) Elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och örebro—
Krylbo. Kungl. Maj:! har (punkt 26, sid. 69 och 70) föreslagit riksdagen att
till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och örebro—Krylbo
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

Kostnaden för elektrifieringsanläggningen har beräknats till 49.5 miljoner
kronor. Härav är ett belopp av 12.6 miljoner kronor, motsvarande genom
elektrifieringen vunnen minskning i kostnaderna för ersättningsköp av ånglok,
avsett att bestridas av medel från statens järnvägars förnyelsefond. Beloppet
av erforderliga kapitalökningsmedel beräknas till 36.9 miljoner kronor.

Enligt den för riksdagen tidigare framlagda finansieringsplanen för ifrågavarande
elektrifieringsföretag, som beräknas bliva färdigställt den 1 april
1936, bör här äskade belopp av 4,500,000 kronor nu anvisas som slutanslag
till anläggningen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Stockholm
—Krylbo—Ånge och Örebro—Krylbo för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor, att
utgå av lånemedel.

27 :o) Elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.
Kungl. Majit har (punkt 27, sid. 71—72) föreslagit riksdagen att
till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 6,900,000 kronor.

Kostnaderna för elektrifieringen av linjerna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg
ha beräknats till 29,050,000 kronor, varav 22,150,000 kronor
redan anvisats. Det nu planenligt erforderliga slutbeloppet, 6,900,000
kronor, torde böra beviljas.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 6 sami. Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Göteborg—
Malmö och Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 6,900,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

28 :o) Elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—
Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle. Kungl. Majit har (punkt 28,
sid. 72—74) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg,
Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

Elektrifiering av ifrågavarande linjer beslöts av förra årets riksdag. Enligt
den av järnvägsstyrelsen då framlagda finansieringsplanen skulle under
budgetåren 1934/1937 erfordras 15,000,000 kronor, 7,000,000 kronor och

3,430,000 kronor, tillhopa 25,430,000 kronor.

För finansieringen skulle med beaktande av räntabiliteten av de olika företagen
tagas i anspråk följande belopp:

Laxå—Char-lottenberg

Södertälje
södra—Eskils
tuna med
bilinjer

Uppsala—
Gävle

Samma

Lånemedel att förräntas

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

med trafikinkomster . .

6,000,000

2,000,000

3,000,000

11,000,000

Andra medel......

7,910.000

2,525,000

3,995,000

14,430,000

Summa kronor

13,910,000

4,525,000

6,995,000

25,430,000

I anslutning härtill har för det löpande budgetåret anvisats dels under statens
järnvägar ett lånemedelsanslag av 11 miljoner kronor, dels ock under
Fonden för förlag till statsverket ett lånemedelsanslag av 4 miljoner kronor.
I sin skrivelse nr 271 uttalade riksdagen, bland annat, att vid arbetenas planläggning
borde jämsides med angelägenheten av deras rationella bedrivande
beaktas önskvärdheten av att de ej utfördes hastigare än som med hänsyn till
behovet av arbetstillfällen inom verkstadsindustrien eller eljest ur arbetslöshetssynpunkt
kunde vara påkallat.

Nu äskas till fortsättande av ifrågavarande företag 7 miljoner kronor. Med
avseende å sättet för beredande av detta medelsbelopp har departementschefen
ansett anslag för ändamålet böra utgå av medel, för vilka statens järnvägar
icke skulle vara förräntningspliktiga. Anslaget skulle på vanligt sätt
upptagas bland kapitalökningsanslagen till statens järnvägar samt utgå av
lånemedel. I statens järnvägars räkenskaper skulle emellertid å anslaget uttagna
medel redovisas under rubriken lånekapital att finansieras med andra
medel än trafikinkomster, å vilket konto finnes bokförd återstoden av det
belopp å 140 miljoner kronor, som enligt av Kungl. Majit den 5 juli 1929, i

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

anslutning till riksdagens i skrivelse nr 287 samma år gjorda uttalanden, meddelade
bestämmelser skulle uppföras å sådant konto.

Utskottet tillstyrker fortsättande av ifrågavarande, av 1934 års riksdag beslutade
elektrifieringsföretag. Utskottet ansluter sig jämväl till departementschefens
förslag örn sättet för finansieringen av det nu äskade anslaget.

Under erinran örn 1934 års riksdags i ämnet gjorda uttalande vill utskottet
emellertid framhålla som önskvärt att vid arbetenas genomförande alltjämt
i möjligaste mån beaktas, att de delvis motiverats såsom arbetslöshetsf
öretag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg,
Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och
Uppsala—Gävle för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

29 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl. Maj:t
har (punkt 29, sid. 74 och 75) föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utskottet tillstyrker anvisande av det nu begärda beloppet, 500,000 kronor.

I fråga örn anslagets användande gäller för närvarande, att detsamma är
begränsat till arbeten, vilkas utförande påkallats av angelägna oförutsedda
krav, samt till sådana mindre arbeten, vilka beräknats draga en kostnad understigande
25,000 kronor.

Nu föreslås, att kostnadsgränsen för de mindre arbetena höjes till 50,000
kronor. Häremot har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

30 :o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Maj:t har
(punkt 30, sid. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan
Yolgsjön och Gällivare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.

Allt sedan 1930 har riksdagen till arbetena å inlandsbanan anvisat årliga
anslag av 4 miljoner kronor. Med årliga anslag av denna storlek beräknas
järnvägsanläggningen bliva avslutad under budgetåret 1937/1938.

Till och med nu löpande budgetår ha för nämnda bana anvisats tillhopa
56.85 miljoner kronor. För dess fullbordande erfordras — enligt vad som från
järnvägsstyrelsen inhämtats — ytterligare 8 å 9 miljoner kronor, varav nu
äskas 4 miljoner kronor.

Utskottet.

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet tillstyrker, att, i likhet med vad tidigare ägt rum, ett belopp av 4
miljoner kronor beviljas för fortsättningen av inlandsbanebygget. Likaså tillstyrker
utskottet, att beloppet — jämväl på sätt förut skett — anvisas att
utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjön och
Gällivare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än
lånemedel.

31 :o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 31, sid. 77—
79) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor.

En av järnvägsstyrelsen år 1933 framlagd femårsplan för anskaffning av
person- och resgodsvagnar slutar å ett belopp av 6,000,000 kronor, varav hälften
skulle utgå av förnyelsefondsmedel och hälften av kapitalökningsmedel.
Härav har för innevarande budgetår anvisats ett kapitalökningsanslag av

750,000 kronor. Nu äskas samma belopp för nästa budgetår, och har för år
1935 för samma ändamål ett belopp av 750,000 kronor anvisats av förnyelsefondsmedel.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

32:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 32, sid. 80 och 81) föreslagit
riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 600,000 kronor.

Förevarande förslag avser anskaffande av postvagnar för en totalkostnad
av 700,000 kronor, varav ett belopp av 100,000 kronor skulle bestridas med
förnyelsefondsmedel och återstoden, 600,000 kronor, med kapitalökningsmedel.

Enligt gällande bestämmelser angående postbefordran å statens järnvägar
har järnvägsstyrelsen att — med användande av för sådant ändamål till styrelsens
förfogande ställda penningmedel —■ tillhandahålla erforderliga, för
postens framförande och behandling särskilt inredda järnvägsvagnar eller avdelningar
av järnvägsvagnar samt vidtaga de ändringar och förbättringar
av desamma, som påkallas av generalpoststyrelsen. Under erinran härom tillstyrker
utskottet Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

33 :o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Haj:t har
(punkt 33, sid. 81—86) föreslagit riksdagen att till anläggningar och förlag
för automobiltrafik för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena, nr 76, inom första kammaren av herr C. F. Carlström
m. fl., och den andra, nr 200, inom andra kammaren av herr N. E. Nilsson i
Antnäs m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes bemyndiga järnvägsstyrelsen att på
sätt i motionerna närmare angives eller på sätt Kungl. Maj :t eljest prövar lämpligt
anordna förbindelse mellan Haparandahamn och statsbanenätet, samt att
härför erforderliga medel anvisas ur det i årets statsverksproposition för kapitalökning
upptagna reservationsanslaget för anläggningar och förlag för
automobiltrafik.

I fråga örn de till stöd för berörda framställningar åberopade skälen får
utskottet hänvisa till motionen 1:76.

I skrivelse den 19 mars 1931 hemställde järnvägsstyrelsen örn vidtagande
av sådan ändring i gällande bestämmelser rörande förvaltningen av statens
järnvägars pensionsfond och statens järnvägars förnyelsefond, att fondmedel
finge, i den utsträckning Kungl. Majit för varje särskilt fall, efter prövning
av från styrelsen förebragt förslag, kunde komma att bestämma, placeras i
vissa järnvägsaktiebolag ävensom i företag för landsvägstransport.

Med anledning av denna och vissa andra då föreliggande framställningar
rörande användningen av de under kommunikationsdepartementet lydande affärsdrivande
verkens fonder anbefallde Kungl. Majit den 30 juni 1934 riksräkenskapsverket
att i samråd med styrelserna för nämnda verk verkställa
utredning dels rörande användningen och placeringen av samma verks förnyelsefonder
och därmed sammanhängande spörsmål, dels ock rörande sättet för
kapitalanvisning till nämnda affärsverks fonder ävensom att till Kungl. Maj :t
inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har järnvägsstyrelsen återupptagit
frågan örn beredande av medel, för nästa budgetår förslagsvis 2 miljoner kronor,
för placering för statens järnvägars räkning i företag för landsvägstransport.

Med sitt förslag har järnvägsstyrelsen åsyftat förvärv av redan förefintliga
trafikföretags egendom och den övertagna verksamhetens rationella anknytning
till statens järnvägars egen järnvägsrörelse. Därvid skulle, liksom vid de enskilda
järnvägarna, användas de former, som för varje fall kunde anses lämp -

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ligast, alitsa motortrafik i egen regi eller genom dotterföretag, aktieinnehav i
formellt självständiga bilföretag eller låneunderstöd, ävensom givetvis inkomstgaranti
eller direkt subvention, vilka båda sista former dock icke krävde kapitalinsats
och därför redan länge av styrelsen praktiserats. För att affärsmässiga
uppgörelser skulle vara möjliga erfordrades, att järnvägsstyrelsen
kunde med kort tids varsel disponera över behövliga penningmedel. Däremot
vore det icke nödvändigt, att styrelsen erhölle rätt att själv fritt förfoga över
beviljade anslagsmedel. Då nämligen enligt gällande bestämmelser den av
statens järnvägar drivna billinjetrafiken icke finge utvidgas utan av Kungl.
Majit för varje särskilt fall lämnat tillstånd, syntes det mest naturligt och
lämpligt, att Kungl. Maj :t samtidigt fattade beslut rörande finansieringen.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår, att man såväl utomlands som vid de
enskilda järnvägarna i Sverige alltmera övergått till att direkt eller indirekt
ansluta automobilföretag till järnvägsföretagen. Erfarenheterna av dessa
anordningar synas flerstädes hava varit mycket gynnsamma. Uppenbart är
ock, att den samverkan mellan järnvägs- och landsvägstransporter, som vinnes
genom ett närmare sammanförande av de båda transportmedlen, möjliggör ett
säkrare och mera ordnat tillgodoseende av det allmänna trafikbehovet. Därvid
ernås även en eftersträvansvärd lindring i den häftiga konkurrensen inom
trafikväsendet, varigenom kan motverkas en från samhällsekonomiska synpunkter
icke önskvärd och för respektive företagare ofta ekonomiskt ödeläggande
överdimensionering av transportapparaten.

Såsom järnvägsstyrelsen närmare utvecklat föreligger även för statens järnvägar
behov av att i en eller annan form till sig knyta sådana företag för
landsvägstransporter, som beröra statens järnvägars egen trafik. Att järnvägsstyrelsen,
i olikhet med enskilda järnvägsförvaltningar, hittills saknat medel
för tillgodoseende av detta behov, betecknas av 1932 års trafikutredning i
dess utlåtande över järnvägsstyrelsens framställning såsom mindre lämpligt.
Jag delar denna trafikutredningens uppfattning. Otvivelaktigt skulle hela
den uppgift statens järnvägar har sig ålagd främjas och underlättas om företaget
i större utsträckning än nu är fallet kunde, där så befinnes lämpligt, ingå
samverkan i en eller annan form med automobilföretag. Närmast skulle en
ökad användning av bilén i järnvägens tjänst hava betydelse för ersättande av
oekonomiska tågförbindelser och för järnvägsnätets komplettering med väl
ordnade landsvägsförbindelser. Såsom järnvägsstyrelsen själv framhåller torde
det föreliggande behovet kunna väsentligen tillgodoses genom övertagande av
redan förefintliga trafikföretag och dessas egendom, varigenom nyanskaffning
av material och utfärdandet av nya trafiktillstånd i möjligaste mån undvikas.

.Av nu anförda skäl finner jag, i likhet med 1932 års trafikutredning, ingen
erinran att göra mot det framställda förslaget utan ger detsamma min anslutning.

Vad beträffar användningen av de medel, som må komma att avses för ifrågavarande
ändamål, vill jag.till en början erinra, att av Kungl. Maj:ts brev den
3 oktober 1930 (nr 363) till järnvägsstyrelsen angående undantag i vissa hänseenden
från motorfordonsförordningen beträffande av styrelsen bedriven automobillinjetrafik
m. m. framgår att, såsom järnvägsstyrelsen framhållit, tillstånd
av Kungl. Majit erfordras för inrättande av automobillinjer vid statsbanorna.
Vilka åtgärder i övrigt, , som böra ifrågakomma till vinnande av
det med den föreslagna medelsdispositionen avsedda syftet, och i vilken omfatt -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

ning detta bör tillgodoses, kan svårligen på förhand bestämmas utan måste
ytterst bliva beroende av de skiftande förhållandena vid det över hela landet
utsträckta statsbanenätet. Såsom järnvägsstyrelsen förutsätter, synes anslaget
böra få av styrelsen disponeras endast efter medgivande av Kungl. Majit för
varje särskilt fall, i följd varav lämpligheten, ur olika synpunkter, av medelsplaceringen
kommer under Kungl. Maj:ts bedömande.

I sakens nuvarande läge synes anledning ej föreligga att avvakta resultatet
av förutnämnda utredning örn användningen av affärsverkens fondmedel m. m.
Då det ej heller torde finnas anledning till erinran mot att för ifrågavarande
ändamål anvisas kapitalökningsmedel, tillstyrker jag att så sker. I fråga örn
storleken av ett sådant anslag finner jag det av järnvägsstyrelsen föreslagna
beloppet, 2 miljoner kronor, under förhandenvarande omständigheter lämpligt
avvägt.

Med förevarande anslag avses närmast att öppna möjlighet för statens järnvägar
att helt förvärva eller eljest erhålla erforderligt ekonomiskt inflytande
över statsbanorna berörande automobilföretag enkannerligen bussföretag, som
bedriva en förlustbringande och av de lokala trafikbehoven ej betingad konkurrens.
önskvärdheten av att en närmare samverkan mellan de olika transportmedlen
på dylikt sätt främjas är numera ganska allmänt erkänd, och utskottet
vill för sin del tillstyrka, att här begärda anslag nu beviljas.

Såsom av statsverkspropositionen inhämtas, förutsättes i varje särskilt fall
Kungl. Maj :ts godkännande av den träffade uppgörelsen. Det måste framstå
som angeläget, att en sorgfällig prövning sker av de ifrågasatta förvärven, varvid
bör tagas i betraktande såväl den allmänna nyttan av sammanslagningen
som ock den begärda gottgörelsen. Det sistnämnda gäller särskilt framställda
anspråk på ersättning för påstådda framtidsvärden på grund av upparbetad
trafik eller för annan dylik good-will. Beaktas mäste också självfallet, att
genom automobilföretagens införlivande med statsbanorna samfärdselmöjligheterna
ej hämmas, utan att tvärtom sammanslagningen blir till båtnad för
trafikens utveckling.

Anslaget skulle också, i begränsad utsträckning, få användas för järnvägsnätets
komplettering med nya, ej tidigare befintliga automobillinjer. Utskottet
vill framhålla som angeläget, att jämväl frågor örn dylika nya linjers igångsättning
prövas allsidigt, varvid särskilt bör beaktas vikten av erforderlig samverkan
med länsstyrelserna.

I väckta motioner har framhållits önskvärdheten av statens järnvägars medverkan
för åstadkommande av en busslinje melian den så gott som helt med
statsmedel bekostade Haparandahamn och Haparanda. Våglängden utgör, enligt
vad motionärerna erinra, cirka 16 kilometer, och den del av året som busstrafiken
skulle behöva att hållas i gång kunde sannolikt inskränkas till att
sammanfalla med den tid som sjöfarten på hamnen hålles öppen, eller omkring
sex månader örn året.

Sedan nu Haparandahamn med stora kostnader anlagts, bör densamma
uppenbarligen på lämpligt sätt förbindas med Haparanda och det kommunikationsnät,
som utgrenar sig därifrån. I den mån statens bistånd härvid kan
befinnas oundvikligt, lärer sådant också böra lämnas. I motionerna förordas,

Utskottet.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

att den blivande busslinjen skulle anordnas av statens järnvägar på sätt redan
skett mellan Övertorneå och Pajala. Utan att nu taga ställning till frågan
örn lämpligaste trafikformen finner utskottet fog föreligga för att spörsmålet
örn en kommunikationsförbindelse till Haparandahamn göres till föremål för
utredning, varom riksdagen torde böra göra framställning hos Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen

a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, må
till anläggningar och förlag för automohiltrafik för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel;

b) , i anledning av herrar Carlströms m. fl. och Nilssons i
Antnäs m. fl. motioner (I: 76 och II: 200), må i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utredning angående anordnande
av en förbindelse mellan Haparandahamn och Haparanda
samt örn vidtagande av de åtgärder, som må påkallas av utredningens
resultat.

Statens vattenfalls verk.

34:o) Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Kungl. Majit har
(punkt 34, sid. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till ny tilloppskanal till
Trollhätte kraftstation för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.

Med ifrågavarande, till 2.5 miljoner kronor kostnadsberäknade tilloppskanal,
vartill ett första anslag å 500,000 kronor anvisades vid 1934 års riksdag,
avses att minska fallförlusten i tilloppet till kraftstationen. Gagnet härav
har uppskattats till 130,000 kronor årligen.

Med tillstyrkande, att medel för arbetets fortsättning anvisas med av Kungl.
Majit äskat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

35 :o) Förlängning av dräneringstunneln i Trollhättan. Under framhållande,
att en förlängning av dräneringstunneln mellan Stallbackaån och Polhems
sluss vid den s. k. »Hojums Varp» till Olidehålan ansetts erforderlig av sanitära
hänsyn, tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag (punkt 35, sid. 96)
och hemställer fördenskull,

att riksdagen må till förlängning av dräneringstunneln i
Trollhättan för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

36 :o) Förvärv för statens vattenfallsverks räkning av vissa markområden

i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 36, sid. 96—98) föreslagit riksdagen
att till förvärv för statens vattenfallsverks räkning av vissa områden i Trollhättan
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.

Ifrågavarande markområden, som för en köpeskilling av 200,000 kronor
skulle förvärvas från Nydqvist & Holm aktiebolag, omfatta en areal av cirka
27,300 kvadratmeter och äro belägna väster örn trafikkanalen i Trollhättan i
närheten av Trollhätte kraftverks maskinbyggnad. I köpet ingå tre fabriksbyggnader
och två bostadsbyggnader ävensom den järnvägsbro, som leder över
trafikkanalen, jämte järnvägsspårets fortsättning å östra sidan örn trafikkanalen
fram till kronan tillhörig mark.

Genom förvärv av ifrågavarande markområde kommer kronan att kunna Utskottet.
fritt disponera marken i närheten av kraftstationen, varjämte kronans rätt till
järnvägsförbindelse mellan Trollhätte kraftstation och Trollhättans järnvägsstation
tryggas.

Utskottet, som funnit köpeskillingen, 200,000 kronor, skälig, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förevarande förslag samt hemställer,

att riksdagen må till förvärv för statens vattenfallsverks
räkning av vissa områden i Trollhättan för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att utgå
av lånemedel.

37 :o) Fullföljande och avslutande av arbetena för veekoreglering av Göta
älv. Kungl. Majit har (punkt 37, sid. 98—103) föreslagit riksdagen att till
fullföljande och avslutande av arbetena för veekoreglering av Göta älv för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

I sammanhang med genomförandet av arbetena för veekoreglering av Göta
älv, vartill anvisats 5 miljoner kronor, hava uppkommit vissa, ursprungligen
icke beräknade merkostnader, för vilkas bestridande anslag nu äskas.

En fördyring av arbetena med 500,000 kronor har uppstått till följd av nödvändigheten
att lösa vissa med saltvattnets uppträngande i Göta älv förbundna
svårigheter. På grund av den genom veckoregleringen vissa tider minskade
vattenframrinningen i Göta älv har saltvattnet uppträngt i älven så att därigenom
olägenheter uppkommit för Göteborgs stad, som delvis hämtar sitt
vattenledningsvatten ur älven. Till följd härav har det befunnits nödvändigt
att under de tider, då framrinningen är mindre, förstärka vattenföringen i
älvgrenen förbi Göteborg genom att avstänga framrinningen i Nordre älv. För
detta ändamål har i sistnämnda alvgren vid Ormo byggts en skärmanordning,
med vilken vattenframrinningen i älven kan regleras.

Vidare erfordras 200,000 kronor till muddringsarbeten i Vänerns utlopp för

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet,

Utskottet.

att möjliggöra den erforderliga avbördningen från Vänern vid lägsta vattenstånd
och svåra isförhållanden.

Slutligen har en merkostnad av 150,000 kronor förorsakats av de föranstaltningar,
som under vattendomstolens behandling av målet rörande Vänerns reglering
visat sig erforderliga för att uppnå den noggrannhet vid beräkningen
av den genom dammbyggnaden vid Vargön framrinnande vattenmängden, som
domstolen uppställt såsom villkor för lämnande av tillstånd för arbetenas utförande.

Ifrågavarande arbeten, en skärmanordning vid Ormo i Nordre älv, förbättringar
av dammen vid Vargön och muddringar vid Vänerns utlopp, hava vid
uppgörandet av kalkylerna för genomförandet av veckoregleringen av Göta
älv näppeligen kunnat förutses.

Utskottet tillstyrker, att medel för omförmälda arbeten anvisas med av
Kungl. Maj :t äskat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fullföljande och avslutande av arbetena
för veckoreglering av Göta älv för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 850,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

38 :o) Rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkt 38, sid. 103 och 104) angående anslag
till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern — i vilket
avseende särskild proposition förebådats — kommer utskottet framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

39:o) Vissa arbeten i Nykvarns kraftstation. Kungl. Majit har (punkt 39,
sid. 104—106) föreslagit riksdagen att till vissa arbeten i Nykvarns kraftstation
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av tillhopa 150,000
kronor, avse dels installerandet av en fjärde maskin, dels förbättring av luckanordningen
i regleringsdammen. Härigenom skulle kraftstationen kunna draga
nytta av den förbättrade vattenhushållningen vid genomförandet av Motala
ströms veckoreglering.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till vissa arbeten i Nykvarns kraftstation
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

150,000 kronor, att utgå av lånemedel.

40:o) Ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås. Kungl. Majit
har (punkt 40, sid. 106—108) föreslagit riksdagen att till ytterligare utvidg -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

ning av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Ett för 1934 års riksdag framlagt förslag om utvidgning av ångkraftverket
i Västerås avsåg uppförandet av en tolfte ångpanna, varigenom ångpanneanläggningen
skulle komma att ungefär svara mot ångturbinanläggningens
kapacitet. Kostnaden för anläggningen — däri inbegripna anordningar för
oljeeldning, kolpulvrisering och avskiljande av aska — beräknades till 1,250,000
kronor, av vilket belopp 750,000 kronor anvisats för budgetåret 1934/1935.

Departementschefen har nu tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag att genom
vissa förbättringar av beslutade ångpannan ernå en betydligt ökad effektivitet.
Totalkostnaden för ångpannan enligt det nya förslaget har beräknats till

1.750.000 kronor, innebärande en kostnadsökning av 500,000 kronor eller 40
procent, under det att ökningen i effektivitet vid koleldning beräknats uppgå
till omkring 100 procent.

I anslutning härtill äskas för ångpannans fullbordande ett belopp av 1 miljon
kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, varigenom ångkraftstationens
betydelse som en viktig reservanläggning skulle ytterligare ökas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ytterligare utvidgning av ångkraftstationen
i Västerås för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

41 :o) Förberedande arbeten för anläggning av kraftstation vid Stadsforsen
i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt 41, sid. 108—109) föreslagit riksdagen
att till förberedande arbeten för anläggning av kraftstation vid Stadsforsen
i Indalsälven för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

300.000 kronor.

Enligt ett inom vattenfallsstyrelsen upprättat preliminärt förslag skulle en
utbyggnad av Stadsforsen jämte österforsen i Indalsälven -— tillsammans representerande
en fallhöjd av 47 meter — närmast komma i fråga för utbyggnad,
när det gäller kraftleverans för det s. k. centralblocket.

Bebyggandet av de båda forsarna bör enligt det preliminära förslaget ske medelst
två kraftstationsanläggningar, vardera med en fallhöjd av 23.5 meter.
Det är den översta av dessa, som avser utbyggande av själva Stadsforsen, vilken
närmast föreslås till utförande såsom givande den billigaste anläggningskostnaden.

Maskineffekten i en första utbyggnad med två maskinaggregat blir 56,000
kW och den uttagna energimängden under ett normalår omkring 400 milj.
kWh. När en gång ett tredje aggregat är installerat och den nedre kraftstationen
utbyggd till samma storlek som den övre, blir den sammanlagda effek -

Utskottet.

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ten omkring 160,000 kW och den totala, genererade energimängden 1.2 miljarder
kWh.

Anläggningskostnaden beräknas preliminärt till 15 miljoner kronor eller omkring
270 kronor per installerad kW.

De arbeten, till vilka anslag med 300,000 kronor nu begäras, avse iordningställande
av vägförbindelse från allmänna landsvägen mellan Bispgården och
Sundsvall till byggnadsplatsen samt uppförande av erforderliga bostäder ävensom
provisoriska byggnader för kompressorer, smedjor o. dyl.

Därvid skulle i möjligaste mån användas de husbyggnader, som stå vid
Harsprånget och där endast kräva underhåll för att ej förstöras. Enligt vad
som från vattenfallsstyrelsen upplysts ha dylika flyttningar tidigare förekommit
till Sillre m. fl. platser, vilket befunnits ställa sig billigare än att uppföra
nybyggnader.

Dessutom böra lämpligen vissa förberedelser för dammbyggnaden göras.
Örn detta anslag beviljas, kan fortsättningen ske i den takt, som lämpar sig
efter behovet av kraft inom styrelsens distributionsområden. Den kortaste
tiden för fullbordandet av hela anläggningen efter dessa förberedelsers företagande
anslås till tre år.

Ett definitivt förslag är under utarbetande och är avsett att överlämnas,
när tidpunkten är inne att med full fart sätta utförandet av anläggningen i
dess helhet i verket.

Utbyggandet av Stadsforsen är, såsom av den förebragta utredningen
framgår, ett synnerligen omfattande företag. Det har befunnits lämpligt, att
redan nu förberedande åtgärder vidtagas i syfte att möjliggöra en snabbare
igångsättning av arbetet, då så framdeles kan befinnas böra komma ifråga.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till förberedande arbeten för anläggning
av kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att
utgå av lånemedel.

42.-o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. Kungl. Majit bar (punkt
42, sid. 110—116) föreslagit riksdagen att till stamlinjesystem Porjus—Västerås
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor.

Förevarande förslag är grundat på en framställning från vattenfallsstyrelsen,
som därvid anfört bland annat följande:

Porjus kraftverk hade alltsedan planerna på järnframställning i Norrbotten
nedlades haft ett stort överskott på kraft, vilket under senare år ökats på
grund av den minskade malmbrytningen och malmtransporten, som visserligen
nu syntes vara stadd i ökning men dock icke torde bli så stor som man tidigare
tänkt sig. Porjus hade därjämte mist sin kraftleverans till banan Riks -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

gränsen—Narvik samt till hamnanläggningarna i Narvik, vilka företag nu
betjänades av en norsk kraftanläggning.

Medan det sålunda, fortsätter vattenfallsstyrelsen, funnes stort överskott i
Porjus, hade däremot kraften från Norrfors och Sillre tagits fullständigt i
anspråk. Det hade synts vattenfallsstyrelsen naturligt, att kraftöverskottet
från Porjus borde göras disponibelt vid Norrfors kraftverk genom att 132,000
volts-linjen Porjus—Boden fortsattes med oförändrad spänning till Vännäs.
Linjen Boden—Vännäs skulle kunna lämna kraft jämväl till de omformarestationer,
vilka erfordrades i Älvsby, Bastuträsk och Vännäs vid en framtida
elektrifiering av norra stambanan upp till Boden. I Vännäs borde anordnas
en transformatorstation för nedtransformering av kraften från 132,000
volt till dels 6,000 volt för järnvägens omformare, dels 44,000 volt för en förbindelseledning
från Vännäs till Norrfors.

Stamlinjen Porjus—Boden—Vännäs måste förr eller senare fortsättas till
Stadsforsen. Genom att förena Porjus, Norrfors och Stadsforsen (samt Sillre)
genom en kraftig stamlinje sammanfogades de norrländska anläggningarna till
ett gemensamt Norrlandsblock, inom vilket kraften kunde på lämpligaste sätt
fördelas, så att man icke såsom hittills behövde arbeta med överskott av kraft
vid en anläggning och brist vid en annan. _ Skulle någondera av kraftanläggningarna
behöva tagas ur drift för revision, kunde leveranserna uppehållas
med kraft från övriga anläggningar.

Styrelsen övergår härefter till att behandla frågan örn stamlinje Stadsforsen
— Västerås och anför därvid, att man visserligen torde kunna antaga, att
kraftöverskottet i Porjus med tiden bleve till fullo använt inom Porjus och
Norrfors avsättningsområden, men under lång tid framåt saknades det möjlighet
därför. Det vore en naturlig åtgärd att söka till centralblocket överföra
den kraft, som icke konsumerades inom de norrländska avsättningsområ dena.

.

Det hade visat sig lämpligt att i samband med utförandet av lmjen Stadsforsen—Västerås
förse kraftstationen i Sillre med ett aggregat nr 2 för 8,000
kilowatt, anordnat med såväl turbin som pump. Detta maskinaggregat kunde
på ett lämpligt sätt utjämna kraftuttagningen från Porjus. Med pumpen
kunde uttagas natt- och helgdagskraft, som eljest finge rinna bort oanvänd
vid Porjus. Krafttillgången kunde på detta sätt bli rikligare under vardagarnas
dagtid. Kostnaden för detta aggregat har styrelsen beräknat till

800,000 kronor.

Totala kostnaderna för stamlinjen Porjus—Västerås samt utvidgning av
Sillre beräknas av vattenfallsstyrelsen på följande sätt:

Kronor

Förbindelseledning Boden—Vännäs—Norrfors med transformatorstation
i Vännäs ........................................ 3,040,000

Förbindelseledning Vännäs—Nyland—Stadsforsen med transformatorstationer
i Nyland och Stadsforsen .................. 2,075,000

Förbindelseledning Stadsforsen—Västerås med transformatorsta tion

i Västerås ...................••••.••••;...........4,660,000

Förstärkning av transformatoranläggning i Porjus samt av linjen

Porjus—Boden ....................................... • ■ • 1,200,000

Summa kronor 10,975,000.

Utvidgning av kraftstationen i Sillre med ett andra aggregat .... 800.000

Summa kronor 11,775,000.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Genom ifrågavarande enhetligt byggda, cirka 105 mil långa stamlinjeledning
mellan kraftverket vid Porjus och vattenfallsstyrelsens stora ångkraftcentral
i Västerås — där nuvarande huvudledningar Trollhättan—Motala—
Älvkarleby sammanlöpa — skulle förverkligas den sedan lång tid tillbaka
föreliggande tanken på en sammanknytning av statens vattenfallverks tre
distributionsområden, nämligen Porjus- och Norrforsområdena samt det mellansvenska
centralblocket.

Inom det mellersta Norrland omslutande Norrforsområdet är den tillgängliga
kraften redan fullständigt tagen i anspråk. Vid Porjus finnes däremot
alltjämt ett betydande kraftöverskott, för vilket — enligt'' vad utredningar
visa — avsättning med all sannolikhet måste tillsvidare sökas söderut, i första
hand inom Norrforsområdet men också inom mellansvenska centralblocket för
utjämning av den tidvis knappa krafttillgången därstädes.

Enligt utskottets mening bör ifrågavarande stamlinje betraktas som ett
betydelsefullt led i det planmässiga tillvaratagandet av landets krafttillgångar,
och utskottet vill tillstyrka, att beslut örn dess byggnad nu fattas. Anläggningskostnaderna
uppgå visserligen till ett så avsevärt belopp som nära 12
miljoner kronor. God förräntning på detta kapital har dock ställts i utsikt av
vattenfallsstyrelsen. Att planen överhuvud befunnits praktiskt genomförbar
beror på kraftledningsteknikens utveckling. Tack vare nu rådande gynnsamma
priser på koppar och annan materiel lia också kostnaderna kunnat beräknas
betydligt lägre än tidigare.

Med tillstyrkande alltså att av det beräknade anläggningskapitalet 11,775,000
kronor äskade 3,000,000 kronor nu beviljas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m.
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

43 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 43, sid. 116—118) föreslagit
riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 3,400,000 kronor.

Av det nu äskade beloppet avses 1,550,000 kronor för nyanläggningar, som
erfordras på grund av inom olika delar av landet pågående järnvägselektrifieringar,
medan återstoden 1,850,000 kronor avses för förstärkning och utvidgning
av de till statens kraftnät i övrigt hörande anläggningarna.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

44 :o) Uppförande i kvarteret Björnen i Stockholm av en för statens vattenfallsverk
avsedd kontorsbyggnad. Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt
44, sid. 118) om anslag till uppförande i kvarteret Björnen i Stockholm av en
för statens vattenfallsverk avsedd kontorsbyggnad — i vilket avseende särskild
proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Stockholm den 19 februari 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Borell, Gustafsson i Benestad, Nylander,
Lindström och Larsson i Varberg, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund,
Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Andersson i
Prästbol, Högström, Norling, Skoglund och Andersson i Ovanmyra.

Ees er vationer:

vid punkt 25:o) (huvudförrådsbyggnad m. m. i Örebro) av herrar Eriksson
i Stockholm och Högström, som anslutit sig till det i motionen II: 291 framställda
yrkandet örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag; samt

vid punkt 28:o) (elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg m. fl.) av
herr Magnusson i Skövde.