Statsutskottets utlåtande Nr 87.
3
Nr 87.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
till skyddande av de allmänna intressena vid utnyttjandet
av Bolidens gruvaktiebolag tillhöriga gruvfyndigheter
jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 22 mars 1935 dagtecknad proposition,
nr 220, Ilar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, lämnat
riksdagen tillfälle att avgiva yttrande angående de av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordade åtgärderna till skyddande av de allmänna
intressena vid utnyttjandet av Bolidens gruvaktiebolag tillhöriga
gruvfyndigheter.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition har herr E. Lindmark i en
inom andra kammaren väckt motion, nr 571, hemställt, att riksdagen
måtte besluta i sitt yttrande över föreslagna åtgärderna till skyddande
av de allmänna intressena vid utnyttjandet av Bolidens gruvaktiebolag
tillhöriga gruvfyndigheter förorda, att med vederbörande kommun må
likställas vägdistriktet, och att, såsom följd härav, förorda viss höjning
av fondens belopp.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
jämväl förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 153, inom
första kammaren av herr N. Gabrielsson m. fl., och den andra, nr 270,
inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl., i vilka hemställts, att
riksdagen må för bestridande av statens andel i kostnaden för djupundersökningar
vid Rackejaurmalmfältet anvisa på 1935/1936 års riksstat
under utgifter för kapitalökning ett reservationsanslag av 160,000
kronor, att utgå under förutsättning att Bolidens gruvaktiebolag bidrager
till sin dol i kostnaden med enahanda belopp.
Genom beslut den 2 mars 1934 uppdrog Kungl. Majit åt en nämnd, bestående
av överståthållaren T. Nothin, tillika ordförande, numera landshövdingen
F. Hamrin och numera statssekreteraren N. Quensel, att verkställa
utredning och upptaga förhandlingar rörande åtgärder till skyddande
av de allmänna intressena vid utnyttjandet av Bolidens gruvaktiebolag
tillhöriga gruvfyndigheter.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 87.
Sedan framlidne ingenjören Ivar Kreuger lämnat samtliga A-aktier i
bolaget och en huvuddel av B-aktierna såsom pant till Skandinaviska
kreditaktiebolaget, har ifrågavarande aktiepost numera med äganderätt
förvärvats av Skandinaviska kreditaktiebolaget. Nämndens förhandlingar
hava under deras senare skede därför kunnat föras med banken
såsom ensam representant för aktieägarintresset.
Gruvbolaget driver dels gruvrörelse inom Bolidens gruvfält i Skellefteå
landskommun och dels malmförädling vid Rönnskärs smältverk inom
Skellefteå stads område. Dessutom äger bolaget, delvis gemensamt med
staten, en del gruvfyndigheter inom Västerbottens bergslag, innehållande
svavelkis, koppar m. m. Omkring Bolidens gruvfält har uppvuxit Bolidens
samhälle med omkring 2,000 invånare.
Enligt undersökningar, som på föranstaltande av nämnden skett till
utrönande av de guldförande malmtillgångarna i Boliden, skulle dessa
vid ingången av år 1934 kunna uppskattas till i runt tal 6 miljoner ton.
Med en beräknad brytningsintensitet av cirka 400,000 ton malm per år
skulle således fyndigheten vara utbruten på en tid av 15 år från nyssnämnda
tidpunkt. Visserligen finnas även andra fyndigheter, innehållande
exempelvis koppar- och svavelförande malm, men varken på denna
omständighet eller på de ovissa utsikterna till några nya mera betydande
fynd av guldförande malm anses med skäl kunna grundas någon
förhoppning örn längre livslängd för gruvan.
Beträffande smältverket vid Rönnskär råder enligt nämnden i förevarande
hänseende ett annat förhållande. Detta vore nämligen redan i
stånd att, förutom den guldhaltiga malmen från Boliden, mottaga koppar-
och svavelkismalmer från de övriga fyndigheterna inom distriktet
och torde även kunna kompletteras med anläggningar för utvinnande av
zink och bly, vilka metaller inginge i åtskilliga av de övriga fyndigheterna,
såväl gruvbolagets som statens. Anledning saknades, med hänsyn till
dessa omständigheter, att antaga att Rönnskärsverket icke skulle kunna
bestå under en vida längre framtid än gruvdriften vid Boliden.
De resultat, vartill förhandlingarna slutligen fört, ha sammanförts i ett
erbjudande från bankens sida, innefattat i en skrivelse av den 15 januari
1935, enligt vilket banken såsom ägare av aktier, medförande majoriteten
av röstetalet för samtliga aktier i gruvbolaget, skall verka för att bolaget
till Kungl. Maj:t avgiver en förbindelse, för vars innehåll i propositionen
lämnats följande sammanfattande redogörelse:
Förbindelsen är till sin innebörd ett åtagande från bolagets sida att
iakttaga vissa däri intagna bestämmelser så länge allt guld, som produceras
ur malm, bruten i Bolidengruvan, kan av bolaget inom landet försäljas
till världsmarknadspris eller ock bolaget medgives rätt till utförsel
ur riket av sådant guld samt bolaget icke heller i övrigt genom offentlig
myndighets åtgärd i nu ifrågavarande hänseenden underkastas särskild
inskränkning eller tunga och Kungl. Majit icke genom särskilt beslut befriat
bolaget från dess åtagna förpliktelser.
Statsutskottets utlåtande Nr 87.
5
Förbindelsens materiella innehåll avser (1) att skapa viss garanti mot
ett alltför hastigt slutförande av brytningen i Bolidengruvan, (2) att
skydda vissa sociala intressen i fall av nedläggande eller väsentlig inskränkning
av driften vid gruvan samt (3) att bereda underlag för en
överenskommelse, som möjliggör ett rationellt utnyttjande av de gruvfyndigheter
som ägas av staten och bolaget gemensamt.
(1) I förstnämnda avseende ha förhandlingarna utmynnat i att den 31
december 1947 godtagits såsom beräknad tidpunkt för brytningens avslutande.
Förbindelsen angående brytningens bedrivande under tiden dessförinnan
bygger på denna förutsättning. I händelse av uppkommande
särskilda förhållanden tänkes dock en ökning av brytningen kunna ske;
fråga härom skall prövas av en skiljenämnd, bestående av tre personer,
varav fullmäktige i riksbanken utse en, bolaget en och de sålunda utsedda
den tredje. I avsikt att i görligaste mån trygga gruvsamhällets
bestånd har även upptagits ett stadgande, att bolaget skall fortsättningsvis
bedriva prospekteringsverksamhet i minst ungefärligen samma utsträckning
som hittills. Jämväl i detta avseende skulle undantag kunna
medgivas av en skiljenämnd. Av dennas ledamöter skulle kommerskollegium
utse en, bolaget en och de sålunda utsedda den tredje.
(2) Vad härefter angår skyddandet av vissa sociala intressen i fall av
nedläggande eller väsentlig inskränkning av driften i gruvan innehåller
förbindelsen, att bolaget förpliktar sig att avsätta en fond för dessa intressens
tillgodoseende. Fonden skall förvaltas av bankens notariatavdelning
i Stockholm. Sedan bolaget hos Kungl. Majit anmält eller Kungl.
Majit eljest funnit, att brytningen i Bolidengruvan annat än tillfälligtvis
nedlagts eller väsentligen inskränkts, äger Kungl. Majit att, därest omständigheterna
prövas påkalla det, besluta, att en nämnd skall tillsättas,
bestående av tre personer, av vilka en utses av Kungl. Majit, en av bolaget
och en av de sålunda utsedda. De i fonden inneliggande tillgångarna
skola omedelbart vid anfordran ställas till nämndens förfogande.
Enligt instruktion för nämnden, vilken instruktion som bilaga ingår
i förbindelsen, skall nämnden fungera såsom styrelse för fonden, och skola
fondens medel, i den mån nämnden så finner påkallat, användas dels för
understöd åt arbetare och förmän, som bliva arbetslösa, dels för ersättning
åt enskilda för värdeminskning av nu befintliga byggnader i Bolidens
samhälle och dels för bidrag till »vederbörande kommun, därest i anledning
av nedläggandet eller inskränkningen av brytningen i Bolidengruvan
kommunens ekonomi skulle bliva oskäligt betungad». Därvid
skola dessa tre sociala ändamål lia företräde till tilldelning ur tillgängliga
medel efter den ordning, vari de nu nämnts. I den mån medlen ej
tagas i anspråk för dessa ändamål, bestämmer nämnden till vilket allmännyttigt
ändamål, helst inom av bolagets verksamhet berört område,
de skola anslås.
Med stöd av ungefärliga uppskattningar av medelsbehovet för berörda
tre ändamål har fondens storlek bestämts till 3 miljoner kronor. Avsättningarna
skola ske på sådant sätt att detta belopp uppnåtts vid 1937 års
slut. Den behållna årliga avkastningen skall därefter tillkomma bolaget
till dess fonden behöver tagas i anspråk. Medger skiljenämnd ökning
av brytningstakten, på sätt nyss nämnts, skall samtidigt bestämmas den
ökning av fonden, som i anledning härav kan anses betingad. Därest en
allmän förändring inom landet i byggnadsvärden, lönestandard eller
levnadskostnader äger rum, skall fondens efter nuvarande läge beräknade
6
Statsutskottets utlåtande Nr 87.
Utskottet.
kapitalbelopp regleras i enlighet härmed. Avgörande härutinnan träffas
av en skiljenämnd, av vilkens ledamöter Kungl. Maj:t utser en, bolaget
en och de sålunda utsedda den tredje.
(3) Beträffande slutligen utnyttjandet av sådana fyndigheter, som äges
av bolaget och staten gemensamt, förklarar sig bolaget enligt förbindelsen
i princip berett till samarbete, därvid bolaget utgår ifrån att kostnaderna
för undersökningar skola bäras av staten och bolaget i förhållande
till deras andelar.
Jämväl de hygieniska och skyddstekniska förhållandena vid smältverket
i Rönnskär hava varit föremål för nämndens uppmärksamhet med
hänsyn till det förhållandet, att vid driften på denna plats årligen utfås,
såsom biprodukt av malmen, ej mindre än cirka 50,000 ton arsenik, som
i stor utsträckning lagras för framtiden. Efter särskilda hänvändelser
till socialstyrelsen, medicinalstyrelsen och riksförsäkringsanstalten har
nämnden emellertid, på grund av de från ämbetsverken inkomna upplysningarna,
vunnit den uppfattningen, att skyddsanordningarna mot förgiftningsfara
i sammanhang med arsenikens transport och lagring måste
anses tillfredsställande.
Departementschefen har framhållit, att ifrågavarande förbindelse
skulle efter dess godtagande av Kungl. Maj:t gälla gentemot bolaget,
såvida statsmakterna icke vidtoge åtgärder, som förhindrade bolaget att
utnyttja guldvärdeskillnaden, eller Kungl. Majit befriade bolaget från
dess förpliktelser. Säkerligen kunde man utgå ifrån att en förbindelse
av detta slag skulle komma att lojalt uppfyllas, och i så fall syntes de intressen,
som här vore i fråga, bliva väsentligen tillgodosedda. Departementschefen
har därför ansett sig böra förorda den föreslagna lösningen
av frågan. Med hänsyn dels till frågans vikt ur det allmännas synpunkt
och dels till de nyss antydda förutsättningarna för förbindelsens giltighet
syntes emellertid tillfälle böra beredas riksdagen att avgiva yttrande,
innan slutlig ståndpunkt från Kungl. Majits sida foges i frågan.
Som resultat av de av Bolidennämnden förda förhandlingarna Ilar
framkommit ett av Skandinaviska kreditaktiebolaget i dess egenskap av
huvudintressent i Bolidens gruvaktiebolag gjort erbjudande att verka
för att gruvaktiebolaget till Kungl. Majit avgiver en förklaring, varigenom
bolaget gör vissa åtaganden. Dessa åtaganden avse dels att skapa
viss garanti mot att brytningen i Bolidengruvan ej alltför hastigt slutföres,
dels att skydda vissa sociala intressen i fall av en nedläggning
eller väsentlig inskränkning av gruvdriften, dels ock att bereda underlagför
en överenskommelse rörande en rationell användning av fyndigheter,
gemensamt ägda av staten och Bolidenbolaget.
I likhet med departementschefen har utskottet ansett denna förbindelse
(förklaring) vara av beskaffenhet att kunna av Kungl. Majit godtagas.
Förbindelsen skulle gälla gentemot Bolidenbolaget såvida statsmakterna
icke vidtaga åtgärder som förhindra bolaget att utnyttja guldvärdeskillnaden
eller Kungl. 3.1ajit befriar bolaget från dess förpliktelser.
Statsutskottets utlåtande Nr 87.
7
I motionen II: 571 har påyrkats, att jämväl Skellefteå tingslags vägdistrikt
måtte få komma i åtnjutande av bidrag från den i propositionen
angivna fonden å 3,000,000 kronor, i samband varmed en böjning av fondbeloppet
påyrkats. Motionären bar därvid utgått ifrån, att i begreppet
»kommuner» vägdistriktet ej inginge. Alldeles oavsett frågan huruvida
vägdistrikt kan hänföras till sådan »vederbörande kommun», som kan
berättigas till bidrag från de avsatta fondmedlen, bar utskottet ej ansett
sig böra i anledning av motionen påyrka ändring i det framlagda förslaget
till förbindelse.
I motionerna 1:153 och 11:270 har vidare påyrkats, att ett anslag av
160.000 kronor måtte anvisas för djupundersökningar å det av staten
gemensamt med Bolidenbolaget ägda malmfältet vid Rackejaur. Av de
beräknade totalkostnaderna, 320,000 kronor, skulle enligt redan gjort åtagande
den andra hälften bestridas av Bolidenbolaget. I skrivelse den 17
oktober 1934, vilken emellertid Kungl. Maj:t den 4 januari 1935 funnit ej
föranleda någon åtgärd, hava kommerskollegium och Sveriges geologiska
undersökning förordat, att staten påtoge sig sin andel av kostnaderna.
Ämbetsverken framköllo dock, att de ovissa utsikterna manade till noggrann
eftertanke, innan beslut fattades örn arbetets utförande. För egen
del bar utskottet, med hänsyn också till sin tillstyrkan i utlåtande nr 10
av anslag för förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län med
360.000 kronor, ej funnit tillrådligt, att riksdagen nu på enskilda motioner
beviljar särskilt anslag till här ifrågavarande företag.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, med avslag å den av herr Lindmark
väckta motionen II: 571, må i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet härovan i
anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition
anfört;
b) att de av herrar Gabrielsson m. fl. och E. Lindmark
m. fl. väckta motionerna 1:153 och II: 270 ej må
av riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 april 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 86, dock att i stället lör herr Danielsson vid behandlingen
av detta ärende deltagit herr Jeppsson.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 87.
Reservationer:
av l:o) herrar Bergqvist och Asplund;
2:o) herr Holmgren.
351854. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.