Statsutskottets memorial Nr 85.
1
Nr 85.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1935 kl. 1 e. m.
Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 184:o)
i statsutskottets utlåtande nr 8 i fråga om Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten
226, gjorda framställning angående anslag till bidrag
till föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,
m. m. (2:a avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/
1936 hade Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 226, sid. 749 av
det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till föreningar,
som anordna god orkestermusik för allmänheten m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 56,500 kronor.
Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 8 under punkten 184 anfört och
hemställt följande:
»Av statsrådsprotokollet framgår, att ur här förevarande anslag tidigare
utgått bidrag till envar av tre orkesterföreningar med 18,500 kronor. Sedan
en av dessa föreningar erhållit bidrag av lotterimedel, har det för budgetåret
1934/1935 för denna förening beräknade beloppet av Kungl. Majit fördelats
med hälften på envar av de två återstående orkesterföreningarna,
vilka sålunda för innevarande budgetår erhållit ett statsbidrag av (18,500 +
9,250) 27,750 kronor vardera.
Utskottet finner sig icke kunna under nuvarande förhållanden förorda
att, på sätt skett under innevarande budgetår, det till varje orkesterförening
från här förevarande riksstatsanslag utgående statsbidraget höjes utöver tidigare
beräknat belopp, 18,500 kronor. En av de tre tidigare statsunderstödda
orkesterföreningarna har erhållit bidrag av lotterimedel jämväl för
nästkommande år. Då utredning icke föreligger rörande någon annan orkesterförening,
som lämpligen skulle kunna komma i fråga till erhållande
av statsbidrag, finner utskottet sig i anslutning till sin sålunda intagna
ståndpunkt böra föreslå, att det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår
äskade anslaget, 56,500 kronor, minskas med nyssberörda belopp, 18,500
kronor, till 38,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, att riksdagen
må, i anledning av Kungl. Majits förslag, såsom Bidrag till föreningar, som
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 85. 1
2
Statsutskottets memorial Nr 85.
anordna god orkestermusik för allmänheten, m. m. för budgetåret 1935/1936
anvisa ett anslag av 38,000 kronor.»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava kamrarna visat
ärendet åter till utskottet.
Med anledning härav får statsutskottet nu anföra följande.
På framställning av Kungl. Majit beviljade 1911 års riksdag för vidtagande
av åtgärder till höjande av musiklivet i landet för år 1912 ett belopp
av 28,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut utdelades från ifrågavarande
anslag understöd till Gävleborgs läns orkesterförening och Nordvästra Skånes
orkesterförening med ett belopp av 13,500 kronor för vardera föreningen,
varjämte återstående anslagsbeloppet, 1,000 kronor, ställdes till musikaliska
akademiens förfogande att användas till bestridande av kostnaderna
för inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet. På
enahanda sätt fördelades ett för ändamålet av riksdagen för år 1913 beviljat
anslag av 28,000 kronor.
I syfte att understöd skulle kunna beredas en tredje orkesterförening föreslog
Kungl. Majit 1913 års riksdag att till understöd åt föreningar, som
anordnade god orkestermusik för allmänheten, samt för inspektion av föreningarnas
och orkestrarnas verksamhet anvisa för år 1914 ett extra anslag
av 42,000 kronor. Sedan denna framställning blivit av riksdagen bifallen,
tilldelades understöd från anslaget åt, förutom förut omförmälda båda föreningar,
jämväl Norrköpings orkesterförening med 13,500 kronor för vardera
föreningen, varjämte återstående 1,500 kronor ställdes till musikaliska
akademiens förfogande för inspektion.
Samma anslagsbelopp, 42,500 kronor, anvisades jämväl för vart och ett
av åren 1915—1919 samt fördelades på nyssnämnda sätt.
Från och med år 1919 höjdes anslaget till 57,000 kronor. Ökningen
motiverades av orkesterföreningarnas behov av ytterligare stöd samt penningvärdets
fall. Anslaget fördelades med 18,500 kronor till envar av
nämnda tre orkesterföreningar samt 1,500 kronor till inspektion av dessa
föreningars verksamhet.
I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt
229) föreslog Kungl. Majit en höjning av anslaget med 10,500 kronor till
67,500 kronor. Vid framläggande inför Kungl. Majit av förslag till detta
anslagsäskande framhöll dåvarande departementschefen, att de ekonomiska
svårigheter, varmed orkesterföreningarna under flera år haft att kämpa, på
senare tid tilltagit i sådan grad, att de hotade att menligt inverka på föreningarnas
förmåga att motsvara det ändamål, som av Kungl. Majit och
riksdagen avsetts med anslagets beviljande, detta särskilt till följd av underbetalning
av de i orkestrarna medverkandes arbete.
I samband med detta Kungl. Majits förslag förehade riksdagen till behandling
två inom riksdagen väckta motioner, däruti hemställts, att riksdagen
ville med avslag å Kungl. Majits förslag om höjning av det förut
Statsutskottets memorial Nr 85. 3
utgående anslaget uppföra detsamma för budgetåret 1927/1928 med 57,000
kronor.
Med bifall till berörda motioner anvisade riksdagen för ändamålet för
budgetåret 1927/1928 i likhet med vad för föregående budgetår ägt rum ett
anslag av 57,000 kronor.
Jämväl för budgetåren 1928/1929—1931/1932 utgick anslaget med samma
belopp.
I skrivelse den 19 oktober 1931 gjorde statens organisationsnämnd hemställan
angående dispositionen av så kallade lotterimedel m. m.
Nämnden anförde därvid, bland annat, att nämnden icke kunnat undgå
att uppmärksamma, huruledes avgränsningen mellan de icke statliga eller
kommunala uppgifter, som ansåges böra tillgodoses genom av riksdagen
beviljade anslag och de, vilka erhölle bidrag i form av lotterimedel, i åtskilliga
hänseenden lede av en viss oklarhet. Sålunda förekomme, att bidrag
till sinsemellan likartade ändamål i vissa fall utginge av vanliga anslagsmedel
och i andra fall bestredes av lotterimedel. Som exempel härpå kunde
nämnas det sedan flera år tillbaka i riksstaten upptagna anslaget till föreningar,
som anordnade god orkestermusik för allmänheten, m. m. Från detta
anslag utginge lika stora bidrag till envar av Gävleborgs läns orkesterförening,
Nordvästra Skånes orkesterförening och Norrköpings orkesterförening.
Nämnda föreningar åtnjöte intet bidrag av lotterimedel. Av sådana medel
utginge däremot bidrag till Stockholms konsertförening och Göteborgs
orkesterförening, vilka å andra sidan icke åtnjöte i riksstaten upptagna
statsbidrag.
Det syntes nämnden stå klart, att den sakliga grunden för ett bibehållande
av den nuvarande uppdelningen av bidrag för olika ändamål i dels anslag
å riksstaten och dels lotterimedel borde ligga däri, att vissa icke statliga eller
kommunala uppgifter, som ansåges böra tillgodoses med offentliga medel,
i förhållande till andra sådana uppgifter intoge en särställning, som medförde
att medel för desamma ej borde anvisas å riksstaten utan i annan
ordning. Denna särställning kunde bero därpå, att den ifrågavarande uppgiften
eller verksamheten, som måhända i och för sig måste anses väl förtjänt
av understöd, dock icke kunde sägas vara av den art, att dess tillgodoseende
genom skattemedel vore på sin plats. Exempel härpå erbjöde
understödjandet av musikaliska sammanslutningar, teaterföretag m. m. Särställningen
kunde också bero på uppgiftens mera tillfälliga natur, såsom
deltagande i eller anordnande av utställningar, uppförande av byggnader för
kulturella, icke statliga ändamål m. m.
Vore nämndens nyssnämnda uppfattning om den sakliga grunden för
särskiljande mellan anslag å riksstaten och bidrag av lotterimedel riktig,
syntes det emellertid vara angeläget, att gränsen mellan de två arterna av
bidrag konsekvent upprätthölles, detta framför allt ur den synpunkten, att
utgångsläget för budgetbehandlingen av riksstatens anslag till icke statliga
ändamål eljest förrycktes. Ett verkligt rättvist vägande mot varandra av
4
Statsutskottets memorial Nr 85.
olika anspråk på anslag för likartade ändamål bleve med den nuvarande
anordningen synnerligen svårt att genomföra, och det kunde med fog befaras,
att det dubbla beviljandet av anslag dels å riksstaten och dels i form
av lotterimedel icke ledde till den konsekventa och hårda sparsamhet, som
under dåvarande förhållanden vore oundgänglig.
Enligt nämndens mening borde riksstaten i första hand befrias från bidrag
dels till utövandet av verksamhet av den estetiska, konstnärliga eller
vetenskapliga art, som icke kunde sägas komma en större allmänhet till
godo, och dels till täckande av större engångskostnader för ändamål av
nyssnämnda eller därmed närstående natur. A andra sidan borde icke heller
bidrag av lotterimedel beviljas för sådana ändamål, som på grund av sin
nära anknytning till statliga uppgifter eller eljest hade sin naturliga plats i
budgeten. Framför allt syntes det nämnden böra undvikas, att bidrag till
samma eller likartade ändamål utginge såväl av vanliga anslagsmedel som
av lotterimedel.
I en den 19 oktober 1931 dagtecknad promemoria anförde härefter organisationsnämnden
— under hänvisning till vad nämnden i sin förut omförmälda
skrivelse av samma dag anfört rörande principerna för anvisande av
statsbidrag genom lotterimedel och då här ifrågavarande ändamål syntes
vara ett sådant, som enligt dessa principer hellre borde tillgodoses genom
lotterimedel än genom anslag å riksstaten — att nämnden ansåge, att särskilt
anslag för berörda ändamål icke borde i riksstaten upptagas.
Under punkt 239 av 1932 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit —
sedan dåvarande departementschefen förklarat sig anse, att ifrågavarande
understöd allt fortfarande borde beviljas förmedelst anslags anvisande å riksstaten
— riksdagen att för ändamålet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 57,000 kronor.
I två vid riksdagen väckta motioner hemställdes, att riksdagen måtte
avslå Kungl. Majits berörda förslag. Till stöd härför anfördes, bland annat,
att motionärerna i likhet med organisationsnämnden ansåge ifrågavarande
ändamål lämpligen böra tillgodoses av lotterimedel.
I skrivelse nr 8 A, punkt 235, anförde riksdagen, att riksdagen — som
tillmätte ifrågavarande anslag en icke ringa betydelse ur folkbildnings- och
allmänt kulturell synpunkt och därför ansåge det vara av vikt, att medelsbehovet
för budgetåret 1932/1933 tryggades genom anslag av riksdagen —
bifallit Kungl. Majits förslag. Därest för framtiden Kungl. Majit skulle
finna mera lämpligt att tillgodose förevarande ändamål genom understöd av
lotterimedel, hade emellertid riksdagen intet att erinra häremot.
För budgetåret 1933/1934 äskade Kungl. Majit anslag för ändamålet med
oförändrat belopp, 57,000 kronor. Riksdagen sänkte emellertid anslaget till
56,500 kronor och anförde därvid bland annat: Riksdagen funne sig böra
bifalla Kungl. Majits förslag, i vad detsamma avsåge oförändrade understöd
åt de tre orkesterföreningarna. Däremot holle riksdagen före, att det till
inspektion av dessa föreningars verksamhet beräknade beloppet, 1,500 kronor,
Statsutskottets memorial Nr 85.
5
utan olägenhet torde kunna minskas med 500 kronor till 1,000 kronor. För
budgetåret 1934/1935 skulle sålunda ett anslag å tillhopa 56,500 kronor
bliva erforderligt.
För budgetåret 1934/1935 äskades anslag med oförändrat belopp, 56,500
kronor. Vid sin anmälan inför Kungl. Majit av berörda anslagsäskande
anförde föredragande departementschefen, att anslaget torde böra utgå för
budgetåret 1934/1935 med samma belopp som för budgetåret 1933/1934.
Vad anginge fördelningen av anslaget till olika orkesterföreningar, torde
Kungl. Majit, efter verkställd utredning, få därom fatta beslut.
Vad sålunda anförts och hemställts lämnades av riksdagen utan erinran.
Genom beslut den 4 maj 1934 tilldelade Kungl. Majit — som den 31
december 1933 beviljat stiftelsen Hälsingborgs konserthus bidrag av lotterimedel
å 30,000 kronor för att genom Nordvästra Skånes orkesterförening
bedriva orkesterverksamhet — med anledning av en av musikaliska akademien
gjord framställning vardera av Gävleborgs läns och Norrköpings orkesterföreningar
för budgetåret 1934/1935 dels ett understöd på sedvanliga
villkor av 18,500 kronor och dels därutöver ett tillfälligt bidrag av 9,250
kronor. För inspektionsverksamheten ställdes slutligen ett belopp av 1,000
kronor till förfogande.
Departementschefen har under punkt 226 av årets åttonde huvudtitel anfört,
att förevarande belopp för nästkommande budgetår borde utgå med
samma belopp som för det innevarande. Vad anginge anslagets fördelning
mellan olika orkesterföreningar torde Kungl. Majit, har departementschefen
vidare anfört, efter närmare utredning få fatta beslut därom.
Utöver det sedan lång tid tillbaka å riksstaten upptagna anslaget till bidrag
till föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, m. m.
hava under senare år avsevärda bidrag av lotterimedel utgått för likartade
ändamål. I detta hänseende vill utskottet erinra, att för innevarande år av
lotterimedel anvisats till Göteborgs orkesterförening 70,000 kronor, till stiftelsen
Hälsingborgs konserthus 30,000 kronor och till Stockholms konsertförening
135,000 kronor. Härutöver har till Sveriges orkesterföreningars
riksförbund anvisats ett bidrag, likaledes av lotterimedel, av 80,000 kronor.
Summan av nu angivna bidrag, 315,000 kronor, torde böra jämföras med
det å riksstaten för nästkommande budgetår äskade anslaget å 56,500 kronor.
Nu berörda förhållanden synas utskottet utgöra ett bevis på vad statens
organisationsnämnd i skrivelse den 19 oktober 1931 framhållit i fråga örn
de med det dubbla beviljandet av anslag dels å riksstaten och dels i form
av lotterimedel förenade olägenheterna. Utgångsläget för budgetbehandlingen
av riksstatens anslag till icke statliga ändamål kan härigenom lätt förryckas,
och ett verkligt rättvist vägande mot varandra av olika anspråk på anslag
för likartade ändamål blir med en dylik anordning synnerligen svårt att
genomföra.
Utskottet Önner det ofrånkondigt, att nu berörda fråga bringas till en lös
Bihang
till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 85. 2
Utskottet.
6
Statsutskottets memorial Nr 85.
ning. Härför äro givetvis flera utvägar tänkbara. Den närmast till hands
liggande synes onekligen vara, att samtliga bidrag från det allmänna till
här ifrågavarande ändamål framdeles utgå av lotterimedel, av vilka redan
den vida övervägande delen av bidragen bestrides. Vidare kan tänkas, att
— i samband med äskande av anslag å riksstaten för ändamål, för vilka
jämväl lotterimedel ställas till förfogande — redogörelse lämnas för berörda
lotterimedel. Nu avgivna synpunkter böra enligt utskottets förmenande tagas
under övervägande, innan framställning örn fortsatt anslag för här ifrågavarande
ändamål eventuellt förelägges riksdagen.
I fråga örn det för nästkommande budgetår under åttonde huvudtiteln
äskade anslaget å 56,500 kronor vill utskottet slutligen framhålla följande.
Enligt av utskottet införskaffad utredning är den ekonomiska situationen
bekymmersam för de båda orkesterföreningar, vilka under innevarande budgetår
åtnjuta bidrag från här ifrågavarande anslag. Med hänsyn härtill har
utskottet icke ansett sig böra motsätta sig, att statsbidrag till en var av berörda
föreningar jämväl för nästkommande budgetår må utgå med samma
belopp som enligt Kungl. Majrts beslut den 4 maj 1934 för innevarande
budgetår eller 27,750 kronor. Utskottet vill emellertid understryka, att detta
utskottets tillstyrkande icke får anses innebära ett ställningstagande från utskottets
sida till frågan örn det belopp, som för framtiden kan böra utgå
för ändamålet; denna fråga bör enligt utskottets mening prövas först sedan
de av utskottet i det föregående antydda övervägandena ägt rum.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten, m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 56,500 kronor.
Stockholm den 26 april 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i
Malmö, Bergqvist, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles, Gustafsson
i Benestad, Bergström och Nilsson i Fredriksfält, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Jansson, Strindlund,
Holmgren, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Holmdahl,
Högström och Danielsson.
Reservation
av herrar Strindlund och Svensson i Grönvik.
Stockholm 1935, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.
851192