Statsutskottets utlåtande Nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1935 kl. 2 e. m.

Uflätande i anledning av väckta motioner angående undersökning av
vårt lands befolkningsfråga m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. B. Johansson i Fredrikslund m. fl. (1:1) och den andra inom andra
kammaren av herr A. Lindman m. fl. (II: 1), har hemställts,

1) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att för undersökning
av vårt lands befolkningsfråga i avsikt att utröna förutsättningarna
för en positiv befolkningspolitik en särskild kommission med
den sammansättning och de uppgifter, som i motionerna angivits, omedelbart
tillsättes, samt

2) att å riksstaten för budgetåret 1935/1936 för ändamålet uppföres ett
reservationsanslag å 25,000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.
väckt motion (II: 3) hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte begära en allsidig utredning av vår befolkningsfråga.

Härjämte har i en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.
väckt motion (II: 4) hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
ville hemställa, att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga förslag
örn inrättande av en statens bosättningslånefond för att genom utlämnande
av bosättningslån bereda ökade möjligheter till äktenskaps ingående
mellan mindre bemedlade svenska medborgare.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren av herr E. B. Andersson m. fl. (I: 230) och den andra inom
andra kammaren av herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 475), hemställts,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn en allsidig
utredning av vårt lands befolkningsfråga, berörande

dels orsakerna till nedgången i nativiteten,

dels förutsättningarna för en befolkningspolitik, som avser att motverka
nuvarande tendenser till minskning av folkstocken, och

dels riktlinjerna för en på ekonomiska och sociala hänsyn grundad befolkningspolitik
på längre sikt; därvid av motionärerna anförda synpunkter
särskilt böra komma under övervägande.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anBihang
till riksdagens protokoll 19.35. G sami. Nr 71.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

förda skälen hänvisas, i den män ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
1:1, II: 3, II: 4 och I: 230.

I motionerna 1:1, II: 3 och I: 230 hava lämnats redogörelser för befolkningsutvecklingen
i Sverige under de senaste årtiondena och ställts prognoser
rörande de framtida befolkningsförhållandena i vårt land. Härutinnan
har i motionen I: 230 anförts bland annat följande:

Först på sista tiden har svenska folket vaknat till medvetande örn att
fruktsamhetens nedgång hotar dess framtida bestånd och att befolkningsfrågan
därför i ordets egentliga mening är en fråga örn liv och död för
den svenska folkstammen. Förklaringen till att detta faktum ej tidigare
uppmärksammats torde till ej ringa del få sökas i den omständigheten,
att de regelbundet i dagspressen förekommande allmänna födelse- och
dödlighetstalen närmast givit ett annat intryck. Visserligen har födelsetalets
fortgående sänkning varit ägnad att framkalla oro. Vid sekelskiftet
uppgick det till cirka 27 per tusen invånare för att år 1928 sjunka
till 16 och år 1933 ända ned till 13.7. Men samtidigt härmed ägde en,
låt vara långsammare, reduktion av dödlighetstalen rum. Ett födelseöverskott
på 2.5 förelåg alltså nämnda år. Detta ingav allmänheten den
föreställningen att fruktsamhetsförhållandena alltjämt voro sådana, att
vårt folk, örn ingen ytterligare sänkning av fruktsamheten inträffade,
skulle fortsätta att tillväxa.

Verkliga förhållandet är, som numera blivit allmänt bekant, att de absoluta
födelsetalen trots en mycket låg fruktsamhet för närvarande hållas
uppe av den omständigheten, att antalet människor i de fruktsamma åldrarna
är ovanligt stort. De under åren närmast före världskriget födda
årskullarna voro särskilt stora. Även örn fruktsamheten, som vanligen
mätes med antalet födelser per 1,000 kvinnor i åldern 15—45 år, icke ytterligare
nedgår, kommer antalet födelser att sjunka, när de sista årens
fåtaliga kullar uppnått den fruktsamma åldern. Å andra sidan kommer
dödsfallens antal att stiga, när de för dödsrisk särskilt utsatta högre åldersklasserna
örn ett eller annat årtionde bliva väsentligt talrikare än
för närvarande. Därmed inträder, såvida ingen nettoinvandring äger
rum, först en långsam och sedan en snabb minskning av vårt lands befolkning.
Skulle fruktsamheten fortsätta att sjunka, påskyndas givetvis
denna utveckling.

Den klaraste bilden av fruktsamhetsförhållandena ur synpunkten av
folkstockens uppehållande på lång sikt erhålles genom det s. k. nettoreproduktionstalet,
som anger hur många flickebarn som etthundra ett visst
år födda flickor kunna väntas föda, örn nu rådande fruktsamhets- och
dödlighetsförhållanden bliva bestående. Tydligt är, att örn detta nettoreproduktionstal
håller sig omkring 100, så kommer varje ny generation
kvinnor, och därför också av män, att hålla sig vid ungefär konstant ator
lek. Detta tal var mot slutet av 1800-talet omkring 150, d. v. s. varje
svensk kvinna i den fruktsamma åldern födde 50 procent flera harn, än
som erfordrades för att den följande generationen skulle bliva lika stor
som hennes egen. Åren närmast efter världskriget låg siffran vid 130
för att år 1925 komma ned till 99. År 1933 kan den approximativt beräknas
till 73. Detta betyder att i genomsnitt varje svensk kvinna sistnämnda
år födde endast 73 procent av det antal barn, som erfordras för
att den generation döttrarna tillhöra skall bli lika talrik som mödragene -

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

3

rationen. Under förutsättning av oförändrade fruktsamhetsförhållanden
bli barnbarnens generation endast 53 procent så stor som mormödrarnas.
Antalet tjuguåringar i vårt land blir då efter två generationer, d. v. s.
omkring 1990-talet, föga mer än hälften så stort som för närvarande.
Även örn detta ingalunda innebär, att Sveriges befolkning vid denna tidpunkt
skall ha sjunkit från 6 till 3 miljoner, vilken uppfattning egendomligt
nog synes lia vunnit spridning under den sista tidens diskussion i befolkningsfrågan,
så är denna utveckling i alla fall skrämmande nog. Det
är tydligt, att fruktsamhetens nedgång, som hotar vårt folks framtida bestånd,
är uttryck för djupgående tendenser, vilka icke kunna uppfattas
som rent tillfälliga krisfenomen.

Samma tendenser göra sig gällande i andra germanska länder. Antalet
födelser per 1,000 kvinnor i fruktsamhetså Idera var år 1932 mer än en
åttondel lägre i Tyskland än i Sverige. I Österrike synas siffrorna hålla
sig ungefär på samma nivå som i vårt land och i England en obetydlighet
högre. Även örn Holland ännu visar avsevärt högre siffror, är det
ingen överdrift att säga, att den germanska rasens fruktsamhet är så låg,
att den pekar hän mot utdöende.

En omständighet som väsentligen bidragit till att dölja situationens
allvar och snarast givit svenska folket intrycket av att antalet människor
i vårt land överstigit det önskvärda är naturligtvis de sista årens svåra
kris och arbetslöshet. Krisen har kommit under en period då de under
åren närmast före världskriget födda stora åldersklasserna kommit ut på
arbetsmarknaden, medan antalet människor som passerat in i »pensionsåldern»
varit relativt litet. Ökningen av antalet människor i de arbetsföra
åldarna har därför uppgått till nära 40,000 örn året, samtidigt som
depressionen minskat efterfrågan på arbetskraft. Det är ej underligt att
under sådana omständigheter en allmän känsla av »överbefolkning» framträtt.
Att antalet nyfödda barn sjunkit har mindre uppmärksammats,
då det ju icke kunnat utöva något inflytande på arbetsmarknaden. Lägets
paradoxala karaktär framträder i att just under en tid av till synes
överbefolkning fruktsamhetsförändringar ägt rum av sådan räckvidd,
att vårt land hotas med avfolkning.

I nyssnämnda motioner 1:1, 11:3 och 1:230 hava även anförts vissa
synpunkter beträffande orsakerna till nedgången i nativiteten i vårt land.

I detta hänseende anföres i motionen 1:1 bland annat följande.

Olika faktorer lia förvisso samverkat i den utvecklingsprocess, som numera
lett till att Sverige bland staterna uppvisar ett av de lägsta födelsetalen.
Att mera ingående diskutera dessa olika faktorer och deras inbördes
förhållande lärer icke vara nödvändigt. Av ingen förnekas, att
den sedan 1800-talets senare hälft fortgående industrialiseringsprocessen
övat stort inflytande på familjelivets område. Att skriva förändringarna
helt eller så gott som uteslutande på dylika yttre omständigheter leder å
andra sidan otvivelaktigt vilse. Ännu mindre lärer det vara rimligt att
härleda utvecklingen ur några för vårt svenska samhällsskick speciellt
utmärkande förhållanden. Barnbegränsningen utgör ingalunda någon
isolerad svensk företeelse. Den drabbar, mer eller mindre hårt, alla vår
tids högtstående kulturstater av västeuropeisk typ. Den inträffar under
en period av stigande levnadsstandard och utgör på intet sätt någon isolerad
krigs- eller kristidsföreteelse. Slutligen är att märka, att den icke
hänför sig uteslutande till de socialt och ekonomiskt svagast situerade be -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

folkningsgrupperna utan snarare begynt högre upp i samhällsskikten och
därifrån trängt allt vidare och djupare. Vad Stockholm beträffar faller
numera den lägsta inomäktenskapliga fruktsamheten inom arbetarklassen.
Förhållandena växla emellertid starkt från trakt till trakt, och det
lärer falla sig svårt att med omständigheter av uteslutande social och ekonomisk
art nöjaktigt förklara den stora skillnaden i födelsefrekvens mellan
till strukturen så olikartade landsdelar som örebro län å ena sidan
med dess rekordartat låga födelsetal och de nordligaste länen med deras
förhållandevis gynnsamma siffror. Andra och djupare liggande motiv
måste öva ett i många fall avgörande inflytande. Insikten härom påverkar
i hög grad bedömandet av var botemedlen mot det onda äro att söka.
Det kan emellertid befaras, att befolkningsfrågan liksom på sin tid emigrationsfrågan
och sedermera även arbetslöshetsfrågan kunna få tjäna
som förevändning för framförandet av krav på förändringar i olika hänseenden,
vilka det av politiska skäl synes vederbörande önskligt att genomföra.
Ett dylikt förryckande av diskussionen kan endast lända saken
till skada och bör i möjligaste mån förhindras.

Inledningsvis har antytts, att diskussionen i befolkningsfrågan i det
längsta färgats av en påfallande negativ inställning till själva huvridproblemet.
Den har företrädesvis rört sig örn vad man skulle kunna
kalla problemets frånsida —- de medel, med vilka den avsiktliga barnbegränsningen
huvudsakligen genomföres. Betraktade från de för en positiv
befolkningspolitik bestämmande utgångspunkterna framstå dessa
spörsmål såsom utomordentligt betydelsefulla, men i helt motsatt mening.
Antalet kända fall av framkallad fosterfördrivning uppges nu till
10,000 örn året. Det verkliga antalet är med säkerhet betydligt större,
kanske det dubbla.

Vad fosterfördrivningen angår, må icke förbises, att den i stor utsträckning
verkar fysiskt och psykiskt ödeläggande på de kvinnor som utsättas
därför. Den kan göra kvinnan mer eller mindre livsoduglig för framtiden
eller i varje fall inverka nedsättande på hennes fruktsamhet. Det
kan därför sägas, att en framkallad abort ofta kostar ej endast ett liv
utan flera.

Det är uppenbart, att dessa spörsmål utgöra integrerande moment i det
stora befolkningsproblemet, som varken kunna eller böra behandlas isolerade,
sedda uteslutande eller väsentligen från medicinska och straffrättsliga
synpunkter. Lika litet böra vissa mer eller mindre trångt fattade
humanitära motiv få verka avgörande. Sett på längre sikt lärer det
näppeligen kunna anses verkligt humanitärt att föra en politik, som lägger
oproportionerligt tunga bördor på numerärt svaga kommande generationer,
sänker välståndsnivån i landet och äventyrar statens och den
inhemska kulturens bestånd. Det lärer fastmera vara motsatsen till humanitet
att befria medborgarna från plikter, vilkas fullgörande är nödvändigt,
örn folket skall fortleva. Ytterst måste dessa allvarliga spörsmål
alltid bedömas från den kristligt moraliska livsåskådning, i vilken svensk
rättskultur och svenskt samhällsväsen djupast bottna.

I motionen II: 3 har i motsvarande avseenden anförts bland annat följande: Även

en ytlig undersökning av orsakerna till den minskade nativiteten
giver vid handen, att problemet till övervägande delen är av moralisk
innebörd och därmed också till stor del svårt att angripa med statliga

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

5

åtgärder. Orsakerna synas nämligen i stor utsträckning ligga uti tidsströmningar,
som taga sig uttryck i tilltagande materialism, längtan efter
största möjliga bekvämlighet och mindre känsla av ansvar mot tidigare
och efterkommande generationer. Den flykt från landsbygden till
storstäderna, som oavbrutet pågår, medför, att allt större skaror bringas
in i dessa tankegångar, samtidigt som genom den nutida teknikens alla
möjligheter storstadsbefolkningens tänkesätt och åskådningar föras ut på
landsbygden. Känslan för familjeliv är i avtagande och de positiva andliga
krafter, som äro verksamma, kyrka, skola, folkbildningsrörelser och
ideella ungdomsrörelser, ha svårt att bjuda tillräckligt motstånd. Emot
dessa tidsföreteelser kräves i första hand en moralisk renässans och en
mobilisering av nationens andliga livskraft.

Men framhållas skall också, att många andra orsaker finnas till det
minskade antalet barnafödelser. De gång efter annan återkommande
ekonomiska kriserna med massarbetslöshet och nöd för stora folkgrupper
i sitt släptåg lia hos många skapat en känsla av otrygghet, vilken åstadkommer,
att de ej anse sig kunna stå till svars med att sätta barn till
världen, när framtiden i ekonomiskt hänseende tyckes dem så mörk. Sambandet
mellan levnadsstandarden och födelsesiffrorna är omstritt och
osäkert; att dock känslan av ekonomisk trygghet samt försörjningsproblemet
överhuvudtaget lia en oerhörd betydelse kan knappast betvivlas.

I motionen I: 230 har härutinnan anförts bland annat följande:

Det förefaller sannolikt att känslan av osäkerhet i utkomstmöjligheter
varit en bidragande faktor till att många föräldrar sökt begränsa barnantalet.
Men då fruktsamhetens nedgång fortsatt under mer än två årtionden
trots tidigare i stort sett gynnsamma konjunkturförhållanden,
torde huvudorsakerna vara att söka på andra områden. Barnbegränsningen
torde få ses som en sida av den allmänna mycket djupgående förändring
som samhällslivet undergått dels i ekonomiskt och socialt avseende,
dels icke mindre i fråga örn individens inställning till tidigare allmänt
fasthållna moraliska och religiösa värden.

I ovanberörda motioner hava till övervägande framförts åtskilliga uppslag
till åtgärder för motverkande av nativitetsminskningen i vårt land.

I motionen 1:1 har i sådant hänseende, förutom vissa skattepolitiska
åtgärder, föreslagits bland annat följande:

I syfte att befrämja en familjevårdande socialpolitik ifrågasättas, med
utgångspunkt från de unga äktenskapens betydelse i befolkningsproblemet,
bland annat följande åtgärder:

Den sociala omvårdnaden örn mödrarna borde vidgas. Den redan framträdande
tendensen till en förskjutning av sjukkassornas medlemsklientel
åt medelklassen till borde uppmärksammas och stödjas. Det borde undersökas,
huruvida icke en ändring i bidragsgrunderna för moderskapshjälp
kunde befordra en allmännare anslutning från kvinnornas sida till
sjukkassorna samt huruledes dessa kassor kunde sättas i stånd att bedriva
en härtill syftande effektiv upplysnings- och propagandaverksamhet.
önskemål uttalas om en höjning av det statliga moderskapsunderstödet
till hustrurna i hemmen samt örn beredande av möjlighet att vid
prövningen av behovet av sådant understöd taga större hänsyn till förhållandena
i de individuella fallen, exempelvis föräldrarna förut åvilande

6 Statsutskottets utlåtande Nr 71.

försörjningsplikt, än vad nu kan ske. Öppnandet av goda vårdmöjligheter
vid barnsbörd betecknas, i anslutning till ett av statens sjukvårdskommitté
gjort uttalande, särskilt med hänsyn till den starka nedgången
i nativiteten, såsom en av vårt lands viktigaste socialhygieniska åtgärder.
Vissa önskemål uttalas örn anordnande av för- och eftervård vid barnsbörd,
bland annat örn utvidgning av moderskapshjälpen respektive moderskapsunderstödet
till att omfatta ersättning för arvode för läkarundersökning
vid havandeskap och örn anknytning av den mer anstaltsmässiga
för- och eftervården till redan befintliga institutioner på området. Härvid
borde tillses, att förefintliga vårdmöjligheter bleve i mån av behov
i lika grad tillgängliga för gifta kvinnor som för ogifta. Motionärerna
förutsätta, att frågan örn verksamt stöd åt änkor med oförsörjda barn
foges under särskilt övervägande vid den inom socialdepartementet pågående
utredningen av frågan örn beredande av effektivare hjälp åt personer,
som vore urståndsätta att på ett tillfredsställande sätt sörja för
sina barns uppfostran samt örn samhälleliga hjälpåtgärder åt föräldralösa
barn. Motionärerna ansluta sig till tanken att i vissa fall utbryta
barnförsörjningen ur den allmänna fattigvården. Vid fastställandet
av läroverkens terminsavgifter borde tagas större hänsyn till föräldrarnas
sammanlagda försörjningsplikt. Större enhetlighet i avseende å
påbjudna läroböcker och förbilligande över huvud taget av undervisningsmaterielen
vore livligt att förorda.

I samma motion framföras vidare till övervägande förslag till åtgärder
för åstadkommande av förbättrade bostadsförhållanden.

I detta syfte förordas ett verksamt stödjande av trädgårdsstadssystemet.
Snarast måste det enskilda initiativet med stöd av det allmänna
lösa problemet örn att i städerna åstadkomma rymliga bostäder till rimliga
kostnader. Därvid måste tillses, att det allmännas uppoffringar för
bostadsprodiiktionen i fortsättningen komme i första hand de barnrika
familjerna till godo. Motionärerna framhålla angelägenheten av att riksdagen
snarast får pröva de av bostadsutredningen för landsbygden framlagda
förslagen örn förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden samt
uttala sig för stöd åt unga livskraftiga familjer eller åt familjeförsörjare
med stor försörjningsplikt genom ändrade grunder för kolonisations- och
jordpolitiken. Åtgärder borde vidtagas mot landsbygdens avfolkning. Det
enda fullt tillförlitliga medlet härvidlag vore att trygga arbets- och existensvillkoren
för jordbruksnäringens utövare. Särskild uppmärksamhet
borde i detta sammanhang ägnas förhållandena i de glest bebyggda delarna
av vårt land. Tillkomsten av sådana enklare väganläggningar som
bygdevägar och enskilda utfartsvägar, vilka kunde göra det lättare för
de mer avsides belägna hemmen att äga bestånd i framtiden, borde
främjas.

I motionen ifrågasättas vidare åtgärder för att genom undervisning
och folkuppfostran åstadkomma en förnyelse av vårt folks sedligt religiösa
livssyn. Ungdomens fostran borde starkare inriktas på de blivande
uppgifterna i hem och familj. I detta hänseende vore åtgärder för beredande
av obligatorisk undervisning i husligt arbete för alla flickor i skolåldern
att förorda. Vidare ifrågasättes införande i vissa skolor av undervisning
örn släktlivet, föreslås inrättande av husmoders- och barnavårdskurser
samt rekommenderas anordnande av organiserad sparverksamhet
bland ungdomen med tanke på det egna hemmet. Motionärerna
uttala önskemål örn att genom en omfattande, sakligt vederhäftig folk -

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

7

ligt lagd upplysningsverksamhet uppmärksamheten allmänt riktas på den
allvarliga innebörden i befolkningsfrågan. Detta kunde ske genom den
statsunderstödda föreläsningsverksamheten, folkskrifter, populärvetenskapliga
föredrag i radio, genom folkbibliotek och studiecirklar och genom
ungdomens egna organisationer etc.

Avslutningsvis har i förevarande motion 1:1 anförts följande:

Av det i motionen anförda framgår, att befolkningsfrågan innesluter
ett helt komplex av samhällsproblem. En fullständig utredning av dessa
enligt i vårt land vedertagna utredningsmetoder skulle sannolikt kräva
en mycket lång tid. Vi föreställa oss att den snabbaste vägen skulle vara
att med användning av redan tillgängliga befolkningsstatistiska data låta
en fåtalig kommission efter ett av densamma uppgjort program hålla
överläggningar med representanter för praktisk och teoretisk sakkunskap
på olika områden, såsom läkare, präster, uppfostrare av ungdomen, företrädare
för olika grupper av ungdomsrörelser och kvinnosammanslutningar,
personer som syssla med egnahems- och bostadspolitik på land och
i stad, representanter för landsdelar och yrkesgrupper med olika nativitet,
socialekonomer m. fl. Lika tydligt som det är, att befolkningsfrågan
berör alla, oberoende av politiska partibildningar, lika självfallet är det,
att utredningen skall ledas fullständigt objektivt med tillfälle för olika
åsikter att inom den givna ramen göra sig hörda. Överläggningarna
böra, efter det de tillkallade fått på förhand kännedom örn programmet,
hållas muntligen och i fria former samt upptagas i fylliga referat. En
sådan utredningsform som här skisserats har vid flera tillfällen, särskilt
i England, kommit till användning med gott resultat och är ej heller hos
oss okänd.

Kommissionen, som bör sammansättas av personer företrädande den
yppersta sakkunskapen på här berörda område, men vars medlemsantal
icke bör överstiga 6 å 7 personer, skall därefter, eventuellt på grundval
av ytterligare utredningar, hos Kungl. Majit föreslå erforderliga åtgärder.
Det ligger i sakens natur, att kommissionen bör bliva det centrala
organet för denna frågas behandling. Den bör stå i nära samarbete med
bland andra statistiska centralbyrån och med rasbiologiska institutet.
Den senare institutionens verksamhet torde i detta sammanhang böra
ägnas uppmärksamhet.

För ändamålet föreslå vi att å riksstaten för budgetåret 1935/1936 uppföres
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I motionen II: 3 har framhållits bland annat följande:

Inför de perspektiv, som nativitetsminskningen öppnar, är det nödvändigt
att statsmakterna från första stund ingripa med kraft. Frågan är
av den vikt och betydenhet, att ingen tid får gå förlorad för dess behandling.
Det lämpligaste torde vara att riksdagen hos Kungl. Majit begär
igångsättandet av en utredning, som till behandling upptager befolkningsproblemet
i hela dess vidd. Den första uppgift, en sådan utredning
bör erhålla, är att ingående undersöka det befolkningsstatistiska läget och
på ett självständigt sätt behandla förefintligt materiel. De siffror, som
f. n. framläggas, innebära ofta blott bearbetningar av en del av det material,
som kunde användas. Långt djupare torde utan tvivel en statlig
utredning kunna komma. Värdet av, att omfattande statistik skyndsamt
erhålles, är påtagligt.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

Men denna utredning borde också ha en större och bredare uppgift,
nämligen att på grundval av en analys av födelseminskningens orsaker
och i samråd med andra statliga utredningar framkomma med förslag till
åtgärder i befolkningspolitiskt syfte.

Bland åtgärder i befolkningspolitiskt syfte hava i förevarande motion
nämnts reformer, som skulle underlätta bildandet av småbruk, samt framhållits,
att malet för ifragakommande åtgärder på det befolkningspolitiska
området borde vara, att i stor utsträckning minska kostnaden för uppfödandet
av barn och detta i alla klasser och samhällsskikt. I sistnämnda
hänseende förorda motionärerna i särskild motion bland annat
inrättandet av en statens bosättningslånefond i och för beviljande av bosättningslån.
^ Härutöver ifrågasätta motionärerna införandet av barntillägg
även åt i enskild tjänst anställda befattningshavare, samt åtgärder,
ägnade att sänka giftermålsåldern, exempelvis genom att utjämna
lönedifferensen olika åldersgrupper emellan och genom att skapa ekonomisk
trygghet åt ungdomen. Vidare ifrågasättas åtgärder för förbättring
av bostadsförhållandena, hyresbidrag åt barnrika familjer samt kraftigt
stöd åt egnahemsrörelsen. Härjämte framhålles lämpligheten av att även
annan form av ekonomisk hjälp åt föräldrar undersöktes, exempelvis hjälp
på sådant sätt att utgifterna för barnens skolgång i större utsträckning
än vad nu är fallet övertoges av staten. När antalet födda barn minskades,
borde större vikt än förr läggas vid att de barn, som komme till världen,
vårdades och växte upp under gynnsammast möjliga förhållanden.
Frågan örn ordnande av en rationell skolläkarvård komme då i förgrunden.
Befolkningsfrågan finge emellertid ej endast ses från kvantitativ
utan jämväl från kvalitativ synpunkt. Under övervägande borde tagas
möjligheten att bereda kostnadsfri läkarundersökning åt dem, som så
önskade, före giftermåls ingående i syfte att erhålla upplysning örn den
eventuella förefintligheten av ärftliga sjukdomar eller av smittokälla och
att förbättra befolkningsmaterialet. Slutligen uttalas önskemål örn anordnande
av upplysnings- och propagandaverksamhet i befolkningsfrågan,
inriktad ej endast på befolkningssiffrorna utan även, vilket vore viktigare,
på propaganda för och upplysningar örn rasbiologi, rashygien och
allmän hälsovård. Hur denna upplysnings- och propagandaverksamhet
skulle organiseras och uppbyggas, borde bliva en av utredningens arbetsuppgifter.

Sammanfattningsvis anföres i förevarande motion II: 3 följande:

Blott en större statlig utredning med dess befogenheter och möjligheter
synes kunna bemästra och till rationell behandling upptaga hela det väldiga
problemkomplex, som befolkningsfrågan utgör. Att uppgifter av så
varierande innebörd, som i motionen anförts, skulle anförtros åt en enda
utredning, innebär visserligen en olägenhet, men frågans komplicerade
natur och vidsträckthet kräver oundgängligen enhetlig behandling. Det
förhållandet att vi i särskilda motioner till årets riksdag föreslå särskilda
utredningar och förslag i anknytning till detta ändamål, innebär intet
principiellt avståndstagande från denna mening. Avsikten är endast att
rörande reformer, örn vilkas ändamålsenlighet ingen tvekan synes oss behöva
råda, snabba resultat skulle kunna erhållas.

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

9

Även den större utredningen bör emellertid bedriva sitt arbete med
den största möjliga skyndsamhet. Då detta icke torde vara möjligt annat
än genom en fördelning av arbetsuppgifter på mindre grupper av
sakkunniga sammanhållna genom en mindre delegation synes detta böra
äga rum. En allsidig sammansättning med representanter från olika
samhällsgrupper och skilda vetenskaper synes oss ock vara nödvändig för
frågans rätta belysning.

De uppgifter, som skulle uppdragas åt utredningen, skulle alltså sammanfattningsvis
vara att ingående undersöka det befolkningsstatistiska
läget och att efter inhämtande av upplysningar angående befolkningspolitiken
i utlandet, framkomma med förslag till åtgärder, ägnade att minska
föräldrakostnaden för barn i alla samhällslager och att stimulera äktenskapsfrekvensen.
Under hänsynstagande till befolkningsproblemets
kvalitativa sida böra åtgärder föreslås, som kunna leda till skapandet av
ett gott folkmaterial och till förbättrad folkhygien. Utredningen bör
även till behandling upptaga anordnande av lämplig undervisnings- och
upplysningsverksamhet i dessa frågor.

I motionen I: 230 har anförts bland annat följande:

En undersökning rörande orsakerna till fruktsamhetens nedgång kunde
ge vissa svar på frågan var botemedlen, d. v. s. åtgärder som ledde till en
högre fruktsamhet, vore att finna. Med hänsyn till samhällets snabbt förlöpande
omdaning i många avseenden vore det dock framförallt angeläget,
att en positiv befolkningspolitik riktades framåt med utgångspunkt
från faktiskt rådande förutsättningar. Enligt motionärernas mening vore
det nödvändigt att frågan om riktlinjerna för en dylik politik omedelbart
upptoges till ingående undersökning. Att vid en sådan undersökning
erfarenheterna i andra länder med likartade förhållanden borde komma
till beaktande vore självfallet.

I främsta rummet syntes böra klarläggas, huru en lämplig upplysningsoch
propagandaverksamhet skulle kunna anordnas. Folkets etiska och
moraliska fostran borde inriktas på sådant sätt, att familjelivets krav
och hänsynen till svenska folkets framtid bleve levande realiteter för landets
medborgare i högre grad än som för närvarande vore fallet. En huvudsynpunkt
på en positiv befolkningspolitik vore, att kostnaderna för
barnförsörjningen och därmed för folkstockens uppehållande icke uteslutande
belastade barnens föräldrar utan delades av samhällets medborgare
gemensamt, I de motioner, som tidigare väckts i befolkningsfrågan vid
årets riksdag, hade ett flertal förslag till åtgärder i här berörda riktning
förordats. Motionärerna kunde ge sin anslutning till det mesta av vad
som där föreslagits. Möjligheterna att i högre grad än för närvarande
taga den ordinarie socialpolitiken i befolkningspolitikens tjänst borde
klarläggas. Särskilt borde den statliga omvårdnaden av mödrarna utbyggas.
Motionärerna ifrågasätta införandet av särskilda pensionstilllägg
för mödrar med många barn. I avseende å bostadspolitiken framhålles,
att bostadsfrågan vore svår för barnrika familjer i vilken samhällsställning
de än befunne sig. Därför borde åtgärder i bostadspolitiskt
syfte ges en så vid syftning som möjligt. Icke minst gällde det att i bostadshänseende
tillgodose landsbygdens behov.

Härförutom har i förevarande motion framförts vissa förslag till ändringar
i de nuvarande beskattningsbestämmelserna.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 71. 2

Utskottet.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 71.

Ingen meningsskiljaktighet torde råda därom, att det problem eller kanske
rättare den samling av problem, som upptagits till behandling i bär
förevarande motioner och som sammanfattningsvis benämnts befolkningsfrågan,
är av utomordentlig betydelse. Att situationen för närvarande
för vårt lands vidkommande ter sig synnerligen allvarlig torde icke heller
kunna av någon förnekas.

Vad i motionerna framhållits örn angelägenheten av en positiv befolkningspolitik
från statsmakternas sida finner sig utskottet böra på det
kraftigaste understryka. Likaså anser sig utskottet böra biträda kravet
på att frågan örn riktlinjerna för en dylik politik omedelbart upptagas till
ingående undersökning.

I motionerna hava framförts talrika synpunkter och uppslag, av vilka
många enligt utskottets mening äro synnerligen beaktansvärda och förtjänta
av en ingående granskning. Utskottet har emellertid icke funnit
sig på frågans nuvarande ståndpunkt böra angiva några särskilda frågor,
på vilka utredningsarbetet närmast bör inriktas; detta torde enligt utskottets
åsikt bäst och lättast kunna bedömas under utredningens gång.

Beträffande utredningsarbetets bedrivande har utskottet emellertid ansett
sig böra framhålla vissa önskemål. Såväl problemets omfattning som
dess enligt utskottets uppfattning brådskande natur nödvändiggöra, att
utredningen bör försiggå under så obundna och effektiva former som möjligt.
I detta hänseende synes vad i motionerna 1:1 och II: 1 sammanfattningsvis
anförts kunna vara vägledande. Utskottet förordar i anslutning
härtill tillsättandet av en kommission, bestående av ett fåtal ledamöter
men med vittgående befogenheter att med sig adjungera sakkunniga på
olika områden. Den ifrågasatta kommissionen synes lämpligast böra så
bedriva sitt arbete, att den till behandling upptager olika frågor och uppslag,
i den mån så visar sig möjligt och ändamålsenligt, oell avlämnar resultaten
av sitt arbete i kortfattade promemorior, vilka därefter böra snarast
möjligt upptagas till fortsatt behandling av Kungl. Maj:t.

I motionerna 1:1 och II: 1 har hemställts, att för här ifrågavarande ändamål
skulle för nästkommande budgetår anvisas ett särskilt anslag av
25,000 kronor. Utskottet håller emellertid före, att de kostnader, som
kunna föranledas av det av utskottet tillstyrkta utredningsarbetet, i första
band böra bestridas från femte huvudtitelns anslag till kommittéer och
utredningar genom sakkunniga. Härför talar bland annat, att det för
närvarande icke torde låta sig göra att med någon större grad av säkerhet
beräkna det för nästkommande budgetår erforderliga beloppet. I den
mån nyssberörda anslag härigenom skulle bliva för hårt belastat, lärer
emellertid Kungl. Majit äga möjlighet att vidtaga härav föranledda åtgärder.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herr Johanssons i
Fredrikslund m. fl. och herr Lindmans m. fl., herr C.

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

11

G. Jacobssons m. fl. samt herr E. B. Anderssons m. fl. och
herr Anderssons i Rasjön m. fl. ovannämnda motioner
(1:1 och II: 1, II: 3, II: 4 samt I: 230 och II: 475), i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit må,
i anslutning till vad i det föregående anförts, låta
verkställa undersökning av vårt lands befolkningsfråga
och för riksdagen framlägga de förslag, vartill
denna utredning kan föranleda.

Stockholm den 5 april 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i
Malmö, Bergqoist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles,
Gustafsson i Benestad, Bergström och Larsson i Varberg; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Holmgren,
Jeppsson, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Nilsson i
Hörby, Norsell, Aronson och Weijne.