Statsutskottets utlåtande Nr 66.
1
Nr 66.
Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1935 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts dels under riksstatens åttonde
huvudtitel, punkterna 66—106, dels ock i proposition, nr
142, gjorda framställningar angående anslag för hudgetåret
1935/1936 till universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
(2:a avd.)
l:o) Universitetskanslersexpeditionen: Avlöningar. I anslutning till
Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1935/1936 (punkt 66, sid. 163—166 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag), vilket förslag icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för universitetskanslersexpeditionen:
Personalförteckning.
Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat: Lönegrad.
1 kanslerssekreterare................................... B 30
1 kanslibiträde....................................... ®
b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersexpeditionen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 66 67. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 14,800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.............kronor 6,600
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 600 » 7,200
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......................... »_600
Summa förslagsanslag kronor 22,600;
c) till Universitetskansler sexpeditionen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 22,600 kronor.
2:o) Universitetskanslersexpeditionen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 166—167), vilket icke innebär andra
förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskanslersexpeditionen: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 2,000 kronor.
3:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 68,
sid. 167—215) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
vissa tjänstemän vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m.;
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för Uppsala
universitet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 1,509,400 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 februari 1935
dagtecknad proposition, nr 142, angående förändring av professuren i paleontologi
och historisk geologi vid universitetet i Uppsala m. m., under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för nämnda dag, föreslagit riksdagen att — under förutsättning
att professorn i paleontolog! och historisk geologi vid universitetet i Uppsala
E. H. O. Stensiö varder utnämnd och förordnad att från och med den 1
juli 1935 vara professor och föreståndare för naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning — dels besluta, att i avlöningsstater för nämnda
universitet under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. i stället för nyssberörda
professur i paleontolog! och historisk geologi uppföra en professorsbefattning
i geologi, särskilt historisk geologi, med avlöning lika med vad
som tillkommer universitetsprofessor;
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
3
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936;
dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 236,100 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga örn beräkningen av anslagsbehovet
för avlöningar vid Uppsala universitet under nästkommande budgetår utöver
sådana förändringar, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, en ökning med 13,450 kronor av de anslagsmedel, som utgå
för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, varförutom en lärarbefattning
i fysikalisk diagnostik uppförts å ordinarie stat.
I tre hänseenden har utskottet ansett sig böra i här förevarande sammanhang
lämna en närmare redogörelse för innebörden av Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående förändring av professuren i
paleontologi och historisk geologi vid universitetet i Uppsala inhämtas av
förutnämnda statsrådsprotokoll den 22 februari 1935 bland annat följande.
Den 29 september 1933 utnämndes professorn och avdelningsföreståndaren
vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning E. H. O. Stenså
att från och med den 1 oktober 1933 vara professor i paleontologi och
historisk geologi vid universitetet i Uppsala. I samband härmed anbefalldes
universitetsberedningen att verkställa utredning beträffande frågan örn
samarbete mellan naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning och
institutionen för paleontologi och historisk geologi vid nämnda universitet
samt till Kungl. Maj:t inkomma med av utredningen föranlett förslag i
ämnet.
Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 27 oktober 1933, att
med åtgärder för återbesättande av befattningen såsom professor och föreståndare
för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning skulle
anstå tills vidare till den 1 maj 1934, varjämte Stensiö förordnades att —
med befrielse från undervisningen och examinationen vid professuren i paleontologi
och historisk geologi vid universitetet i Uppsala — räknat från
och med den 12 oktober 1933, tills vidare till dess omförmälda befattning
vid naturhistoriska riksmuseet blivit med ordinarie innehavare besatt och
denne tillträtt tjänsten, såsom vikarie uppehålla sistnämnda befattning.
Genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut, senast den 26 oktober 1934, föreskrevs
härefter, att med åtgärder för återbesättande av befattningen som
professor och föreståndare för riksmuseets paleozoologiska avdelning skulle
anstå till den 1 juli 1935.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Med skrivelse den 6 september 1934 överlämnade universitetsberedningen
till åtlydnad av Kungl. Maj:ts givna uppdrag utredning och förslag beträffande
samarbete mellan naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
och paleontologiska institutionen i Uppsala m. m.
Över universitetsberedningens förslag avgåvos yttranden av vederbörande
universitetsmyndigheter i Uppsala och Lund, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
vetenskapsakademien och kanslern för rikets universitet.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Från den omfattande utredning, som förebragts i ärendet, vill jag sammanfattningsvis
framhålla några omständigheter, vilka synas vara av särskild
vikt vid bedömandet av de föreliggande frågorna.
Inom det geologiska ämnesområdet linnas för närvarande vid universitetet
i Uppsala två professurer, den ena omfattande geologi med petrografi och
mineralogi samt den andra paleontologi och historisk geologi. Naturhistoriska
riksmuseet har vidare en paleobotanisk och arkegoniatavdelning samt
en paleozoologisk avdelning, vardera med en professor såsom föreståndare.
Av den utav professor Stensiö i ärendet lämnade utredningen framgår,
att paleontologin kan, allt efter den speciella inriktning ämnesrepresentanten
giver åt sitt ämne, antingen ansluta sig till geologin eller ock bliva en uteslutande
eller åtminstone huvudsakligen biologiskt orienterad, relativt självständig
disciplin.
örn man betraktar förhållandena vid universitetet i Uppsala — där sålunda
två professorer i geologi äro verksamma, varav en i paleontologi och
historisk geologi — skulle sistnämnda professurs inriktning på den ensidigt
biologiskt orienterade paleontologin medföra, att de geologiska delarna av
de båda professurernas totala ämnesområde bleve otillräckligt representerade.
Därest sålunda såväl den rena geologins som den exklusivt biologiskt
orienterade paleontolog^ intressen var för sig skola tillfredsställande tillgodoses
vid universitetet, skulle en utökning av de nuvarande lärarkrafterna
i dessa ämnen vid universitetet vara erforderlig.
I och för sig vore givetvis icke något att erinra mot en sådan utveckling,
särskilt örn man beaktar de betydande geologiska arbetsuppgifter, som förefinnas
i vårt land. Jag saknar dock nu anledning att ingå härpå.
Så som förhållandena för närvarande gestalta sig, torde man emellertid
hava att söka uppnå en organisation av undervisningen och det vetenskapliga
forskningsarbetet på ifrågavarande ämnesområde, Bern utan större kostnadsökningar
giver tillfredsställande utbyte och som bygger på grundsatsen
om samarbete mellan riksmuseet och universitetet.
Universitetsberedningens förslag innebär ett genomtänkt och omsorgsfullt
utarbetat förslag i denna riktning. Under erinran att paleontologin icke utgör
examensämne har beredningen gjort gällande, att det vetenskapliga arbetet och
de högre studierna i detta ämne med en rent biologisk inriktning böra hava
sin tyngdpunkt förlagd till en enda institution i landet. För denna uppgift
har det naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av beredningen
ansetts på grund av de föreliggande omständigheterna mest lämpad. Bliver
sålunda riksmuseet centralpunkten för studierna i denna del av ämnet, skulle
därmed möjliggöras en omorganisation av de båda geologiprofessurerna i
Uppsala. Samtidigt skulle samarbete inledas mellan riksmuseets paleozoo
-
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
5
logiska avdelning och universiteten. Vid universitetet i Uppsala skulle
liksom vid Lunds universitet •—• där undervisning meddelas inom det geologiska
ämnesområdet av en professor och en biträdande lärare i geologi och
mineralogi — såvitt möjligt givas en kurs i paleozoologi för filosofie kandidatoch
magisterexamina. På anmodan av vederbörande fakultetssektion skulle
denna kurs hållas av föreståndaren för den paleozoologiska avdelningen vid
riksmuseet eller någon hans assistent, därest lämplig kursledare icke skulle
finnas i universitetsstaden. För dem, som önska att i filosofie licentiatexamen
specialisera sig på paleozoologi eller som ämna utarbeta doktorsavhandling
i ämnet, skulle härefter de vidare studierna kunna förläggas till
riksmuseet under avdelningsföreståndarens ledning. Denne skulle tillika vara
förpliktad att på anmodan av vederbörande sektion i filosofie licentiatexamen
examinera studerande i paleozoologi samt deltaga i bedömandet av
disputationsprov i ämnet.
Universitetsberedningens förslag innebär, såsom jag nyss antytt, att, därest
sålunda den vetenskapliga forskningen och högre undervisningen i paleozoologi
i huvudsak förläggas till riksmuseet, en ombildning skulle komma
till stånd av den nuvarande professuren i paleontolog! och historisk geologi
vid universitetet i Uppsala till en geologiskt orienterad professur med tyngdpunkten
förlagd till historisk geologi och kvartärgeologi. Den närmare regleringen
av gränsen mellan de båda geologiprofessurerna vid universitetet
skulle verkställas av kanslern efter förslag av sektionen.
Från Uppsala universitets sida ha invändningar framförts mot beredningens
förslag. Dessa invändningar gälla framför allt ombildningen av professuren
i paleontolog! och historisk geologi på sätt beredningen förordat.
Det synes mig emellertid påtagligt, att beredningens förslag innebär en av
förhållandena betingad rationalisering på detta område. Den nuvarande
institutionen i Uppsala bör icke utrustas såsom en parallellinstitution till
riksmuseets paleozoologiska avdelning. Härmed är ingalunda sagt, att paleontolog^
skall vara utestängd från Uppsala universitet. I begreppet historisk
geologi ingår i viss utsträckning även paleontologi. Uppenbart är ock att,
liksom hittills varit fallet, vetenskapliga forskningar även i den ensidigt
biologiskt orienterade paleontologin kunna äga rum på Uppsalainstitutionen,
i den mån icke härför kräves sådan dyrbarare instrumentell utrustning, som
där saknas. Vidare skulle enligt beredningens förslag, vartill jag ansluter
mig, särskilda anordningar i sinom tid träffas för viss undervisning i sistnämnda
ämnesområde. Omregleringen av professuren i Uppsala är över
huvud icke avsedd medföra att för framtiden snäva gränser dragas kring de
ämnesområden, som höra till professuren. Genom den vetenskapliga forskningens
utveckling kan förhållandet mellan olika vetenskapsområden undergå
förskjutningar, som medföra att hittillsvarande gränsområden få en central
betydelse. Detta förhållande bör beaktas även vid professurens tillsättande.
Det är angeläget att icke den ena eller andra delen av professurens område
tillerkännes sådant företräde, att den mest kvalificerade sökanden utestänges
på grund av den speciella inriktningen av hans forskningar. Skulle en ny
innehavare av professuren stå jämförelsevis främmande för någon del av
professurens område, kunna anordningar övervägas, varigenom antingen en
jämkning sker beträffande den undervisningsskyldighet, som åligger de båda
geologiprofessorerna, eller ock docent eller annan yngre forskare övertager
visst undervisningsområde.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
En förutsättning för att omorganisationen skall kunna genomföras från och
med nästkommande budgetår är givetvis, att professor Stensiö, som är innehavare
av omförmälda professur i paleontologi och historisk geologi i Uppsala,
överflyttas som professor och föreståndare för paleozoologiska avdelningen
vid naturhistoriska riksmuseet, vilken sistnämnda professur Stensiö för närvarande
uppehåller på förordnande. Härtill har Stensiö under vissa förutsättningar
förklarat sig villig.
Beträffande omorganisationen i övrigt och därmed sammanhängande förhållanden
torde jag få anföra följande, därvid jag utgår ifrån att Stensiö
den 1 juli 1935 överflyttas till riksmuseet.
Professurerna i geologi vid Uppsala universitet böra, såsom nyss framhållits,
erhålla benämningar, som bättre svara mot respektive professurs
ämnesområde. Den nuvarande professuren i geologi med petrografi och
mineralogi synes mig i överensstämmelse med beredningens förslag böra benämnas
professur i geologi, särskilt petrografi och mineralogi. Med genomförandet
av denna ändring torde dock få anstå tills vidare. Beträffande den
av Stensiö innehavda professuren synes mig densamma böra från och med
den 1 juli 1935 ombildas till en professur i geologi, särskilt historisk geologi.
Såsom i yttrande från matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund framhållits,
ingår i historisk geologi även kvartärgeologi, varför ett särskilt framhållande
av detta område i professurens titel ej synes påkallat. För övrigt
angiver benämningen, att professuren skall vara geologiskt inriktad. Den
nuvarande institutionen i Uppsala, som ej avsetts såsom en exklusivt paleozoologisk
institution utan uppförts med hänsyn till professurens hela hittillsvarande
område, torde lämpa sig väl såsom institution för den ändrade
professuren, ehuru givetvis den blivande ytterligare utrustningen av institutionen
bör ske med hänsyn till professurens ändrade omfattning. Kungl.
Maj:t torde få utfärda de författningsändringar och föreskrifter i övrigt,
som kunna föranledas av den ändrade organisationen och av det planerade
samarbetet mellan universiteten och riksmuseet, varjämte kanslern bör äga
att meddela närmare bestämmelser i den mån så erfordras angående fördelning
av undervisning och examination mellan professorerna i geologi vid
Uppsala universitet.
Som ovan berörts skulle det hädanefter åligga föreståndaren för den
paleozoologiska avdelningen vid riksmuseet att efter anmodan åtaga sig viss
undervisning och examination vid universiteten samt bedömning av doktorsavhandlingar.
Mot förslaget att såsom ersättning härför professor Stensiö
skulle tillerkännas en lönefyllnad å 1,060 kronor för år, motsvarande skillnaden
mellan en universitetsprofessors lön — som ju Stensiö för närvarande
uppbär — och den lön, som högst utgår till avdelningsföreståndare
vid riksmuseet, har jag icke någon erinran. Vid resor, som företagas för
fullgörande av omförmälda uppgifter, torde ersättning få utgå enligt allmänna
resereglementet. Kostnaderna härför synas mig kunna tills vidare bestridas
ur det i riksstatsförslaget uppförda förslagsanslaget till Naturhistoriska riksmuseet:
Omkostnader.
Enligt universitetsberedningen borde till bestridande av kostnaderna för
de för lägre examina avsedda kurserna i paleozoologi i Uppsala och Lund
anvisas ett särskilt anslag å 2,000 kronor. Ur detta anslag skulle, därest
kursen hålles av annan än avdelningsföreståndaren eller hans assistent, utgå
skäligt arvode. Universitetsberedningen har vidare föreslagit vissa andra
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
7
ändringar i nu utgående årliga anslag till Uppsala universitet och naturhistoriska
riksmuseet ävensom beviljande av vissa engångsanslag. Beträffande
därvid först universitetet har beredningen ifrågasatt ändring i nu utgående
anslag till den paleontologiska institutionen på grund av å ena sidan ökat
behov av arbetskrafter samt å den andra minskade materielkostnader. Jag
finner mig emellertid icke nu böra förorda några ändringar i de anslagsbelopp,
som för ifrågavarande ändamål uppförts i det för riksdagen framlagda
riksstatsförslaget. Innan erfarenhet vunnits örn den nya organisationens behov,
torde kostnaderna för den beräknade ökningen av arbetshjälpen få bestridas
ur institutionens anslag till materiel. I likhet med byggnadsstyrelsen
anser jag vidare, att framkomna förslag örn ytterligare inrednings- och installationsarbeten
i den nya institutionsbyggnaden böra prövas först sedan
den ombildade professorsbefattningen blivit tillsatt med ordinarie innehavare.
Vad slutligen den väckta frågan om ökade och nya anslag till paleozoologiska
avdelningen vid riksmuseet beträffar torde den böra prövas först i
samband med behandlingen av riksmuseets blivande anslagsäskanden i
övrigt.
Vad jag ovan förordat innebär ändringar av de under vissa punkter av
1935 års åttonde huvudtitel framlagda förslagen. En ombildning av den
nuvarande professuren i paleontolog och historisk geologi vid Uppsala
universitet föranleder sålunda, att i avlöningsstaten för professorer m. fl.
under punkten 68 nämnda i anmärkning 1. under filosofiska fakultetens
matematisk-naturvetenskapliga sektion uppförda professur utbytes mot en
professur i geologi, särskilt historisk geologi. Vidare bör omförmälda årliga
lönetillägg å 1,060 kronor till professor Stensiö för åliggandet att vid universiteten
svara för viss undervisning och examination beräknas under den
i förslaget till avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet (punkt 26 av ovannämnda
huvudtitel) uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t. Denna anslagspost, som i nämnda förslag
beräknats till 1,600 kronor, bör sålunda uppföras med 2,660 kronor.
För vinnande av avrundning av museets avlöningsanslag bör ytterligare den
i avlöningsstaten uppförda delposten till avlöningsförhöjningar m. m. höjas
med 40 kronor till 1,880 kronor. Anslaget till avlöningar vid riksmuseet
skulle vid bifall härtill komma att höjas från 235,000 kronor med 1,100
kronor till 236,100 kronor. Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat
torde täckning för den ovan ifrågasatta anslagsökningen kunna beredas
å riksstatsförslaget.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande Stensiös avlöning
torde, såsom också Stensiö själv förutsatt, åtgärd böra vidtagas för
att tillförsäkra honom rätt att bibehållas vid den pensionsförmån, som för
närvarande tillkommer honom i egenskap av universitetsprofessor. Denna
fråga torde komma att upptagas till behandling av chefen för finansdepartementet.
»
Under ovannämnda punkt 68 i årets åttonde huvudtitel har förslag framlagts
örn anställande vid universiteten i Uppsala och Lund av lektorer i
svenska språket. Beträffande detta förslag inhämtas av statsrådsprotokollet
för den 4 januari 1935 bland annat följande:
Förevarande fråga har sin närmaste upprinnelse i en av lektorn H. Alving
8
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
m. fl. till Kungl. Maj:t ingiven petition om främjande genom vissa närmare
angivna åtgärder av en mera allsidig oell planmässig vård om modersmålet
inom högre skolor och seminarier. I utlåtande över petitionen uttalade
svenska akademien sin anslutning till dess syfte och skisserade vissa åtgärder
för tankens realiserande. I skrivelse till ecklesiastikministern framförde
föreningen nordiska filologer vissa önskemål i likartade avseenden. Sedan
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samtliga professorer i nordiska språk
och svenska språket vid rikets universitet och högskolor beretts tillfälle till
gemensamma överläggningar i ämnet, avgåvo de den 9 september 1933 ett
betänkande, vari föreslogos en del åtgärder i antydd riktning inom universitetsundervisningens
ram. Över berörda förslag avgåvos tillstyrkande yttranden
av de lokala universitetsmyndigheterna och av kanslern för rikets
universitet samt vidare av skolöverstyrelsen och statskontoret.
För egen del har departementschefen rörande nu förevarande spörsmål
anfört följande:
»Beträffande frågan örn en förbättrad undervisning i svenska språket,
för vilken jag i det föregående lämnat en summarisk redogörelse, vill jag
till en början framhålla, att vad som förekommit i ärendet synes mig bekräfta
de erfarenheter, som ofta göras i det praktiska livet, nämligen att
betydande brister vidlåda även bokligt bildade människors behandling av
modersmålet.
Örn medlet till förbättrande av nämnda förhållande synes, av handlingarna
att döma, i huvudsak enighet råda. Såväl modersmålslärarna som
övriga lärare vid de högre skolorna och seminarierna böra erhålla en förbättrad
undervisning i muntlig och skriftlig framställningskonst.
Enligt det av professorerna i nordiska språk och svenska språket framlagda,
av myndigheterna i huvudsak enhälligt förordade förslaget skulle för
ändamålet vid universiteten för de blivande lärarna anordnas dels en särskild
kurs i talteknik och dels en av särskild på viss tid förordnad lektor
ledd kurs i nysvensk stilistik. Dessa kurser skulle vara obligatoriska för
dem, som ämnade avlägga ämbetsexamen i nordiska språk, under det att
lärarkandidater i övriga ämnen endast i viss utsträckning skulle deltaga i
sistnämnda kurs. Vid provåret skulle allt fortfarande anordnas en kurs i
talteknik för sådana kandidater, som ej förut genomgått dylik kurs.
Jag vill ansluta mig till huvudtankarna i detta förslag och alltså nu förorda,
att erforderliga medel ställas till förfogande för anställande av en lektor
i svenska språket vid vartdera universitetet i Uppsala och Lund. Vid
bifall härtill torde Kungl. Maj:t i sinom tid böra meddela de närmare föreskrifter
för den föreslagna undervisningen, som kunna finnas påkallade.
Förslagets genomförande torde ock, såsom i avgivna yttranden framhållits,
påkalla någon reduktion i nuvarande kursfordringar i nordiska språk samt
i litteraturhistoria med poetik, för att icke studiearbetet skall genom de nya
kurserna förlängas. Jag önskar i detta sammanhang framhålla, att det synes
böra tagas under övervägande, huruvida den nu för filosofisk ämbetsexamen
obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia är i sin
nuvarande form tillräckligt ändamålsenlig för att böra oförändrad bibehållas.
Vad angår anslag för ifrågavarande ändamål anser jag i likhet med uni -
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
9
versitetsmyndigheterna, att universitetslektor bör åtnjuta — förutom ersättning
för avstådda löneförmåner å den egna tjänsten i det högre skolväsendet
— ett arvode av 1,000 kronor. Då förordnandet är avsett att meddelas
för en begränsad tid, torde det icke skäligen kunna påräknas, att verkligt
dugande krafter vilja ställa sig till förfogande, därest icke några särskilda
förmåner av ekonomisk natur äro förenade med ett sådant förordnande.
På grund härav synes med tillämpning av statskontorets uppgifter
anslaget till två universitetslektorer böra beräknas till 22,266 kronor eller
avrundat till 22,400 kronor, motsvarande 11,200 kronor vid varje befattning.
Av detta belopp skulle universitetslektor äga uppbära dels arvode med
1,000 kronor dels ock ersättning för vad han visar sig hava avstått vid den
egna tjänsten, dock att arvodet och ersättningen för mistade avlöningsförmåner
tillhopa ej må understiga vad annan universitetslektor under motsvarande
tid äger uppbära av statsmedel.
Till frågan örn anslag till universitetslektor i Lund återkommer jag under
punkten örn avlöningar vid Lunds universitet.»
I ovannämnda av departementschefen förordade avlöningsstat för Uppsala
universitetet har under Utgifter: I. Professorer och lärare m. fl., 3. Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, under a. upptagits
Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid filosofiska fakultetens humanistiska
sektion å 39,600 kronor. Vid berörda anslagspost är fogad en anmärkning,
enligt vilken ur nämnda belopp å 39,600 kronor skall utgå, jämte
annat, ett till högst 11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning åt
en universitetslektor i svenska språket i enlighet med de närmare grunder,
Kungl. Majit bestämmer.
Vid den i avlöningsstaten intagna A. Avlöningsstat för professorer m. fl.
äro fogade vissa anmärkningar, däribland en, nr 7, av följande lydelse:
»7. Kungl. Majit äger att vidtaga de jämkningar i fråga om professorsbefattningarnas
ämnesområden samt de ändringar i benämningen av lärostolarna,
som med hänsyn till förändrade förhållanden kunna finnas påkallade.
»
Som motivering för denna anmärkning har departementschefen anfört
följande: Departementschefen bade under hand inhämtat, att den nu arbetande
universitetsberedningen möjligen komme att föreslå vissa omregleringar
av lärostolarnas ämnesområden ävensom i samband därmed ändrad
benämning på vissa professurer och andra akademiska lärarbefattningar liksom
möjligen ock på vissa institutioner. Det syntes ändamålsenligt, att
Kungl. Majit ägde att göra de jämkningar ifråga örn professurernas och
andra lärarbefattningars ämnesområden och därav föranledda ändringar i
dessas benämning, som kunde finnas påkallade.
Utskottet vill till en början till behandling upptaga Kungl. Majits i propositionen
nr 142 framlagda förslag om förändring av professuren i pale
-
Ulskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
ontologi och historisk geologi vid universitetet i Uppsala till en professur
i geologi, särskilt historisk geologi, och den i samband härmed stående
frågan örn överflyttning av den nuvarande innehavaren av berörda professur,
professorn E. H. O. Stensiö, till att vara professor och föreståndare för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning med bibehållande av
honom såsom universitetsprofessor tillkommande avlöningsförmåner men
med skyldighet för honom att efter anmodan åtaga sig viss undervisning
och examination vid universiteten samt bedömning av doktorsavhandlingar.
För de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts här ifrågavarande
förslag, har i statsrådsprotokollet lämnats en ingående redogörelse. Jämväl
utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen funnit sig övertygat
om de stora fördelarna hos detta förslag. Genom detsamma synes, på sätt
departementschefen framhållit och även utskottet funnit vara önskvärt, kunna
uppnås en organisation av undervisningen och det vetenskapliga forskningsarbetet
på ifrågavarande ämnesområde, som utan större kostnader kan förväntas
giva tillfredsställande utbyte och som bygger på grundsatsen örn
samarbete mellan riksmuseet och universiteten. Den i Kungl. Maj:ts förslag
ingående ombildningen av den nuvarande professuren i paleontologi
och historisk geologi vid universitetet i Uppsala synes vidare innebära ett
ändamålsenligt tillgodoseende av undervisningen på förevarande ämnesområde
vid detta universitet. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner
sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i propositionen nr 142 framlagda
förslag.
Mot detaljerna i detta förslag, sådana de skisserats i statsrådsprotokollet,
har utskottet icke funnit något att erinra.
Beträffande de förändringar i avlöningsstaten för naturhistoriska riksmuseet,
som bliva erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt,
kommer utskottet att göra hemställan i utlåtande nr 67.
I fråga örn förslaget örn anställande vid universiteten i Uppsala och Lund
av lektorer i svenska språket vill utskottet framhålla följande.
Utskottet inser önskvärdheten av att åtgärder vidtagas för åstadkommande
av en förbättrad undervisning i svenska språket vid våra högre läroanstalter.
En förutsättning härför finner utskottet i likhet med departementschefen
vara, att såväl modersmålslärarna som övriga lärare vid de högre
skolorna och seminarierna erhålla en förbättrad undervisning i muntlig och
skriftlig framställningskonst. För ernåendet av en dylik förbättrad undervisning
kunna givetvis olika vägar vara tänkbara. Utskottet har icke velat
motsätta sig, att ett försök nu anordnas enligt de av departementschefen
uppdragna riktlinjerna, varigenom i vart fall vissa erfarenheter torde stå
att vinna. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag i denna del. Utskottet förutsätter härvid att -— såsom statskontoret
tillstyrkt — förordnanden å de ifrågasatta lektorstjänsterna med
-
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
11
delas endast för en begränsad tid, tre år, samt att, därest fortsatt anslag
för ändamålet för tid efter utgången av sagda period skulle äskas av riksdagen,
ett dylikt anslagsäskande åtföljes av redogörelse för de erfarenheter,
som under den gångna tiden kunnat göras.
Yad departementschefen anfört angående den nu för filosofisk ämbetsexamen
obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia
har utskottet icke ansett böra i nu förevarande sammanhang föranleda något
ståndpunktstagande från utskottets sida.
Den av departementschefen ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att göra
de jämkningar ifråga örn professurernas och andra lärarbefattningars ämnesområden
och därav föranledda ändringar i dessas benämning, som kunna
finnas påkallade, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka. Utskottet har
givetvis intet att erinra mot att jämkningar av här förevarande art vidtagas,
exempelvis på sätt under punkt 75 i årets åttonde huvudtitel föreslagits
beträffande en professur vid Lunds universitet. Men utskottet kan
icke finna, att det icke skall vara möjligt att låta anstå med vidtagandet
av dylika jämkningar i de av riksdagen fastställda staterna för universiteten
under den jämförelsevis korta tid, som kan förflyta, innan uppkommande
fråga av här förevarande art kan underställas närmast sammanträdande
riksdags prövning. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att
den i avlöningsstaten för Uppsala universitet vid A. Avlöningsstater för professorer
m. fl. fogade Anmärkning 7. må utgå.
Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansett sig böra
i statuppställningen vidtaga några smärre jämkningar av formell art, hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar
m. m.i
Befattning.
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
Biblioteket:
1 överbibliotekarie...........
4 förste bibliotekarier........
9 andre bibliotekarier........
1 maskinist................
4 vaktmästare..............
Lönegrad.
. B 30
. B 26
. B 21
. B 8
. B 7
12
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Befattning. Lönegrad.
1 kanslibiträde........................ B 7
2 kontorsbiträde!!...........................B 4
Vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna:
2 konservatorer............................B 21
1 trädgårdsmästare.........................B18
1 preparator vid histologiska institutionen........B 10
1 instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska institutionen
................................... B 10
1 maskinist vid institutionen för allmän och analytisk
kemi.................................. B 8
1 maskinist vid fysiska institutionen............B 8
1 maskinist vid fysikalisk-kemiska institutionen .... B 8
1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen ... B 7
1 tekniskt biträde vid patologiska institutionen.....B 7
1 tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen .... B 7
1 vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna
..............................B 7
1 vaktmästare vid patologiska institutionen ....... B 7
1 vaktmästare vid fysiologiska institutionen.......B 7
1 vaktmästare vid institutionen för medicinsk och fysiologisk
kemi............................B 7
1 vaktmästare vid farmakologiska institutionen.....B 7
2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk
kemi...............................B 7
1 vaktmästare vid fysikalisk-kemiska institutionen . . B 7
1 vaktmästare vid mineralogisk-geologiska institutionen B 7
2 vaktmästare vid fysiska institutionen...........B 7
1 vaktmästare vid astronomiska institutionen......B 7
1 vaktmästare vid meteorologiska institutionen.....B 7
1 vaktmästare vid botaniska museet.............B 7
2 vaktmästare vid zoologiska institutionen........B 7
1 vaktmästare vid paleontologiska institutionen.....B 7
1 vaktmästare vid museet för nordiska fornsaker ... B 7
1 vaktmästare vid gymnastikinrättningen.........B 7
2 underträdgårdsmästare.....................B 7
Statsutskottets utlåtande Nr 66. 13
Befattning. Lönegrad.
2 trädgårdsmedhjälpare............... B .5
1 vaktmästare vid geografiska institutionen........B 5
Kansliet:
1 sekreterare ..............................B 28
1 akademinotarie och ombudsman..............B 26
1 akademivaktmästare.......................B 7
1 fakultetsvaktmästare.......................B 7
1 kanslibiträde.............................B 7
1 portvakt................................B 5
Drätselverket:
1 räntmästare.............................B 30
1 kamrerare..............................B 24
1 andre kamrerare..........................B21
1 maskinist.......................- . ......B 8
1 ränteri- och kontorsvaktmästare...............B 7
1 kanslibiträde............................B 7;
b) — under förutsättning att professorn i paleontologi och
historisk geologi vid universitetet i Uppsala E. H. O. Stensiö
varder utnämnd och förordnad att från och med den 1 juli
1935 vara professor och föreståndare för naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning — besluta, att i avlöningsstater
för nämnda universitet under A. Avlöningsstat
för professorer m. fl. i stället för nyssberörda professur i
paleontologi och historisk geologi uppföra en professorsbefattning
i geologi, särskilt historisk geologi, med avlöning
lika med vad som tillkommer universitetsprofessor;
c) fastställa följande avlöningsstat för Uppsala universitet
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar..........kronor 843,000
14
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Avlöningsstater.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
A. Avlöningsstat för professorer m. fl. |
|||
Teologiska fakulteten. |
|||
1 professor i praktisk teologi................. |
3,400 |
4,000 |
7,400 |
Anm.: Innehavaren av denna professur uppbär avlö-ning lika med övriga professorer. Så länge han i egen-skap av domprost såsom prebende innehar Uppsala stads |
|||
1 professor ............................ 4 professorer ........................... 1 professor, Kalsenianus.................... |
8,000 32,000 8,000 |
4,000 16,000 4,000 |
12,000 48.000 12.000 |
Anm.: 1. I lönen för professor Kalsenianus ingår 291 2. Av ovannämnda 7 till den teologiska fakulteten hö-rande professorsbefattningar omfatta 2 vardera exegetik 3. Ang. en personlig professur i missionshistoria och |
|||
Juridiska fakulteten. |
|||
1 professor ............................ 7 professorer ........................... Anm.: Envar av den juridiska fakultetens 8 lärostolar |
8,000 56,000 |
4,000 28,000 |
12,000 84,000 |
Medicinska fakulteten. |
|||
1 professor ........................... 12 professorer .......................... |
8,000 96,000 |
4,000 48,000 |
12,000 144,000 |
Anm.: 1. Av ovannämnda 13 professurer inom medi-cinska fakulteten omfatta 2 vardera anatomi samt en-var av de övriga 11 ett av följande ämnesområden: 1) 2. Ang. professuren i psykiatri, se här nedan under 2. |
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
15
3. Ang. den personliga professuren i medicinsk radiologi,
se nedan under 3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.
4. Ang. professuren i rasbiologi, se under rasbiologiska
institutet.
5. En av professorerna i anatomi uppbär utöver avlöningen
125 kronor ränta å Rönnowska fonden.
6. Från lönen för professorn i medicinsk och fysiologisk
kemi skola fråndragas 1,500 kronor, utgörande beräknat
värde för bostad.
1 prosektor ............................
1 laborator i patologisk anatomi...............
1 laborator i experimentell fysiologi och medicinsk fysik
1 laborator i medicinsk och fysiologisk kemi.......
1 lärare i medicinsk radiologi..........-.....
Anm.: Ang. dispositionen av den till läraren i medicinsk
radiologi anslagna avlöningen, se nedan under 3.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.
1 lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid
akademiska sjukhusets i Uppsala centralsanatorium . .
Anm.: Avlöningen utgår under förutsättning, att på centralsanatoriets
stat är uppfört bidrag med minst 8,000 kronor
till avlöningen av ifrågavarande lärare och överläkare.
Filosofiska fakulteten.
Humanistiska sektionen.
1 professor ...........................
19 professorer ..........................
1 professor i vältalighet och statskunskap, Skytteanus
1 professor i filosofi......................
Anm.: 1. Professor Skytteanus uppbär dessutom från
avkastningen av riksrådet Skyttes donation lön, beräknad
till 7,000 kronor, däri inbegripen fri bostad i Skytteanska
huset, sistnämnda förmån uppskattad till 1,000
kronor.
2. Av övriga ovannämnda 21 professorsbefattningar
inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion omfatta
2 vardera filosofi och 2 vardera historia samt envar
av övriga 17 ett av följande ämnesområden: 1) pedagogik;
2) litteraturhistoria med poetik; 3) konsthistoria
med konstteori; 4) klassisk fornkunskap och antikens
historia; 5) nordisk och jämförande fornkunskap; 6) statistik;
7) semitiska språk; 8) sanskrit med jämförande
indoeuropeisk språkforskning; 9) grekiska språket och
litteraturen; 10) latinska språket och litteraturen; 11)
nordiska språk; 12) svenska språket; 13) tyska språket;
14) engelska språket; 15) romanska språk; 16) slaviska
språk; 17) finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska.
3. Äng. den personliga professuren i nordisk ortnamnsforskning,
se nedan under 3. Avlöningar till tjänstemän
å indragningsstat.
4. Utom ovannämnda professorsbefattningar finnes inom
sektionen »Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idéoch
lärdomshistoria», vars innehavare avlönas från en
ör ändamålet donerad fond.
6,000 |
3,000 |
9,000 |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
8,000
152,000
1,000
Tjänst görings penningar -
4,000
76,000
4,000
Summa
12,000
228,000
5,000
16
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Lön
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.
1 professor ...........................
15 professorer ..........................
Anm.: 1. Av förut omförmälda 16 professorsbefattningar
inom filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga
sektion omfatta 2 vardera matematik och 2
vardera kemi samt envar av övriga 12 ett av följande
ämnesområden: 1) astronomi; 2) meteorologi; 3) fysik;
4) mekanik och matematisk fysik; 5) geologi med petrografi
och mineralogi; 6) geologi, särskilt historisk geologi;
7) botanik; 8) botanik och praktisk ekonomi; 9)
växtbiologi; 10) zoologi; 11) jämförande anatomi; 12)
geografi.
2. Från lönen för dels professorn i astronomi, dels
den av professorerna i kemi, vilken av kanslern förordnas
till föreståndare för kemiska institutionen, dels ock
den av professorerna i botanik samt i botanik och praktisk
ekonomi, vilken av kanslern förordnas till föreståndare
för den botaniska institutionen, skola fråndragas 1,500
kronor, utgörande beräknat värde för bostad.
3. Professorn i fysik äger jämlikt donation, utöver
vanlig professorsavlöning, åtnjuta fri bostad i särskild
för den fysiska institutionens föreståndare uppförd boställsbyggnad.
4. I lönen för professorn i växtbiologi ingå 7,500 kronor
från Kempeska donationsfonden.
5. Angående de personliga professurerna i fysikalisk
kemi och i astronomi samt »B. John F. och Svea Anderssons
professur i elektricitetslära med särskild hänsyn
till atmosfäriska urladdningar», se nedan under 3.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.
8,000
120,000
Tjänst görings penningar -
4,000
60,000
Summa
12,000
180,000
1 laborator i experimentell fysik............... 6,000
1 observator i astronomi.................... 6,000
Anm.: Ang. dispositionen av den till observatorn i
astronomi anslagna avlöningen, se nedan under 3. Avlöningar
till tjänstemän å indragningsstat.
3,000 9,000
3;000 9,000
Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl.
1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000
kronor.
2. För laborator, prosektor, lärare i medicinsk radiologi
och observator kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
3. För lärare i fysikalisk diagnostik kan lönen efter
5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare
300 kronor.
4. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor
och pensionsavgiften 450 kronor.
5. För laborator, prosektor, lärare i medicinsk radiologi
och observator utgör pensionsunderlaget 6,000 kronor.
6. Vid utnämning av professor i geografi eller omedelbart
därefter bestämmer Kungl. Maj:t, på framställning
av kanslern, vilkendera av filosofiska fakultetens båda
sektioner bemälde professor skall tillhöra.
Statsutskottets utlåtande Nr 66. 17
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
B. Avlöningsstat för exercitiemästare. |
|||
3,300 |
1,700 |
5,000 |
|
Anm.: 1. Åtnjuter director musices boställsrum, skall |
|||
2. Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor och |
|||
1 gymnastiklärare........................ |
2,400 |
1,200 |
3,600 |
Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor och |
|||
Summa kronor |
— |
— |
843,000 |
b. Ålderstillägg, förslagsvis.................kronor 48,400
c. Ersättningar till vikarierande akademiska lärare,
förslagsvis..........................t. » 10,000 901,400
2. Arvode till professor i psykiatri............. » 3,000
Anni.: Professor i psykiatri är tillika överläkare vid
Ulleråkers sjukhus.
3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Svedberg, T., professor i fysikalisk kemi, personligen:
Lön, förutom 3,500 kronor från C. F. Liljewalchs
fond för personliga professurer vid
Uppsala universitet..............kronor 4,500
Ålderstillägg..................... » 1,000
Tjänstgöringspenningar............. » 4,000 9500
von Zeipel, E. H., professor i astronomi, personligen:
Lön förutom begynnelselön vid den i avlöningsstaten
uppförda observatorsbefattningen i
astronomi.....................kronor 2,000
Ålderstillägg..................... » 1,000
Tjänstgöringspenningar, förutom tjänstgöringspenningarna
vid observatorsbefattningen
..................... » 1,000 4t000
Sahlgren, G. F. J., professor i nordisk ortnamnsforskning,
personligen:
Lön...........................kronor 8,000
Ålderstillägg..................... » 1,000
Tjänstgöringspenningar............. » 4,000 13^00
Bihang till riksdagens protokoll 1935. G sami. Nr 66—67.
2
18
Statmtskottets utlåtande Nr 66.
Westman, K. B., professor i missionshistoria och
ostasiatisk religionshistoria, personligen.
Anm..: Avlöningen till professor K. B. Westman utgår
enligt Kungl. Majas beslut den 21 februari 1930 från avkastningen
av vissa utav svenska kyrkans missionsstyrelse
hos universitetet i Uppsala deponerade värdehandlingar
eller från av missionsstyrelsen i övrigt tillhandahållna
medel.
Laurell, H. F., professor i medicinsk radiologi,
personligen:
Lön förutom begynnelselön vid den i staten uppförda
lärartjänsten i medicinsk radiologi kronor 2,000
Ålderstillägg..................... » 1,000
Tjänstgöringspenningar, förutom tjänst
göringspenningarna
vid lärartjänsten
i medicinsk radiologi............. » 1,000 4,000
Innehavaren av B. John F. och Svea Anderssons
professur i elektricitetslära med särskild hänsyn
till atmosfäriska urladdningar:
Lön...........................kronor 8,000
Ålderstillägg..................... » 1,000
Tjänstgöringspenningar............. » 4,000 13,000
Anm.: 1. Innehavare av personlig professur och av
ovannämnda professur i elektricitetslära äger att efter
5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å lönen med
1,000 kronor.
2. Innehavare av i Anm. 1. omförmäld professur är i pensionshänseende
likställd med annan professor vid universitetet
och följaktligen underkastad bestämmelserna i
1907 års lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension.
3. Pension till professor K. B. Westman utgår enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1930 från avkastningen
av vissa utav svenska kyrkans missionsstyrelse
hos universitetet i Uppsala deponerade värdehandlingar
eller från av missionsstyrelsen i övrigt tillhandahållna
medel. _
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid
teologiska fakulteten ..............kronor 10,400
juridiska fakulteten................ » 3,000
medicinska fakulteten.............. » 13,950
filosofiska fakultetens humanistiska sektion
......................... » 39,600 66,950
43,500
Anm.: Ur sistnämnda belopp å 39,600 kronor utgå dels
4 arvoden å 6,600 kronor till universitetslektorer i tyska,
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
19
franska, engelska och danska språken, dels ock ett till
högst 11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning
åt en universitetslektor i svenska språket i enlighet med
de närmare grunder, Kungl. Maj.! bestämmer.
b. Docentstipendier......................kronor 246,000
Anni.: Av ovanstående belopp utgå 41 stipendier å
6,000 kronor, varav 4 i teologiska fakulteten, 3 i juridiska
fakulteten, 5 i medicinska fakulteten, 17 i filosofiska
fakultetens humanistiska sektion och 12 i samma fakultets
matematisk-naturvetenskapliga sektion.
c. Arvoden till assistenter och amanuenser:
1) medicinska fakulteten............kronor 60,700
Anm.: 1. Arvode utgår till:
förste underläkare, respektive underkirurg, tillika förste
underläkare, med 3,500 kronor jämte hyresbidrag
med 750 kronor till gift befattningshavare,
amanuens, tillika underläkare, med 1,800 kronor samt
amanuens vid klinik eller röntgenavdelning vid akademiska
sjukhuset med 1,500 kronor,
beträffande ettvart arvode eller bidrag dock under
villkor, att lika stort belopp utgår från akademiska
sjukhusets stat.
2. Arvode utgår till:
amanuens vid psykiatriska kliniken med 3,000 kronor
samt
amanuens vid medicinsk poliklinik, vilken ej tillika är
klinikamanuens, med 2,400 kronor.
3. Arvode utgår till:
assistent vid teoretisk institution med 3,600 kronor
samt
amanuens vid sådan institution med 1,800 kronor,
dock att arvodet till en amanuens vid patologiska institutionen
utgör 3,000 kronor samt till en amanuens
vid vardera histologiska och fysiologiska institutionen
750 kronor.
4. I arvodet för
amanuens Strandbergianus vid medicinska kliniken
ingår 58 kronor 33 öre ränta å Strandbergska fonden,
för amanuens Nilsson-Aschanius vid kirurgiska kliniken
150 kronor ränta å Nilsson-Aschanska amanuensfonden
samt
för amanuensen vid farmakologiska institutionen 350
kronor ränta från Wahlenbergs amanuensfond.
2) filosofiska fakultetens humanistiska
sektion.....................kronor 4,050
Anni.: Arvode utgår till:
amanuens vid museet för nordiska fornsaker med
1,800 kronor samt
amanuens vid myntkabinettet, konstmuseet och Victoriamuseet
för egyptiska fornsaker, envar med 750
kronor.
3) filosofiska fakultetens matematisk-naturveten
skapliga
sektion................kronor 42,450 107,200
di v A
DO Vi A
ainölvA
20
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Anm.: 1. Arvode till assistent utgår med 3,600 kronor,
dock att arvodet till assistenten vid fysiska institutionen utgör
2,400 kronor.
2. Arvode till biträde vid övningarna vid institutionen för
allmän och analytisk kemi utgår med 2,250 kronor.
3. Arvode till amanuens utgår med 1,800 kronor.
4. I arvodena
för amanuensen vid astronomiska institutionen ingår 44 kronor
ränta å Melanderhjelmska, Malletska, Prosperinska och
Bredmanska amanuensfonden samt
för amanuensen vid botaniska institutionen 120 kronor ränta
å Wahlenbergska fonden.
d. Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens
seminariebibliotek......................kronor 3,210
e. Arvode till icke-ordinarie exercitiemästare .... » 900
f. Arvode till tjänsteman å indragningsstat:
assistent å den fysikalisk-kemiska institutionen » 3,600 427,860
5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän . . . kronor 1,500
Anm.: Från förestående anslagspost skola till förste underläkaren å medicinska
kliniken och förste underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas. -
Summa kronor 1,377,260
Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.
1. Värdena av indragna naturaförmåner, nämligen ersättning för humlegårdslott och ved
in natura, den sistnämnda beräknad till ett pris av 15 kronor för varje famn, skola särskilt
bokföras å och redovisas till ålderstilläggsfonden. Vad sålunda under ett år influtit
till fonden skall under det nästföljande användas till bestridande i första hand av utgifterna
för ålderstillägg åt befattningshavare vid universitetet.
2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvode till innehavaren
av professuren i psykiatri, anslagsposten 4. till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
skola, med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode och
ersättning till universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,
varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsposten
till arvode åt assistenten å den fysikalisk-kemiska institutionen, ingå till reservfonden,
vilken står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska
behov, 4 den ordning universitetsstatuterna stadga.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. kronor 323,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit » 10,260
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... » 61,446
Summa kronor 394,706
Statsutskottets utlåtande Nr 66. 21
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl....................kronor 1,377,260
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m............................. »_394,706
Summa kronor 1,771,966
Särskilda uppbördsmedel:
1. Beräknad inkomst från fonden för egendoms- och
skogsförvaltning..................kronor 218,020
Anm.: Inkomsterna av, respektive utgifterna för förvaltningen
av universitetets lantegendomar och skogar
skola redovisas å en särskild fond, från vilken fond den
behållna årliga inkomsten skall tillgodoföras universitetets
avlöningsanslag. Härvid skall iakttagas
att, i den mån den behållna inkomsten överstiger i staten
för avlöningsanslaget beräknat belopp, överskottet
skall ingå till reservfonden,
samt att, örn den behållna inkomsten något år icke
uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen skall
täckas från reservfonden.
2. Inkomst av försålda hus å landet, arrende av
humlegårdar, övriga avgifter av stadsjord i Uppsala,
hyresmedel, inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel
samt inskrivnings- och kallelsepenningar,
i runt tal.................kronor
3. Ränta å vissa donationsfonder........ »
4. Inkomst från ålderstilläggsfonden .... »
5. Boställsrum för fyra professorer, beräknat
värde för envar av 1,500 kronor, samt
för director musices, beräknat värde av
800 kronor...................... »
6. Bostadsersättning från vaktmästare m. fl. _»_
Nettoutgift kronor 1,509,400;
d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,509,400 kronor.
4:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt
69, sid. 216—220 av det vid propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov för budgetåret 1935/1936 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1935) föreslagit riksdagen att
till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 576,900 kronor.
5,369
10,152
14,785
6,800
7,440 kronor 262,566
Utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade
förändringarna innebär Kungl. Maj:ts förslag en minskning med 472 kronor
22 Statsutskottets utlåtande Nr 66.
av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande
ändamål.
Departementschefen har beträffande de institutioner, för vilka medel från
här ifrågavarande anslag avsetts att utgå, anfört bland annat:
»I anslutning till vad jag i motsvarande hänseende under föregående
punkt anfört, torde Kungl. Maj:t äga befogenhet att vidtaga de ändringar i
benämningen av institutionerna, som med hänsyn till ändrade förhållanden
finnas påkallade».
Utskottet. Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda anslagsäskanden hava
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill emellertid erinra
örn sitt under nästföregående punkt gjorda uttalande därom, att jämkningar
i de av riksdagen fastställda staterna för universiteten böra underställas
riksdagens prövning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
576,900 kronor.
5:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid.
220), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 148,500 kronor.
6:o) Uppsala universitet: Stipendier åt studerande. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 71, sid. 220—221), vilket icke innebär andra
förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Stipendier åt studerande
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 6,200
kronor.
7:o) Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 72, sid. 221—222), vilket icke innebär
andra förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna
för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Vissa ersättningar
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av
14,260 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
23
8:o) Uppsala universitet: Komplettering av universitetsbibliotekets
referensbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
73, sid. 222) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Komplettering
av universitetsbibliotekets referensbibliotek för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
9:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för, universitetsbiblioteket.
Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 74) angående
anslag för här ifrågavarande ändamål har riksdagen redan fattat beslut;
varom utskottet velat härigenom
erinra.
10:o) Lunds universitet. Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 75,
sid. 223—258) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
vissa tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.;
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för Lunds
universitet att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 1,424,000 kronor.
Utöver de förändringar, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, innebär Kungl. Maj:ts förslag ifråga om beräkningen
av anslagsbehovet för nästkommande budgetår en ökning med 16,300 kronor
av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål under innevarande
budgetår, varförutom å andra sidan en personlig professur i limnologi
bortfallit.
Såsom under punkt 3:o) i det föregående erinrats, har Kungl. Majit
framlagt förslag om anställande vid universiteten i Uppsala och Lund av
lektorer i svenska språket. I avlöningsstaten för Lunds universitet hava
under Utgifter: I. Professorer och lärare m. fl., 3. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, under a. upptagits arvoden till
biträdande lärare m. fl. vid filosofiska fakultetens humanistiska sektion å
33,000 kronor. Vid berörda anslagspost är fogad en anmärkning, enligt
vilken ur nämnda belopp å 33,000 kronor skall utgå, jämte annat, ett
till högst 11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning åt en universitetslektor
i svenska språket i enlighet med de närmare grunder, Kungl.
Majit bestämmer.
Vid den i avlöningsstaten intagna A. Avlöningsstat för professorer m. fl.
äro fogade vissa anmärkningar, däribland en, nr 6, av följande lydelse:
24
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
»6. Kungl. Majit äger att vidtaga de jämkningar i fråga om professorsbefattningarnas
ämnesområden samt de ändringar i benämningen av lärostolarna,
som med hänsyn till förändrade förhållanden kunna finnas påkallade».
Såsom motivering för denna anmärkning har departementschefen — under
erinran örn att han vid behandlingen av motsvarande anslag till universitetet
i Uppsala anfört, att det syntes ändamålsenligt, att Kungl. Majit finge göra
jämkningar ifråga om professurernas och andra lärarbefattningars ämnesområden
och därav föranledda ändringar i dessas benämning — framhållit,
att Kungl. Majit givetvis borde äga motsvarande rätt även beträffande befattningarna
vid Lunds universitet.
Utokottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 3:o) i det föregående
tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag örn anställande av en universitetslektor
i svenska språket vid universitetet i Lund.
På sätt utskottet närmare motiverat under nyssberörda punkt 3:o) kan
utskottet däremot icke tillstyrka den ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att
göra de jämkningar ifråga örn professurernas och andra lärarbefattningars
ämnesområden och därav föranledda ändringar i deras benämning, som kunde
finnas påkallade. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att den i avlöningsstaten
för Lunds universitet vid A. Avlöningsstater för professorer m. fl.
fogade Anmärkning 6. må utgå.
Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har,
frånsett vissa formella jämkningar, icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.i
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
Biblioteket:
1 överbibliotekarie..........................B 30
3 förste bibliotekarier........................B 26
5 andre bibliotekarier........................B 21
3 vaktmästare.............................B 7
1 kanslibiträde............................B 7
1 eldare.................................B 5
2 kontorsbiträden..........................B 4
Statsutskottets utlåtande Nr 66. 25
Befattning. Lönegrad.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna:
2 konservatorer............................B21
1 trädgårdsmästare.........................B 16
1 preparator vid anatomiska institutionen.........B 10
1 tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen .... B 7
1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen .... B 7
1 teknisktbiträdevidpatologisk-anatomiskainstitutionen B 7
1 vaktmästare vid anatomiska institutionen........B 7
1 vaktmästare vid fysiologiska institutionen.......B 7
1 vaktmästare vid medicinsk-kemiska institutionen . . B 7
1 vaktmästare vid farmakologiska institutionen.....B 7
1 vaktmästare vid patologisk-anatomiska institutionen B 7
1 vaktmästare vid astronomiska observatoriet......B 7
1 vaktmästare vid fysiska institutionen...........B 7
1 vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen B 7
1 vaktmästare vid geografiska institutionen .......B 7
2 vaktmästare vid kemiska institutionen..........B 7
2 vaktmästare vid zoologiska institutionen........B 7
1 vaktmästare vid historiska museet samt mynt- och
medalj kabinettet..........................B 7
1 underträdgårdsmästare.....................B 7
1 vaktmästare vid gamla bibliotekshuset..........B 7
2 trädgårdsmedhjälpare......................B 5
3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet.....B 4
Kans lief:
1 sekreterare, tillika ombudsman...............B 28
1 vaktmästare (kursor).......................B 7
Räntekammaten:
1 räntmästare.............................B 29
1 kamrerare..............................B 24
1 universitetsvaktmästare.....................B 7
1 eldare.................................B 5;
b) fastställa följande avlöningsstat för Lunds universitet
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:
26
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar..........kronor 759,500
Avlönings st ater.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
A. Avlöningsstat för professorer m. fl. |
|||
Teologiska fakulteten. |
|||
1 professor i praktisk teologi................. Anm.: Innehavaren av denna professur uppbär avlöning |
2,000 |
4,000 |
6,000 |
1 professor ............................ 5 professorer ........................... |
8,000 40,000 |
4,000 20,000 |
12,000 60,000 |
Anm.: Av den teologiska fakultetens 7 professorsbefatt-ningar omfatta 2 vardera exegetisk teologi. Envar av de |
|||
Juridiska fakulteten. |
|||
1 professor ............................ 6 professorer ........................... |
8,000 48,000 |
4,000 24,000 |
12,000 72,000 |
Anm.: Envar av ovannämnda 7 lärostolar inom den ju-ridiska fakulteten omfattar ett av följande ämnesområden: |
|||
Medicinska fakulteten. |
|||
1 professor ........................... 12 professorer .......................... |
8,000 96,000 |
4,000 48,000 |
12,000 144,000 |
Anm.: Av den medicinska fakultetens 13 professurer om-fatta 2 vardera anatomi, varande innehavaren av den ena |
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
27
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
1 lärare i medicinsk radiologi................. 1 lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid tuber-kulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrätt- |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
ningar i Lund......................... Anni.: Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmö-hus läns landsting med minst 3,000 kronor bidrager till 1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika förestån-dare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
och halssjukdomar....................... Anm.: Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmö-hus läns landsting med minst lika stort belopp bidrager 1'' lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska |
1,800 |
900 |
2,700 |
inrättningar i Lund...................... Anm. Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmö-hus läns landsting med minst 3,000 kronor bidrager till Filosofiska fakulteten. Humanistiska sektionen. |
3,200 |
1,600 |
4,800 |
1 professor ........................... |
8,000 |
4,000 |
12,000 |
20 professorer .......................... 1 professor i sanskrit med jämförande indo-europeisk |
160,000 |
80,000 |
240,000 |
språkforskning........................ Anm.: 1. Av de 22 professurerna inom filosofiska fa-kultetens humanistiska sektion omfatta 2 vardera historia 2. Professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk Matema ti sk-natur vetenskapliga |
|||
1 professor ........................... |
8,000 |
4,000 |
12,000 |
11 professorer .......................... Anm.: 1. Av ovannämnda 12 professorsbefattningar inom |
88,000 |
44,000 |
132,000 |
28
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
Terna omfattar ett av följande ämnesområden: 1) astro-nomi, 2) fysik, 3) mekanik och matematisk fysik, 4) geo-logi och mineralogi. 2. Ang. personlig professur i ärftlighetslära, se här |
|||
1 observator i astronomi.................... 1 föreståndare för den zoologiska institutionens entomolo-giska avdelning........................ |
6,000 6,000 |
3,000 3,000 |
9,000 9,000 |
Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl. |
|||
1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000 2. För lärare i medicinsk radiologi och i ortopedi samt 3. För lärare i öron-, näs- och halssjukdomar samt i fy-sikalisk diagnostik kan lönen efter 5 år höjas med 300 4. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor 5. Vid utnämning av professor i geografi eller omedel-bart därefter bestämmer Kungl. Maj:t, på framställning |
|||
B. Avlöningsstat för exercitiemästare. |
|||
1 kapellmästare ......................... |
3,300 |
1,700 |
5,000 |
Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor och |
|||
1 lärare i gymnastik och fäktkonst............. |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor och |
|||
Summa kronor |
— |
— | |
759,500 |
b. Ålderstillägg, förslagsvis................kronor 42,800
c. Ersättningar till vikarierande akademiska lärare,
förslagsvis....................... » 10,000
2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
Nilsson-Ehle, N. H., professor i ärftlighetslära,
personligen:
Lön...............................kronor 8,000
Ålderstillägg......................... » 1,000
Tjänstgö ringspenningar................. » 4,000
812,300
13,000
Statsutskottets utlåtande Nr 66,
29
Anni.: 1. Innehavare av personlig professur äger att
efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å lönen
med 1,000 kronor.
2. Innehavare av personlig professur är i pensionshänseende
likställd med annan professor vid universitetet
och följaktligen underkastad bestämmelserna i
1907 års lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid
teologiska fakulteten.............kronor 10,000
juridiska fakulteten.............. * 2,460
medicinska fakulteten............ » 24,725
filosofiska fakultetens humanistiska
sektion..................... * 33,000
Anm.: Ur sistnämnda belopp å 33,000 kronor utgå
dels 3 arvoden å 6,600 kronor till universitetslektorer i
tyska, franska och engelska språken, dels ock ett till högst
11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning åt
en universitetslektor i svenska språket i enlighet med
de närmare grunder, Kungl. Majit bestämmer.
filosofiska fakultetens matematisk-natur
vetenskapliga
sektion...........kronor 8,200 78,385
b. Docentstipendier.....................kronor 222,000
Anm.: Av ovanstående belopp utgå 37 docentstipendier
å 6,000 kronor, varav 3 i teologiska fakulteten,
3 i juridiska fakulteten, 5 i medicinska fakulteten,
16 i filosofiska fakultetens humanistiska sektion och 10 i
samma fakultets matematisk-naturvetenskapliga sektion.
c. Arvoden till assistenter och amanuenser:
1) medicinska fakulteten..........kronor 63,000
Anni.: 1. Arvode utgår till:
assistent med 3,600 kronor samt amanuens med
3,000 kronor,
dock att arvodet till envar av amanuenserna å
anatomisk-histologiska institutionens histologiska avdelning,
å fysiologiska institutionen, å medicinsktkemiska
institutionen och å farmakologiska institutionen
utgör 1,800 kronor.
2. Arvode till biträde vid kursen i allmän kemi
utgår med 600 kronor.
2) filosofiska fakultetens humanistiska
sektion.....................kronor 7,800
Anm.: Arvode till amanuens vid envar av psykologiska
och geografiska institutionerna och till en
amanuens vid historiska museet utgår med 1,800
kronor Bärnt till amanuens vid universitetets konstsamlingar
och till en amanuens vid historiska
museet med 1,200 kronor till vardera.
3) filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga
sektion........kronor 38,400
Anm.: Arvode till assistent utgår med 3,600 kronor,
till amanuens med 1,800 kronor samt till en
praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning
med 2,400 kronor. _ 109,200
30
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
d. Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska
sektionens seminariebibliotek...........kronor 2,400
e. Arvode till icke-ordinarie exercitiemästare . . » 600
f. Arvode till tjänsteman å indragningsstat:
Raquette, G. H., docent, personligen..... » 6,000 418 585
4. Särskild löneförmån till icke-ordinarie tjänsteman.......... 800
Summa kronor 1,244,685
Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.
1. Arliga arrendebeloppen för de universitetet tillhöriga ängslotterna i Kannikmarken
jämte de under anslaget till vissa ersättningar m. m. upptagna vederlag för fyra ängslotter
å sammanlagt 800 kronor för år skola särskilt bokföras och redovisas till ålderstilläggsfonden,
vars behållning från ett föregående år under det följande året användes såsom
bidrag till bestridande av utgifterna för ålderstillägg åt befattningshavare vid universitetet.
2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 3. till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och anslagsposten 4. till särskild löneförmån till
icke-ordinarie tjänsteman skola, med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats
till ersättning åt universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,
varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å
anslagsposten till personligt arvode åt docenten G. H. Raquette, ingå till reservfonden,
vilken står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska
behov i den ordning, universitetsstatuterna stadga. Tills vidare och tili dess Kungl. Maj:t
annorlunda förordnar, skall till pensionsinrättningen för Lunds universitets ämbets- och
tjänstemäns änkor och barn ingå en tredjedel av de till reservfonden för varje år sålunda
ingående besparingarna.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . kronor 221,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit..................................... » 12,420
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... » 43,006
Summa kronor 276,726
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl.....................kronor 1,244,685
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m............................. » 276,726
Summa kronor 1,521,411
Särskilda uppbördsmedel:
1. Arrendespannmål från universitetets hemman
och lägenheter, 4,515 hl., hälften råg och
hälften korn, beräknat efter avdrag för utskylder
m. m. i runt tal till............kronor 41,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 66. 31
2. Ränta efter 4 procent å akademikassans räntebärande
kapital, som den 1 juli 1923 utgjorde
1,091,085 kronor 74 öre, däri inberäknat Nor
bergska
fonden 28,745 kronor 84 öre, i runt tal kronor 43,500: —
3. Ränta efter 4 procent å bibliotekskassans
räntebärande kapital, 40,000 kronor, efter avdrag
av Ahlmanska fonden, vars avkastning
skall användas till inköp av teologisk litteratur,
11,253 kronor 57 öre eller således å 28,746
kronor 43 öre, i runt tal beräknad till..... » 1,150: —
Anni.: De under 1—3 angivna inkomsterna och de
med desamma förknippade utgifterna skola redovisas
å akademikassan, från vilken den behållna årliga inkomsten
skall tillgodoföras universitetets avlöningsanslag.
Härvid skall iakttagas,
att, i den mån den behållna inkomsten överstiger
i staten för avlöningsanslaget beräknat belopp, överskottet
skall ingå till reservfonden,
samt att, örn den behållna inkomsten något år icke
uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen
skall täckas från reservfonden.
4. Tomtöremedel....................... » 25:97
5. Studentinskrivningspenningar och tillfälliga
inkomster.......................... » 1,445:03
6. Inkomst från ålderstilläggsfonden........ » 4,300: —
7. Hyresersättning från vaktmästare m. fl..... » 5,990: — 97,411
Nettoutgift kronor 1,424,000;
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,424,000 kronor.
ll:o) Lunds universitet: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 76,
sid. 259—262) föreslagit riksdagen att till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 342,400 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär inga andra förändringar än sådana, som
föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning.
Departementschefen har beträffande de institutioner, för vilka medel från
här ifrågavarande anslag avsetts att utgå, anfört, att Kungl. Maj:t torde äga
befogenhet att vidtaga de ändringar i benämningen av institutionerna, som
med hänsyn till ändrade förhållanden funnes påkallade.
Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda anslagsäskanden hava
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill emellertid erinra
om sitt under punkt 3:o) i det föregående gjorda uttalande därom, att
jämkningar i de av riksdagen fastställda staterna för universiteten böra
underställas riksdagens prövning.
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
342,400 kronor.
12:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, sid. 262),
vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga med
de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 137,000 kronor.
13:o) Lunds universitet: Stipendier åt studerande. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 262—263), vilket icke innebär andra
förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Stipendier åt studerande
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 4,863
kronor.
14:o) Lunds universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 263), vilket utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning
med 1,200 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Vissa ersättningar
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 3,800
kronor.
15:o) Lunds universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) angående anslag
för här ifrågavarande ändamål har riksdagen redan fattat beslut; varom
utskottet velat härigenom
erinra.
16:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier
m. m. för vissa institutioner. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 81, sid. 264—266) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av
möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för bud
-
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
33
getåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 11,400
kronor.
17:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.
Majit har (punkt 82, sid. 266—283) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner
m. m.;
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska
institutet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock för karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 655,700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar 11. L. Hammarskjöld och A. Petrén väckt motion
(I: 28), vari hemställts att å karolinska institutets stat måtte under anslagsposten
»2. avlöningar till befattningshavare å indragningsstat» uppföras
13,000 kronor till en personlig professur i neurokirurgi åt docenten och
biträdande överkirurgen vid serafimerlasarettet Axel Herbert Olivecrona.
Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag innebära
ifråga örn anslagsberäkningen inga andra förändringar än sådana, som
sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning.
Vid den föreslagna avlöningsstaten äro fogade vissa Anmärkningar till
staten, däribland en, nr 4, av följande lydelse:
»4. Kungl. Majit äger vidtaga de jämkningar i fråga om professorsbefattningarnas
ämnesområden samt de ändringar i benämningen å lärostolarna,
som med hänsyn till förändrade förhållanden kunna finnas påkallade.»
Såsom motivering för denna anmärkning har departementschefen — under
erinran om att han vid behandlingen av motsvarande anslag till universiteten
anfört, att det syntes lämpligt, att Kungl. Majit finge göra de jämkningar i
fråga örn professurernas och1 andra lärarbefattningars ämnesområden och
därav föranledda ändringar i dessas benämning, som kunde finnas påkallade
av ändrade förhållanden — anfört, att Kungl. Majit givetvis torde böra
äga motsvarande rätt även beträffande karolinska institutet.
Till stöd för det i motionen I: 28 framförda yrkandet har hänvisats till
en i statsverkspropositionen omförmäld utredning.
Utskottet vill här lämna en redogörelse för berörda utredning.
Med skrivelse den 25 september 1934 gjorde kanslern för rikets universitet
framställning om anvisande av anslagsmedel för karolinska institutet
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 66—67. 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 66,
för nästkommande budgetår. Därvid uppförde kanslern under en anslagspost
till avlöningar till befattningshavare å indragningsstat ett belopp av
13,000 kronor till en personlig professur i neurokirurgi åt docenten och
biträdande överkirurgen vid serafimerlasarettet A. Ii. Olivecrona.
Av vid kanslerns skrivelse fogade bilagor framgår i detta hänseende bland
annat följande.
I skrivelse den 2 oktober 1931 gjorde professorerna P. Haglund, E. Key,
H. Bergstrand och G. Söderlund framställning hos karolinska institutets
lärarkollegium örn åtgärder för inrättande av en personlig professur i neurokirurgi
åt Olivecrona.
Som bekant hade, framhålles i nämnda skrivelse, den medicinska vetenskapens
snabba utveckling medfört, att de medicinska undervisnings- och
forskningsämnena så småningom ökat i antal och för många av dessa nya
ämnen hade man ansett det nödvändigt att vid de medicinska högskolorna
inrätta särskilda lärostolar. Förutsättningen för tillskapandet av professurer
i dylika nya ämnen hade givetvis alltid varit, icke blott en allmän övertygelse
örn ämnets vikt, utan även att man haft tillgång till en eller flera
akademiker, som genom sin vetenskapliga och övriga medicinska verksamhet
visat en sådan duglighet, att det kunnat skäligen antagas att ämnet
bleve väl representerat.
Karolinska institutet ägde i Olivecrona en yngre akademiker, som vore
väl ägnad att fast knytas till institutet som företrädare för ämnet neurokirurgi.
Denna tanke syntes bäst kunna realiseras genom inrättande av en
personlig professur i neurokirurgi för Olivecrona.
Utlåtanden hade av skrivelsens fyra undertecknare inhämtats dels från
professorerna i kirurgi i Lund och Uppsala, dels från fyra ledande neurokirurger
i olika länder rörande önskvärdheten av en neurokirurgisk lärostol
vid en medicinsk högskola över huvudtaget och rörande Olivecronas eventuella
kvalifikationer för en dylik befattning. Hänvändelse hade gjorts hos
professorn i kirurgi vid Har var duniver sitetet Harvey Cushing, professorn i
neurokirurgi vid universitetet i Manchester Geoffrey Jefferson, professorn i
neurologi vid universitetet i Breslau Otfried Foerster samt Dr. T. de Martel
i Paris.
Av de utländska experternas utlåtanden, vilka äro fogade vid skrivelsen,
framginge, att samtliga ansåge Olivecrona synnerligen väl kvalificerad för en
professur i neurokirurgi. Beträffande frågan örn önskvärdheten av en lärostol
i neurokirurgi vid en medicinsk högskola ansåge Jefferson och de Martel,
att en sådan lärostol skulle vara av stor betydelse, och de betonade
önskvärdheten av att en dylik inrättades just nu då neurokirurgien befunne
sig i en period av stark utveckling. Denna sistnämnda synpunkt underströkes
särskilt av Jefferson, som efter ett smickrande omdöme om svensk
kirurgi i allmänhet framhölle, att det vore mycket bättre att inrätta en
dylik befattning nu, medan innehavaren kunde deltaga i denna utveckling.
Cushing ansåg, att nya specialområden borde utbrytas ur kirurgien endast
under förutsättning att tillgång funnes till en person med förutsättningar
att genom sin personliga insats föra vetenskapen framåt. Dessa förutsättningar
ansåge han i föreliggande fall vara förhanden och uttalade sin glädje
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
35
över förslaget att inrätta en personlig professur åt Olivecrona. Foerster
uttalade, att han ansåge en särskild lärostol i neurokirurgi synnerligen
önskvärd, och framhöll, att neurokirurgiens storartade utveckling i Förenta
Staterna berodde på att densamma vore erkänd som specialfack med talrika
företrädare, vilka uteslutande ägnade sig åt neurokirurgi. Foerster
hade även gått in på frågan örn den neurologiska kirurgiens ställning till
neurologien och uttalat som sin mening, att neurologi oeh neurologisk
kirurgi på det närmaste hörde samman. Neurokirurgien vore att betrakta
som en terapeutisk gren av neurologien. Han ansåge därför, att vid en lösning
av frågan örn den neurologiska kirurgiens ställning i Sverige sambandet
mellan neurologi och neurokirurgi borde bevaras, så att de neurokirurgiska
fallen ej ginge förlorade för undervisningen och forskningen.
Undertecknarna av förevarande framställning framhålla, att i flertalet
länder, där neurokirurgi över huvud taget existerade, den utvecklats som ett
kirurgiskt specialfack, och i allmänhet hade en fullt självständig ställning
såväl gentemot kirurgien som neurologien. I Amerika, som ju varit föregångslandet
på detta område, vore neurokirurgien som specialvetenskap
representerad vid åtminstone ett 20-tal medicinska högskolor. På allra sista
tiden syntes i Amerika utvecklingen gå i den riktningen, att neurokirurger
bleve professorer i neurologi.
Principella och praktiska skäl syntes undertecknarna motivera, att den
neurologiska kirurgien erhölle en fullt självständig ställning. Den borde
gentemot neurologien intaga samma ställning som den allmänna kirurgien
gentemot den invärtes medicinen.
Utlåtande hade även införskaffats från professorn i neurologi N. Antoni,
som gjort sig till tolk för en uppfattning, som i många avseenden överensstämde
med Foersters, samt dessutom bland annat anfört, att avsikten
syntes vara att å serafimerlasarettet utbryta en särskild neurokirurgisk avdelning.
Så vore —- anföra skrivelsens fyra undertecknare — emellertid icke
fallet. Någon ändring i Olivecronas ställning å kirurgiska kliniken vore ej
avsedd, ej heller något sönderbrytande av denna. Olivecrona skulle tvärtom
fortfarande arbeta inom kirurgiska klinikens ram i sin egenskap av
biträdande Överkirurg. Vidare hade Antoni ifrågasatt Olivecronas kompetens
för en personlig professur »med hänsyn till den alldeles särskilda graden
av skapande vetenskaplig förtjänst som hittills motiverat inrättandet av
dylika tjänster i vårt land».
För att ytterligare styrka Olivecronas vetenskapliga kompetens hade de
fyra undertecknarna vänt sig till de förutnämnda professorerna i kirurgi i
Uppsala och Lund. Professor G. Petrén i Lund ansåge det mycket önskvärt
och fördelaktigt, örn en professur i neurokirurgi kunde skapas i Sverige
och då helt naturligt i Stockholm dels ur allmän sjukvårdssynpunkt,
dels från synpunkten att få en verklig utbildningsplats för yngre svenska
kirurger. Liksom de utländska experterna ansåge Petren, att Olivecrona
hade en högt kvalificerad kompetens för en professur i neurokirurgi. I
Petréns uttalanden instämde i alla delar professor G. Nyström i Uppsala.
Olivecronas kompetens för en personlig professur ansåges sålunda enligt
de fyra undertecknarnas mening tillfyllest av samtliga landets sakkunniga
inom detta ämne.
Inrättandet av en ny professur vore givetvis i främsta rummet ett under -
36
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
visnings- och forskningsintresse, men då det gällde en av den praktiska
medicinens discipliner tillkomme även ett stort sjukvårdsintresse. En professur
i neurokirurgi vid karolinska institutet innebure givetvis förhandenvaron
av en kirurgisk avdelning, å vilken de neurokirurgiska fallen kunde
vårdas. Det lede icke något tvivel örn att en dylik avdelning komme att
beläggas med patienter från hela landet, så länge den vore ensam i sitt
slag. Att den operativa behandlingen av sjukdomar i centrala nervsystemet
måste centraliseras, därom torde enligt de fyra undertecknarnas åsikt icke
råda några delade meningar. Generaldirektören och chefen för medicinalstyrelsen
N. Hellström hade i av dem inhämtat yttrande uttalat som sin bestämda
mening, att den neurokirurgiska sjukvården borde snarast möjligt
centraliseras, och han ansåge Stockholm vara den lämpligaste platsen för en
sjukavdelning med denna uppgift. På grund härav och på grund av den
kännedom, han ägde örn Olivecrona som kirurg, ansåge han sig böra livligt
biträda en hemställan örn en professur i neurokirurgi vid karolinska
institutet.
Karolinska institutets lärarkollegium anförde i skrivelse den 31 maj 1934
till kanslern, att lärarkollegiet hittills icke velat framföra ifrågavarande förslag
på grund av den rådande statsfinansiella situationen.
Sedan nämnda förslag ingavs, hade Olivecrona utgivit sju närmare angivna
vetenskapliga arbeten.
Genom dessa arbeten hade Olivecrona ytterligare styrkt sin redan förut
väl vitsordade kompetens till en personlig professur i neurokirurgi.
Docenten Olivecronas stora internationella anseende hade även tagit sig
uttryck däruti, att under senare år ett stigande antal utlänningar sökt sig
till hans avdelning för att där erhålla utbildning i neurokirurgi. Denna
avdelning hade därigenom utvecklats till ett betydelsefullt centrum för neurokirurgi,
icke blott för vårt land utan för hela norra och nordöstra Europa,
och docenten Olivecrona kunde numera utan tvivel anses intaga ställningen
som en av Europas ledande neurokirurger.
Till följd av Olivecronas verksamhet vid serafimerlasarettets kirurgiska
klinik hade det klientel, som för undersökning och behandling av nervsystemets
kirurgiska sjukdomar sökt sig dit, undan för undan tillväxt, varför
det kliniska material, varöver docenten Olivecrona förfogade, numera nått
en sådan omfattning, att endast ett litet fåtal kliniker i de stora världsstäderna
därtill ägde en motsvarighet. Under år 1933 opererades å serafimerlasarettets
kirurgiska klinik omkring 200 fall av hjärntumör och utfördes
sammanlagt över 500 neurokirurgiska ingrepp. Statens sjukvårdskommitté
uttalade i sitt betänkande, att en väl ordnad specialvård i neurokirurgi vore
av behovet påkallad, och att densamma skulle vara landet till stort gagn.
Kommittén föresloge därför, att all hithörande sjukvård centraliserades tili
specialavdelning i Stockholm och att för mindre bemedlade patienters resor
till och från centralanstalt för neurokirurgi statsbidrag måtte utgå efter enahanda
grunder som beträffande resebidrag för annan centraliserad vård
(t. ex. kustsanatorievård).
Det syntes kollegiet angeläget, att de möjligheter tillvaratoges, som förelåge
att tillgodogöra sig såväl det för forskning och undervisning utomordentligt
värdefulla neurokirurgiska material, som för närvarande funnes
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
37
på serafimerlasarettets kirurgiska klinik som ock docenten Olivecronas omfattande
personliga erfarenheter och höga kompetens på detta område.
Neurokirurgien vore intet nytt ämne. Undervisning i nervsystemets kirurgiska
sjukdomar hade hittills lämnats de studerande inom ämnena medicin,
kirurgi och neurologi. På senare år, då Olivecrona i allt större utsträckning
anförtrotts den kirurgiska behandlingen av dessa sjuka, hade de kirurgiska
klinikerna, särskilt i Stockholm, efter hand kommit att få ett alldeles otillräckligt
material för undervisning inom detta område. Då dessutom de
sjuka, tillhörande denna kategori, av landets läkare i allt större utsträckning
remitterades direkt till Olivecronas avdelning, alltså utan att passera
medicinsk eller kirurgisk klinik, hade framför allt de medicinska klinikerna
i Stockholm — möjligen också på andra håll inom landet — blottats på
nödvändigt material för undervisningens bedrivande. Endast nervkliniken
hade ännu kliniskt och polikliniskt material från detta område, tillräckligt
stort och värdefullt för att möjliggöra undervisning i nervsystemets kirurgiska
sjukdomar från de synpunkter — företrädesvis diagnostiska -—- som
krävdes för den obligatoriska, d. v. s. för alla blivande läkare nödvändiga
undervisningen.
Den högre undervisningen på området, d. v. s. utbildningen av läkare
efter legitimationen, måste på detta område som på andra ske i form av
assistentskap hos specialkirurgen. Men redan i fråga om undervisningen
för licentiatexamen inträdde ett visst missförhållande i och genom att det
kliniska materialet och den på området högsta sakkunskapen koncentrerats
— såsom redan skett — till en specialklinik utan undervisningsskyldighet.
Utan att nu vilja närmare beröra den konsekvens av nämnda förhållande,
som skulle ligga i en omläggning av undervisningen till licentiatexamen,
med anordnande av obligatorisk klinisk tjänstgöring eller kurs i nervsystemets
kirurgiska sjukdomar, skulle kollegiet såsom provisorisk lösning
vilja föreslå att innehavaren av en blivande personlig professur i neurokirurgi
skulle vara skyldig hålla vissa frivilliga kurser i ämnet för medicine
kandidater.
Såväl forskningens, undervisningens som sjukvårdens intressen krävde
enligt kollegiets uppfattning inrättande av en professur i neurokirurgi, vilket
önskemål bäst skulle tillgodoses genom en personlig professur i ämnet för
Olivecrona.
För egen del anförde kanslern i sin förevarande framställning, att det av
utredningen i ärendet syntes framgå, att Olivecrona fyllde de höga krav,
som borde ställas på en vetenskapsman, vilken ifrågasattes till erhållande
av en personlig professur. Kanslern ville understryka vad lärarkollegiet
anfört rörande önskvärdheten av att till fromma för läkarutbildningen kunna
utnyttja det kliniska material och den stora erfarenhet, varöver Olivecrona
förfogade, samt erinrade, att statens sjukvårdskommitté ifrågasatt, att specialvården
i neurokirurgi skulle centraliseras till Stockholm. Den undervisningsskyldighet,
som skulle åligga Olivecrona, torde få bestämmas av kanslern.
På grund av vad sålunda anförts, har kanslern som nämnts under förevarande
post i avlöningsstaten uppfört förut angivna belopp av 13,000 kronor
till personlig professur åt docenten A. H. Olivecrona.
Utskottet.
38 Statsutskottets utlåtande Nr 66,
Departementschefen har för egen del beträffande nu förevarande ärende
anfört följande:
»Förslaget att inrätta en personlig professur i neurokirurgi åt docenten vid
karolinska institutet A. H. Olivecrona'' har åtföljts av en utförlig och vägande
motivering. Denna utredning ådagalägger, att Olivecrona är en av de
främste bland företrädarna för den forskningsgren, han representerar. Den ger
också vid handen, att Olivecrona redan hunnit utföra ett märkligt arbete i
sjukvårdens tjänst under sin verksamhet vid serafimerlasarettet. Det är förty
med beklagande som jag med hänsyn till de ekonomiska förhållandena
icke finner mig kunna för närvarande förorda bifall till kanslerns framställning.
»
Det ursprungligen till Kungl. Maj:t och sedermera motionsvis framförda
förslaget att inrätta en personlig professur i neurokirurgi åt docenten vid
karolinska institutet A. H. Olivecrona har åtföljts av en utförlig dokumentation.
I likhet med departementschefen finner utskottet denna utredning
ådagalägga, att Olivecrona är en av de främsta bland företrädarna av den
forskningsgren, han representerar. Likaledes finner utskottet utredningen
giva vid handen, att Olivecrona redan hunnit utföra ett märkligt arbete i
sjukvårdens tjänst under sin verksamhet vid serafimerlasarettet. Det är enligt
utskottets mening ett intresse, att Olivecrona fastare knytes vid den
akademiska undervisningen som företrädare för ifrågavarande betydelsefulla
disciplin. Men det är även angeläget, att statsmakterna visa sin erkänsla
för Olivecronas resultatbringande verksamhet på detta område. Dessa båda
önskemål tillgodoses genom att Olivecrona tilldelas en personlig professur i
neurokirurgi.
I anslutning till de akademiska myndigheternas förslag och på sätt i motionen
I: 28 hemställts tillstyrker utskottet därför, att vid karolinska institutet
må från och med den 1 juli 1935 inrättas en personlig professur i
neurokirurgi för Olivecrona. I en vid handlingarna i ärendet fogad, den
7 november 1934 daterad skrift har Olivecrona förklarat sig villig mottaga
den för honom ifrågasatta personliga professuren.
Avlöningen för denna professur bör liksom för övriga universitetsprofessurer
beräknas till 12,000 kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor
tjänstgöringspenningar, varjämte lönen efter 5 år bör kunna höjas med
1.000 kronor. I anslutning till kanslerns förslag böra dessa löneförmåner,
13.000 kronor, beräknas under en post till avlöning till tjänsteman på indragningsstat
i avlöningsstaten för karolinska institutet. Olivecrona bör
såsom innehavare av den personliga professuren vara underkastad de för
universitetsprofessurer i allmänhet stadgade villkoren och bestämmelserna.
Professuren torde vidare i pensionshänseende böra likställas med ordinarie
universitetsprofessurer. I fråga örn de med professuren förenade åliggan
-
Statsutskottets utlåtande Nr 66. 39
dena torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av universitetskanslern
härom utfärda erforderliga föreskrifter.
På sätt utskottet närmare motiverat under punkt 3:o) i det föregående
kan utskottet icke tillstyrka den ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att göra
de jämkningar ifråga örn professurernas och andra lärarbefattningars ämnesområden
och därav föranledda ändringar i deras benämning, som kunde
finnas påkallade. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att den i avlöningsstaten
för karolinska institutet under Anmärkningar till staten intagna
Anmärkning 4. må utgå.
Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet, som i statuppställningen vidtagit vissa jämkningar av formell
art, hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt med bifall till herrar Hammarskjölds och Petréns
ovannämnda motion (I: 28),
a) medgiva, att för docenten vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet Axel Herbert Olivecrona må vid nämnda
institut från och med den 1 juli 1935 inrättas en personlig
professur i neurokirurgi med de åligganden för Olivecrona
såsom innehavare av omförmälda professur, som Kungl.
Majit bestämmer;
b) föreskriva, att Olivecrona skall vara skyldig såväl att
i tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessorer
i allmänhet för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner
stadgade villkoren och bestämmelserna som ock
att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig
avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad
efter samma grunder, som stadgats beträffande
övriga universitetsprofessorer, frånträda sin ifrågavarande
professur;
c) bestämma, att Olivecrona skall såsom innehavare av
den beslutade professuren åtnjuta en avlöning av 12,000
kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte efter fem års tjänstgöring ett ålderstillägg
å lönen av 1,000 kronor;
d) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess
institutioner m. m.i
40
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Personalförteckning.
Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat: Lönegrad.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar:
1 preparator vid anatomiska institutionen.........BIO
1 kanslibiträde vid biblioteket..................B 7
1 tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska institutionen
................................. B 7
1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen .... B 7
1 tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen .... B 7
1 tekniskt biträde vid obstetriska kliniken å allmänna
barnbördshuset...........................B 7
1 vaktmästare vid fysiologiska institutionen.......B 7
1 vaktmästare vid histologiska institutionen....... B 7
2 vaktmästare vid patologisk-anatomiska institutionen B 7
1 vaktmästare vid anatomiska institutionen........B 7
1 vaktmästare vid kemiska institutionen..........B 7
1 vaktmästare vid bakteriologiska institutionen .... B 7
1 vaktmästare vid farmakologiska institutionen .... B 7
1 vaktmästare vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium
.................................B 7
2 tekniska biträden vid serafimerlasarettets kliniska
laboratorium............................. B 4
)
Kansliet:
1 kansliskrivare...........................Bil
1 maskinist och eldare.......................B 8
1 kollegievaktmästare .......................B 7
1 kanslibiträde............................B 7
Kamrerarexpeditionen:
1 kamrerare.............................. B 24
1 kontorsbiträde............................ B 4;
e) fastställa följande avlöningsstat för karolinska medikokirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1935/1936:
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
41
Avlöningsstat:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar..........kronor 306,100
Avlöningsstat.
Lön |
Tjänstgö- ringspen- ningar |
Summa |
|
1 professor ............................ |
8,000 |
4,000 |
12,000 |
20 professorer ........................... |
160,000 |
80,000 |
240,000 |
1 professor i nervsjukdomar................. |
3,100 |
4,000 |
7,100 |
1 professor i ortopedi..................... Anm.: 1. Professorn i nervsjukdomar, innehavare av Per 2. Professorn i ortopedi, innehavare av Oscar Ekmans 3. Av de 21 professorsbefattningar, för vilka ämnen ej 4. Ang. professuren i psykiatri, se nedan under 2. Ar-vode till en professor i psykiatri. 5. Ang. personlig professur i neuro-kirurgi, se här ne-dan under 3. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat. |
2,000 |
2,000 |
|
1 prosektor vid anatomiska institutionen.......... |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen . . . |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
stitutionen........................... |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
1 laborator i fysiologi..................... |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
1 laborator i kemi och farmaci................ Anmärkningar till staten. 1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000 2. För laborator och prosektor kan lönen efter 5 år 3. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
Summa kronor |
— |
— |
306,100 |
b. Ålderstillägg, förslagsvis ...............kronor 17,500
c. Ersättningar till vikarierande akademiska lärare,
förslagsvis ........................... 8_5.000 328,600
2. Arvode till en professor i psykiatri ...............kronor 3,000
Anin.: Professorn i psykiatri är tillika överläkare vid psykiatriska
sjukhuset i Stockholm.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
3. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
Olivecrona, A. H., professor i neuro-kirurgi, personligen:
Lön ................................ kronor 8,000
Ålderstillägg.......................... » 1,000
Tjänstgöringspenningar.................. » 4,000 13000
Anni.: 1. Innehavare av personlig professur äger att efter 5
års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å lönen med 1,000 kronor.
2. Innehavare av personlig professur är i pensionshänseende
likställd med annan professor vid institutet och följaktligen
underkastad bestämmelserna i 1907 års lag angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension.
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden till biträdande lärare m. fl........ kronor 84,800
b. Docentstipendier..................... » 30,000
Anm.: Denna anslagspost skall fördelas å 5 docentstipendier,
ettvart å 6,000 kronor.
c. Arvoden till assistenter och amanuenser .... kronor 105,000
Anm.: 1. Arvode utgår till:
amanuens vid teoretisk institution samt
amanuens vid den medicinska undervisningen vid S:t Eriks sjukhus
med 1,800 kronor.
2. Arvode utgår till:
amanuens, som tillika är underläkare eller underkirurg, och
underläkare vid klinik med 3,600 kronor.
3. Arvode till amanuens vid klinik utgår med 3,000 kronor;
skolande dock arvode till amanuens vid den ortopediska kliniken
och polikliniken å vanföranstalten i Stockholm utgöra 2,400 kronor.
4. Arvode till amanuens vid poliklinik och vid röntgeninstitut
utgår med 2,400 kronor;
dock att arvode av statsmedel till amanuens vid pediatriska
polikliniken å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
utgör 1,200 kronor, skolande såsom villkor för utgåendet av
detta arvode gälla, att Stockholms stad för enahanda ändamål
tillskjuter motsvarande belopp.
219,800
Summa kronor 564,400
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 82,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit...................................... » 12,558
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 4,800
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......................... » 4,342
Summa kronor 104,300
Statsutskottets utlåtande Nr 60. 43
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl......................kronor 564,400
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m, m. » 104,300
Summa förslagsanslag kronor 668,700;
f) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 668,700
kronor.
18:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 83, sid. 284—289) föreslagit riksdagen att till Karolinska
mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 121,300 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna, en ökning med 7,580 kronor
av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande
ändamål.
Departementschefen har beträffande de institutioner, för vilka medel från
här ifrågavarande anslag avsetts att utgå, anfört, att Kungl. Majit torde
äga befogenhet att vidtaga de ändringar i benämningen av institutionerna,
sorn med hänsyn till ändrade förhållanden funnes påkallade.
Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda anslagsäskande har
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill allenast, i anslutning
till sitt under punkt 3:o) i det föregående gjorda uttalande, framhålla,
att jämkningar i den av riksdagen fastställda staten för karolinska
institutet böra underställas riksdagens prövning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 121,300 kronor.
19:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
84, sid. 289), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 21,800 kronor.
Utskottet.
20:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning av
inventarier och instrument för rättsmedicinska institutionen. I en
-
44 Statsutskottets utlåtande Nr 66.
lighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, sid. 289—290) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:''
Nyanskaffning av inventarier och instrument för rättsmedicinska
institutionen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 7,000 kronor.
21:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 86, sid. 290—297), vilket icke innebär andra förändringar än
sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet, som vidtagit vissa jämkningar av formell art i
statuppställningen,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för tandläkar -
institutet:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
3 lärare................................ B 24
Anm.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett av
följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi
och 3) tandfyllningskonst.
1 sjuksköterska.......................... B 7
1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet....... B 7
1 kassörska............................. B 7
1 kanslibiträde........................... B 7
1 vaktmästare........................... B 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis......................kronor 42,950
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 127,745
Anm.: Ur denna anslagspost skola bestridas
kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor för
vardera av tre ordinarie lärare på grund av ökad
undervisningsskyldighet.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
sonal ......................... » 3,705
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... » 1,300
Summa förslagsanslag kronor 175,700;
c) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 175,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
45
22:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 87, sid. 297—299), vilket icke innebär andra förändringar än
sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 133,000
kronor.
23:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag
till driftkostnader. Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset
i Uppsala: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 88, sid. 299—300), vilka utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna innebära en ökning med
80,000 kronor av de anslagsmedel, som utgå till bidrag till driftkostnader
för akademiska sjukhuset i Uppsala under innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Bidrag till driftkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 190,000 kronor;
b) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Materiel m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 13,100 kronor.
24:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89,
sid. 301), vilket innebär en minskning med 8,700 kronor av de anslagsmedel,
som utgå för ändamålet under innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett anslag av 47,300 kronor.
25:o) Universitetssjukhus: Understöd och ersättningar till serafimerlasarettet
i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 90, sid. 301—319)
föreslagit riksdagen att till Universitetssjukhus: Understöd och ersättningar
till serafimerlasarettet i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag
av 661,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Betren (I: 14) och den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson
i Norup och fröken Bertha Wellin (II: 42), i vilka motioner hemställts,
46
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
att riksdagen ville bevilja en av direktionen för serafimerlasarettet begärd
lönereglering för sysslomannen och de underordnade läkarna vid detta sjukhus
och för detta ändamål höja det av Kungl. Majit för budgetåret 1935/
1936 till understöd och ersättningar till serafimerlasarettet begärda anslaget
661,000 kronor med 35,500 kronor till 696,500 kronor;
dels ock en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion (I: 139),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det å serafimerlasarettets
stat får upptagas en underläkarbefattning å nervkliniken, avlönad med 6,100
kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet till motionerna I: 14 och I: 139.
Kungl. Majits förslag innebär bortsett från de förändringar, som föranledas
av de nya grunderna för riksstatens uppställning, en ökning med
65,250 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål
under innevarande budgetår. Av nämnda anslagsökning faller ett belopp
av 36,000 kronor på en av departementschefen förordad lönereglering för
viss biträdes- och ekonomipersonal vid serafimerlasarettet.
I sistnämnda avseende må följande anföras.
I skrivelse den 26 september 1934 anförde direktionen över serafimerlasarettet
bland annat följande rörande av direktionen föreslagna löneregleringar,
avseende de underordnade läkarna, viss sjukvårds- och ekonomipersonal
ävensom sysslomannen:
I fråga om de underordnade läkarna innebure direktionens beslut i allt
väsentligt ett förnyat framläggande av ett löneregleringsförslag, som av
direktionen i skrivelse den 29 oktober 1931 förelagts Kungl. Majit. Förslaget
hade endast avpassats efter de förändringar, som sedan dess inträtt.
Direktionen hade funnit det såväl med hänsyn till lasarettets rekrytering å
läkarbefattningarna som av sociala och humanitära skäl nödvändigt att söka
få till stånd den allmänna lönereglering för läkarna, som av alla i frågan
initierade ansåges mer än väl motiverad.
Beträffande lönereglering för viss sjukvårds- och ekonomipersonal avsåge direktionen
därmed den biträdes- och ekonomipersonal (således ej sköterskor),
för vilken vid bland annat Stockholms stads och Stockholms läns sjukhus
kollektivavtal gällde. Direktionen hade tidigare vid upprepade tillfällen för
Kungl. Majit framhållit nödvändigheten av att nämnda personal vid lasarettet,
för vilken direktionen själv ägde bestämma avlöningsförmånerna, ur
rekryteringssynpunkt erhölle ungefär samma förmåner som vid andra med
lasarettet ur personalsynpunkt konkurrerande sjukvårdsanstalter. Vissa förbättringar
i nämnda personals avlöningsförmåner vid lasarettet hade också
genomförts. Fortfarande vore emellertid personalen icke oväsentligt lägre
avlönad än motsvarande befattningshavare vid de kommunala sjukhusen.
Direktionen hade under de senaste åren från Stockholms kommunalarbetares
samorganisation mottagit upprepade skrivelser örn löneförbättring åt biträdesoch
ekonomipersonalen enligt vid stadens sjukhus tillämpade grunder. Av
statsbudgetära skäl hade direktionen emellertid icke ansett sig kunna göra
framställning om medel för ändamålet. I skrivelse den 9 juli 1934 hade
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
47
nu samorganisationen ånyo påkallat direktionens uppmärksamhet på angivna
fråga. Direktionen ansåge sig kunna instämma i de uttalanden samorganisationen
gjort och hade därför utarbetat förslag till lönereglering för
nämnda personal, vilket emellertid medförde ökat behov av bidrag till lasarettets
driftkostnader från såväl staten som Stockholms stad och län. — Beträffande
de här berörda löneregleringarna för de underordnade läkarna samt
biträdes- och ekonomipersonalen ville direktionen vidare understryka, att
genomförandet skulle innebära ett enligt direktionens förmenande i båda
fallen lika motiverat krav från respektive personalgrupper örn att i avlöningshänseende
komma på ungefär samma nivå som enahanda yrkesgrupper vid
övriga motsvarande företag på samma ort. — I fråga örn detaljerna i löneregleringsförslagen
hade upprättats ett flertal särskilda tablåer.
Vad slutligen anginge sysslomannen vore dennes avlöningsförmåner senast
fastställda av Kungl. Maj:t den 7 juli 1922. Lönen utgjorde 6,750 kronor,
vartill komme tre ålderstillägg vart och ett å 400 kronor efter respektive
tre, sex och nio års väl vitsordad tjänstgöring. För åt sysslomannen upplåten
fri bostad jämte värme och lyse skulle denne vidkännas avdrag å lönen
med visst av Kungl. Majit bestämt belopp för år räknat. Dyrtidstillägg
utginge till sysslomannen enligt för reglerad statstjänst gällande grunder
Den ofantliga utveckling av lasarettets administration och ekonomi, som ägt
rum under det senaste årtiondet och alltjämt fortginge, hade särskilt starkt
ökat sysslomannens arbetsbörda, samtidigt som dennes arbete blivit alltmer
kvalificerat. Avlöningsförmånerna vore emellertid betydligt lägre än för
motsvarande befattningshavare vid andra stora sjukhus. Direktionen hade
därför ansett skäligt, att sysslomannen vid lasarettet erhölle samma avlöningsförmåner,
som syssloman av 1 klass vid sinnessjukhus, vilken vore
placerad i lönegrad B 24 i den statliga löneplanen.
Statskontoret har rörande nu förevarande löneregleringsfrågor yttrat bland
annat:
Det syntes vara otvivelaktigt, att underordnade läkare, syssloman och en
del av biträdespersonalen vid lasarettet i ekonomiskt hänseende intoge en sämre
ställning än motsvarande befattningshavare vid andra statliga och kommunala
sjukhus i Stockholm. Frågan örn lönereglering för ifrågavarande personal
vid serafimerlasarettet hade emellertid nyligen varit föremål för riksdagens
prövning utan att föranleda åtgärd. Med hänsyn härtill och då enligt
statskontorets mening i nuvarande finansiella läge löneförbättringar icke
borde genomföras i andra fall än då alldeles särskilda skäl talade för en
dylik åtgärd, finge ämbetsverket i denna del avstyrka framställningen.
Departementschefen har rörande förevarande frågor om anslag till serafimerlasarettet
anfört bland annat:
»Det extra anslaget till ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets
verksamhet har under de senaste åtta budgetåren ökats från 266,250
kronor till 475,000 kronor, sålunda med närmare 78 procent. Till jämförelse
må anföras motsvarande siffror för vissa andra universitetssjukhus. Under
nämnda tid har till akademiska sjukhuset i Uppsala varit å riksstaten uppfört
ett anslag med tillhopa 110,000 kronor. Till bidrag till driftkostnaderna
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har utgått ett extra anslag,
som under ifrågavarande tid minskats från 84,337 kronor till 56,000 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Enligt tillgängliga uppgifter var kostnaden per underhållsdag under budgetåret
1932/1933 vid serafimerlasarettet 911 öre och vid akademiska sjukhuset
i Uppsala 657 öre. Motsvarande siffra för Lunds lasarett var år 1933
578 öre. Av samma uppgifter framgår, att serafimerlasarettet under nämnda
budgetår hade den näst högsta kostnaden per underhållsdag av rikets lasarett.
Den högsta kostnaden per underhållsdag utgjorde 958 öre. Medelkostnaden
per underhållsdag vid lasaretten i Stockholm var under år 1933
746 öre.
Av den av direktionen över serafimerlasarettet förebragta utredningen
framgår, att serafimerlasarettet med 510 sängar efter den av direktionen
förordade löneregleringen för viss läkarpersonal skulle redovisa betydligt
högre sammanlagda löneförmåner för underläkare och amanuenser än Lunds
lasarett med 1,089 sängar, akademiska sjukhuset i Uppsala med 636 sängar
och Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm med 728 sängar.
Det är alldeles uppenbart, att de av mig nu anförda uppgifterna icke i
och för sig få vara utslagsgivande vid bedömandet av serafnnerlasarettets
ekonomi. Åtskilliga faktorer inverka, som onekligen äro ägnade att till
nackdel för serafimerlasarettet förrycka jämförelsen med de övriga sjukvårdsinrättningarna.
Jag vill nämna det jämförelsevis mindre antalet sängar, de
förhållandevis högre driftkostnaderna för i Stockholm belägna sjukvårdsinrättningar,
serafimerlasarettets lokala förhållanden och de dyra inredningsoch
nyanskaffningskostnader, som tyngt lasarettets ekonomi under de senare
åren.
Det oaktat har jag icke kunnat undgå att få det bestämda intrycket, att
lasarettets ekonomiska förhållanden motivera en närmare utredning genom
statsmakternas försorg. I den mån de ekonomiska frågorna sammanhänga
med organisatoriska förhållanden, böra jämväl de sistnämnda bliva föremål
för närmare omprövning. Min uppfattning om behovet av en utredning rörande
serafimerlasarettets nu berörda angelägenheter har befästs genom direktionens
nu föreliggande framställning, vari — örn här bortses från kostnaderna
för föreslagna löneregleringar och ökade utgifter för sjukgymnastutbildningen
— begäres en förhöjning av nu utgående statsanslag med dels 81,647
kronor för bestridande av löpande utgifter, dels ock 151,763 kronor 47 öre
såsom engångsanslag för täckande av vissa av lasarettet gjorda budgetförskott.
Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Majit att tillkalla särskilda sakkunniga
för utredning av frågan om serafimerlasarettets ekonomi och därmed
sammanhängande organisatoriska spörsmål. Jag förutsätter, att denna
utredning kan bedrivas på sådant sätt, att därav eventuellt föranlett förslag
skall kunna föreläggas 1936 års riksdag.
Intill dess denna utredning slutförts, anser jag mig icke kunna taga ställning
till frågan huruvida eller i vad mån det bör ankomma på staten att
täcka de av lasarettet gjorda budgetförskotten. Jag avstyrker sålunda, att
medel för budgetåret 1935/1936 äskas för ifrågavarande ändamål.
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
49
Vad sedan angår frågan om anvisande av ökade medel till lasarettets
löpande verksamhet, framgår av vad i det föregående anförts, att de begärda
ökningarna hänföra sig till i stort sett följande utgiftsändamål:
1. Lönereglering för viss personal.
2. Kostnader för sjukgymnastutbildningens förläggande till serafimerlasarettet.
3. Ökade kostnader för verksamheten i övrigt.
Direktionens förslag angående lönereglering för viss personal avser dels de
underordnade läkarna, dels sysslomapnen, dels ock sådan biträdes- och ekonomipersonal,
för vilken vid bland annat Stockholms stads och Stockholms
läns sjukhus gäller kollektivavtal.
Enligt mitt förmenande - äro onekligen starka skäl anförda för en lönereglering
för de underordnade läkarna och för sysslomannen. Förslagen
härutinnan synas emellertid vara av den art, att de böra tagas under omprövning
vid ovannämnda utredning angående serafimerlasarettets ekonomi
och därmed sammanhängande organisatoriska spörsmål. Jag anser mig därför
icke i detta sammanhang böra framlägga förslag örn reglering av lönerna
för ifrågavarande personal.
Däremot synas skäl föreligga för att redan nu beräkna medel till reglering
av lönerna för den ovannämnda biträdes- och ekonomipersonalen. Ur
handlingarna i ärendet hämtas följande jämförelse mellan lägsta och högsta
nettolöner för den personal, varom här är fråga, vid serafimerlasarettet,
Stockholms stads sjukhus, psykiatriska sjukhuset och Stockholms läns sjukhus.
I jämförelsen har antalet befattningshavare angivits endast för den
första och största gruppen. Befattningshavarna i de efterföljande personalgrupperna
äro enligt uppgift några få.
Nettolön pr |
månad |
v i d |
|||
serafimer- lasa- rettet |
Stock- holms stads sjukhus |
psykia- triska sjukhuset |
Stock- holms läns sjukhus |
||
1. Sköterskebiträde!!, städerskor, köks-och tvätt- |
|||||
biträden (vid serafimerlasarettet 156 befatt- |
|||||
ningshavare).................... |
54: 70 |
77: 50 |
66: 70 |
60 |
50 |
72: 25 |
104: 50 |
87: 95 |
82 |
||
2. Vissa köksbiträden ävensom strykerskor . . |
60: 55 |
83: 50 |
81:20 |
67 |
50 |
78:10 |
110: 50 |
105: 20 |
90 |
— |
|
3. Vissa kokerskor................. |
73: 45 |
76: — |
110: 70 |
75 |
— |
99: 78 |
103: — |
169: 70 |
100 |
— |
|
55: 90 |
62: 50 |
140: 70 |
67 |
50 |
|
73:45 |
89: 50 |
184: 20 |
90 |
— |
|
5. Manliga biträden i sjukvård och ekonomi . |
98: 50 |
147: — |
135: 70 |
110 |
— |
133: 60 |
177: — |
209: 20 |
145 |
— |
|
6. Eldare....................... |
110:20 |
169: — |
180: 20 |
110 |
— |
145: 30 |
199: — |
239: 20 |
145 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 66—67. 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Utskottet.
Denna jämförelse visar, att ifrågavarande personal är lågt avlönad i jämförelse
med motsvarande personal vid jämförbara sjukhus. Jag vill erinra,
att 1930 års riksdag ökade anslaget till serafimerlasarettet med ett belopp
av 25,500 kronor för att låta den personal vid serafimerlasarettet, som åtnjöte
lägre avlöning än vid Stockholms stads sjukhus och allmänna barnbördshuset,
i huvudsak erhålla motsvarande löneförmåner som dessa (1930
års åttonde huvudtitel punkt 118, riksdagens skrivelse nr 196). Sedan dess
har, enligt inhämtade uppgifter, löneproportionen ånyo förskjutits. För att
icke personalrekryteringen till serafimerlasarettet skall försvåras torde det
vara erforderligt att bereda en bättre föneställning åt denna personal. Enligt
föreliggande utredning uppgå de totala kostnaderna för den ifrågasatta löneregleringen
till 61,200 kronor, varav på statens del skulle komma ett belopp
av 36,397 kronor. Förevarande anslag torde böra för ändamålet ökas med
i avrundat tal 36,000 kronor.»
I likhet med departementschefen finner utskottet, att serafimerlasarettets
ekonomiska förhållanden och därmed sammanhängande organisatoriska spörsmål
motivera en närmare utredning genom statsmakternas försorg. Denna
utredning lärer, på sätt departementschefen ställt i utsikt, böra bedrivas på
sådant sätt, att därav eventuellt föranlett förslag kan föreläggas 1936 års
riksdag.
Från direktionens över serafimerlasarettet sida föreligga förslag till lönereglering
för dels de underordnade läkarna, dels sysslomannen, dels ock
sådan biträdes- och ekonomipersonal, för vilken vid bland annat Stockholms
stads och Stockholms läns sjukhus gäller kollektivavtal. Departementschefen
har funnit starka skäl anförda för en lönereglering för de underordnade
läkarna och för sysslomannen. Förslagen härutinnan har emellertid departementschefen
funnit vara av den art, att de borde tagas under omprövning
vid ovannämnda utredning angående serafimerlasarettets ekonomi m. m.
Departementschefen har därför icke ansett sig i detta sammanhang böra
framlägga förslag örn reglering av lönerna för ifrågavarande personal. Däremot
har departementschefen funnit skäl föreligga för att redan nu beräkna
medel till reglering av lönerna för den ovannämnda biträdes- och ekonomipersonalen.
De härav för staten uppkommande merkostnaderna hava för
nästkommande budgetår beräknats till 36,000 kronor.
I motionerna I: 14 och II: 42 har hemställts, att jämväl den för de underordnade
läkarna och för sysslomannen föreslagna löneregleringen måtte
genomföras redan från och med budgetåret 1935/1936. För detta ändamål
har en höjning av här ifrågavarande anslag med 35,500 kronor begärts.
Utskottet finner goda skäl anförda för att, så snart omständigheterna det
medgiva, en lönereglering kommer till stånd för de i direktionens skrivelse
omförmälda befattningshavarna vid serafimerlasarettet. Emellertid håller
utskottet före, att frågan om en lönereglering med så betydande ekonomi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
51
ska konsekvenser för statsverket som den vid serafimerlasarettet ifrågasatta
icke lämpligen bör behandlas utan sammanhang med den omfattande utredning
av frågan örn serafimerlasarettets ekonomi m. m., som av departementschefen
ställts i utsikt och om vars behövlighet jämväl utskottet är
övertygat. Med hänsyn härtill finner sig utskottet, såvitt angår den ifrågasatta
löneregleringen för underläkarna och sysslomannen, böra uttala sin
anslutning till departementschefens uppfattning och avstyrker förty vad i
motionerna I: 14 och II: 42 hemställts. Utskottet kan emellertid icke finna
annat än att den av direktionen begärda och av departementschefen tillstyrkta
löneregleringen för viss biträdes- och ekonomipersonal är av den
betydelse för lasarettets ekonomiska förhållanden och för statsverkets utgifter
för lasarettet, att jämväl denna fråga bör upptagas till avgörande först
då berörda utredning föreligger. Ett ståndpunktstagande till denna lönereglering
redan nu finner utskottet kunna föregripa det resultat, vartill utredningen
kan komma. På grund härav finner sig utskottet böra avstyrka
Kungl. Maj :ts förslag i denna del. Vid bifall till vad utskottet sålunda
förordat kan det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår äskade anslaget
minskas med 36,000 kronor från 661,000 kronor till 625,000 kronor.
I motionen I: 139 har framförts yrkande örn upptagande å serafimerlasarettets
stat av en underläkarbefattning å nervkliniken. Utskottet utgår från
att vid meraberörda utredning jämväl kommer att till ingående prövning i
hela dess vidd upptagas frågan örn det nu föreliggande behovet av läkare
vid serafimerlasarettet. Utskottet finner sig då icke kunna tillstyrka, att
riksdagen, innan nämnda utredning föreligger, fattar beslut om inrättandet
av en ny underläkarbefattning och avstyrker förty motionen I: 139.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att vid berörda utredning
om läkarbehovet om möjligt torde böra göras en uppdelning mellan sådana
läkartjänster, som äro erforderliga för sjukvårdens behöriga upprätthållande,
och sådana, som mera kunna betraktas såsom inrättade för fortsatt läkarutbildning
vid serafimerlasarettet på grund av dettas ställning som undervisningssjukhus.
Mot vad i övrigt under här förevarande punkt föreslagits har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Bengtssons i Norup och fröken
Wellins ävensom herr Petréns ovannämnda motioner (I: 14
och II: 42 samt I: 139), till Universitets sjukhus: Understöd
och ersättningar till serafimerlasarettet i Stockholm för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 625,000 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
26:o) Universitetssjukhus: Ändring och utrustande av lokaler
för sjukgymnastutbildningen vid serafimerlasarettet i Stockholm.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 319) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Ändring och utrustande
av lokaler för sjukgymnastutbildningen vid serafimerlasarettet
i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor.
27:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, sid. 319
—322), vilket utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning
påkallade förändringarna innebär en ökning med 21,847 kronor av de anslagsmedel,
som utgå för ändamålet under innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1935/1936
anvisa ett anslag av 170,700 kronor.
28:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93,
sid. 322—323), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 65,700 kronor.
29:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. Gemensamma universitetsändamål: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Gemensamma
universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga i akademiska
befordringsärenden. Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och
Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Ortnamnsundersökningarna
i riket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
94—99, sid. 323—326), vilka icke innebära andra förändringar än
sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
53
a) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett anslag av 10,900 kronor att användas enligt
av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och den
4 januari 1929 angivna grunder samt av Kungl. Majit
i övrigt meddelade bestämmelser;
b) till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå enligt av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser;
c) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 1,700 kronor;
d) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
sakkunniga i akademiska befordringsärenden för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor;
e) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1935/
1936 ett reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet
med de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma;
f) till Ortnamnsundersökning arna i riket för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 6,500 kronor att utgå med
den närmare fördelning och enligt de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
30:o) Landsmålsundersökningarna i riket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 326—329), vilket utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en minskning
med 232 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål
under innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för landsmålsundersökningarna i riket godkänna följande
personalförteckning:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å extra stat:
1 föreståndare vid landsmålsarkivet i Uppsala.....B 30
1 » vid landsmålsundersökningarna i Lund B 28
2 medarbetare vid landsmålsarkivet i Uppsala.....B 26
1 arkivarie och expeditionsföreståndare vid landsmålsarkivet
i Uppsala........................B 21;
54
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
b) till Landsmålsundersökning arna i riket för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 69,300 kronor.
31:o) Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk
folkminnesforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101,
sid. 329—330) och under erinran, att till förevarande ändamål för innevarande
budgetår anvisats samma belopp som nu äskats, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’
stiftelse för svensk folkminnesforskning för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 10,700 kronor.
32:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Rasbiologiska institutet:
Omkostnader. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
102 och 103, sid. 330—341), vilka utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna innebära en ökning med 9,000
kronor av de under innevarande budgetår till rasbiologiska institutet utgående
anslagsmedlen, hemställer utskottet, som funnit, att befattningen såsom
institutets chef, till vilken icke utgår nyreglerad avlöning, bör uteslutas ur
personalförteckningen för institutet, ävensom att det, med hänsyn till de
nya grunderna för riksstatens uppställning, icke torde böra, såsom departementschefen
förutsatt, medgivas rätt för institutets styrelse att använda besparingar
å vissa av de under omkostnadsanslaget uppförda posterna till
avlönande av tillfällig arbetshjälp vid bearbetning av förut insamlat material
— dock att utskottet i sistnämnda hänseende ej motsätter sig införandet
för ett kommande budgetår av en anordning, enligt vilken av arbetet med
insamling och bearbetning av material föranledda kostnader för resor och
för avlönande av tillfällig arbetshjälp för bearbetning av insamlat material
skulle bestridas från ett för ändamålet särskilt uppfört reservationsanslag —
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för rasbiologiska
institutet:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å extra stat:
1 rasbiolog...............................B 28
1 statistiker...............................B 24
1 genealog ...............................B21;
b) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
55
Avlöningsstat.
1. Avlöning till institutets chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala:
Lön......................kronor 8,000
Ålderstillägg................ * 1,000
Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års
tjänstgöring.
Tjänstgö ringspenningar........ » 4,000 13,000
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis
................................. 24,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m......kronor 14,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis............... .1)200 16,000
Summa förslagsanslag kronor 53,000;
c) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 53,000 kronor;
d) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
33:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I anslutning till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 341—347), vilket icke innebär andra förändringar
än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för farmaceutiska
institutet:
Personalförteckning.
Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat:
2 professorer.............................
Anm.: Av nämnda två professorsbefattningar omfattar den
ena kemi och kemisk farmaci och den andra botanik och
farmakognosi.
4 laboratorer............................. B 22
1 förste vaktmästare....................... B 7
1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare...... B 7
1 vaktmästare............................ B 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
56
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagslös...................kronor 63,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit....... . .... » 12,050
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 300
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 1,750
Summa kronor 77,100;
c) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 77,100 kronor.
34:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 105, sid. 348—349), vilket icke innebär andra förändringar
än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 13,600
kronor.
35:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 106, sid. 349—350), vilket icke innebär andra förändringar
än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 3,700 kronor.
Stockholm den 2 april 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Viel förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Walles,
Gustafsson i Benestad, Thelin, Nylander och Pauli, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona,
Holmgren, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,
Holmdahl, Norling, Weijne och Danielsson.
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
57
Reservationer:
vid punkt 3:o) (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Olof Olsson,
Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Gustafsson i Benestad, Strindlund, Svensson
i Grönvik, Welj ne och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
»Utskottet vill------av doktorsavhandlingar.
För de — — — — —> — framlagda förslag.
Mot detaljerna------att erinra.
Beträffande de------nr 67.
I fråga----— -— framhålla följande.
Utskottet finner visserligen i likhet med departementschefen önskvärt, att
åtgärder vidtagas för åstadkommande av en förbättrad undervisning i svenska
språket vid våra högre läroanstalter. Av den i ärendet förebragta utredningen
har utskottet emellertid icke funnit sig övertygat om att den av
departementschefen för nående av nyssberörda önskemål förordade utvägen
är den lämpligaste. Enligt utskottets förmenande torde man böra söka
nå en lösning efter mera praktiskt betonade linjer.
I detta hänseende vill utskottet erinra örn vad av de i statsrådsprotokollet
å sid. 194 omförmälda petitionärerna anförts. Dessa hava understrukit vikten
av att alla lärare, icke blott de i modersmålet, erhålla nödig utbildning
för fullgörande av skolans uppgift att vårda språket. Det har för dem synts
uppenbart, att alla de, som förbereda sig för lärarverksamhet inom det högre
skolväsendet och inom seminarierna, få en mot uppgiftens betydelse svarande
utbildning, vare sig denna förlägges till provåret eller till studietiden före
provårets genomgående eller fördelas på båda dessa utbildningsskeden. Den
kurs i talteknik, muntlig framställningskonst, som för närvarande ingår i
provåret, har icke synts petitionärerna till fyllest, och den skriftliga framställningskonsten
är enligt deras förmenande där helt åsidosatt. Under erinran
att frågan om provårets organisation ligger under utredning, hava petitionärerna
hemställt, att Kungl. Maj:t ville före det slutliga avgörandet beträffande
provåret föranstalta örn en utredning rörande de anordningar, som
inom eller, om detta visade sig ogörligt, utom provårsutbildningens ram
skulle kunna vidtagas i syfte att främja en mera allsidig och planmässig
vård om modersmålet inom högre skolor och seminarier.
Dessa av petitionärerna framhållna synpunkter hava enligt utskottets uppfattning
icke vunnit tillräckligt beaktande i det nu till riksdagens prövning •
framlagda förslaget. Utskottet håller före, att den ifrågasatta anknytningen
till provårsinstitutionen bör tagas under förnyat övervägande. Genom en
dylik anknytning kunna de vid provårsläroverken tjänstgörande lärarnas sakkunskap
och pedagogiska erfarenhet tagas i anspråk för här ifrågavarande
ändamål, och vidare torde härigenom en minskning av de nu beräknade
58
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
kostnaderna bliva möjlig. Ytterligare synes det utskottet böra tagas under
omprövning, huruvida icke viss del av här förevarande utbildning, exempelvis
den ifrågasatta kursen i nysvensk stilistik, skulle kunna — möjligen i
form av en särskild kurs — omhändertagas av redan till universitetens förfogande
stående lärarkrafter. Aven om särskild ersättning för dylika kursers
givande skulle utgå, torde dock även på detta sätt en kostnadsminskning
bliva möjlig. Över huvud taget vill utskottet framhålla, att det vid
den förnyade utredning av här förevarande fråga, som kan komma till stånd,
noga tillses, att inga nya befattningar tillskapas, därest samma mål kan nås
med användande av redan befintliga lärarkrafter.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om anställande vid universiteten i Uppsala och Lund
av lektorer i svenska språket. Emellertid vill utskottet understryka önskvärdheten
av att möjligheterna för en lösning av här förevarande fråga
enligt de av utskottet antydda riktlinjerna undersökas.
Vad departementschefen — — — ----utskottets sida.
Den av------må utgå.
Vad Kungl.-----— till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansett sig
böra i statuppställningen vidtaga några smärre jämkningar av formell art,
hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar
m. m.:
Personalförteckning.
b) — under förutsättning------tillkommer
universitetsprof essor;
c) fastställa följande avlöningsstat för Uppsala universitet
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
2. Arvode till professor i psykiatri:
3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Statsutskottets utlåtande Nr 66. 59
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:
a) Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid
teologiska fakulteten ...... kronor 10,400
juridiska fakulteten....... » 3,000
medicinska fakulteten..... » 13,950
filosofiska fakultetens humanistiska
sektion........ » 28,400 55,750
Anni.: Ur sistnämnda belopp å 28,400 kronor
utgå 4 arvoden å 6,600 kronor till universitetslektorer
i tyska, franska, engelska och danska språken.
b) Docentstipendier:
c) Arvoden till assistenter och amanuenser:
d) Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska
sektionens seminarie
bibliotek.
..............kronor 3,210
e) Arvode till icke-ordinarie
exercitiemästare.......... » 900
f) Arvode till tjänsteman å indragningsstat:
assistent
å den fysikaliskkemiska
institutionen .... kronor 3,600 416,660
5. Särskilda löneförmåner till icke ordinarie
tjänstemän:
Summa kronor 1,366,060
Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.
1. Värdena av----— — vid universitetet.
2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och
tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvode till
innehavaren av professuren i psykiatri, anslagsposten 4. till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner till icke
ordinarie tjänstemän, skola, med undantag dels av besparingar å docentstipendier, varom
bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsposten till
arvode åt assistenten å den fysikalisk-kemiska institutionen, ingå till reservfonden, vilken
står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov,
i den ordning universitetsstatuterna stadga.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 323,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 10,260
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.................. » 61,446
Summa kronor 394,706
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl........kronor 1,366,060
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar......... » 394,706
Summa kronor 1,760,766
Särskilda uppbördsmedel:
Nettoutgift kronor 1,498,200;
d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,498,200 kronor.»
vid punkt 10:o) (Lunds universitet: Avlöningar) av herrar Olof Olsson,
Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Gustafsson i Benestad, Strindlund, Svensson
i Grönvik, Weijne och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 3:o) i det föregående
avstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag örn anställande av en universitetslektor
i svenska språket vid universitetet i Lund.
På sätt utskottet närmare motiverat under nyssberörda punkt 3:o) kan
utskottet ej heller tillstyrka den ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att
göra de jämkningar ifråga om professurernas och andra lärarbefattningars
ämnesområden och därav föranledda ändringar i deras benämning, som kunde
finnas påkallade. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att den i avlöningsstaten
för Lunds universitet vid A. Avlöningsstater för professorer m. fl.
fogade Anmärkning 6. må utgå.
Vad Kungl. Majit----till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.i
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
61
Personalförteckning.
b) fastställa följande avlöningsstat för Lunds universitet
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
'' '' i
2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:
a. Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid
teologiska fakulteten.....kronor 10,000
juridiska fakulteten...... » 2,460
medicinska fakulteten .... » 24,725
filosofiska fakultetens humanistiska
sektion......... » 21,800
Anm.: Ur sistnämnda belopp å
21,800 kronor utgå 3 arvoden å
6,600 kronor till universitetslektorer
i tyska, franska och engelska
språken.
filosofiska fakultetens matematisk-nat
urvetenskapliga
sektion............... » 8,200 67,185
b. Docentstipendier
c. Arvoden till assistenter och amanuenser:
d. Arvoden till bibliotekarier vid
humanistiska sektionens
seminariebibliotek.......kronor 2,400
e. Arvode till icke-ordinarie
exercitiemästare......... » 600
f. Arvode till tjänsteman å
indragningsstat:
Raquette, G. H., docent, personligen
.............. » 6,000 407,385
4. Särskild löneförmån till icke-ordinarie tjänste 800 -
man
Summa kronor 1,233,485
62
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
Anmärkningar titt avdelning I. av avlöningsstaten.
1. Arliga arrendebeloppen — — — vid universitetet.
2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 3. till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och anslagsposten 4. till särskild löneförmån
till icke-ordinarie tjänsteman skola, med undantag dels av besparingar å docentstipendier,
varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsposten
till personligt arvode åt docenten G. H. Raquette, ingå till reservfonden, vilken står under
kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov i den ordning,
universitetsstatuterna stadga. Tills vidare och till dess Kungl. Majit annorlunda förordnar,
skall till pensionsinrättningen för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och
barn ingå en tredjedel av de till reservfonden för varje år sålunda ingående besparingarna.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 221,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 12,420
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
................... »_43,006
Summa kronor 276,726
Sammandrag.
1. Professorer och lärare m. fl........kronor 1,233,485
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . . »_276,726
Summa kronor 1,510,211
Särskilda uppbördsmedel:
Nettoutgift kronor 1,412,800;
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,412,800 kronor.»
%
vid punkt 25:o) (Universitetssjukhus: Understöd och ersättningar till serafimerlasarettet
i Stockholm) av herrar Anderson i Råstock, Olof Olsson,
Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Walles, Pauli, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson
i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Norling och Weijne, vilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar hava följande
lydelse:
»I likhet---- — ----års riksdag.
Från direktionens---— — — 36,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
63
Mot förslaget om beredande av medel för genomförande redan från och
med nästkommande budgetår av lönereglering för ovannämnda biträdesoch
ekonomipersonal har utskottet icke funnit något att erinra.
I motionerna------kronor begärts.
Utskottet finner starka skäl anförda för att snarast möjligt en lönereglering
jämväl för sist omförmälda befattningshavare kommer till stånd. Härför
tala, såsom lasarettsdirektionen framhållit, ej blott hänsynen till lasarettets
rekrytering av läkarbefattningarna utan även sociala och humanitära skäl.
Emellertid håller utskottet före att, på sätt departementschefen anfört, här
förevarande löneregleringsfråga lämpligen bör behandlas i sammanhang
med den omfattande utredning av frågan örn serafimerlasarettets ekonomi
m. m., som av departementschefen ställts i utsikt och örn vars behövlighet
jämväl utskottet är övertygat. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke
kunna tillstyrka vad i motionerna I: 14 och II: 42 hemställts.
I motionen — — —--— motionen I: 139.
I detta — — — —--som undervisningssjukhus.
Mot vad------till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Bengtssons i Norup och fröken
Wellins ävensom herr Petréns ovannämnda motioner (I: 14
och II: 42 samt I: 139), till Universitetssjukhus: Understöd
och ersättningar till serafimerlasarettet i Stockholm för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 661,000 kronor.»