Statsutskottets utlåtande Nr 60.
5
Kr 60.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1935 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fortsatt statlig exportkreditgaranti.
(4:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition,
nr 169, kar Kungl. Maj:t, under hänvisning till propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att svenska staten må, i huvudsaklig överensstämmelse med
nu gällande bestämmelser, under tiden till och med utgången av budgetåret
1935/1936 till belopp av högst 35 miljoner kronor — däri inberäknade de
belopp, vartill garantier beviljats eller må komma att före utgången av nu
löpande budgetår beviljas — iklädas betalningsansvar för till utlandet levererade
inhemska alster av industri, jordbruk och fiske.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
När exportkreditgarantisystemet år 1933 infördes i vårt land, motiverades
detta närmast av det brydsamma tidsläget och av behovet att i nämnda läge
från statens sida åtgärder vidtoges till stödjande av vår export. Särskilt framhölls
därvid att snart sagt alla med Sverige konkurrerande länder i Europa
infört ett sådant system i syfte att underlätta avsättningen på utlandet.
Ehuru såsom exportkreditnämnden framhållit exportindustriens allmänna
ställning under det senaste året otvivelaktigt undergått en väsentlig förbättring,
förefinnas dock fortfarande på skilda områden stora vanskligheter
för vår export, särskilt på grund av de i åtskilliga länder ännu gällande
valutarestriktionerna. Då härtill kommer, att exportbefrämjande anordningar
av nu ifrågavarande slag alltjämt vidmakthållas i med Sverige konkurrerande
länder samt ett upphävande av den statliga exportkreditgarantiverksamheten
i vårt land därför säkerligen skulle medföra betydande svårigheter
för vissa delar av den svenska exporten, anser jag mig böra, i likhet med
dem som yttrat sig i ärendet, tillstyrka, att riksdagens bemyndigande utverkas
till denna stödverksamhets fortsatta bedrivande jämväl efter innevarande
budgetårs utgång. Ett dylikt förnyat bemyndigande torde dock
böra inskränkas till att omfatta nästkommande budgetår. På de av exportkreditnämnden
anförda skälen förordar jag, att maximum för den sammanlagda
kreditgarantisumman, däri inräknat de belopp, vartill garantier beviljats
eller kunna komma att före utgången av nu löpande budgetår beviljas,
bestämmes till nu gällande belopp av 35 miljoner kronor.
Vidkommande härefter frågan, huruvida ändringar i gällande författningsföreskrifter
erfordras, får jag till en början erinra örn det av exportkreditnämnden
upptagna spörsmålet om tolkning av författningsbestämmelserna i
6
Statsutskottets utlåtande Nr 60.
Utskottet.
visst fall, då utländsk stat är köpare. Nämnda spörsmål har, såsom förut
omnämnts, i anledning av enskild framställning varit föremål för Kungl.
Maj:ts prövning, varvid Kungl. Majit funnit hinder icke möta för exportkreditnämnden
att, då utländsk stat eller statsmyndighet är köpare av varor
eller beställare av entreprenadarbete, medgiva exportkreditgaranti, vilken beträffande
klar och förfallen fordran avser betalningsvägran jämväl i fall, då
insolvens icke kan anses föreligga.
Vad vidare angår den av exportkreditnämnden berörda frågan, huruvida
i fall av successiva leveranser garantin måste räknas å den för affärstransaktionen
lämnade krediten i dess helhet, eller örn garantin skall kunna uppdelas
på de för de särskilda leveranserna lämnade krediterna, finner jag,
i likhet med exportkreditnämnden, gällande författningsbestämmelsers avfattning
icke hindra garantigivning i enlighet med det senare mera vidsträckta
alternativet. Jag förutsätter dock, att nämnda tillämpning av bestämmelserna
begagnas med varsamhet.
Beträffande slutligen det av Sveriges allmänna exportförening framförda,
av kommerskollegium biträdda önskemålet, att vid beviljande av exportkreditgaranti
måtte tillses, att de kreditgaranterade varupartierna i möjligaste
mån fraktas på svenska fartyg och försäkras i svenska assuransföretag, finner
jag samma önskemål värt beaktande och därför böra tillgodoses i den utsträckning,
sådant med hänsyn till ifrågavarande exportintressen anses kunna
ske. I likhet med kollegium anser jag dock nämnda spörsmål icke påkalla
någon ändring i gällande författningsbestämmelser.
Då, sålunda de av exportkreditnämnden och Sveriges allmänna exportförening
framförda önskemålen i avseende å tillämpningen av garantisystemet
torde kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande författningsbestämmelser
samt behov av ändrade bestämmelser ej heller i övrigt gjort sig gällande,
synes de nuvarande bestämmelserna böra förlänas förlängd giltighet i huvudsakligen
oförändrat skick.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att svenska staten må, i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande bestämmelser, under
tiden till och med utgången av budgetåret 1935/1936 till belopp
av högst 35 miljoner kronor — däri inberäknade de belopp,
vartill garantier beviljats eller må komma att före utgången
av nu löpande budgetår beviljas — iklädas betalningsansvar
för till utlandet levererade inhemska alster av industri,
jordbruk och fiske.
Stockholm den 22 mars 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 58.