Statsutskottets utlåtande Nr 51.

1

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1935 kl. 19 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande
av statens allmänna fastighets fond samt med förslag
till inkomst- och utgiftsstat för fonden för budgetåret
1935/1936.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1935/1936 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till ersättning
till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936 såsom förslagsanslag
beräkna följande belopp:

under andra huvudtiteln ........................................

............... kronor

853,100

» tredje » .........................................

............... »

635,300

» fjärde »

............... »

309,600

» femte » .........................................

............... »

5,361,900

» sjätte » .........................................

............... »

151,800

» sjunde » .........................................

............... »

271,000

» åttonde » .........................................

............... »

3,512,000

» nionde » ........................................

............... »

659,000

» tionde » .........................................

............... »

339,900

» »Riksdagen och dess verk m. m.» .............

............... »

88,700.

Därefter har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15 februari
1935 dagtecknad proposition, nr 114, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sistnämnda dag
föreslagit riksdagen dels besluta örn inrättande från och med den 1 juli
1935 av en särskild fond, benämnd »Statens allmänna fastighetsfond», för
redovisning av staten tillhöriga fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunderna,
dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1935/1936 anvisa följande förslagsanslag, nämligen

under andra

huvudtiteln .............................................

.......... kronor

853,200

» tredje

» ..............................................

.......... »

634,700

» fjärde

» ...............................................

.......... »

309,600

» femte » ..............................................

Bihang till riksdagens protokoll 1935. G sami. Nr 51.

......... »

5,362,000

l

2

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

under

sjätte huvudtiteln .......................................................

. kronor 177,300

»

sjunde

y> ......................................................

» 271,000

åttonde

» .......................................................

» 3,512,000

»

nionde

» .....................................................

» 659,000

»

tionde

> .......................................................

» 339,900

y>

huvudtiteln

XIII. Riksdagen och dess verk m. m.

» 88,700.

Förslag till inkomst''

Statens allmänna

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ...............................

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ...............................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

för budgetåret

590,100

473,000

4,020,400

7,123,900 12,207,400

155.000
50,000

875.000

388,300 1,468,300

Säger för inkomster kronor 13,675,700.

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

3

Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, jämväl den 15
februari 1935 dagtecknad proposition, nr 115, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över fmansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att godkänna följande förslag till inkomst- och
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936:

och utgiftsstat för

fastighetsfond

1935/1936.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond ...................................

Utrikesdepartementets » ..................................

Medicinalstyrelsens » ...................................

Byggnadsstyrelsens » ...................................

285.000
146,400

900.000
..... 1,243,500

2 574,900

Avsättning till förngelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ..............

Utrikesdepartementets » , förslagsvis ...............

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis ...............

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis ...............

100,100

94,500

..... 1,141,500

..... 1,297,200

2,633,300

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ...............

Utrikesdepartementets » , förslagsvis ...............

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis ....... .......

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .............

100

45,600

100

443,900

489,700

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond ..................................

Utrikesdepartementets » ...................................

Medicinalstyrelsens » ...................................

Byggnadsstyrelsens » ...................................

359,900

236,500

...... 2,853,800

...... 4,527,600

7,977,800

Säger för utgifter kronor 13,675,700.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

Föreliggande förslag om inrättande av en statens allmänna fastighetsfond
åsyftar icke blott en fullständigare redovisning i rikshuvudboken av statens
i fast egendom nedlagda kapital utan därjämte en i själva riksbokföringen
inordnad redovisning av detta kapitals avkastning i vidsträckt bemärkelse.
För vinnande av dessa syften föreslås, att vissa för närvarande i rikshuvudboken
icke redovisade fastigheter skola sammanföras till en särskild
fond, statens allmänna fastighetsfond, vilken i budgettekniskt hänseende
skall behandlas på samma sätt som de affärsdrivande verkens fonder, d. v. s.
såsom en produktiv fond.

Fondens anordnande såsom en produktiv fond innebär, att — förutom
fondens kapitalbehållning — även dess inkomster och utgifter skola upptagas
till redovisning i rikshuvudboken. Såsom inkomster för fonden
betraktas härvid dels faktiskt inflytande hyror och arrenden för till enskilda
upplåten, fonden tillhörande fast egendom, dels ock de beräknade
hyres- och arrendebeloppen för av statens verk och inrättningar disponerad
sådan egendom. Å fondens konto i rikshuvudboken skola följaktligen
uppdebiteras såväl de faktiskt influtna som de beräknade hyres- och
arrendebeloppen. Dessa sistnämnda motsvara tydligen vad staten
skulle nödgats utbetala, örn den icke själv ägt de upplåtna fastigheterna.
Ä andra sidan skola å samma konto såsom utgifter avföras alla till fondens
egendom hänförliga kostnader för onera, löpande underhåll, reparationer
m. m. samt för erforderlig avsättning till förnyelsefond. Uppdebiterandet
å fonden av nyssnämnda beräknade hyres- och arrendebelopp
möjliggöres genom att i riksstaten under verkliga utgifter anvisas
särskilda anslagsmedel till motsvarande belopp. Däremot behöva
icke vidare å riksstaten anvisas anslag för sådana utgifter, som enligt
vad nyss nämnts äro avsedda att bestridas direkt från fonden, överskottet
av inkomster utöver utgifter överföres till statsregleringsfonden
och redovisas å riksstatens inkomstsida under en särskild för ändamålet
uppförd inkomsttitel.

Det fastighetsbestånd, som bör upptagas till redovisning å fonden skulle
omfatta den staten tillhöriga fasta egendom, som lämnar en i penningar
uppskattningsbar avkastning eller representerar ett nyttjande- eller avyttringsvärde,
som kan evalveras i penningar. Från redovisning å fonden
skulle vara uteslutna sådana rent improduktiva fastighetsobjekt som fästningsruiner,
historiska minnesmärken och dylikt. Skulle det framdeles
befinnas ur förvaltnings- och redovisningssynpunkt lämpligt att till fonden
hänföra även dylik egendom, bör vid uppförandet å fonden egendomens
värde nedskrivas till ett allenast formellt belopp. Överförandet till fonden
av det fastighetsbestånd, som är av beskaffenhet att böra redovisas å fonden,
skulle ske successivt. Till fonden skulle från början hänföras främst de
av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheterna ävensom fångvårdsanstalten^
och sinnessjukhusen. Däremot skulle riksdagshuset samt mynt- och juste -

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

5

ringsverkets fastighet tills vidare, intill dess närmare utredning föreligger,
icke redovisas å fonden.

Vidare skulle till fonden hänföras vissa under uppförande varande byggnader,
vilka finansierats medelst anslag för kapitalökning å fonden för
förlag till statsverket, nämligen Karolinska sjukhuset i Stockholm, nybyggnad
för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna
samt växthusbyggnad för den botaniska institutionen vid Uppsala universitet
ävensom byggnad för kemiska institutionen vid Lunds universitet.
Efter byggnadernas färdigställande skulle frågan örn deras ställning i förvaltnings-
och redovisningshänseende få upptagas till förnyat övervägande.
I vad mån jämväl andra staten tillhöriga fastigheter borde upptagas till
redovisning å fonden skulle bliva beroende på den fortsatta utredningen.

I fråga örn fondens uppdelning i delfonder föreslås, att delfonderna böra
bildas sålunda, att varje förvaltande myndighet krmme att få sin särskilda
delfond. Fondens fastigheter borde förvaltas av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet,
medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, vilka myndigheter
alltså skulle hava envar sin särskilda delfond.

Beträffande värdesättningen av fondens fastigheter skulle de fastigheter,
som nu avses att ingå i fonden, upptagas till sina nutidsvärden. Dessa
borde i första hand fastställas med ledning av taxeringsvärdena. Där
taxeringsvärde icke funnes åsatt eller befunnes otillfredsställande avvägt,
borde värdesättningen i stället ske på grundval ar anskaffningsvärdet, varvid
hänsyn skulle tagas till värdeminskning efter byggnadstiden.

Förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden skulle för varje budgetår
föreläggas riksdagen för fastställelse.

Fondens inkomster komme att utgöras av dels inflytande hyror och
arrenden för av fonden till enskilda upplåten nyttjanderätt, dels ock å riksstaten
anvisade särskilda anslag till »ersättning till statens allmänna fastighetsfond»,
motsvarande liyresersättning till fonden för åt statliga verk och
inrättningar upplåtna lokaler antingen i fondens egna hus eller ock i enskilda
tillhöriga fastigheter, som förhyrts med anlitande av fondens medel.
I årets statsverksproposition finnes ett dylikt anslag — av förslagsanslags
natur — beräknat under envar av huvudtitlarna II—X samt under huvudtiteln
»Riksdagen och dess verk m. m.» Det skulle få ankomma på Kungl.
Majit att senare på grundval av då föreliggande utredning fastställa de
ersättningsbelopp, som skola avföras å anslagen.

På utgiftssidan borde upptagas dels kostnaderna för onera, Pipande underhåll,
reparationer m. m. för fonden tillhörande fastigheter, dels avsättning
till förnyelsefond, dels ock hyresutgifter m. m. för lokaler i staten icke
tillhöriga fastigheter.

Principiellt borde enligt departementschefens mening beträffande avsättningarna
till förnyelsefonden gälla, att olika procentberäkning anlades för
olika grupper av fastigheter, detta även om dessa grupper tillhörde en och
samma delfond. Behovet av en dylik differentiering komme givetvis att

6

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

framträda med ökad styrka, i den mån fastiglaetsfonden framdeles utvidgades
till att omfatta nya förvaltningsområden. Önskvärt hade varit, örn avsättningen
redan från början kunnat ske efter differentierade grunder, men
då närmare utredning erfordrades rörande de lämpliga procentsatserna vid
en dylik differentiering, finge man tills vidare nöja sig med en enhetlig
avsättningsprocent för fondens hela fastighetsbestånd. Med hänsyn till att
fonden enligt föreliggande förslag bomme att omfatta åtminstone ett par
fastighetsgrupper, vilka måste antagas kräva en jämförelsevis hög avskrivning,
nämligen sinnessjukhusen och fängelsebyggnaderna, ansåge departementschefen
en procentsats av 1 ’/4 procent å byggnadsvärdet kunna godtagas
intill dess erforderliga överväganden angående avskrivningsbehovet
för olika slag av fastigheter kommit till stånd.

De likvida medel, vilka i samband med avsättningen till förnyelsefond
tillfördes fonden och ej komme till omedelbar användning, borde i likhet med
de affärsdrivande verkens motsvarande medel överlämnas till riksgäldskontoret
för förvaltning. Detta medförde, att riksgäldskontoret skulle gottgöra ränta
å de till kontorets förvaltning överlämnade medlen. För fondens verksamhet
omedelbart erforderliga medel borde innestå å statsverkets giroräkning.

Enligt departementschefens förslag skulle statens administrationskostnader
för fastighetsväsendet täckas genom anslag å riksstaten under sjätte huvudtiteln.

Det föreslagna redovisningssystemet medför, att medel för nybyggnad och
förvärv av fastigheter, vilka ingå i fastighetsfonden, böra anvisas å anslag
under utgifter för kapitalökning. Vid sådant förhållande uppkommer frågan,
huruvida dessa anslag böra anvisas att utgå av lånemedel eller av
skattemedel.

Departemenschefen har ansett det icke möta betänkligheter, att anslag till
kapitalökning å fastighetsfonden normalt anvisas att utgå av lånemedel.
I enlighet med denna uppfattning har han i statsverkspropositionen förordat,
att kapitalökningsanslagen å fastighetsfonden för nästa budgetår i
allmänhet skola anvisas att täckas av lånemedel. Detta hindrar emellertid
ej — yttrar departemenschefen — att det i särskilda fall eller under andra
statsfinansiella förhållanden än de nuvarande kan befinnas påkallat, att
anslag till kapitalökning å fastighetsfonden utgå av skattemedel. Kapitalökningsanslagens
finansiering bör sålunda enligt hans mening bedömas
med hänsyn till vad som i varje särskilt fall kan anses lämpligt. Oberoende
av den ståndpunkt man valde till denna fråga, syntes vissa anslag
till kapitalökning å fonden, huvudsakligen avseende ombyggnad av
äldre fastigheter, lämpligen böra utgå av skattemedel. Dessa kostnader
vore nämligen väsentligen av den art, att de rätteligen borde bestridas av
förnyelsefondsmedel, örn sådana funnes tillgängliga. I enlighet med denna
uppfattning skulle enligt förslaget till riksstat för nästkommande budgetår
en del anslag till inledande av värmeledning m. m. i äldre fastigheter ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 51. 7

gå av andra statsinkomster än lånemedel. Fondens sålunda tillkomna kapitalökning
borde lämpligen omedelbart avskrivas.

Till slut har departementschefen i detta sammanhang framhållit, att spörsmålet
örn kapitalökningsanslagens natur icke inverkade på frågan örn den
föreslagna omläggningens genomförande. Någon ändring i det föreslagna
redovisningssystemet påfordrades icke, för den händelse det skulle anses
vara att föredraga, att statens kapitalinvesteringar i den fasta egendom,
varom här vore fråga, även i fortsättningen normalt finansierades av skattemedel.

I anslutning till de synpunkter, som vid skilda tillfällen gjorts gällande
och vilka kommit till uttryck även från riksdagens sida, Anner utskottet
i likhet med departementschefen det önskvärt, att en omläggning av
redovisningen och bokföringen ifråga örn statens fastigheter äger rum.
Enligt utskottets mening måste det därvid betraktas såsom en fördel, att
detta kan ske på sådant sätt, att därmed icke blott vinnes en fullständigare
redovisning i rikshuvudboken av statens i fast egendom nedlagda kapital,
utan därjämte samtidigt åstadkommes en i själva riksbokföringen inordnad
redovisning av detta kapitals avkastning. Utskottet är jämväl av den uppfattningen,
att en lämplig åtgärd får anses vara, att de fastigheter, vilka
för närvarande icke redovisas i rikshuvudboken, sammanföras till en särskild
fond, statens allmänna fastighetsfond, vilken i budgettekniskt hänseende
skulle behandlas såsom en produktiv fond enligt de principer, som
gälla i fråga örn det i affärsverken nedlagda kapitalet. Förutom vinsten
av att såväl inkomster som utgifter jämte fondens kapitalbehållning
härigenom komma tillsynes i rikshuvudboken, ernås genom den föreslagna
anordningen en enhetlig uppskattning av hyreskostnaderna för de lokaler,
som disponeras av statens verk och myndigheter. Då för närvarande i
budgeten ingå allenast utgifterna för av statsverket förhyrda lokaler,
skulle åter genom det framlagda förslaget erhållas en redovisning av de
uppskattade hyreskostnaderna även för de lokaler, vilka statsverket disponerar
i egna fastigheter. I detta hänseende innebär förslaget ett fullständigande
i viss mån av den redovisning av ämbetsverkens utgifter, som
genomförts i och med den vid 1934 års riksdag beslutade ändrade uppställningen
av riksstatens utgiftssida.

Beträffande sättet för redovisningen av statens fastighetsbestånd kunna
givetvis olika synpunkter göras gällande. Vid bedömandet av detta spörsmål
har utskottet ansett sig böra tillstyrka de av departementschefen framlagda
allmänna grunderna i detta hänseende, enär dessa synas bäst ansluta
sig till nu tillämpade budgetprinciper samtidigt som de synas innefatta en
tillfredsställande rationalisering i fråga örn bokföringen av statens fastigheter.
Utskottet utgår emellertid från att det nya bokföringssystemet icke
kommer att föra med sig någon saklig ändring i fråga örn dispositionen
av de för fastigheternas underhåll avsedda medlen. Av det framlagda för -

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

slaget synes också framgå, att departementschefens avsikt är — vilket närmare
framgår av det vid propositionen nr 115 fogade statsrådsprotokollet
— att årligen för riksdagen framlägga specificerat förslag till inkomst- och
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond. Utskottet anser sig jämväl
kunna utgå från, att vederbörande myndigheter icke skola erhålla i någon
mån friare dispositionsrätt rörande denna fonds medel, däri inbegripet de i
förnyelsefonden ingående medlen, än som tillkommer affärsverken.

Vad därefter beträffar detaljerna i det framlagda förslaget framgår av
vad som anförts, att departementschefens avsikt är att å fastighetsfonden
skola successivt till redovisning överflyttas i stort sett samtliga sådana
fastigheter, vilka kunna lämna en i penningar uppskattningsbar avkastning.
För närvarande hava endast en del av dessa fastigheter föreslagits skola
redovisas å fonden. Detta tillvägagångssätt ävensom den föreslagna anordningen
med den allmänna fondens uppdelning i delfonder för de särskilda
förvaltande myndigheterna synes på ett praktiskt sätt underlätta förvaltningen
och redovisningen.

Beträffande värdesättningen av fondens fastigheter vill utskottet framhålla,
att, även örn allt för ofta förekommande jämkningar i värdena
knappast kunna anses behövliga, erfarenheten har visat, att uppmärksamhet
måste ägnas däråt, att värdena stå i riktigt förhållande till prissättningen
av likartade fastigheter i enskild ägo. Utskottet har i detta sammanhang
velat erinra därom, att en del av de byggnader, som redovisas under fastighetsfonden,
icke rättsligt sett äro att anse såsom fast egendom. Då statsverket
emellertid svarar för deras förvaltning och underhåll, hava de i allt
fall upptagits under fonden. Detta kan givetvis icke innebära någon förändring
i denna egendoms rättsliga ställning.

Det förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden, vilket nu framlagts
för riksdagen, föranleder icke till någon erinran från utskottets sida. I
samband härmed vill emellertid utskottet betona önskvärdheten av att vissa
riktlinjer rörande användningen av de förnyelsefondsmedel, som ingå i
staten, måtte föreläggas riksdagen. Mot beräkningen tillsvidare av en
genomsnittlig avsättning till förnyelsefonden av 1 ''/2 procent av byggnadsvärdet
har utskottet icke något att erinra liksom ej heller mot att förnyelsefondsmedlen
mot räntegottgörelse placeras i riksgäldskontoret.

Vidare har utskottet uppmärksammat, att departementschefen uttalat, att
anslag till kapitalökningen å fastighetsfonden i likhet med motsvarande
anslag till affärsverksfonderna normalt skulle kunna anvisas av lånemedel.
Detta innebure i realiteten enligt departementschefens mening att täckning
helt bereddes å skattebudgeten för statens med fastighetsanskaffningen förbundna
kostnader, ehuru dessa kostnader i så fall icke komme att upptagas
såsom engångsanslag, utan utgifterna i stället fördelades över ett större eller
mindre antal år. Detta borde dock ej hindra, att i särskilda fall eller under
andra statsfinansiella förhållanden än de nuvarande det kunde befinnas påkallat,
att anslag till kapitalökning för fastighetsfonden utginge av skatte -

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

9

medel. Utskottet har här velat erinra därom, att statens byggnader — med
undantag givetvis för dem, som tillhöra affärsverken — i allmänhet tidigare
plägat uppföras med anlitande av skattemedel, men att lånemedel i viss
utsträckning måst, särskilt under de senaste årens svåra finansiella förhållanden,
tagas i anspråk för detta ändamål. Den princip, som tidigare vunnit
tillämpning att genom skattemedel finansiera sådana byggnadsföretag, som
nu skola upptagas till redovisning å fastighetsfonden, synes utskottet hava
varit till fördel i flera avseenden och bör i största utsträckning även i fortsättningen
upprätthållas. Enligt utskottets mening måste det betonas, att vid
bedömandet av ifrågavarande spörsmål riksdagen under alla förhållanden
framdeles liksom hittills skall hava fria händer att anlita det finansieringssätt
— skattemedel eller lånemedel — som med hänsyn till omständigheterna
och det ekonomiska läget får anses vid varje tillfälle vara det lämpligaste.
Såsom departementschefen jämväl framhållit böra utgifterna för sådana
kostnader som ombyggnad av äldre byggnader — vilka med hänsyn till sin
natur rätteligen borde bestridas av förnyelsefondsmedel, om sådana funnes tillgängliga
— utgå av skattemedel. Enligt denna uppfattning skola anslag
till exempelvis inredande av värmeledning m. m. i äldre fastigheter finansieras
med anlitande av andra statsinkomster än lånemedel. Utskottet ansluter
sig till vad departementschefen härutinnan anfört och vill för sin del
understryka, att frågan örn sättet för dessa anslags finansiering givetvis
icke inverkar på lösningen av spörsmålet örn fastighetsbokföringens lämpliga
ordnande och dess inverkan på budgeten.

Slutligen vill utskottet i anslutning till vad som här ovan anförts framhålla
önskvärdheten av att för framtiden i samband med de tabeller, som
komma att av riksräkenskapsverket uppgöras rörande de särskilda verkens
och myndigheternas kostnader för avlöningar, expenser, resor m. m., på ett
överskådligt sätt måtte lämnas uppgifter rörande användningen av de medel,
som för dessa verks och myndigheters del årligen tagas i anspråk ur fastighetsfonden
ävensom rörande de inkomster, som tillföras fonden. Härigenom
lärer nämligen ledning kunna för framtiden erhållas vid uppgörandet och
prövningen av staterna för statens allmänna fastighetsfond.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till uttalande i anledning
av förslaget, hemställer,

att riksdagen må

a) besluta om inrättande från och med den 1 juli
1935 av en särskild fond, benämnd »Statens allmänna
fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöriga
fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 15 februari 1935 angivna grunderna,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond

Bihang lill riksdagens protokoll Wilh. <1 saini. ,Vr 51.

g

10

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

för budgetåret 1935/1936 anvisa följande förslagsanslag,
nämligen

under andra huvudtiteln........................

» tredje » ........................

» fjärde » ........................

» femte » ........................

» sjätte » ........................

» sjunde » ........................

» åttonde » ........................

» nionde » ........................

» tionde » ........................

» huvudtiteln XIII. Riksdagen och

dess verk m. m.....................

kronor 853,200

» 634,700

» 309,600

» 5,362,000

» 177,300

> 271,000

» 3,512,000

> 659,000

» 339,900

88,700;

c) godkänna ovan intagna förslag till inkomst- och utgiftsstat
för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1935/1936.

Stockholm den 15 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles,
Gustafsson i Benestad, Thelin och Sandén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i
Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik,
Norsell, Skoglund och Aronson.

350918. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.