Statsutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående
befrielse för G. S. Cassel m. fl. från viss
betalningsskyldighet.

(l:a avd.)

l:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1935 dagtecknad proposition
(nr 61) har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva (punkt 1), att Gunnar Sigurd Cassel må befrias från honom
jämlikt krigshovrättens utslag den 6 februari 1934 åliggande skyldighet att
till kronan utgiva skadestånd med 2,704 kronor 88 öre, samt att ifrågavarande
belopp må ur flygvapnets räkenskaper avskrivas.

Vice korpralen vid flygskolkåren Gunnar Sigurd Cassel var den
28 juli 1932 före början av ett flygpass i förarens frånvaro sysselsatt med igångsättande
av motorn å flygplanet nr 5563, vid vilket Cassel tjänstgjorde såsom
mekaniker. Motorn kom härunder i gång på fullvarv, varvid flygplanet rullade
framåt och gick runt med påföljd att åtskilliga skador uppstodo å planet. Efter
med Cassel hållet förhör ålade chefen för flygskolkåren genom lagakraftvunnet
beslut den 8 augusti 1932, jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten, Cassel
för vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikter disciplinstraff av vaktarrest i
fyra dagar. Sedan därefter frågan örn ersättning i anledning av olyckan gjorts
till föremål för handläggning vid Skånska kavalleriregementets krigsrätt, yrkade
vederbörande åklagare därstädes, att Cassel såsom vållande till olyckan måtte
förpliktas ersätta kronan kostnaderna för flygplanets iståndsättande med 2,704
kronor 88 öre.

Enligt utslag den 14 november 1933 fann krigsrätten genom vad i målet
förekommit utrett, att Cassel genom försumlighet i tjänsten finge anses vållande
till skadorna å flygplanet, vilka skadors avhjälpande dragit en kostnad
av 2,704 kronor 88 öre, och förpliktade krigsrätten honom att till statsverket
genast utgiva nämnda belopp, 2,704 kronor 88 öre.

Krigshovrätten, där Cassel anförde besvär, fann enligt utslag den 6 februari
1934 skäl ej vara anfört, som föranledde ändring i krigsrättens utslag.

Krigshovrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en till Kungl. Majit ställd skrift har Cassel sedermera — med förmälan
att han icke ägde några tillgångar utöver sin lön, ävensom att ett utgivande
av det honom ådömda skadeståndet skulle för lång tid framåt undergräva hans
ekonomi — anhållit att av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 39— 42.

638 85 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

Viskottet.

Flygstyrelsen och statskontoret, som avgivit utlåtanden i ärendet, hava på
anförda skäl tillstyrkt, att riksdagens medgivande till efterskänkande av statsverkets
ifrågavarande fordran hos Cassel måtte utverkas.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må medgiva, att G. S. Cassel må befrias från
honom jämlikt krigshovrättens utslag den 6 februari 1934 åliggande
skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 2,704
kronor 88 öre, samt att ifrågavarande belopp må ur flygvapnets
räkenskaper avskrivas.

2:o) Uti ovanberörda proposition (nr 61) har Kungl. Majit vidare föreslagit
riksdagen medgiva (punkt 2) att Gösta Helge Werasoff Sandström må befrias
från honom jämlikt Stockholms rådhusrätts utslag den 12 februari 1934 åliggande
skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 650 kronor, samt att
ifrågavarande belopp må ur flygvapnets räkenskaper avskrivas.

Vid andra flygkåren tjänstgörande värnpliktige nr 2055 45/1933 Gösta
Helge Werasoff Sandström framförde den 11 december 1933 i
tjänsteärende lastautomobilen B 2670 från Vasagatan mot Klara Mälarstrand

1 Stockholm. Vid automobilens framförande under därvarande järnvägsbro
stötte en å automobilen lastad låda, innehållande en kronan tillhörig flygmaskinsmotor,
mot en av brons balkar med påföljd att lådan föll i gatan och
flygmaskinsmotorn skadades.

Sandström ställdes sedermera under åtal vid Stockholms rådhusrätt för ovarsamt
framförande av motorfordon. I målet förde kronan ersättningstalan mot
Sandström på grund av de vid ifrågavarande tillfälle uppkomna skadorna å
flygmaskinsmotorn.

Genom utslag den 12 februari 1934 prövade rådhusrätten — enär av utredningen
i målet framginge, att Sandström vid tillfället brustit i den omsorg och
varsamhet, som till förekommande av olycksfall betingats av omständigheterna,
samt därigenom vållat påkörningen och därvid uppkomna skador — jämlikt

2 och 16 §§ vägtrafikstadgan rättvist döma Sandström för vad han sålunda
låtit komma sig till last att böta 10 dagsböter, varje dagsbot fastställd till en
krona, att tillfalla kronan. Därjämte förpliktades Sandström att till kronan
genast mot kvitto utgiva av kronan i skadestånd fordrade 650 kronor.

Rådhusrättens utslag har vunnit laga kraft.

Hos Kungl. Maj :t har Sandström — med förmälan, bland annat, att han saknade
medel till gäldande av det honom ådömda skadeståndet — anhållit att av
nåd bliva befriad från betalningsskyldighet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Sandström vid företagen undersökning
befunnits sakna utmätningsbar egendom.

Flygstyrelsen och statskontoret hava i yttranden över ansökningen på anförda
skäl tillstyrkt, att riksdagens medgivande till efterskänkande av ifrågavarande
fordran hos Sandström utverkades.

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

3

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att G. H. W. Sandström må befrias
från honom jämlikt Stockholms rådhusrätts utslag den 12
februari 1934 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd
med 650 kronor, samt att ifrågavarande belopp må ur flygvapnets
räkenskaper avskrivas.

3:o) Uti ovanberörda proposition (nr 61) har Kungl. Majit slutligen föreslagit
riksdagen medgiva (punkt 3) att Nils Gösta Schyllander må befrias från
betalningsskyldighet till kronan beträffande dels enligt Göta trängkårs krigsrätts
utslag den 13 januari 1934 och krigshovrättens utslag den 5 juni 1934
utdömda 3,078 kronor 75 öre jämte ränta, dels ock ett belopp av 17 kronor
50 öre, samt att de belopp, från vilkas gäldande Schyllander sålunda befrias,
må ur lantförsvarets räkenskaper avskrivas.

Den 14 november 1933 utbröt eld i ett fänriken Nils Gösta Schyllander
å vinden i Göta trängkårs kanslihus tilldelat boningsrum. Omständigheterna
vid olyckstillfället voro följande:

Schyllander hade nämnda dag, sedan en värnpliktig vid halv femtiden på
eftermiddagen eldat i kakelugnen uti ifrågavarande boningsrum, ungefär en
halvtimme därefter avlägsnat sig från rummet utan att tillse eldbrasan eller
vidtaga några till betryggande av eldsäkerheten erforderliga åtgärder. Schyllander
hade icke givit den värnpliktige några instruktioner för sättet vare sig
att elda eller att vidtaga erforderliga åtgärder för eldsäkerhetens betryggande.
Vid tiotiden på aftonen hade Schyllander upptäckt, att eld utbrutit i rummet
och därvid omedelbart alarmerat Skövde stads brandkår men samtidigt för
vaktbefälhavaren framhållit, att det vore onödigt att blåsa i kårinstruktionen
föreskriven brandalarm, varför denne uraktlåtit detta. Eldsvådan anses hava
uppkommit därigenom, att glöd eller eldbrand fallit ur kakelugnen och antänt
i rummet befintliga brännbara ämnen.

Med anledning av vad sålunda förekommit ställdes Schyllander av vederbörande
åklagare under åtal vid Göta trängkårs krigsrätt under yrkande att,
enär Schyllander vid nämnda tillfälle varit vållande till eldskadan i kårens
kanslihus och i sammanhang därmed gjort sig skyldig till tjänstefel, Schyllander
måtte dömas till ansvar för vad han sålunda låtit komma sig till last ävensom
förpliktas ersätta kronan genom eldsvådan uppkomna skador å kronans
egendom med tillhopa 3,078 kronor 75 öre jämte ränta å varje i denna summa
ingående delbelopp efter 5 procent från den dag, krigsmakten visade sig hava
utbetalt detsamma.

Genom utslag den 13 januari 1934 förpliktade krigsrätten — jämte det
krigsrätten dömde Schyllander till disciplinstraff av vaktarrest i sju dagar —
Schyllander att ersätta krigsmakten ifrågavarande kostnader med 3,078 kronor
75 öre.

Krigshovrätten, varest åklagaren anförde besvär under yrkande om bifall
till sitt ersättningsyrkande i vad detsamma avsåge ränta, fann enligt utslag

Utskottet

4

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

Utskottet.

den 5 juni 1934, varemot Schyllander ej ägde fullfölja talan, skäligt att, med
ändring av krigsrättens utslag i vad talan däremot fullföljts, förplikta Schyllander
att till kronan gälda ränta på sätt i målet yrkats med 5 procent å de särskilda
i utdömda skadeståndet ingående belopp, kronan visade sig hava till
skadans avhjälpande utgivit, från utgivningsdagen tills betalning skedde.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift, dagtecknad den 6 oktober 1934, har
Schyllander anhallit att av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.
Till stöd för ansökningen har Schyllander bland annat anfört,
att ett successivt uttagande av det utdömda beloppet jämte ränta skulle
medföra, att han under lång tid framåt finge disponera allenast en ringa del
av honom tillkommande avlöningsförmåner.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Schyllander vid den 14 juni 1934
företagen undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar till gäldande
av det honom ådömda skadeståndet, ävensom att Schyllander, som den
25 oktober 1934 erhållit lön såsom fänrik vid trängen, dessförinnan allenast
uppburit ersättning såsom surnumerär officer med 63 kronor 90 öre i månaden.

Arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartement
samt statskontoret hava i yttranden över ansökningen på anförda skäl tillstyrkt,
att statsverkets förevarande fordran å Schyllander efterskänktes.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att N. G. Schyllander må befrias
från betalningsskyldighet till kronan beträffande dels enligt Göta
trängkårs krigsrätts utslag den 13 januari 1934 och krigshovrättens
utslag den 5 juni 1934 utdömda 3,078 kronor 75 öre jämte
ränta, dels ock ett belopp av 17 kronor 50 öre, samt att de belopp,
från vilkas gäldande Schyllander sålunda befrias, må ur
lantförsvarets räkenskaper avskrivas.

Stockholm den 12 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i
Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson
i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles och Gustafsson i Benestad samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,
Jansson, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm,
Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Persson
i Fritorp.

Reservation

av herr Strindlund.